Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)



Relevanta dokument
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer. Mats Bergman

Upphandling och kundval av välfärdstjänster för bättre kvalitet i välfärden. Mats Bergman

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får.

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Till soliga, regniga och äldre dagar

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem

Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

9. Vad tycker de äldre, 2014

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?

Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Upphandling 24. 1:a december Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015.

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice SKI Svenskt Kvalitetsindex

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Frågeområde Funktionshinder

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice SKI Svenskt Kvalitetsindex

Kvaliteten i din hemtjänst Bromma

Sammanfattning 2014:1

Det statliga tandvårdsstödet

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Översiktlig sammanställning av hur beviljade stimulansmedlen fördelats och vilka aktiviteter som genomförts alternativt pågår

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Friskolereformens långsiktiga

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Introduktion till statistik för statsvetare

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige,

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson

Management Index - Hur mäta framgångsrikt kvalitetsarbete? Jacob Hallencreutz, CEO EPSI Rating Group, PhD

Metodstöd BILAGA TILL RAPPORT PROGNOS AV SÄRSKILDA BOENDEN. Metodstöd 1

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

Rapport till Svenska Vård februari 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Kundval i hemtjänsten

Konferens om privatiseringar, Vaxholm juni Henrik Jordahl och Erik Lindqvist, IFN

Valfrihet inom äldreomsorgen - en nationell undersökning med nedslag i fyra län

PRESSINFO Offentlig sektor 2012 Datum: Publicering: Kl

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Verksamhetsöversikt 2017

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

att ändra tidigare fattat beslut av socialnämnden och att det nya LSS-boendet ska drivas av nämndens egen regi.

Kan jag få LOV a, få litet äldreomsorg?

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

PRESSINFO FÖRSÄKRING 2012 Datum: Release: Kl

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? År Resultat för Vänersborg Särskilt boende/ Hemvård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Vårdindikatorn. Första kvartalet

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Omsorgsförvaltningennyckeltal

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Umeå Hemtjänst

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Kostnad per brukare Individ- och familjeomsorg

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

Hemtjänst kr/brukare

Äldre kvinnor och bröstcancer

Transkript:

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt Lägre kostnader och oförändrad kundnöjdhet Vår metod: difference-in-difference statistisk analys av 300 kommuner över 17 år Icke mätbara kvalitetsdimensioner är viktiga i äldrevård U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 2

Relaterad forskning Äldreboenden i USA: Högre dödlighet i vinstdrivande företag (Chou, 2002, JHE) men övergång till vinstdrivande ökar inte dödligheten (Grabowski et al, 2008, HSR) Konkurrens minskar dödlighet i engelsk akutsjukvård (Bloom et al, 2010, WP; Gaynor et al, 2010, WP; Gaynor, 2006, WP) Kundval i skolor förbättrar inte resultaten (Hsieh & Urquiola, 2006, JPuE; Niepel, Edmark & Frölich, 2012, IFN) eller gör det (Böhlmark & Lindahl, 2012, IFAU) U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 3

Äldrevård i Sverige Närmare 100 000 i särskilt boende Kostar > 50 mdr kr/år Per boende > 500 000 kr/år (150 000 med hemtjänst) 2600 särskilda boende, 19 % av sängarna i privat regi Totalkostnad: 80 mdr kr eller 3 % av BNP U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 4

2/3 kvinnor ¾ dementa Medelålder bland de boende: 85 år ½ av alla dödsfall sker bland de boende Återstående livslängd vid inflyttning: 1-1.5 år U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 5

Andel Andel av befolkningen i särskilt boende (Socialstyrelsen, 2009) Women Men Ålder U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 6

1 15 29 43 57 71 85 99 113 127 141 155 169 183 197 211 225 239 253 267 281 295 309 323 337 351 365 379 393 407 421 435 449 463 477 491 505 519 533 547 Diff-in-diff 25 20 15 10 5 0 time -5-10 -15 Reform date U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 7

Data 1990/1993 2009 eller2000 2009 Dödlighet per åldersgrupp & kommun Upphandling eller inte NKI (bara ett tvärsnitt) Index för kostnad och antal i boende Kontrollvariabler: Socio-ekonomiska variabler Inputs U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 8

Density 0 1 2 3 4 Andel av sängarna i privat regi, givet upphandling (N=94) U24 feb 2013 0.2.4.6.8 1 degree_proc Bergman, Lundberg & Spagnolo 9

0 Density.02.04.06.08.1 Första upphandlingsår 1990 1995 2000 2005 2010 v_year U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 10

Andel sängar i privat regi och första upphandlingsår U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 11

.06.07.08.09 Dödlighet, 80-84 år 1990 1995 2000 2005 2010 Year All External In-house U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 12

.12.13.14.15.16 Dödlighet, 85-89 år 1990 1995 2000 2005 2010 Year All External In-house U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 13

.22.24.26.28 Dödlighet, 90-94 år 1990 1995 2000 2005 2010 Year All External In-house U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 14

.4.45.5.55 Dödlighet 95+ 1990 1995 2000 2005 2010 Year All External In-house U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 15

.01.012.014.016.018 Dödlighet kontrollgrupp 1990 1995 2000 2005 2010 Year All External In-house U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 16

.06.07.08.09 Dödlighet, 80-84 år; bara upphandlande kommuner 1990 1995 2000 2005 2010 Year Ex ante shift Ex post shift U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 17

.11.12.13.14.15 Dödlighet, 85-89 år; bara upphandlande kommuner 1990 1995 2000 2005 2010 Year Ex ante shift Ex post shift U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 18

.2.22.24.26.28.3 Dödlighet, 90-94 år; bara upphandlande kommuner 1990 1995 2000 2005 2010 Year Ex ante shift Ex post shift U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 19

.3.35.4.45.5 Dödlighet, 95+ år; bara upphandlande kommuner 1990 1995 2000 2005 2010 Year Ex ante shift Ex post shift U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 20

.01.012.014.016.018 Dödlighet i en kontrollgrupp bara upphandlande kommuner 1990 1995 2000 2005 2010 Year Ex ante shift Ex post shift U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 21

Resultat Överlevnadssannolikhet ökar med1.4 % för 95+ 0.4 % för 90-94 0.1 % för 85-89 0.1 % för 80-84 0.1 % för 75-79 0.01 % för 70-74 Motsvarar 1-3 % bättre överlevnad bland de boende U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 22

Orsaker? Privata företag är mer effektiva Samtidiga kostnadschocker Divergerande trender i dödlighet Bättre överlevnad men sämre nöjdhet Processen inför upphandling identifierar behoven Upphandling sker för ett selektivt urval av (dåligt skötta) hem U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 23

Resultat kontrollanalyser Kostnaderna minskar med 2 % (antal sängar ökar med 2 %) Ingen evidens för divergerande trender Ingen påverkan på NKI U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 24

Resultat efter kontroll för kostnad och antal boende (kortare panel) Överlevnad ökar med 1.8 % för 95+ 0.4 % för 90-94 0.2 % för 85-89 0.1 % för 80-84 0.1 % för 75-79 0.01 % för 70-74 Motsvarar 1-3 % bättre överlevnad bland de boende U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 25

Orsaker? Privata företag är mer effektiva Samtidiga kostnadschocker Divergerande trender i dödlighet Bättre överlevnad men sämre nöjdhet Processen inför upphandling identifierar behoven Upphandling sker för ett selektivt urval av (dåligt skötta) hem U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 26

Vilken förklaring ska vi tro på? Ingen tydlig effekt av andelen sängar i privat regi Vi drar slutsatsen att konkurrens är bra och att processen inför upphandling troligen bidrar till högre kvalitet U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 27

Slutsatser Upphandling förbättrar överlevnaden Effekten motsvarar 1-3 % för de boende Ingen effekt på kundnöjdhet Kostnad per boende faller med 2 % men totalkostnaden är oförändrad Viss oro inför framtiden U24 feb 2013 Bergman, Lundberg & Spagnolo 28