Bältesstudie utvalda områden

Transkript

1 Bältesstudie utvalda områden Resultat av bältesstudie på 28 platser i 16 områden med olika demografisk karaktär. Lotta Frejd November Rapport 5 1

2 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Bakgrund Kort historik Statistik Bilbältets skyddseffekt Lagkrav Syfte Undersökningsmetod Mätplatser i Stockholms stad Mätplatser i Stockholms län Resultat Bältesanvändning på olika platser i Stockholms stad och län Bältesanvändning på olika platser i bilen Diskussion Referenser Bilagor Befolkningsfördelning

3 Förord I denna rapport redovisas en studie kring bältesanvändningen i 16 olika områden inom Stockholms län med olika demografiska utseenden. Studien är en uppföljning på en stickprovsundersökning förbundet gjorde under år Projektledare har varit Lotta Frejd som också stått för dokumentationen. Analysen har genomförts av Lotta Frejd och Hans Norbeck. Fältobservatörer har varit Catalin Hellgren, Mushin Ashinger, Jan-Olof Larsson, Susanne Johansson, Stina Leander, Curt Jonsson, Rickard Rozalski, Åke Nordgren, Erik Blomqvist och Nils-Anders Welander. Solna december Hans Norbeck Kanslichef 3

4 Sammanfattning NTF Stockholms län har under hösten 2001 genomfört en studie av bältesanvändningen i olika områden i Stockholms stad och län. Syftet med studien är att undersöka om det fanns skillnader i användningsgraden av bilbälte i områden med olika demografisk karaktär. Undersökningen omfattar 28 mätplatser i 16 olika stadsdelar/områden omfattande totalt bilar med drygt åkande personer. Bältesanvändningen var totalt 67 % vilket kan jämföras med de mätningar som NTF Stockholms län gjort i Stockholms stad under 1999 och 2000 då användningen låg på omkring 78 %. Vid dessa mätningar valdes inte platserna utifrån demografisk karaktär. Förare I den här studien var den sammanlagda användningen för förare totalt 70 %. I endast fem områden låg bilbältesanvändningen för förarna över 70 %. Skillnaden i användningsgrad områden emellan har ett spann på mellan %. Högst ligger Vällingby med 81 % och Tallkrogen med 78 % vardera. Lägst ligger Rinkeby med 47 % och Ronna med 55 %. Vuxna passagerare När det gäller vuxna passagerare i framsätet var den totala bältesanvändningen 65 % jämfört med vuxna passagerare i baksätet som endast var 46 %. I 15 av 16 områden skiljer sig användandet av bilbälte radikalt mellan passagerare fram och bak. Som vuxna passagerare räknas personer över ca 12 år. Skillnaden i användningsgrad områden emellan har ett spann mellan %. Högst ligger Vällingby, Tallkrogen och Tumba alla över 76 %. Lägst ligger Rinkeby och Ronna med 51 %. Barn Som barn räknas här personer yngre än 12 år. Totalt satt barnen fast till 55 %. Användningen i framsätet var något bättre, 58 % jämfört med 52 % i baksätet. Skillnaden i användningsgrad för barn i bil jämfört olika områden emellan, visades sig vara mycket stora. Högsta användningsfrekvensen i baksätet uppmättes i Hässelby med 89 % samtidigt som tre av områdena låg under 30 %, Hovsjö Tensta och Rinkeby. I framsätet uppmättes de högsta värdena i Tallkrogen 86 %, Hässelby 81 %, Rågsved 79 % och Gubbängen 77 % medan de lägsta resultaten uppmättes i Ronna, Hallunda och Hovsjö alla kring 30 %. 4

5 1 Bakgrund 1.1 Historik 1967 kom den första bestämmelsen om att det skulle finnas bilbälte i framsätet i alla nya bilar från och med 1969 års modell kom motsvarande bestämmelse för baksätet. Lagen om obligatorisk användning av bilbälte i framsätet kom 1 januari Då hade bilbältet fått viss acceptans och lagen hade föregåtts av en omfattande upplysningskampanj. Ytterligare 11 år senare blev det obligatoriskt för alla över 15 år att använda bilbälte oavsett var man satt i bilen. Först i april 1988 kom lagen som ålade alla, både barn och vuxna att använda bilbälte såväl i framsätet som i baksätet. Kraven på att använda bilbälte har skärpts fr.o.m. den 1/ I fortsättningen gäller: Den som färdas i en personbil eller i en lastbil skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och skall använda bilbälte. Den som färdas i buss på en sådan plats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. Det finns många säkerhetsanordningar i dagens bilar med varierande effekt. Idag vet man att bilbältet minskar risken att dödas eller skadas svårt med 50 %. Näst viktigast är en krockkudde på förarplatsen. Den skyddar med ytterligare 20 %. Har man både bilbälte och krockkudde, ger det alltså ett mycket bra skydd. Exempel på andra skyddsanordningar är bältesträckare (som drar åt bältet vid en krock), sidokrockskydd och krockkudde på passagerarplats. Konstruktionen av bilens övriga säkerhetssystem utgår från att man använder bilbälte. Utan bältet fungerar bilens skyddssystem inte som det är tänkt. Även om bilen är försedd med krockkuddar måste alltid bilbälte användas. Undersökningar från USA visar att de som skadas av krockkudden i stor utsträckning inte använt bälte. Barn behöver mera skydd än vuxna då deras kroppar är bräckligare och därför är det viktigt att ha rätt anpassat skydd. Barns säkerhet i bil är den vuxnes ansvar upptill att man är 15 år. En förutsättning för att kunna ta det ansvaret är att den vuxna vet hur man ska skydda sig själv och sina medpassagerare. Från mitten av 60-talet och fram till lagändringen 1988 föregicks lagarna ofta av ganska intensiva och framgångsrika upplysningskampanjer. Efter 1994 har kampanjerna i stor utsträckning varit lokala. Under år 2000 fick NTF Stockholms län i uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm att påbörja ett projekt med inriktning på invandrartäta områden i Stockholm. Ett viktigt redskap för vidare trafiksäkerhetsarbete i de olika stadsdelarna var att få fram ett underlag som talade om huruvida det fanns skillnader mellan olika områden när det gäller användningsgrad och kunskap kring skyddsutrustning i bil och cykelhjälm. Med anledning av detta gjordes en stickprovsstudie kring bältesanvändningen i bil under hösten 2000 i tre olika bostadsområden, Rinkeby,Tensta och Hässelby/Vällingby. Studien omfattade 3704 bilar med sammanlagt åkande personer. Undersökningen omfattade förare, passagerare fram och bak samt barn. I Rinkeby och Tensta som haren stor andel invånare med utländsk bakgrund var användandet av skyddsutrustning betydligt lägre än i Hässelby /Vällingby där befolkningen är mer homogen Som exempel kan nämnas barn i baksätet där användningsgraden i Rinkeby var så 5

6 låg som 10 % att jämföra med en mängd större studier runt om i landet där användningsgraden brukar ligga kring 85 % fick därför NTF Stockholms län i uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret att göra en mera omfattande bältes studie för att jämföra flera områden med olika demografisk sammansättning. 1.2 Trafikolyckor Idag saknas olycksstatistik relaterat till bostadsområden. Enligt den officiella statistik som finns och som bygger på polisrapporterade trafikolyckor skadas årligen närmare 1000 bilåkande i Stockholm. Endast en del av alla olyckor som inträffar rapporteras till polisen. Hur många som verkligen skadas vet man därför inte. I verkligheten kan det röra sig om det dubbla. 1.3 Bilbältets skyddseffekt Studier av trafikolyckor har visat är att bilbältet är den absolut bästa enskilda trafiksäkerhetsanordningen i bilen och risken för dödliga skador vid en olycka minskar med över 50 % för den som använder bilbälte. Skadereduktionen vid allvarliga skador beräknas till över 90 %. Små barn sitter säkrast bakåtvända i babyskydd eller bilbarnstol. Den bakåtvända placeringen minskar risken för skador och olycksfall med 90-95%. Enligt en undersökning som genomförts av VTI när det gäller dödsolyckor med barn i bil mellan åren tror man att drygt 32 % av dessa barn kunnat överleva vid bruk av rätt skyddsutrustning i bilen. Om alla bilister skulle förmås att använda bilbälte skulle mer än 100 personer räddas till livet varje år i Sverige. 1.4 Vad säger lagen? Alla som färdas i en bil eller lätt lastbil och sitter på plats där det finns bilbälte ska sitta fastspända. Lagen gör inget undantag för taxi. Barn ska till och med det år de fyller sex år alltid använda någon form av s k särskild skyddsanordning, d v s babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde istället för eller tillsammans med bilbälte. Skyddsutrustning tillverkad efter 1 januari 1990 ska vara godkänd och får endast användas i enlighet med godkännandet. Om barnet färdas tillfälligt i ett fordon som saknar skyddsanordning ska barnet istället använda bilbältet när det är möjligt. Lagen säger också att föraren ska se till att passagerare under 15 år använder bilbälte eller särskild skyddsanordning. Detta gäller dock inte förare i yrkesmässig trafik. För skolskjuts gäller speciella regler som regleras i skolskjutsförordningen. 6

7 Kraven på att använda bilbälte har skärpts fr.o.m. den 1/ I fortsättningen gäller följande: Den som färdas i en personbil eller i en lastbil skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och skall använda bilbälte. Den som färdas i buss på en sådan plats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. 2 Syfte Att undersöka om det finns skillnader i bältesanvändningen hos såväl vuxna som barn mellan bostadsområden med olika demografisk sammansättning. 3 Undersökningsmetod: Undersökningen är av kvantitativ karaktär. För att få ett omfattande material har 28 olika mätplatser valts spridda i staden och länet. Dessa områden har sett lite olika ut till karaktär och befolkningssammansättning. I förra årets Stickprovsstudie fanns områdena Rinkeby; Tensta samt Hässelby/Vällingby med. Vi har medvetet tagit med samma områden för att kunna göra en enklare jämförelse. Den arbetsmetod som använts är hämtad ur skriften att mäta trafikbeteenden i trafiken framtagen av Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet. Utgångspunkten var att under en viss tid få möjlighet att studera så många fordon och åkande som möjligt. Observationstillfällena har varit förlagda till sen eftermiddag då sannolikt flest bilar som har anknytning till området är i rörelse. Varje plats studerades under två timmar, klockan Tidpunkten inte antalet fordon har varit styrande vilket visar sig i antalet bilar i förhållande till mätplatser. Ambitionen har varit att genomföra s.k. dolda mätningar för att inte störa eller påverka trafikanterna. I många fall har detta varit omöjligt beroende på mätplatsernas geografiska läge. Då karaktären på områdena är olika har vi försökt hitta mätplatser som ger en så rättvis bild som möjligt av området. I studien har vi endast noterat åkande i personbilar. Alla personer och platser i bilen observerades. Vuxna och barn noterades separat. Som barn räknas här person som uppskattas vara yngre än 12 år. Mätningen skedde under veckorna 36 och 37 med komplettering vecka 38 och Mätplatser i Stockholms Stad Tensta Rinkeby Vällingby Tenstastråket - Tenstavägen Tenstastråket - Lättingebacken Rinkebyvägen - Rinkebystråket Hjulstavägen - Rinkebystråket Vällingbyvägen - Ångermannagatan 7

8 Hässelby Gubbängen Tallkrogen Rågsved Malteholmsvägen- Loviselundsvägen Lingvägen - Gubbängsvägen Lingvägen - Viktor Balksväg Rågsvedsvägen -Hagsätravägen Rågsvedsvägen - Bjursätravägen 3.2 Mätplatser i Stockholms län Märsta: Sigtuna: Valsta: Hallunda: Alby: Tumba: Storvreten: Södertälje Stad: Hovsjö: Ronna: Stockholmsvägen - Tingvallavägen Stockholmsvägen - Stationsgatan Storagatan - Hamngatan Storagatan - Långgatan Hammargatan - Valstavägen Stockholmsvägen - Valstavägen Hallundavägen - Tomtbergavägen idrottshallen Korsningen Tomtbergavägen - Hallundavägen Albyvägen - Alhagsvägen Albyvägen mot Centrum Bauhaus Grödingevägen - Vattravägen Grödingevägen - Gröndalsvägen Storvretsvägen - Storvretsbacken Storvretsvägen - Passvägen Rektorvägen - Erik Dahlbergsvägen Birkavägen - Stockholmsvägen Gröndalsvägen - Tvetavägen Robert Arnbergsväg - Enhörnaleden 8

9 4 Resultat Totalt omfattar studien personbilar med sammanlagt personer. Nedan följer en kort presentation av de olika områdena. Samt resultatet områdesvis. I Diagrammen jämförs kategorierna förare,vuxna fram vuxna bak, barn fram samt barn bak i de olika områdena. 4.1 Bältesanvändning på olika platser i Stockholms stad och län Hässelby I Hässelby noterades 1204 personbilar med sammanlagt 1531 personer. Förare 70% 1204 Vuxen i framsätet 70% 219 Vuxen i baksätet 69% 45 Barn i framsätet 81% 32 Barn i baksätet 89% 28 Vällingby I Vällingby noterades 1266 personbilar med sammanlagt 2011 personer. Förare 81% 1266 Vuxen i framsätet 79% 349 Vuxen i baksätet 63% 128 Barn i framsätet 73% 147 Barn i baksätet 74% 121 Tallkrogen/Gubbängen I Tallkrogen/Gubbängen noterades 1765 personbilar med sammanlagt 2433 personer. Förare 75% 1765 Vuxen i framsätet 76% 367 Vuxen i baksätet 60% 60 Barn i framsätet 80% 109 Barn i baksätet 66% 132 9

10 Rågsved I Rågsved noterades 2715 personbilar med sammanlagt 3743 personer. Förare 74% 2715 Vuxen i framsätet 77% 645 Vuxen i baksätet 62% 104 Barn i framsätet 79% 97 Barn i baksätet 69% 182 Rinkeby I Rinkeby noterades 1448 personbilar med sammanlagt 2274 personer. Förare 47% 1448 Vuxen i framsätet 51% 511 Vuxen i baksätet 14% 123 Barn i framsätet 38% 47 Barn i baksätet 29% 145 Tensta I Tensta noterades 1618 personbilar med sammanlagt 2366 personer. Förare 65% 1618 Vuxen i framsätet 55% 521 Vuxen i baksätet 18% 95 Barn i framsätet 49% 61 Barn i baksätet 27% 71 Hallunda I Hallunda noterades 1320 personbilar med sammanlagt 2043 personer. Förare 63% 1320 Vuxen i framsätet 58% 430 Vuxen i baksätet 52% 83 Barn i framsätet 32% 91 Barn i baksätet 39%

11 Alby I Alby noterades 1273 personbilar med sammanlagt 1733 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 66% 1273 Vuxen i framsätet 54% 259 Vuxen i baksätet 43% 33 Barn i framsätet 53% 74 Barn i baksätet 55% 69 Tumba I Tumba noterades 2226 personbilar med sammanlagt 3229 personer. Förare 69% 2226 Vuxen i framsätet 76% 259 Vuxen i baksätet 71% 58 Barn i framsätet 68% 74 Barn i baksätet 77% 69 Storvreten I Storvreten noterades 1642 personbilar med sammanlagt 2563 personer. Förare 72% 1642 Vuxen i framsätet 54% 528 Vuxen i baksätet 71% 188 Barn i framsätet 43% 129 Barn i baksätet 45% 76 Hovsjö I Hovsjö noterades 1252 personbilar med sammanlagt 1843 personer. Förare 64% 1252 Vuxen i framsätet 56% 392 Vuxen i baksätet 28% 83 Barn i framsätet 33% 40 Barn i baksätet 29% 76 11

12 Ronna I Ronna noterades 996 personbilar med sammanlagt 1533 personer. Förare 55% 996 Vuxen i framsätet 51% 330 Vuxen i baksätet 23% 97 Barn i framsätet 29% 65 Barn i baksätet 40% 55 Södertälje stad I Södertälje stad noterades 1939 personbilar med sammanlagt 3110 personer. Förare 67% 1939 Vuxen i framsätet 63% 848 Vuxen i baksätet 40% 159 Barn i framsätet 46% 50 Barn i baksätet 42% 114 Sigtuna I Sigtuna noterades 2028 personbilar med sammanlagt 2805 personer. Förare 66% 2028 Vuxen i framsätet 72% 459 Vuxen i baksätet 36% 74 Barn i framsätet 46% 110 Barn i baksätet 63% 134 Märsta I Märsta noterades 1879 personbilar med sammanlagt 2636 personer. Förare 63% 1879 Vuxen i framsätet 60% 490 Vuxen i baksätet 41% 66 Barn i framsätet 63% 104 Barn i baksätet 49% 97 12

13 Valsta I Valsta noterades 2841 personbilar med sammanlagt 3990 personer. Förare 64% 2841 Vuxen i framsätet 66% 459 Vuxen i baksätet 40% 74 Barn i framsätet 46% 110 Barn i baksätet 46% Bältesanvändning på olika platser i bilen Förare Den sammanlagda användningen för förare var totalt 70 %. I endast fem områden låg bilbältesanvändningen för förarna över 70 %. Skillnaden i användningsgrad områden emellan har ett spann på mellan %. Högst ligger Vällingby med 81 % och Tallkrogen med 78 % vardera. Lägst ligger Rinkeby med 47 % och Ronna med 55 %. procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Det faktiska bilbältesanvändandet av förare på sexton orter i Stockholmsområdet Märsta Sigtuna Valsta Tensta Rinkeby Vällingby Hässelby Gubbängen/Tallkrogen Rågsved Hallunda Alby Tumba Storvreten Hovsjö Ronna Södertälje stad Totalt alla personbilar mätområde 13

14 Vuxna passagerare När det gäller vuxna passagerare i framsätet var den totala bältesanvändningen 65 % jämfört med vuxna passagerare i baksätet som endast var 46 %. I 15 av 16 områden skiljer sig användandet av bilbälte radikalt mellan passagerare fram och bak. Som vuxna passagerare räknas personer över ca 12 år. Vuxna passagerare i framsätet Skillnaden i användningsgrad områden emellan har ett spann mellan % när det gäller passagerare i framsätet. Högst hade Vällingby, Tallkrogen och Tumba alla över 76 %. Lägst l hade Rinkeby och Ronna med 51 %. procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Det faktiska bilbältesanvändandet av passagerare fram Märsta Sigtuna Valsta Tensta Rinkeby Vällingby Hässelby Gubbängen/Tallkrogen i Stockholmsområdet Rågsved Hallunda Alby Tumba Storvreten Hovsjö Ronna Södertälje stad Totalt alla personbilar mätområden Vuxna passagerare i baksätet Skillnaden i användningsgrad områden emellan ligger på mellan 14-71%. Högst hade Tumba, Storvreten och Hässelby alla på ca 70 %. Lägst hade Rinkeby med 14 % och Tensta med 18%. procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Märsta Sigtuna Det faktiska bilbältesanvändandet av passagerare bak i Stockholmsområdet Valsta Tensta Rinkeby Vällingby Hässelby Gubbängen/Tallkrogen Rågsved Hallunda Alby Tumba Storvreten Hovsjö Ronna Södertälje stad Totalt alla personbilar mätområde 14

15 Barn När det gäller barn i framsätet var den totala bältesanvändningen 58 % jämfört med baksätet där användningen var något mindre, 52 %. Som barn räknas personer under ca 12 år. Totalt sett var skillnaden fram och bak när det gäller barn mycket mindre än när det gäller vuxna. I sju av de sexton områdena var användningsgraden högre i baksätet. Barn i framsätet Skillnaden i användningsgrad områden emellan ligger på mellan %. Högst hade Hässelby, Gubbängen och Rågsved alla över 79 %. Lägst hade Ronna 29 %, Hallunda med 32 % och Hovsjö med 33 %. procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Märsta Sigtuna Det faktiska bilbältesanvändandet av barn fram i Stockholmsområdet Valsta Tensta Rinkeby Vällingby Hässelby Gubbängen/Tallkrogen Rågsved Hallunda Alby Tumba Storvreten Hovsjö Ronna Södertälje stad Totalt alla personbilar mätområde Barn i baksätet Skillnaden i användningsgrad områden emellan ligger på mellan %. Högst hade Hässelby med 89 %, Tumba 77 % och Vällingby med 74%. Lägst hade Tensta 27 %, Hovsjö och Rinkeby med 29 % procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Märsta Sigtuna Det faktiska bilbältesanvändandet av barn bak i Stockholmsområdet Valsta Tensta Rinkeby Vällingby Hässelby Gubbängen/Tallkrogen Rågsved Hallunda Alby Tumba Storvreten Hovsjö Ronna Södertälje stad Totalt alla personbilar mätområde 15

16 Diskussion Enligt VTIs (Väg och Transport Forsknings Institutet) långa studier av bältesanvändningen i Sverige ligger bältesanvändningen de senaste åren på de högsta nivåerna någonsin. Bältesanvändningen i framsätet har sedan 1983 legat på en hög jämn nivå på cirka 90 %. För vuxna i baksätet har användningen ökat successivt sedan 1983 då endast 10 % satt fast mot ca 70 % idag. Barn i baksätet sitter fast till cirka 90 % och har så gjort sedan 1988 då lagen kom att barn under 15 år måste sitta fast, med bälte eller särskild skyddsanordning NTF Stockholms län har genomfört mätningar i Stockholms stad sedan 1984 med undantag för 1990, 1992 och Undersökningar har visat att andelen bältesanvändare är lägre i en storstad än i landet i övrigt, så också i Stockholm. För förare totalt sett har användningen varit tämligen stabil under hela mätperioden, då den legat på omkring %. Bland vuxna baksätespassagerare använde 1984 endast 9 % av de vuxna bilbälte medan andelen var 62 % år Lagen om att bälte måste användas i baksätet kom 1986 vilket direkt ökade användningen då till ca 50%. Den här undersökningen visar tydligt att det finns skillnader i mellan olika demografiska områden i Stockholms län när det gäller användningsgrad av bilbälte och annan skyddsutrustning i bil. Tittar vi på den totala användningen har t.ex. Vällingby 78 % medan Rinkeby endast har en användningsgrad på 44 %. När det gäller barn är skillnaderna lika stora om inte större. Om vi jämför samma områden har Vällingby 75 % och Rinkeby 31 %. Om vi ställer dessa siffror mot VTIs och NTF Stockholms läns mätningar är andelen åkande utan bälte mycket stor i de områden som har lägst användning. Orsaker till dessa stora skillnader är svårt att ge något entydigt svar på. Det är säkert flera faktorer som spelar in, som t.ex. Hur området ser ut? Hur befolkningsfördelningen ser ut, se bilaga, var området ligger geografiskt, hur bilparken i området ser ut, resans längd osv. Det är tydligt att andelen invånare med utländsk bakgrund i området avspeglar sig i resultatet och orsakerna till detta är säkert många. Många har erfarenhet från ett hemland där bältesanvändningen är låg, bilarna inte är utrustade med bilbälte och körkortsutbildningen är obefintlig. Det kan finnas stora men dolda skillnader i trafikkunskaper, trafikkultur och säkerhetsmedvetande osv. En annan förklaring som framförts gäller hur individen värderar risken att skadas/dödas i trafiken. Det finns anledning att misstänka att bedömningen och värderingen av risker i trafiken är olika hos personer beroende på vilka andra risker de tidigare upplevt. Det kan vara så att invandrare som utsatts för höga risker i sitt ursprungsland (exempelvis i samband med krig) bedömer riskerna i svensk trafik annorlunda än de trafikanter som är födda i Sverige. Att det finns andra faktorer, än andel invånare med utländsk bakgrund som spelar roll visar t.ex. mätresultatet i Sigtuna stad där användningen främst i baksätet ligger långt under medelvärdena. Vuxna i baksätet satt fast endast till 36 % och barnen fram endast till 46 %. Man skulle kunna jämföra Sigtuna med Rågsved en stadsdel i Stockholms södra förorter som har en andel på 41 % invånare med utländsk bakrund. Sigtuna har en total användning på 65 % medan Rågsved har 74 %. Sigtunas barn i framsätet sitter fast till 46 % medan Rågsveds barn till 79 % osv. 16

17 Den viktigast frågan är dock vad gör vi åt saken? NTF Stockholms län påbörjade hösten 2000 ett nätverks-, trafiksäkerhetsinformations- och utbildningsarbete riktat till stadsdelar med olika demografisk karaktär i Stockholms stad. Metoderna är och har bla varit att: Informera/utbilda Familjecentraler, öppna förskolor, förskolepersonal, föräldragrupper Informera/utbilda SFI-klasser (Svenska för invandrare) Vara delaktig i olika samverkansprojekt för och med invandrare Samarbeta med olika organisationer och föreningar Utveckla och fördjupa samarbetet med SIOS (Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige) Engagera informatörer att arbeta in i egna föreningar Utbilda befintliga hälsoinformatörer Skapa samarbete med olika kanaler på Lokal TV Hitta platser där filmerna Säkrast så, Barn i bil m.fl. kan sändas, t.ex. i väntrum på BVC. I samarbete med konsumentvägledare och hälsoplanerare skapa informationstillfällen. Med ambassadernas hjälp göra informationsmaterial tillgängligt till de som söker visum, pass mm. Årets studie innefattade även mätplatser som fanns i den lilla stickprovsstudien som förbundet genomförde år 2000 i Rinkeby Tensta och Hässelby/Vällingby. Med anledning av resultatet skapades ett samarbete i Stadsdelarna Rinkeby och Tensta. Jämför man årets siffror med mätningen 2000 ser man att både Rinkeby och Tensta ökat i andelen bältade i bilen och den största ökningen står barn i baksätet för, där de låg så lågt som 10% i förra årets studie mot 29% i år. Förhoppningsvis har förbundets arbete i dessa områden haft en viss betydelse. Dessa positiva siffror ska dock ses med lite försiktighet. Intressant vore dock att följa upp denna utveckling i framtiden och då helst varje år. Trots våra lagar och nationella kampanjer behövs förmodligen mer lokalt anpassad trafiksäkerhetsinformation. I vissa områden mer än i andra. Och har vi ambitionen att fortsätta arbeta med nollvisionen som ledstjärna dvs att få ner antalet döda och svårt skadade i trafiken, visar den här studien att mycket återstår att göra. 17

18 6 Referenser Wesslen Annika Folkhälsogruppen Stockholms län landsting. Föräldrar, barn och trafiksäkerhet i ett mångkulturellt område.rapport nr. 17, 1998 Anund Anna, Sörensson Gunilla och Yaha Mohammed Reza Väg och Transport forskningsinstitutet. Barns säkerhet i bil. En enkätundersökning i västra Sverige. Notat Anna-Sofia Holmquist NTF Stockholms län, "Bältesanvändning i Stockholm", Rapport 3, 2000 Lotta Frejd, Anna-Sofia Holmquist NTF Stockholms län, Skyddsutrustning i bil, stickprovsstudie i tre områden i Stockholm Notat 8, 2000 Forward Sonja, Kos-Dienes Dora och Obrenovic Sanja Väg och Transport forskningsinstitutet, Invandrare i trafiken. En attitydundersökning i Värmland och Skaraborgs län. Rapport Hans-Åke Cedersund "Bältesanvändningen i Sverige", Rapport 913, 2001 Jan Wenäll Väg och Transport forskningsinstitutet, Barn i bil. En studie av dödsolyckor under åren Notat Mohammed-Reza Yahya Väg och Transport forskningsinstitutet Invandrare och trafiksäkerhet. En analys av tillgängliga data i Sverige. VTI

19 7 Bilagor 7.1 Befolkningsfördelning Tensta Befolkning Antal % Folkmängd totalt % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Tensta förvärvsarbetar 44% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: 78 1% Totalt: % Rinkeby Befolkning Antal % Folkmängd totalt % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Rinkeby förvärvsarbetar 39% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: 3 0 Totalt: % Hässelby Befolkning Antal % Folkmängd totalt % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Hässelby förvärvsarbetar 79% i åldern år. 19

20 Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Vällingby Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Vällingby förvärvsarbetar 72% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Tallkrogen Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländskbakgrund: % 235 6% I Tallkrogen förvärvsarbetar 81% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Gubbängen Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % Invånare med utländskt 335 7% 20

21 I Gubbängen förvärvsarbetar 75% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: 220 8% Totalt: % Rågsved Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Rågsved förvärvsarbetar 60% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: 6 0% Totalt: % Sigtuna kommun Sigtuna Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % 279 5% I Sigtuna förvärvsarbetar 61% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Märsta Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % 21

22 I Märsta förvärvsarbetar 63% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Valsta Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % I valsta förvärvsarbetar 59% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Botkyrka kommun Alby Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Alby förvärvsarbetar 57% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Hallunda Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % 22

23 I Hallunda förvärvarbetar 61% i åldern år. Flerbostadshus: 78% Småhus: 22% Totalt: 0 100% Tumba Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Tumba förvärvsarbetar 80% i åldern år. Flerbostadshus: 46% Småhus: 54% Totalt: 0 100% Storvreten Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % 1125 I Storvreten förvärvsarbetar 68% i åldern år. Flerbostadshus: 85% Småhus: 15% Totalt: 0 100% Södertälje Ronna Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % 23

24 % I Ronna förvärvsarbetar 59% i åldern år. Flerbostadshus: ,% Småhus: % Totalt: % Hovsjö Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Hovsjö förvärvsarbetar 49% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Södertälje stad Befolkning Antal % Folkmängd tot: % Invånare med utländsk bakgrund: % % I Södertälje stad förvärvsarbetar 71% i åldern år. Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % 24