Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Delkurs 2 Arbetsterapi/Fysioterapi neurologisk rehabilitering vid stroke 15 hp Avancerad nivå ARB 030/FYS 022 Kursanvariga lärare: Gunnel.Carlsson@neuro.gu.se Lena.Nilsson@gu.se Vårterminen 2011 GC, LN
Praxisverktyg och modeller för rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi vid stroke, Innehåll: Miljö, aktivitet och lärande Uppgiftsorienterad träning med utgångspunkt i komplexitetsteori Specifika interventioner vid stroke Mätteori och mätmetoder Att återerövra ett meningsfullt vardagsliv Familjecentrerad rehabilitering och anhörigstöd Aspekter av genus och mångfald inom strokerehabilitering Stroke i det långa perspektivet Kultur och hälsa Studieuppgift 3. Lärande Den lärande patienten är en viktig utgångspunkt för all rehabilitering. Personen som drabbats av funktionshinder ställs inför utmaningen att återinlära förlorade förmågor och att i vissa avseende lära sig nya sätt att hantera sin vardag. En stroke kan innebära att personen som drabbats har nedsatta kognitiva förmågor och svårigheter att hantera information vilket påverkar kapaciteten för lärande. Studieuppgift 3 om lärande innebär att utifrån obligatorisk litteratur samt föreläsningar diskutera i grupp om lärande och vilka implikationer detta kan ha för hur vi tillämpar denna kunskap i rehabilitering vid stroke. Diskutera de olika perspektiven på lärande som beskrivs i litteraturen och på föreläsningarna i relation till praxis. Obligatorisk litteratur för studieuppgift 3: 1. Scherman MH, Runesson U, red. Den lärande patienten Lund: Studentlitteratur; 2009. 2. Säljö R. Föreställningar om lärande och tidsandan. I: Selander S, red. Kobran, nallen och majjen tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Liber Distribution; 2003. s. 71-89. 3. Giuffrida CG, Neistadt M. Learning perspectives. In: Blesedell Crepeau E, Cohn ES; Boyt Schell B, eds. Willard & Spackman s Occupational Therapy. 10 th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2003. p. 253-75.
4. Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor learning and recovery of function In: Shumway-Cook A, Woollacott M, eds. Motor control, translating research into clinical practice. 3 rd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2007. p. 21-45. OBS. Referens 2 och 3 finns uppladdade på GUL. Redovisning av studieuppgift 3 sker muntligt i seminarieform onsdagen den 9 febr kl 8.30-10.00, där tiden fördelas enligt följande: 8.30-9.15 Diskussion i tvärprofessionella studiegrupper. Under denna diskussion skall gruppen tillsammans väcka två frågor om lärande relaterat till den obligatoriska litteraturen, föreläsningarna samt praxis med avseende på den problematik som kan uppstå efter stroke. 9.15-10.00 Diskussion i helklass. Studieuppgift 4 Bedömning Uppgiften genomförs yrkesspecifikt i grupp och innefattar både teoretiska och ett praktiskt moment. Varje grupp tilldelas ett område för bedömning. Dessa områden är för sjukgymnastik: postural kontroll, gång samt arm-handfunktion, för arbetsterapi: arm-handfunktion, dynamisk bedömning samt bedömning av kognitiva funktionsnedsättningar/kognitiv förmåga. 1. Fördjupa er i angiven litteratur samt sök egen litteratur inom ert område för bedömning. Fördjupa er i olika synsätt och infallsvinklar genom att problematisera kring bedömning inom ert område. Det kan exempelvis vara: när, hur och varför man väljer det ena eller det andra tillvägagångssättet för bedömning. 2. Välj ett eller fler instrument och fördjupa er i enligt nedanstående punkter: Gör en övergripande beskrivning av instrumentet. Klargör vilken teoretisk grund instrumentet vilar på, om detta finns beskrivet. Hur väl är begrepp som används i instrumentet definierade? Vad mäter vi med instrumentet? Ta ställning till validitet och reliabilitet. Finns eventuell översättningsprocess beskriven, om instrumentet har utländsk upphovsman? Finns manual till instrumentet och referens till denna? Klassificera instrumentets olika item utifrån ICF. Beskrivs hur resultat skall tolkas; och finns cut off värden?
Diskutera instrumentets styrkor och begränsningar. 3. Var och en provar instrumentet på en patient. 4. Gör en syntes av era reflektioner kring valda instrument, era patientbedömningar och ställ i relation till litteraturen. 5. Gruppen gör en gemensam skriftlig dokumentation där punkterna 1-4 beaktas. Litteratur: Graham A. Measurement in stroke: activity and quality of life. In: Barnes M, Dobkin B, Bogousslavsky J, eds. Recovery after stroke. Cambridge: Cambridge University Press; 2005. p. 135-60. Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor control, translating research into clinical practice. Third ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2007. Chapter 11, 15, 19. Grieve J, Gnanasekaran L. Neuropsychology for occupational therapists. Cognition in occupational performance. 3 rd ed. Oxford: Blackwell Publishing; 2008. Chapter 2. Toglia J A. dynamic interactional approach to cognitive rehabilitation. In: Katz N, ed. Cognition & occupation across the life span. Models for intervention in occupational therapy. 2 nd ed. Bethesda: AOTA Press; 2005 p. 38-49. Toglia J. Dynamic assessment and unilateral neglect. [dissertation]. New York: Colombia University; 2004. Gruppens dokument skall omfatta 3-4 A4 sidor, exklusive referenser, 12 p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Ge tydliga referenser enligt Vancouversystemet till litteraturen. Ladda in dokumenten på GUL under Inlämningsuppgifter som du hittar i tablån högst upp till vänster. OBS - det är viktigt att du märker dokumentet med ditt namn samt Stroke studieuppgift 4 för att vi ska hitta vem som skrivit vad. Dokumentet skall finnas uppladdat via GUL senast tisdagen den 15 mars kl: 24.00. Efter granskning och eventuell revidering kommer dokumenten att läggas ut på GUL tillgängliga för alla i kursen. Redovisning sker torsdagen den 17 mars kl 13.30-16.30 i halvklass yrkesspecifikt. Seminariet startar med att grupperna under 30 minuter enas kring en muntlig presentation på max 15 min av instrumenten gruppen arbetat med. Litteratur: Föreläsning och diskussion tonus
Vaudens P, Barnes MP, Peyron R, Laurent B. Spasticity and pain after stroke. In: Barnes M, Dobkin B, Bogousslavsky J, eds. Recovery after stroke. Cambridge: Cambridge University Press; 2005.p.286-319. Sommerfeld D. Spasticitet efter stroke. Sjukgymnastiska aspekter på bedömning och behandling. Fysioterapi. 2010;10:42-6. Sheean G. The pathophysiology of spasticity. European Journal of Neurology. 2002;9:3-9. Studieuppgift 5 Intervention Studieuppgift 5 består av två delar: 1) en fördjupning i en valfri intervention samt 2) litteraturgranskning av Bobathkonceptet. Del 1 Utgå från ett interventionsområde du tänkt till ditt patientfall i examinationsuppgift 2. Med interventionsområde menar vi exempelvis neglekt, apraxi, exekutiv förmåga, muskelfunktion, balans, gång, arm/handfunktion etc. Fördjupa dig i litteraturen kring interventionen du valt, såväl gällande teoretisk grund som tillämpning i praxis. Sök i vetenskaplig litteratur underlag för att bedöma interventionens vetenskapliga stöd relaterat till stroke. Utgå från The jigsaw of evidence följande delar: Finns det stöd för behandlingen i form av randomized controlled studies (RCT), systematic reviews, guidelines, qualitative research, expert consensus, OT:s/PT:s experience, and local context. Litteratur för studieuppgift 5 Taylor Clare M. Evidence-based practice for occupational therapists. 2 nd ed. Oxford: Blackwell Publishing Ltd; 2007. Chapter 1. Herbert R, Jamtvedt G, Mead J, Hagen KB. Practical evidence-based physiotherapy. Edinburgh. Elsevier Butterworth Heinemann. 2009. Chapter 1. Vetenskapliga artiklar inom valt område. Riktlinjer (nationella, regionala, lokala) inom valt område. Lämna in en skriftlig dokumentation omfattande 1-2 A4 sidor, exklusive referenser, 12 p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Ge tydliga referenser enligt Vancouversystemet till litteraturen. Ladda in dokumentet på GUL under Inlämningsuppgifter som du hittar i tablån högst upp till vänster. OBS - det är viktigt att du märker dokumentet med ditt
namn samt Stroke studieuppgift 5 för att vi ska hitta vem som skrivit vad. Dokumentet skall finnas uppladdat via GUL senast tisdagen den 10 april kl: 24.00. Efter granskning och eventuell revidering kommer dokumenten att läggas ut på GUL tillgängliga för alla i kursen. Redovisning sker i seminarium onsdagen den 13 april kl 09.30-12.00. Detaljerad information om seminariets utformning kommer att ges. Del 2 Litteraturgranskning av Bobathkonceptet Obligatorisk litteratur : Kollen BJ, Lennon S, Lyons B, Wheatley-Smith L, Scheper M, Buurke JH, Halfens J, Geurts ACH, Kwakkel G. The effectiveness of the Bobath concept in stroke rehabilitation. What is the evidence? Stroke. 2009;40:e89-97. Langhammer B, Stanghelle JK, Stibrant Sunnerhagen K, Opheim A. Bobath et tolkningsdilemma for fysioterapeuter i neurologisk rehabilitering: en litteraturgjennomgang. Fysioterapeuten. 2010;6:2-11. International Bobath Instructors Training Association (IBITA). Theretical assumputions and clinical practice. 2008. Tillgänglig: http://www.ibita.org PDF. Samt en valfri artikel inom området som du själv söker fram. Diskussion och reflektion kring ovanstående artiklar torsdagen den 14/4 8.30-10.00. 8.30-09.10 Blandade grupper SG/AT 09.15-10.00 Diskussion i helklass Examinationsuppgift delkurs 2 Examinationsuppgift 2 är en individuell uppgift i två delar: 1. Fallbeskrivning 2. Opposition på annan kursdeltagares arbete. 1. Fallbeskrivning
Examinationsuppgift 2 tar utgångspunkt i ett komplext patientfall. Fallbeskrivningen skall läggas upp utifrån The jigsaw of evidence samt för arbetsterapeuter OTIPM och för sjukgymnaster utifrån Clinical reasoning in physiotherapy. Uppgiftens syfte är att göra en fördjupning i bedömning och intervention av 3 problemområden som er valda patient upplever. Gör en kort beskrivning av din patient. Gör en kartläggning av patientens aktivitets/funktionsproblem. Utgångspunkt för denna kartläggning är för arbetsterapeuter OTIPM och för sjukgymnaster Clinical reasoning in physiotherapy. Välj ut 1-3 problemområden du vill fördjupa dig i. Denna fördjupning skall innefatta såväl bedömning som intervention. De problemområde(n) du valt skall belysas och diskuteras utifrån de olika områdena i The jigsaw of evidence. Identifiera och diskutera frågeställningar gällande mångfald, genus, lika behandling samt hållbar utveckling relaterat till de interventioner du valt att fördjupa dig i. Gör en skriftlig dokumentation av ditt patientfall utifrån ovanstående punkter omfattande 4-6 A4 sidor exkl. referenslista, 12 p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Ge tydliga referenser enligt Vancouversystemet till litteraturen. Ladda in dokumenten på GUL under Inlämningsuppgifter som du hittar i tablån högst upp till vänster. OBS - det är viktigt att du märker dokumentet med ditt namn samt Stroke examinationsuppgift 2 för att vi ska hitta vem som skrivit vad. Dokumentet skall finnas uppladdat via GUL senast söndagen den 15 maj kl: 24.00. Examinationen sker yrkesspecifikt torsd den 26 maj och fred 27 maj. 2. Opposition på annan kursdeltagares arbete. - Opponentens uppgift är att kritiskt granska den tilldelade uppgiften utifrån de punkter som angivits för uppgiftens genomförande i studiehandledningen. - Ta fram såväl positiva som negativa aspekter i arbetet. - Opponenten ansvarar även för att i diskussion med respondenten och övriga gruppdeltagare lyfta relevanta, intressanta och fördjupande frågeställningar med utgångspunkt i kurskamratens fallbeskrivning. Redovisning av examinationsuppgift görs enligt följande: Författaren presenterar sitt arbete 10 min
Opposition av annan kursdeltagare Diskussion i helklass Enskild feedback 10 min 10 min 10 min Efter granskning och eventuell revidering kommer dokumenten att läggas ut på GUL tillgängliga för alla i kursen. Litteratur Taylor Clare M. Evidence-based practice for occupational therapists 2 nd ed. Oxford: Blackwell Publishing Ltd; 2007. Chapter 1. Herbert R, Jamtvedt G, Mead J, Hagen KB. Practical evidence-based physiotherapy. Edinburgh. Elsevier Butterworth Heinemann. 2009. Chapter 1. Fisher AG. Occupational Therapy Intervention Process Model: A model for planning and implementing top-down, client-centred, and occupation-based interventions. Colorado: Three Star Press; 2009. s. 1-22, 153-7. Jones MA, Jensen G, Edwards I. Clinical reasoning in physiotherapy. In: Higgs J, Jones MA, Loftus S, Christensen N, editors. Clinical reasoning in the health professions. 3 rd ed. Amsterdam: Elseiver; 2008. p. 245-56. För examinationsuppgiftens genomförande krävs sökning och bearbetning av vetenskaplig litteratur inom valt område, samt anknytning till relevant litteratur som ingått i kursen. Examinationsuppgift 2 relaterar till lärandemålen: Kunskap och förståelse - med utgångspunkt från fallbeskrivningar identifiera och diskutera olika kognitiva, emotionella och fysiska konsekvenser efter stroke. Färdighet och förmåga - med utgångspunkt från fallbeskrivningar muntligt och skriftligt belysa komplexa frågeställningar rörande arbetsterapeutisk/fysioterapeutisk bedömning och behandling samt relatera till teori. Värderingsförmåga och förhållningssätt - identifiera och diskutera etiska frågeställningar vid rehabilitering av personer med stroke. - identifiera och diskutera olika typer av mångfaldsfrågor, genus, lika behandling samt hållbar utveckling i samband med rehabilitering av personer med stroke
- visa ett reflekterat förhållningssätt till egna och andras värderingar, kunskap, prioriteringar samt val av perspektiv - identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap, samt ta ansvar för egen kunskapsutveckling Kriterier för godkänt För godkänt krävs godkänd muntlig och skriftlig presentation uppfyllande lärandemålen, försvar av eget arbete, godkänd opposition av kurskamrats arbete samt närvaro och aktivt deltagande vid 80% av examinationsseminarierna