Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid som yrkesverksamma

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid som yrkesverksamma En kvalitativ intervjustudie Författare Erika Bergvall Maja Hällbom Handledare Lena Normark Examinator Barbro Wadensten Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012

ABSTRACT Aim: Exploring newly graduated nurses' experiences during their first working year and if the educating program provides preparation for the profession. Method: A descriptive study with semi structured interviews. A strategic sample of convenience was made and seven nurses which had worked for 6-18 months on a specific hostpital were selected. The criteria s for inclusion was that the informants were educated on the current university in central Sweden and was working within the above timeframe. The interviews were recorded and took place in private. After transcription and analysis of the interviews a manifest content analysis with condensation, codes and categories was created. Results: A mixture of feelings during the first period as an employee were identified, with both experiences of great responsibility and stress, but also a feeling of a personal development and good contact with colleagues. Deficiencies in the education came to light. Some parts of the education were considered unnecessarily comprise, while lack of knowledge and a wish for recess in some courses existed. Conclusion: Despite the lack of some education and specific knowledge are nurses satisfied with their first period of practice, mainly because of good treatment and support from colleagues. Nursing education at the current university does not provide an ultimate preparation for the profession. Keywords: Education, Novice, Experiences, Nursing, Transition

SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Metod: En deskriptiv studie med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt bekvämlighetsurval gjordes och sju sjuksköterskor som varit yrkesverksamma i 6-18 månader på ett specifikt sjukhus valdes ut. Inklusionskriterier var att informanterna utbildats på det aktuella universitet i Mellansverige samt varit yrkesverksamma inom ovan nämnda tidsram. Intervjuerna spelades in och skedde i enrum. Efter transkribering och övergripande tolkning utfördes en manifest innehållsanalys med kondensering, kodning och slutligen kategorisering. Resultat: Känslorna under första tiden som nyanställd var blandade, med upplevelser av ett stort ansvar och stress men också en personlig utveckling och god kontakt med kollegor uppfattades. Brister i utbildningen uppdagades. Vissa delar ansågs vara onödigt stora samtidigt som kunskap saknades och en önskan om fördjupning i kurser fanns. Slutsats: Trots brister i utbildningen och avsaknad av viss kunskap är sjuksköterskor nöjda med sin första yrkesverksamma tid, främst på grund av gott bemötande och stöd från kollegor. Sjuksköterskeutbildningen på det aktuella universitetet är inte ultimat för en god förberedelse inför yrkesrollen. Nyckelord: Utbildning, Novis, Erfarenhet, Sjuksköterskor, Övergång

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 1 Problemformulering 7 Syfte 8 METOD 8 Design 8 Urval 8 Datainsamlingsmetod 9 Tillvägagångssätt 10 Etiska överväganden 11 Bearbetning och analys 12 RESULTAT 14 Utbildningens innehåll 15 Inför att börja arbeta 16 Upplevelser som novis 17 Att arbeta 19 DISKUSSION 20 Resultatdiskussion 21 Metoddiskussion 23 Slutsats 25 Kliniska implikationer 26 REFERENSLISTA 26 Bilaga 1 29 Bilaga 2 30

INTRODUKTION Sjuksköterskans kompetensområde Att vara legitimerad sjuksköterska innebär ett stort antal förpliktelser och medför krav på kunnande i yrkesutövandet. Socialstyrelsen (2005) har delat in kompetensbeskrivningen för en legitimerad sjuksköterska i tre delar; första delen är omvårdnadens teori och praktik vilket även innefattar den medicinska kunskapen. Forskning, utveckling och utbildning är nästa del, som lägger vikt vid den personliga utvecklingen i yrket samt förmågan att utbilda och undervisa andra och därmed ge patienten bästa möjliga vård med vetenskapliga belägg som stöd. Det innefattar den senast tillgängliga forskningen som uppnår vetenskaplig evidens genom studier. Slutligen beskrivs ledarskap som ett kompetensområde sjuksköterskan skall behärska, vilket lägger vikt vid arbetsledning, samverkan i vårdkedjan samt förmågan att planera och strukturera arbetet för sig själv och i vårdlaget. Förväntningar och tankar Enligt en studie av Heslop, McIntyre och Ives (2001) finns en förväntan bland studenter i sista terminen på sjuksköterskeutbildningen att den första tiden på den nya arbetsplatsen ska innehålla mycket feedback och diskussioner angående den egna arbetsinsatsen. Denna feedback förväntas komma från både handledare under introduktionsperioden, andra erfarna kollegor och avdelningschefen. Många uttrycker också en önskan om stöd, vägledning och tröst. En viss oro kunde utläsas rörande relationen med framtida kollegor. Även om flertalet av deltagarna såg fram emot att få arbeta tillsammans med erfarna och kunniga sjuksköterskor fanns det studenter som ansåg att detta kunde innebära en stor press och höga krav på den oerfarna sjuksköterskan. Nyutexaminerade sjuksköterskor uttrycker rädsla, ångest, och osäkerhet. Dessa känslor grundar sig ofta i brist på stöd och hjälp från kollegor, osäkerhetskänslor inför den egna kunskapen och den nya rollen samt brist på erfarenhet och självförtroende. De största orosmomenten bland de nyutexaminerade sjuksköterskorna är att det ska visa sig att de inte har tillräcklig klinisk kunskap och inte klarar av att ge patienterna säker vård utan istället skadar dem, samt att de inte ska klara av att leva upp till förväntningarna och det ansvar som läggs på en sjuksköterska. Vanligt är också att den nyutexaminerade sjuksköterskan känner 1

frustration och skuld inför den upplevda oförmågan att leva upp till förväntningarna som yrket innebär (Boychuk Duchscher, 2008a; Etheridge, 2007, Tradewell, 1996). Utvecklingsprocessen Benner (1993) beskriver Dreyfusmodellen, en process som varje nybörjare inom ett visst område genomgår med fem olika stadier av utveckling. I det första stadiet beskrivs novisen, nybörjaren, som saknar erfarenhet av de situationer i vilka denne förväntas prestera och agera professionellt. Novisen anses ha ett stelt och regelstyrt beteende som grundar sig i brist på erfarenhet av de situationer denne möter. Därför baseras novisens arbete främst på kliniska mätningar, exempelvis blodtryck, vikt etc. Processen beskriver vikten av teoretisk inlärning kombinerat med praktisk erfarenhet. Båda aspekterna anses viktiga för att novisen ska utvecklas och så småningom nå nästa stadium i processen, Avancerad nybörjare. Då har personen med hjälp av handledare lärt sig identifiera de viktigaste och återkommande aspekterna i en vårdsituation, en färdighet som bara kan uppnås via praktisk erfarenhet. Modellen beskriver också de tre sista stadierna i processen, dessa kallas kompetent, skicklig samt expert. Även Boychuk Duchscher (2008b) beskriver olika faser som noviser genomgår under sin första tid som yrkesverksamma. Den första fasen kallas för Utförande och pågår de första 3-4 månaderna på den nya arbetsplatsen. Under denna fas inser ofta sjuksköterskan att dennes kunskap och erfarenhet är otillräcklig, vilket beror på att det i förväg finns förväntningar som är orealistiska. Många förklarar denna krock mellan förväntningar och verklighet med bristande förberedelser under utbildningen. Den höga arbetsbördan och de ickeomvårdnadsrelaterade arbetsuppgifterna förvånar många, som upplever en känsla av att inte kunna bidra med något till verksamheten. Efter den första perioden följer en fas som kallas att Vara. Denna fas definieras av en snabb utveckling gällande kunskap, kompetens samt logiskt tänkande. En osäkerhet kan dock uppkomma på grund av upplevelsen att tryggheten i att vara student eller novis och därmed inte ha lika höga krav på sig, har försvunnit. Även om erfarenheter gör att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll har ännu inte tryggheten hos en erfaren sjuksköterska infunnit sig. Framträdande under denna fas är också en ökad medvetenhet om yrkesrollen och relationer till andra professioner, samtidigt som en balans mellan arbetsliv och privatliv eftersöks. Den tredje fasen benämns som Kunnande och under denna tid börjar den nya sjuksköterskan i större grad reflektera över sin yrkesroll i förhållande 2

till andra, politiska och sociala aspekter av jobbet samt sin egen ställning i den hierarkiska sjukvården. En känsla av självsäkerhet i sina uppgifter, i rutiner och ansvar infinner sig. Övergången från rollen som student till sjuksköterska beskrivs även i annan litteratur som en svår omställning som tar tid. Att plötsligt stå ensam med ansvaret är stressande, och den största farhågan är att förlora sin legitimation. Även om utbildningen beskriver ansvaret så existerar det först när sjuksköterskan arbetar självständigt i sin yrkesroll. Detta blir mest påtagligt när sjuksköterskan arbetar kväll- eller nattpass då denne har mindre personal omkring sig och därmed bär ett större ansvar. Att hantera utmaningar såsom akuta och nya situationer upplevs vara av värde, trots att situationerna är ansträngande och obehagliga. Det leder till en stärkt yrkesroll och förbättrar förmågan att arbeta snabbt och effektivt samt ger ett ökat självförtroende med vetskapen om att situationerna är hanterbara (Gardner, 1992; Gerrish, 2000; Tradewell, 1996; Wangensteen, Johansson & Nordström, 2008). Även Etheridge (2007) beskriver bristande förberedelse under utbildningen som en anledning till att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever oväntat stor press när de börjar arbeta. Många har en föreställning om att läkaren ansvarar för allt gällande vården, något som visar sig vara felaktigt. Förväntningarna på sjuksköterskans förmåga till observationer, bedömningar och beslut är stora, vilket överraskar nyutexaminerade sjuksköterskor. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (International Council of Nurses, 2007) har sjuksköterskan en skyldighet att verka för gott samarbete mellan sina kollegor och att alltid ingripa när säkerheten i vården hotas, vilket är en viktig del vid inskolningen av de nya kollegorna. Studier har påvisat att rollen som beslutsfattare är något som ofta blir problematisk för novisen. Besluten som fattas rörande vården grundas ofta på ensidig fakta samt begränsad kunskap och erfarenhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor utgår hellre från patientens upplevelser och följer de protokoll och vårdplaner som finns än att reflektera över och diskutera besluten (Gillespie och Peterson, 2009; Silva, Souza, Trenitini, Bonetti & Mattosinho, 2010). Efter en tid har sjuksköterskan lärt sig att se helheten gällande patientens tillstånd och behov och kan på ett naturligt sätt bedöma och utvärdera åtgärder. Erfarenhet gör att sjuksköterskan med tiden utvecklar en förmåga att dra egna slutsatser och därmed på ett bättre sätt kan tillgodose en god omvårdnad. Detta minskar osäkerheten och ger en tilltro till den egna förmågan och det egna kunnandet (Etheridge, 2007). Silva et al., (2010) har i en kvalitativ intervjustudie med trettioen deltagande sjuksköterskor studerat vilka utmaningar den nyutbildade sjuksköterskan möter under sitt första år. Resultatet 3

visar att ett gott omhändertagande samt heltäckande grundläggande kunskaper inför yrkesutövandet i både teori och praktik behövs för att lyckas som nyutexaminerad sjuksköterska och novis på en arbetsplats. En svårighet för novisen enligt studien är när utbildningen och praktiken kommer i konflikt med varandra och riktlinjerna inte överensstämmer med arbetet på avdelningen. Detta kan leda till något som kallas reality shock (verklighetschock; författarnas översättning). Det är ett vanligt förekommande problem då nyutexaminerade sjuksköterskor inte klarar av att tillämpa inhämtad kunskap från akademin till sitt dagliga yrkesutövande. Detta leder till oro och minskad tro på den egna förmågan att utföra ett korrekt arbete. Ett gott bemötande och omhändertagande är av största vikt för att gynna den nya sjuksköterskans yrkesutövning, vilket inte är en självklarhet i praktiken. Fenomenet verklighetschock beskrivs även av Boychuk Duchscher (2008a), som belyser att övergången från den vana rollen som student till den ovana rollen som professionell innebär förändringar bland annat i rollfördelningar, krav på kunskap och ansvar. De nyutexaminerade sjuksköterskorna är otillräckligt förberedda för denna förändring och har inte insett i förväg vad det kommer innebära. Trots att teorin menar att övergången kommer kräva stora ansträngningar och ta mycket energi, samt ett stort personligt engagemang, är novisen inte beredd på det som denna möter vid arbetsstart. Resultatet av detta blir känslor av kaos och brist på självförtroende, men också en snabb personlig utveckling. Den största personliga och professionella utvecklingen äger rum inom de första fyra månaderna efter att den nya sjuksköterskan fått sin introduktion på den nya arbetsplatsen. Detta styrks av Gerrish (2000) som menar att nyutexaminerade sjuksköterskor får arbeta hårt med de kliniska kunskaperna samt medicintekniska moment, vilka anses vara komplicerade till en början. Startperioden på en arbetsplats är därför en stressig tid. Dock framkommer även i denna litteratur att de grundläggande färdigheterna infinner sig relativt snabbt efter en tid som yrkesverksam. Benner och Wrubel (1982) beskriver hur en oerfaren sjuksköterska har ett behov av att skriva ner och begrunda alla fakta innan ett beslut fattas. Behovet finns också att diskutera kliniska fynd och mätresultat tillsammans med kollegor för att dra en korrekt slutsats. Med ökad erfarenhet av tidigare patienter och händelser runt dessa kan sjuksköterskan så småningom lära sig att dra snabba slutsatser och snabbt sätta in åtgärder för patientens välmående. Den nyutexaminerade sjuksköterskan har också hjälp av att få höra hur den mer erfarna sjuksköterskan resonerar angående sina patienter och deras symtom samt tänkbara 4

bakomliggande orsaker. Detta blir då något den oerfarna sjuksköterskan kan dra lärdom av i sitt yrkesutövande. Introduktion på arbetsplatsen Santucci (2004) menar att rollövergången från student till sjuksköterska kräver erfarenheter bortom de som utbildningen kan erbjuda. Utbildningen tillgodoser studenten med de verktyg som krävs för att kunna resonera som en sjuksköterska medan det praktiska arbetet omfattar kunskapen att tillämpa dessa verktyg. Vad de nyanställda sjuksköterskorna kan behöva få information om från arbetsplatsen är vilka förväntningar de har på sig i form av en kompetensbeskrivning, samt en tidsplan på när de olika målen bör uppnås. Enligt en studie av Newton och McKenna (2007) menar dock många nyblivna sjuksköterskor att de under sin första yrkesverksamma tid får mycket kunskap som inte är möjlig att lära sig endast teoretiskt. Det rör sig om erfarenhetsbaserad kunskap, som inte utbildningen kan förbereda studenten för. Wangensteen, Johansson och Nordström (2008) har genomfört en intervjustudie bland sjuksköterskenoviser där osäkerhet och kaos var en av kategorierna som utlästes ur resultatet. Detta upplevdes oavsett om den nya arbetsplatsen var obekant eller välkänd sedan tidigare genom praktik på avdelningen. Känslan av osäkerhet beskrivs kring nya rutiner, patienter och kollegor. Introduktionen till arbetet är av stor vikt, vilken är bristfällig på många arbetsplatser. Den kan utlovas men inte leva upp till löftet, eller så existerar den inte överhuvudtaget. På vissa ställen börjar en introduktion som avslutas i förtid på grund av personalbrist. En positiv upplevelse för sjuksköterskorna var när den erfarna personalen gav tips och råd innan de nyanställda behövde ställa frågor. De upplevde också att de uppmuntrades att fråga när det behövdes och tilläts vara oerfarna. Enligt Etheridge (2007) uppskattar de oerfarna sjuksköterskorna att övrig erfaren personal uppmuntrar dem till att söka svar på frågor och att få frågor om situationer och scenarier innan de hänt, för att i förväg kunna reflektera över det bästa handlandet. På så sätt upplever den oerfarna sjuksköterskan att denne tar emot hjälp och vägledning till eget tänkande. Det anses av nyutexaminerade sjuksköterskor att arbetsledaren har en stor inverkan på attityd och arbetsklimat hos personalen och påverkar därför mottagandet av dem som nya. Därför är det viktigt att arbetsledaren styr sina anställda så att det gynnar ett varmt och omhändertagande mottagande av de nyanställda för att de ska anpassas till och känna sig trygga i sin nya roll (Gardner, 1992; Gerrish, 2000; Kelly & Ahern, 2008; Tradewell, 1996). 5

Ledarrollen hör till det som nyutexaminerade sjuksköterskor uppger sig ha svårast att behärska. Större ansvar och tillit läggs därför på arbetsledaren för att stötta novisen under dennes första tid som nyanställd (Gerrish, 2000). Kelly och Ahern (2008) menar att nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig exkluderade ur den grupp som de erfarna befinner sig i samt upplever en brist på assistans vid uppgifter som är nya för dem. De har inte förberetts för den tuffa attityd som råder på den nya arbetsplatsen och rollerna som alla anställda har kan stå i vägen för socialiseringen som ny. Det finns en kulturskillnad i alla roller vid en avdelning som påverkar hur man behandlas som erfaren sjuksköterska, nyutexaminerad sjuksköterska, nyanställd sjuksköterska och så vidare. Dessa skillnader och de olika uppdelningarna är inget som märks under tiden som praktiserande student, utan blir påtagliga först vid anställning som sjuksköterska. En förberedelse under utbildningen för det hårda klimatet som finns inom sjukvården upplevs som en bristvara. Det framkommer också att många nyanställda upplever det svårast att arbeta med de äldre sjuksköterskorna då de ofta har sämre tålamod och en ovilja att assistera noviser. Även tyst kommunikation och dolda budskap beskrivs i ovan nämnda intervjustudie. Som exempel är att den nyutexaminerade sjuksköterskan kan känna sig ignorerad på sin nya arbetsplats och ha svårt att få grepp om den sociala situationen. Tystnaden blir som ett antydande att den nya personen inte är välkommen. Även undertryckta aggressioner och irritation kommer fram vid exempelvis frågor om procedurer som den nya sjuksköterskan är osäker på. Vissa erfarna sjuksköterskor besvarar frågor och reflektioner medan andra sätter sig emot detta med orsaken att de nya ska kastas ut och lära sig på eget bevåg. I motsats till detta finns beskrivningar av relationen mellan den nyutexaminerade sjuksköterskan och dennes kollegor som något positivt och gynnsamt för novisen. Genom stöttning och hjälp till att själv söka svar på frågor och funderingar upplever den nya sjuksköterskan att den personliga utvecklingen blir som störst. Den första perioden vänder sig den oerfarna sjuksköterskan ofta till sin handledare från inskolningsperioden på den nya arbetsplatsen. Den oerfarna vill diskutera sina beslut och handlingar med den mer erfarna sjuksköterskan, för att få sitt handlande och sitt tankesätt bekräftat som korrekt. Den nyutexaminerade sjuksköterskan finner stort stöd i att arbeta tillsammans med erfarna kollegor, då detta ger en känsla av trygghet. I takt med att den nya sjuksköterskans erfarenhet blir bredare växer även dennes tro på den egna förmågan. Behovet av bekräftelse minskar i och med detta (Boychuk Duchscher, 2008b; Etheridge, 2007). 6

Relationen kollegor emellan beskrivs i en intervjustudie där sjuksköterskor intervjuas vid tre olika tillfällen under det första yrkesverksamma året. En av slutsatserna blev att ett familjärt bemötande och förberedelse hos de andra i personalgruppen är gynnsamt för den kommande lärandeprocessen och förståelse för den egna rollen på arbetsplatsen hos den nya sjuksköterskan. En uppkommen komplikation som är vanlig hos nyutexaminerade sjuksköterskor är när arbetet inleds på en avdelning som är specialiserad på en viss typ av vård och åkommor. Detta innebär att den nya sjuksköterskan inte besitter de specifika kunskaper i ämnet och därmed är ny på ännu en punkt (Sullivan-Bentz, et al., 2010). Regelbunden feedback samt konstruktiv kritik är önskvärt, både verbalt och skriftligt, till den nyutexaminerade sjuksköterskan. Dessutom bör miljön på arbetsplatsen vara trygg och förtrolig för att novisen ska känna tillit till den övriga personalen och säker i sitt arbetssätt (Santucci, 2004). Feedback beskrivs också av Wangensteen, Johansson och Nordström (2008) som något nyblivna sjuksköterskor uppskattar, oavsett om den är positiv eller negativ. Att få respons minskar osäkerheten kring hanteringen av olika situationer genom att få veta om handlingar har utförts på rätt sätt. Huruvida responsen utdelas eller inte skiljer sig från olika arbetsplatser, men den gemensamma nämnaren är att feedback är en viktig aspekt för lärandet. Den svåra övergången från student till sjuksköterska kan vara problematisk att lära ut för de som ansvarar för utbildningen. Det anses att utbildningen har en skyldighet att erbjuda studenterna tillfällen till utmaningar som tar dem utanför deras bekvämlighetszon. Genom ökade erfarenheter av att hantera oväntade och obekväma situationer skulle övergången från student till självständig sjuksköterska underlättas (Newton & McKenna, 2007). Enligt Lauvås och Handal (2001) är handledningen av sjuksköterskan under introduktionen till en ny arbetsplats en faktor av relevans när det kommer till lärandet. En kvalificerad handledning kan vara krävande och den fordrar utbildning hos den utövande personalen. Att personal som är väl insatt i sitt yrke automatiskt är goda handledare är inte nödvändigtvis ett faktum. Handledningen sker i en privat situation vilket leder till att kvaliteten på arbetet är svårt att granska kritiskt av någon annan än den som deltar i handledningen. Därför förekommer sällan dokumentation av den sortens verksamhet. Problemformulering Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) gäller samma kunskapskrav på alla legitimerade sjuksköterskor vilket den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva som 7

svårt att uppnå (Boychuk Duchscher, 2008; Etheridge, 2007; Newton & McKenna, 2007; Santucci, 2004; Silva et al., 2010). Detta påvisar att det är av vikt att nyutexaminerade sjuksköterskor har en god utbildning att ta stöd av, samtidigt som en pedagogisk och utvecklande introduktion på den nya arbetsplatsen krävs. Trots att det finns en del studier inom området är det angeläget att göra fler studier. Bland annat behövs ytterligare studier om nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av den första yrkesverksamma tiden och deras reflektioner tillbaka på utbildningens innehåll i förhållande till de krav som ställs i klinisk verksamhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. METOD Design Den aktuella studien är en deskriptiv studie som syftar till att beskriva upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor under deras första yrkesverksamma tid. En intervjustudie genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Enligt Polit och Beck (2008) är en kvalitativ studie att föredra när fördjupning av kunskap hos olika individers åsikter och tankar kring problem och företeelser eftersöks. Eftersom det resultat som eftersöks består av tankar, känslor och upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor anses en kvalitativ studie vara lämplig. Urval Ett strategiskt bekvämlighetsurval till studien utfördes, då informanterna utgörs av sjuksköterskor som avslutat sin utbildning på ett universitet i Mellansverige och därefter varit yrkesutövande i 6-18 månader. Detta för att personerna som medverkade skulle ha både utbildning och introduktion på den nya arbetsplatsen samt den första tiden efteråt i färskt minne. Sammanlagt sju personer intervjuades. När studien planerades var målet att åtta till tio informanter skulle delta, men svårigheter uppstod i att få tag på dessa. Problemen bestod i att 8

få tag på avdelningschefer för att få namn på sjuksköterskor, att de aktuella informanterna inte uppfyllde inklusionskriterierna eller nekande till deltagande från informanter. När sju personer tackat ja till deltagande ansågs detta vara tillräckligt för att genomföra studien. Inklusionskriterier hos informanterna var att de skulle vara svensktalande, genomgått sjuksköterskeutbildning på det aktuella universitetet, varit yrkesverksam i 6-18 månader samt anställda på det aktuella universitetssjukhuset. Exklusionskriterier var att sjuksköterskan tagit examen för mer än 18 månader sedan då detta kan göra det svårare att behålla den tydliga bild av hur tiden som nyutexaminerad upplevdes samt innebära att sjuksköterskan har tagit till sig mer av de nya erfarenheterna. De som examinerats för mindre än sex månader sedan exkluderades då de har haft en kort yrkesverksam tid och därmed kan ha haft mindre tid att reflektera över de problem som möter en novis. Sjuksköterskor som utbildats i andra städer exkluderades då resultatet inte blir tillämpbart på det aktuella universitetets utbildning. Ett deltagande godkändes heller inte om sjuksköterskan ingått i liknande studie föregående terminer. Inga mål sattes upp i förväg gällande informanternas kön, ålder eller tidigare erfarenhet av vårdarbete, då detta inte ansågs vara relevant för studiens resultat. Deltagarna var mellan 22 och 27 år gamla, sex personer var kvinnor och en var man. Av dessa hade tre personer innan sin sjuksköterskeexamen arbetat som vårdbiträde på äldre- och vårdboenden och sedan övergått till att arbeta som undersköterska på sjukhus. En person hade enbart arbetat som undersköterska på sjukhus och tre personer hade arbetat som vårdbiträde på äldreeller demensboenden. En av dessa tre hade även arbetat som personlig assistent. Denna erfarenhet varierade från enbart sommaranställningar till fast anställning. Sammanfattningsvis hade fyra av deltagarna erfarenhet av sjukhusarbete innan de började arbeta som sjuksköterska. En person nämnde att denne hade gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Datainsamlingsmetod Innan intervjuerna ägde rum genomfördes en provintervju av författarna för att öva intervjuteknik. Denna genomfördes med en bekant till författarna som nyligen blivit legitimerad sjuksköterska samt var yrkesverksam. Efteråt gick författarna tillsammans igenom intervjun och identifierade frågor som behövde förtydligas, då personen som intervjuades hade missförstått frågan. Inga frågor ändrades, fokus lades på betoningar. Frågan om vad som varit lätt och vad som varit svårt med att börja arbeta ansågs för omfattande och delades därför till två under intervjuerna. Författarna märkte att en ovana fanns att intervjua, men detta var väntat och intervjuerna förväntades bli lättare under studiens gång. Förberedelse är 9

viktigt vid intervjuer och den som är ansvarig bör vara väl inläst på ämnet (Polit & Beck, 2008). För inläsning användes vetenskaplig litteratur rörande nyutexaminerade sjuksköterskor samt handledning. Dessutom användes aktuell metodlitteratur. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med utvalda personer. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara fördelaktiga då frågor, som innan intervjutillfället utformades för att passa studiens syfte, användes (Polit & Beck, 2008). Tretton frågor gällande bakgrund samt upplevelser och åsikter om utbildning och första tiden på en ny arbetsplats var förberedda i förväg och var utformade av examinerande lärare, se bilaga 1, då resultatet från föreliggande arbete kommer att ingå i en större studie. Dessa frågor var öppna och gav individuella svar, inga svarsalternativ presenterades. Detta för att nå den personliga åsikten hos den som intervjuades. Öppna frågor innebär att de inte går att besvara med ja eller nej vilket gör att ett utförligare svar ges. Frågorna är inte heller ledande. (Polit & Beck, 2008). Samtidigt fanns utrymme för följdfrågor samt förtydliganden om det ansågs nödvändigt. Intervjuerna spelades in för att senare bearbetas. Till inspelning användes författarnas privata apparatur. Tillvägagångssätt Utvalda sjuksköterskor att tillfråga tillhandahölls inledningsvis av examinerande lärare till författarna. Dessa arbetade på en medicinklinik på det aktuella sjukhuset. Författarna kontaktade även avdelningschefer med förfrågan om kontaktuppgifter till nyutexaminerade sjuksköterskor. Ett informationsbrev, se bilaga 2, skickades via e-post från författarna till de sjuksköterskor som valts ut att bli tillfrågade om deltagande. Dessa skickades ut så fort namnen presenterats för författarna. I brevet delgavs information om syftet med studien samt att alla uppgifter som lämnades skulle komma att avidentifieras. Sjuksköterskorna hade rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien. Ungefärliga datum för intervjuer angavs, samt en uppskattning av hur mycket tid sjuksköterskorna fick avsätta vid deltagande i studien. Den förberedande provintervjun tog 13 minuter, vilket ledde till att intervjun antogs ta 15-20 minuter. Dock angavs tiden som cirka 30 minuter i informationen till informanterna, så tid fanns att presentera sig och komma till ro inför intervjun. I brevet framgick också att författarna önskade svar om deltagande, oavsett om det innebar ett medverkande eller ej. Om svar uteblivit tog författarna kontakt med sjuksköterskorna på telefon via den aktuella avdelningen. Sammanlagt kontaktades 18 sjuksköterskor, varav fem tackade nej på grund av annan utbildningsort, två tackade nej på grund av bristande intresse, sju tackade ja och övriga uteblev med svar trots telefonkontakt med avdelningen. Författarna uppfattade ett motstånd på 10

avdelningarna när sjuksköterskorna söktes på telefon, då de ansågs vara upptagna med viktiga saker och inte kunde ta samtalet. Trots att författarna lämnade sina telefonnummer och uppmaningar om att svara på det utskickade mailet uteblev vidare kontakt med dessa sjuksköterskor. Med de som tackat ja till deltagande bokades datum och tid för intervju via mailkonversation. För att underlätta deltagandet i studien för de tillfrågade sjuksköterskorna genomfördes intervjuerna på det aktuella sjukhuset. Intervjuerna genomfördes i samband med ett arbetspass, beroende på deltagarnas önskemål. Önskvärt var en lugn och tyst miljö belägen på en plats där intervjun kunde genomföras utan avbrott, därför bokades grupprum på biblioteket på det aktuella sjukhuset istället för att vara i direkt anslutning till sjuksköterskornas arbetsplats. De tretton förbestämda frågorna samt eventuella följdfrågor ställdes och varje intervju varade cirka 15-30 minuter. Båda författarna medverkade vid intervjuerna, varav en tog rollen som observatör i hälften av antalet intervjuer. Detta för att öka reliabiliteten samt för utveckling av god intervjuteknik. Författarna upplevde att intervjuerna kändes lättare för varje gång, när en viss vana infann sig. Flera provintervjuer innan studiens start hade varit att föredra, då detta hade gett författarna en vana och ett självförtroende i rollen som intervjuare. Observatörens roll var att lyssna på intervjun, eventuellt lägga till följdfrågor samt kontrollera inspelningsapparaten. Efteråt gjordes en reflektion och återkoppling för lärande samt möjlighet att genomföra förbättringar till nästkommande intervju. Etiska överväganden Etisk problematik som kan uppstå är att informanterna kan uppleva svårigheter i att uppriktigt diskutera det aktuella ämnet på grund av rädsla för att svaren ska kunna härledas till den enskilde. Därmed kan informanten framställas negativt inför chefer och kollegor. Informanten kan dessutom känna obehag inför att diskutera sina svaga sidor och det denne anser vara brister i den egna kompetensen. En annan problematik som kan uppstå är förmågan att kunna skilja sin privata identitet från den professionella yrkesrollen. Därmed kan yrkesrollen påverka svar som ska spegla personliga åsikter. För att förhindra detta har informanterna blivit väl insatta i studiens syfte och betoning har lagts vid att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas (Centrala etikprövningsnämnden, 2011; Codex, 2012). Att allt inspelat material raderas efter uppsatsens godkännande har också framgått. 11

Bearbetning och analys Samtalen transkriberades i efterhand med hjälp av ljudinspelningar från intervjutillfället. Författarna delade upp materialet och transkriberade hälften var, därefter gick de tillsammans igenom det inspelade materialet ännu en gång. Det är av stor vikt att transkriberingen är riktig för att en korrekt analys ska kunna genomföras. Ansvarig för transkriberingen vidtog åtgärder såsom upprepade genomlyssningar för att se till att allt transkriberat material stämde överens med det inspelade materialet, för att undvika felaktig analys. Dessutom analyserades transkriberingarna av författarna gemensamt för att materialet skulle bli så objektivt som möjligt. Det markerades i transkriberingstexten vem som talade i form av P för participant (informanten) samt I för interwiever (intervjuaren). Även yttringar som inte var ord skrevs ut såsom skratt (skratt), långa tystnader ( ) och dylikt (Polit & Beck, 2008). Efter transkriberingen diskuterades innehållet mellan författarna. Författarna utförde tillsammans en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2008). En induktiv analys gjordes, vilket innebär en förutsättningslös analys som baseras på informanternas berättelser (Polit & Beck, 2008). För att få en grov struktur i specifika områden delades resultatet in i domäner: utbildning och arbetsplats. Därefter togs meningsenheter av stycken ut som hörde ihop i sitt sammanhang för att lättare kunna hanteras i processen. Här användes tecken såsom [ ] när ovidkommande text togs bort för att kunna binda samman citat som bildar meningsenheter. Sedan abstraherades meningsenheter och gjordes till kondenserade meningsenheter vilka gör textstyckena kortare och enklare att överblicka, varefter koder samt kategorier och subkategorier utformades. För överblick av kategorier och subkategorier, se tabell 2. Kategorierna har satt etikett på flera koder, då dessa samlar flera koder, och därmed upplevelser, med liknande innehåll. Inga data kan nu passa in på flera av kategorierna eller falla mellan två. På så sätt har ett lättöverskådligt resultat av insamlat material skapats. Meningsenheterna lästes om och om igen under analysens gång för att uppmärksamma eventuella nytolkningar av innehållet och bakomliggande meningar samt undertoner. Sammanlagt 15 subkategorier samt fyra kategorier arbetades fram ur resultatet. Ett exempel på analysprocessen visas i form av ett utdrag nedan, tabell 1 (Graneheim och Lundman, 2008). Efter godkännande av uppsats raderas allt inspelat material. 12

Tabell 1. Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Subkategori Kategori 2....tyckte jag nog att de var roligare än ja föreställt mig när ja väl började så att mina farhågor var väl lite obefogade kanske. Mina farhågor var lite obefogade, det var roligare än jag föreställt mig. Överraskande roligt att börja arbeta. Positiva upplevelser den första tiden på arbetsplatsen Upplevelser som novis 13

RESULTAT Under innehållsanalysen utarbetades fyra kategorier och ett flertal underkategorier utifrån informanternas svar, dessa presenteras i tabell 2. Intervjuerna har numrerats i kronologisk ordning (1-7). Nedan återges vissa citat från intervjuer, siffran inom parentes representerar vilken intervju citatet är hämtat från. Tabell 2. Subkategori Kategori Kunskap från utbildningen Utbildningens innehåll Positivt med utbildningen Brister och behov i utbildningen Känslor inför att börja arbeta Inför att börja arbeta Förväntningar på yrket Påfrestande upplevelser första tiden på arbetsplatsen Upplevelser som novis Positiva upplevelser första tiden på arbetsplatsen Oväntade iakttagelser Lärandeprocessen Att arbeta Att själv bära ansvaret Kommunikation och samspel Stöd i arbetet Vad yrket innebär Lätta moment Svåra moment 14

Utbildningens innehåll Deltagande sjuksköterskor har alla åsikter om utbildningens upplägg och innehåll. Många negativa aspekter har framkommit, men även positiva finns. Överlag finns ett missnöje med utbildningen, då sjuksköterskorna inte anser att den har förberett dem tillräckligt inför det som väntar när de börjar arbeta. Informanterna uttrycker åsikter såsom jag tycker att utbildningen e otroligt dålig faktiskt, de e fokus på helt fel saker och man borde lägga mer tid på de man verkligen ska kunna när man e klar (6) och ja tycker nog man har mer krav på sig än vad man lär sig (3), samt känns som att vissa delar som man verkligen behöver ute, när man jobbar, de går dom igenom så himla fort (7). Trots detta missnöje finns också åsikten att de flesta av utbildningens kurser är relevanta samt att man lär sig viktig kunskap. Flera av de intervjuade sjuksköterskorna uttrycker en önskan om fördjupad kunskap i anatomi och medicinska sjukdomar ja, jag tycker att vi har läst viktiga saker, men man kanske skulle ha läst det mer, som anatomi och patofysiologi, de va väldigt kort, de va väldigt tidigt i utbildningen (6). Andra informanter har liknande uppfattningar på alla sjukdomar, medicinska sjukdomar... och kirurgiska för den delen, liksom att man... kunde ha... breddat den. Gjort den längre (5) och till exempel att vi läser väldigt lite anatomi och fysiologi (4). Informanterna uttrycker ett missnöje med pedagogikundervisningen under utbildningen. Trots att syftet med kursen anses relevant tycker sjuksköterskorna att kursens innehåll inte ger den kunskap en sjuksköterska behöver i sitt yrkesutövande. Åsikter som framkommit om pedagogikundervisningen är att den inte är anpassad till sjuksköterskeyrket, är onödigt stor och att den eventuellt kan förbättras om ansvariga lärare har erfarenhet av vårdarbete. En åsikt som framkommer är pedagogik kan väl ha sin plats i programmet egentligen på vissa sätt som man ska lära ut självvård till patienterna å...bara bemötande kommer ju också in men de e liksom inte de man får lära sig (2). Detta styrks av andra informanter visst ska vi väl kunna vara pedagogiska...liksom när vi lär ut till andra å...handleder andra. Men de har ingenting med de där...andra sakerna å göra [ ] Man kunde ju ha gjort mycke bättre pedagogikutbildning (3). Flera instämmanden följde pedagogiken. Helt klart. Ingen som helst användning för (5) och ja kan inte säga att man kanske ska plocka bort de, men isåfall göra om upplägget å innehållet (6). Andra inslag i utbildningen som nämns som överflödiga eller onödiga är undervisning om omvårdnadsteorier, statistik och psykiatri. 15

Inslag som vissa av sjuksköterskorna saknar i sin utbildning är undervisning i organisation och ledarskap, prioritering och tidsplanering samt sårvård. Även mer praktisk övning efterlyses av sjuksköterskorna. Flertalet informanter nämner att utbildningens kurser prioriteras fel och att undervisningen kan förbättras kanske lägga lite mindre fokus på omvårdnaden. [ ] de e klart att omvårdnad är ju liksom en stor del av sjuksköterskeyrket men samtidigt så tror ja att lägga mer vikt på... amen just sjukdomar kanske å just medicintekniska moment (5) samt jag tycker att dom har prioriterat fel saker (4). En uppfattning är lite både och, jag tycker att utbildningen e lite... att vi läser lite fel ämnen. Även åsikter om hela utbildningen framkommer men skolan var ju inte den bästa liksom. Den skulle kunna va mycket bättre (3). Farmakologi och mikrobiologi nämns också som områden där en önskan om fördjupad kunskap finns. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) nämns av vissa informanter och uppfattningar som då framkommer är att det är viktigt att få en bra placering och att geriatrik inte är passande som en sista placering på utbildningen, då den inte ger en känsla för strukturen som råder i sjukhusarbetet. Vissa menar på att praktiken under utbildningen är tillräcklig och att man ges tillfälle att prova på alla delar inom sjukvården. En åsikt som råder är också att den viktigaste kunskapen från utbildningen tillhandahålls via praktiken. Inför att börja arbeta Tiden som kommer i anslutning till examen är fylld av blandade känslor hos nyutexaminerade sjuksköterskor och funderingarna inför att börja arbeta är många. Sjuksköterskorna beskriver ja va väldigt nervös ( ) och osäker på att man inte skulle duga (1) och man är lite spänd på hur det kommer att vara, kommer jag klara klara av yrket liksom (5). Rädslan att inte räcka till och klara av yrket infinner sig. Även en oro över yrkesvalet i sig och huruvida att utbilda sig till sjuksköterska varit rätt beslut belystes då kände jag nog lite mer såhär gud har jag verkligen valt rätt, vill jag göra dehär? (2). Vissa deltagare anser att det är klokast att börja arbeta på en gång för att komma in i de (3) med åsikten att ett uppskjutande inte underlättar situationen. Trots oron och nervositeten inför att stå på egna ben var alla informanter mer eller mindre positiva inför att börja arbeta. Förutom att det var skönt att vara färdig med studierna så var sjuksköterskorna förväntansfulla över att få använda sina kunskaper och klara sig själva det skulle ju va kul att prova på nåt helt annat såklart, eller såhär att prova på det man har lärt 16

sig å så (4). Andra informanter beskriver sålunda känns som ett mål som att äntligen får man slippa va student, å börja jobba på riktigt (6). Ett gemensamt resonemang finns hos de sjuksköterskor som valt att börja arbeta på en avdelning där de tidigare arbetat som undersköterskor eller haft praktikplats. De menar på att det inger en trygghet samt en förberedelse på vad som komma skall. Praktiska saker såsom hur avdelningen ser ut samt rutiner, men också kollegor och en plats i den sociala samvaron nämns som positivt, aspekter som annars kan vara en källa till nervositet för den nya sjuksköterskan ja visste att ja hade ett kul jobb å komma till, när ja började (6). Liknande upplevelse beskrivs ja visste ju att ja skulle komma till en bra avdelning för att ja hade jobbat där som undersköterska (1). Olika förväntningar på det kommande sjuksköterskeyrket fanns hos informanterna, bland annat uppkom uttryck som spindeln i nätet (1) med meningen att sjuksköterskerollen innebär blandade uppgifter med organisering och att kommunicera mellan olika instanser. En annan aspekt som nämns är yrkesansvaret att hålla sig uppdaterad i forskning å att man ska ta ansvar å läsa på... även när man börjat jobba (1). Vad yrket faktiskt innebär ansågs vara något de flesta är insatta i sedan utbildningen. En positiv förväntan som likväl var skrämmande var det egna ansvaret och att få arbeta självständigt förväntningarna va väl att att man skulle äntligen få jobba självständigt å va den som lägger upp arbetet (6). Något som informanterna upplevde sig vara mindre förberedd på var stressen som uppstod i yrket, vilket inte fanns bland förväntningarna efter examen. Upplevelser som novis Att vara nyutexaminerad sjuksköterska på en arbetsplats ger upphov till många iakttagelser och upplevelser hos informanterna, både negativa och positiva samt påfrestande moment. Det är mycket som händer samtidigt och många nya intryck beskrivs i början precis sådär. Då gick hjärnan på högvarv (2) och första veckorna var det väldigt kaotiskt. Mycket intryck å mycke att lära sig å sådär (5). Det upplevs också som problematiskt att kunna släppa arbetet på fritiden sen har man vaknat sådär mitt i natten och ba jag glömde och koppla droppet.. eller kom ja ihåg att ge waranet (2). Kraven som ställs känns påfrestande för novisen, särskilt för de som inte känner att de fått en ordentlig inskolning. Flera informanter önskar en högre kunskapsnivå kring vissa moment vid 17

arbetsstart: kände man att de skulle ha varit skönt å veta hur man skulle göra från början (6). Det kan vara svårt att hinna lära sig allt och kunna besvara frågor från patienter och personal, specifikt beskrivs ronderna och läkarkontakterna som situationer då en brist på kunskap och därmed en otillräcklighet upplevs, Jamen de e mycke sådär när läkaren pratar på en rond å man inte förstår nånting [...] vi kan ju inte lika mycke. Dom är specialiserade å har pluggat hur länge som helst (4). Kontrasten mellan att vara student och färdig sjuksköterska kan bli en stor omställning för novisen, vilken flera av deltagarna beskriver. Fenomenet kallas verklighetschock i vetenskaplig litteratur vilket också uppkommer i intervjuerna nu e jag sjuksköterska, inte sjuksköterskestudent utan... ehm... så man fick ju en verklighets... flash (5). Detta är dock inte en generell åsikt de e ju ingen chock utan man har fått en bra bild av arbetet innan (6). Informanterna upplever att yrket i verkligheten är mer komplicerat än under tiden som student då fler faktorer spelar in för att arbetet ska fungera och vara trivsamt kanske mycke mer komplext ändå för att de som utbildningen fokuserar på är mycke patienten å allt däromkring men sen har man ju liksom kolleger som man ska samarbeta med och få de att flyta (2). Flertalet informanter anser att arbetet blir lättare med tiden, och känner att de kommer in i arbetet. Saker som från början kändes svårhanterliga utförs utan problem den första perioden är ju alltid liksom... tuff. Så. Men man klarar av de. Så småningom. Man är väldigt trött några veckor men man kommer in i de (5). Vissa deltagare förväntade att arbetsstarten skulle vara jobbigare än den var och därmed blivit positivt överraskade. Med tiden blev informanterna mer avslappnade och kunde hantera stressen på ett annat sätt jag kan släppa det mer nu liksom. Slappna av och tänka aa men de löser sig, de fixar dom andra som jobbar (2). Deltagarna upplever det positivt med arbetet att själva få ta eget ansvar, inte behöva studera samt kunna planera och strukturera sina dagar. Det är en god kontrast från tiden som student då flera kände att de inte fick sköta sig själva och skapa sin egen struktur "de e ju annorlunda än när man är student själv [ ] folk kommer ju till mig istället för att komma till min handledare till exempel (4) samt ja för alltså under studietiden hade man alltid nån som övervakade en kan man säga (5). En annan positiv faktor som beskrivs av informanterna är bemötandet på arbetsplatsen och de förstående patienterna dom flesta har förståelse för att man kanske inte kan allting å sådär (7). Ett gott bemötande på arbetsplatsen upplevs som betydelsefullt då det gör att arbetet blir roligt. 18

Att arbeta Många svårigheter möter de nyutexaminerade sjuksköterskorna när de börjar arbeta. En av de vanligaste företeelserna som nämns är att lära sig prioritera, strukturera och organisera arbetet. Deltagarna beskriver man prioriterade lite fel. De är ju de att prioritera som e svårt (3) och de svåra är väl att, eh, försöka.. eh, släppa såna saker man inte borde göra, nu ska man ju samarbeta, men ibland så ser man ju saker som man skulle gjort om man va undersköterska, men man får inte ta åt sig för mycke, utan verkligen prioritera, å delegera (6). Svårigheten i att gå från undersköterska till sjuksköterska beskrivs och informanterna menar att det är svårt att släppa de gamla arbetsuppgifterna. Även att lära sig avdelningens rutiner och att komma in i arbetet nämns som en svårighet. Dock menas att detta inte går att lära ut på utbildningen. Deltagarna berättar också att det är svårt att implementera ny kunskap på avdelningen Sätta sig upp mot dom gamla sjuksköterskorna som lever kvar i deras rutiner å sånt. De e inte så lätt ibland. [ ] När man vet att man har rätt liksom. När man kommer från en helt ny utbildning (3). Vård av svårt sjuka och döende patienter nämns som en svår aspekt i arbetet sen är de när patienter är dåliga, när dom e liksom ( ) palliativ behandling (1). Deltagarna beskriver anhörigstöd som en svår uppgift. Akuta eller oväntade situationer upplevs som extra svåra de va ett ganska akut fall, nån av den första eller andra månaden [ ] alla hade stressigt å så kom ja där å behövde hjälp. [ ] De blir ju liksom, ska jag prioritera de här eller de här (7) och just i såhär akuta situationer och lägen så va ska man göra och hur ska man prioritera. [ ] för ofta blir man bara stående (2). Informanterna nämner medicinteknik som ett svårt moment. Detta motsägs av vissa som menar att de fått mycket träning på detta under praktikperioderna det här som är lätt är ju det man har från utbildningen liksom. Hur man blandar antibiotika, vad man ska tänka på, sätta dropp å... såna saker (5). Rondsituationer beskrivs som svåra då kunskapen inte alltid finns angående vad som är relevant att ta upp tillsammans med läkaren. Slutligen skildras även den kliniska blicken som ett svårt moment. Vissa delar av arbetet nämns av deltagarna som lätta moment. Flertalet uttrycker att kontakten med patienten känns som en lätt del av arbetet själva patientbemötandet inte heller e sådär jättesvårt (2) och men att kommunicera med kolleger och patienter ( ) har känts lätt (1). Angående kommunikationen med kollegor uttrycks följande sen så fungerar de ju alltid bättre me vissa än me andra så.. personkemi (2). Omvårdnad ses som ett lätt moment i 19

arbetet lätt... hm... omvårdnaden alltså... det sitter ju liksom, det har man tränat på i tre år (5) samt de som e lätt e väl ändå liksom att, omvårdnadsbiten.. De kändes som man hade de inom sig från början (6). Andra informanter tycker också att det känns enkelt att anta rollen som arbetsledare. Läkemedelshantering anses av några vara en lätt del av arbetet det e ju inte så svårt att dela tabletter (2) och informanterna anser att detta blev lättare med tiden asså de som e lättare nu till exempel, de e att jag vet ju, typ dom här vanliga läkemedlena, ehm, hur man ska ge dom å sådär. Som man förut behövde gå till FASS till å kolla (4). Sjuksköterskorna uttrycker en känsla av att stå ensam med ansvaret, men samtidigt finns en känsla av trygghet i kollegorna på arbetsplatsen det finns ju alltid nån att fråga [ ] vi har väldigt bra grupp så (5) och så ja har nog haft tur, att dom gånger ja haft de jobbigt så har ja haft erfarna kollegor (1). Informanterna uttrycker att de fått ett bra bemötande på det nya arbetet folket på avdelningarna är otroliga, så de ä därför ja jobbar kvar (7). Flertalet informanter upplever att de lärde sig mycket när de började arbeta, att de snabbt fick ny kunskap och att de kunde få arbetet att flyta på bättre. Samtidigt poängterar många att det är viktigt att ta för sig och våga prova när man är ny på arbetet sen e de ju bra å våga, oftast e de ju inge svårt (2), och understryker vikten av att ta för sig står man bara i bakgrunden så kanske man aldrig får chansen å, å lära sig saker (6). Deltagarna påpekar också vikten av att fråga när det är något man inte kan eller förstår. Vidare uttrycks åsikter om att sjuksköterskeyrket innebär mycket organisation och samordning och att man bör kunna vara pedagogisk när man handleder andra. DISKUSSION Känslorna under första tiden som nyanställd var blandade, med upplevelser av ett stort ansvar och stress men också en personlig utveckling och god kontakt med kollegor. Brister i utbildningen uppdagades. Vissa delar ansågs vara onödigt stora samtidigt som kunskap saknades och en önskan om fördjupning i kurser fanns. 20