2012-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy Vid Uppsala universitet bedrivs utbildning och forskning inom ämnesområdena teologi, juridik, medicin, farmaci, historia-filosofi, språkvetenskap, samhällsvetenskap och naturvetenskap-teknik samt inom lärarutbildningsområdet. Utbildningarna skall i enlighet med högskolelagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I universitetets uppdrag ingår även att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Till grund för miljöarbetet ligger gällande miljölagstiftning och av riksdagen fastställda handlingsprogram för miljöarbetet i Sverige. Universitetet skall stimulera till konkreta åtgärder som främjar en hållbar utveckling. Detta innebär att universitetet i tillämpliga delar följer FN:s handlingsprogram för de globala miljöoch utvecklingsproblemen under det 21:a århundradet (Agenda 21). Detta skall ske genom * att upprätta och kontinuerligt förbättra ett handlingsprogram för miljöarbetet vid universitetet och följa upp att detta efterlevs * att så långt som möjligt väga in hänsyn till miljön i alla beslut * att göra studenter och anställda medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor * att utvidga kunskapen om miljöfrågor genom att uppmuntra till forskning kring dessa * att sprida forskningsresultat om miljöfrågor till allmänheten och beslutsfattare * att ständigt sträva efter ett förbättrat resultat vad gäller resursanvändning samt utsläpp till omgivande luft, vatten och mark. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2010. Aktiviteter med miljöpåverkan Indirekt påverkan: Forskning, utbildning, samverkan, upphandling Direkt påverkan: Energianvändning, vattenanvändning, tjänsteresor, avfallsproduktion, kemikaliehantering
Miljömål För områdena nedan finns fastställda mål för perioden 2008-2012. Enligt miljöledningsförordningen ska miljömålen uppdateras minst vart tredje år, vilket inte har gjorts. Energianvändning: Uppsala universitet ska minska energianvändningen med 7,5 %. Tjänsteresor: Uppsala universitet ska minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med 10 %. Upphandling: Uppsala universitet ska öka antalet upphandlingar och inköp där miljökrav ställs. Avfallsproduktion: Uppsala universitet ska minska andelen osorterat avfall som går till förbränning. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett säkert sätt. Förbrukningen av kontorspapper per anställd ska minska. Kemikaliehantering: Uppsala universitet ska fortsatt säkerställa god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet. Universitetet ska arbeta för att substituera eller minska användningen av miljö- och hälsofarliga produkter där så är möjligt. För områdena forskning, utbildning, samverkan och vattenanvändning saknar universitetet mätbara mål. Handlingsplan och åtgärder Energianvändning: Universitetet samarbetar med Akademiska Hus och har genomfört en lång rad åtgärder för energieffektivisering. Tjänsteresor: Universitetets Riktlinjer för tjänsteresor och möten uppmanar till miljöhänsyn i samband med resor. Universitetet erbjuder anställda webbmötesverktyget Adobe Connect Pro som alternativ till resor. Upphandling: I samband med upphandlingar som genomförs av universitetets upphandlingsenhet görs en avstämning om möjlighet finns att ställa relevanta miljökrav. Avfallsproduktion: Universitetet har installerat utrustning för källsortering i merparten av universitetets lokaler. Kemikaliehantering: Universitetet har på olika sätt verkat för substitution av farliga kemikalier, bl.a. genom att ordna filmvisning och debatter kring problematik med hälso- och miljöfarliga kemikalier samt ordna seminarier för anställda och studenter. Måluppfyllelse Energianvändning: Sedan 2008 har elförbrukning per kvadratmeter minskat med 10 % och värmeförbrukning per kvadratmeter minskat med 12 %. Tjänsteresor: Sedan 2008 har koldioxidutsläpp per årsarbetskraft från tjänsteresor ökat med 37 %. Upphandling: Målet är svårt att mäta. Resultatet kommenteras vidare under avsnitt 3.3. 2
Avfallsproduktion: Målet är svårt att mäta. Kemikaliehantering: Målet är svårt att mäta. Kunskap och utbildning Information om universitetets miljöarbete ges regelbundet i samband med olika utbildningar, t.ex. introduktionskurs för nyanställda och utbildning av skyddsombud. Informationen på hemsidan om universitetets miljöarbete uppdateras regelbundet. IT för minskad energiförbrukning Universitetet har tids- och/eller närvarostyrd belysning och ventilation. Kontorsutrustning, t.ex. kopiatorer går ner i energisparläge efter en viss tids inaktivitet. Kontinuerligt arbete pågår för att ersätta fysiska servrar med virtualiserade servrar samt datorer med bladservrar. IT för minskat antal tjänsteresor Universitetet erbjuder alla anställda kostnadsfri tillgång och utbildning i webbmötesprogrammet Adobe Connect Pro. Universitetets riktlinjer för tjänsteresor och möten säger att webbmöte, videokonferens eller telefonkonferens alltid ska övervägas i samband med planering av en tjänsteresa. 3
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 5 113 Antal kvadratmeter lokalyta: 308 590 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2 /årsarbetskraft Flygresor under 50 mil 325 115 164 894 64 35 Bilresor 234 367 257 504 46 54 Tågresor 4,00 4,00 0,001 0,001 Bussresor Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan 559 486 422 402 109 89 Flygresor över 50 mil 5 614 420 4 833 834 1 098 1 017 Beskrivning av insamlat resultat Universitet har under de senaste åren arbetat mycket för ökad internationalisering vilket innebär att resande och utbyte med andra parter utgör viktiga inslag i verksamheten. Universitetets verksamhet växer, så gör också resandet, både sett i absoluta tal och per årsarbetskraft. Sedan 2010 har koldioxidutsläppen från det totala resandet per årsarbetskraft ökat med 9 %. Totalt reste universitetets personal 2011 en sträcka som motsvarar ungefär 1 400 varv runt jorden. Sett till enskilda transportslag ökar flyget, 10 % senaste året. Största procentuella ökningen har skett av flygresor under 50 mil, som ökat med 66 % jämfört med 2010. Tågresandet per årsarbetskraft har minskat de senaste åren och är 2011 14 % lägre än 2010. Sedan 2010 har sättet att beräkna flygresor under 50 mil förändrats. 2011 redovisas samtliga flygresor under 50 mil. 2010 redovisades endast flygresor under 50 mil som utgick från en destination i Sverige. Uppgifterna i tabellen ovan avseende 2010 har genererats automatiskt från 2010 års redovisning varför de procentuella förändringarna avseende flygresor inte kan härledas från uppgifterna i tabellen ovan. Universitetets riktlinjer för tjänsteresor och möten, som förespråkar tåg framför flyg på korta sträckor, har ett begränsat genomslag. Till exempel har antalet flygresor på sträckan Stockholm Göteborg nästan fördubblats de senaste två åren, från 273 st. 2009 till 508 st. 2011. En trolig delförklaring till utvecklingen kan vara de senaste två årens problem med tågtrafiken vintertid. Enligt universitetets riktlinjer för tjänsteresor och möten ska alternativen webb- 4
möte, videokonferens och telefonkonferens alltid övervägas innan en resa bokas. Tyvärr saknas bra system för att följa upp användningen av dessa verktyg i universitetets verksamhet. Uppfattningen hos ansvariga inom universitetet är att användningen ökar. Universitetets redovisning av inköp och användning av tjänstebilar, enligt krav i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, sker i separat redovisning till Transportstyrelsen. Beräknade nyckeltal för universitetets resor baseras på uppgifter från upphandlad resebyrå, SJ, hyrbilsföretag för vilka det finns statliga ramavtal samt universitetets ekonomisystem. Resor bokade på annat sätt finns inte med i beräkningarna. Uppskattningsvis är det 20 % av flygresorna som inte bokas via resebyrån. För andra reseslag saknas liknande uppskattningar. För taxiresor och bussresor saknas uppgifter om resandet. Vid universitetet pågår ett kontinuerligt arbete för att öka användandet av resebyrån, avtalade hyrbilsföretag etc. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller 5
2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel 42 662 679 44 791 021 Fastighetsel 6 788 980 Värme 43 641 411 51 783 602 Kyla 516 610 Totalt 93 609 680 96 574 623 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 Verksamhetsel 8 344 9 420 138 145 Fastighetsel 1 328 22 Värme 8 535 10 890 141 168 Kyla 101 2 Totalt 18 308 20 310 303 313 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 100 % % % Fastighetsel 100 % % % Värme 42 % % % Kyla 42 % % % Utanför lokaler % % % Totalt 73 % % % Beskrivning av insamlat resultat Användningen av el och värme har minskat kontinuerligt under de senaste åren genom samarbete med Akademiska Hus för energieffektivisering i förhyrda lokaler samt genom nybyggnad och flytt av verksamhet till mer yteffektiva lokaler. Elanvändningen (kwh/m2) har minskat med 4 % sedan 2010. (Relativt 2009 är 6
minskningen 8 %.) Motsvarande uppgifter för användning av fjärrvärme är 5 % relativt 2010. (Relativt 2009 är minskningen 11 %.) De uppgifter på energianvändning 2010 som presenteras i tabeller ovan har genererats automatiskt från 2010 års redovisning. Då var uppdelningen i olika energislag en annan varför ovan beskrivna procentuella minskningar inte kan härledas från tabellerna. Uppgifter på energianvändning för kyla avser fjärrkyla. Angående uppgifter om andel förnybar energi utgörs fjärrvärme och fjärrkyla av 42 % förnybart material om torv räknas som fossilt material. Räknas torv som förnybart är andel förnybart material 83 %. Ytterligare redovisning av universitetets arbete med energieffektivisering, enligt krav i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter, sker i separat redovisning till Energimyndigheten. Den agenda IT för en grönare förvaltning agenda för IT för miljön 2010-2015 som beslutades av Regeringen i juli 2010, och riktar sig till myndigheter som lyder under miljöledningsförordningen, innehåller förslag på mål och aktiviteter inom området Grön IT. Återrapportering i enlighet med agendans ambitioner är inte möjlig, då de föreslagna målformuleringarna inte implementerats i universitetets verksamhet, eftersom inga nya miljömål beslutats efter agendans tillkomst. Uppgifterna kommer i huvudsak från de två största fastighetsägarna som universitetet hyr lokaler av. Dessa lokaler utgör ca 85 % av den totala förhyrda lokalarean. Övrig lokalarea hyrs av ett femtontal fastighetsägare. Universitetet arbetar för att få tillförlitliga uppgifter på energiförbrukning även från dessa. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter 7
3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljölkrav Antal st Anskaffningar med miljökrav 5 7 Anskaffningar totalt 52 64 Andel anskaffningar med miljökrav 10 % 11 % % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav 68 000 000 43 000 000 Anskaffningar totalt 207 000 000 102 000 000 Andel anskaffningar med miljökrav 33 % 42 % % Beskrivning av insamlat resultat Universitetet ställer sedan flera år skarpa miljökrav i upphandlingar där så är relevant, det vill säga där kraven kan minska den påverkan som varans användning eller tjänstens utförande har på miljön. Med skarpa krav menas att kraven har betydelse för kvalificering och/eller utvärdering av anbuden. Universitetet anser inte anser att krav med koppling till miljölagstiftning eller krav på att leverantörer ska ha ett miljöledningssystem är ett miljökrav. Med detta synsätt är det svårt att jämföra antal anskaffningar med miljökrav mellan olika år, då antalet beror på vad universitetet upphandlar. I år har miljökrav ställts i fem ramavtal (arbetskläder, resor, fönsterputs, inredningsprojektering och utskriftssystem). 2010 ställdes miljökrav i sju upphandlingar. Hälften av universitetets upphandlingar utgörs av vetenskapliga instrument där miljökrav inte ställs eftersom det mycket sällan finns miljövänliga instrument. Även när det gäller instrument som förbrukar mycket energi finns det ytterst sällan energisnåla alternativ. Universitetets miljöarbete avseende upphandlingar kommer även i fortsättningen att fokusera på att ställa miljökrav där det är relevant. Ramavtal för varor/tjänster innehåller ofta miljövänliga alternativ. Ekonomisystemet kan dock inte skilja på inköp av miljövänliga och ej miljövänliga varor/ tjänster, varför summan av samtliga inköp har redovisats. Problemet med särredovisning kan inte åtgärdas förrän det finns ett e-handelssystem som klarar av att särskilja alla inköp som universitetet gör under ett år. Avseende IT-produkter/tjänster är det inte möjligt att särskilja inköp som skett från samma leverantör men under olika avtal, där det i ena fallet finns miljökrav och i det andra fallet saknas. Detsamma gäller för kemikalier. Dessutom är det många leverantörer som säljer både kemikalier och instrument, vilket i enlighet med vad 8
som redovisats under 3.3a ovan ger olika förutsättningar för att ställa miljökrav. Naturvårdsverket har inte angett hur inköp på universitetets egna ramavtal ska redovisas. Ska en uppskattad summa för de avrop som kommer att göras under de fyra år som ramavtalet löper anges samma år som anskaffningen redovisas eller ska den reella summan av inköpen anges per år för de fyra år som ramavtal löper? Universitetet har valt det senare alternativet. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem 9