LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur- och fritidsförvaltningen 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 GENOMFÖRANDE... 4 ANALYSGRUPP... 5 RESULTAT LUNK 2014 Åk 5... 6 RESULTAT LUNK 2014 Åk 8... 8 DET ÄR EN POSITIV STÄMNING PÅ SKOLAN... 11 ELEVERNA VILL OCH KAN PÅVERKA LÄXOR... 12 STRESS... 14 DIGITALA KRÄNKNINGAR... 18 ALKOHOL, TOBAK OCH NARKOTIKA I ÅK 8... 20 2
INLEDNING År 2005 genomförde Lunds kommun Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Resultaten från LUPP-enkäten presenterades i rapporten På väg mot en kunskapsbaserad ungdomspolitik. LUPP-undersökningen inspirerade till att genomföra en egen lokal ungdomsenkät. Detta kom att bli Lunds ungdomsenkät, LUNK. Undersökningen är ett samarbete mellan barn- och skolförvaltning Lund Öster respektive Lunds stad, utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enkäten utvecklas kontinuerligt och frågor som visat sig svåra att besvara tas bort eller formuleras om. Enkäten består dels av återkommande frågor, och dels av årligen nya frågor för att få kunskap inom nya områden Enkäten innehåller frågor kring skola, fritid och hälsa. Enkäten har flera syften. Ett viktigt är att svaren ska komma skolorna till direkt nytta genom att ge en bild av elevernas synpunkter i viktiga frågor. Svaren analyseras och diskuteras på den enskilda skolan och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Några av frågorna ingår även som indikatorer i kommunfullmäktiges uppföljning av måluppfyllelse. Denna rapport har å andra sidan som syfte att ge en mer allmän bild av Lund som kommun ur ungas perspektiv. Den är en del i förvaltningarnas arbete med att utveckla skolan samt kultur- och fritidsverksamheterna. I 2014 års kommunövergripande sammanställning redovisas svar för samtliga elever i åk 5 och åk 8, samt några fördjupande urval. 3
GENOMFÖRANDE Enkäten riktas till elever i åk 5, åk 8 och gymnasiets år 2. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Lunds kommun deltar och de fristående skolorna erbjuds att delta, vilket en handfull skolor också väljer att göra. I 2014 års undersökning deltar endast barn- och skolförvaltning Lund Öster respektive Lunds stad och således inte gymnasieskolorna. Enkäten besvaras digitalt och anonymt under några veckor i februari. Lärare och skolledare planerar för enkätens genomförande och gör ett fantastiskt jobb med att försöka få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Svarsfrekvensen totalt på skolorna i Lund är i år 91 %. En utav de vanligaste anledningarna till bortfall är att elever är sjuka när enkäten genomförs. Antal svar och svarsfrekvens Antal svar och Antal elever Antal svar Svarsfrekvens svarsfrekvens Åk 5 1034 967 94 % Åk 8 842 745 88 % 4
ANALYSGRUPP Årets LUNK-resultat har analyserats av följande arbetsgrupp: Anja Ritzau och Olle Nessow, barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin, barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson och Anna Sigurgeirsdóttir, kultur- och fritidsförvaltningen Sammanställning och layout Åse Lindberg, barn- och skolförvaltning Lund Öster 5
RESULTAT LUNK 2014 Åk 5 Skola och fritid Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Det är positiv stämning på skolan 31,2 62,4 5,1 0,5 Lärarna bemöter eleverna med respekt på min skola 57,9 36,8 3,5 0,6 Elever bemöter lärarna med respekt på min skola 28,2 57,3 12,4 0,7 Lärarna behandlar pojkar och flickor lika 58,1 29,6 7,9 3,5 Mina lärare ger mig nya utmaningar så att jag hela tiden utvecklas 54,3 38,8 5,4 0,5 Mina lärare ger mig möjlighet att lära på det sätt som passar mig bäst 45,3 45,9 6,4 1,6 Lärarna låter mig vara med och utvärdera undervisningen 45,1 43,8 7,4 1,7 Lärarna låter mig vara med och planera undervisningen 21,5 45,8 24,5 7,0 Lärarna bryr sig om vad jag säger 54,4 38,9 5,5 0,7 Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet 61,5 32,9 4,0 0,4 Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 68,6 27,2 2,7 0,5 Jag använder dagligen dator eller surfplatta i mitt skolarbete 13,2 32,2 31,1 22,4 I mitt skolarbete använder jag flera olika digitala lärarresurser 21,1 44,6 24,4 8,6 (t.ex film, internet och appar) Jag och mina lärare använder en digital plattform för att dela material 17,0 33,7 25,3 22,4 och lämna in uppgifter Jag använder It s learning i skolan 1,5 15,1 47,1 35,4 Jag VILL påverka hur vi ska arbeta t.ex. grupparbeten/projekt/enskilt 41,2 45,2 9,5 3,1 Jag VILL påverka reglerna i skolan 37,2 36,2 18,7 6,3 Jag VILL påverka mina läxor 47,7 32,0 13,4 5,8 Jag KAN påverka hur vi ska arbeta t.ex. grupparbeten/projekt/enskilt 24,0 50,5 19,2 5,2 Jag KAN påverka reglerna i skolan 18,8 36,4 29,0 15,1 Jag KAN påverka mina läxor 28,2 33,6 27,2 10,1 Elevrådet tas på allvar av de vuxna i skolan 52,3 38,8 6,0 1,4 Jag känner till vad elevrådet gör på skolan 50,0 32,7 11,9 4,7 Jag känner mig trygg på lektionerna 76,3 21,4 1,5 0,4 Jag känner mig trygg på rasterna 66,6 28,0 3,2 1,3 Jag känner mig trygg på min fritid 79,8 17,8 1,2 0,5 Jag trivs i skolan 57,2 33,6 6,6 1,8 Jag har känt mig mobbad under detta läsår 2,5 5,1 17,5 74,1 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av skolpersonal under detta läsår 1,3 3,3 12,3 82,7 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av annan elev under detta läsår 3,9 8,2 19,7 67,7 Jag har blivit utsatt för digitala kränkningar under detta läsår 1,5 2,9 7,3 88,3 (t.ex via mobiltelefonen eller Internet) Jag har möjlighet att hålla på med de fritidsaktiviteter jag vill 74,7 21,8 2,3 0,7 Jag vill vara med och påverka frågor i samhället 25,6 42,6 22,6 7,9 Jag tycker att skolarbetet tar för mycket av min fritid 14,8 23,0 40,7 21,0 6
Hälsa 10 (Utmärkt) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 (Dåligt) Hur upplever du oftast din hälsa? 25,8 29,2 23,0 10,8 4,5 3,2 0,8 0,3 0,2 0,4 Sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Hur ofta har du haft huvudvärk under det senaste halvåret? 41,9 34,6 13,3 8,4 1,4 Hur ofta har du haft ont i magen under det senaste halvåret? 49,8 33,0 7,3 7,3 1,7 Hur ofta har du haft svårt att somna under det senaste halvåret? 41,9 28,0 12,9 10,6 5,9 Föräldrar Syskon Kompisar Lärare Fritidsledare Elevvården BRIS Annan Ingen Vem pratar du med om sådant som verkligen bekymrar dig? 37,6 11,0 23,2 11,0 2,5 3,5 0,9 6,6 3,8 7
RESULTAT LUNK 2014 Åk 8 Skola och fritid Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Det är positiv stämning på skolan 30,2 59,5 8,1 1,4 Lärarna bemöter eleverna med respekt på min skola 35,4 54,1 7,8 2,0 Elever bemöter lärarna med respekt på min skola 14,9 66,1 15,2 2,8 Lärarna behandlar pojkar och flickor lika 30,3 44,2 17,1 6,9 Mina lärare ger mig nya utmaningar så att jag hela tiden utvecklas 28,9 53,3 14,4 2,4 Mina lärare ger mig möjlighet att lära på det sätt som passar mig bäst 20,1 51,8 22,4 4,5 Lärarna låter mig vara med och utvärdera undervisningen 20,7 49,7 22,7 4,2 Lärarna låter mig vara med och planera undervisningen 7,9 38,4 38,5 13,7 Lärarna bryr sig om vad jag säger 28,8 53,0 14,3 2,4 Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet 34,8 49,3 12,3 2,3 Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 35,6 47,9 12,9 2,5 Jag använder dagligen dator eller surfplatta i mitt skolarbete 59,8 23,9 12,0 3,3 I mitt skolarbete använder jag flera olika digitala lärarresurser 37,4 40,5 17,4 3,5 (till exempel film, internet och appar) Jag och mina lärare använder en digital plattform för att delar 56,4 35,4 5,5 1,7 material och lämna in uppgifter Jag använder It s learning i skolan 24,6 34,0 17,4 23,1 Jag VILL påverka hur vi ska arbeta t.ex. grupparbeten/projekt/enskilt 38,1 46,7 10,9 2,7 Jag VILL påverka reglerna i skolan 31,2 42,4 18,4 6,1 Jag VILL påverka mina läxor 61,9 30,2 4,7 2,4 Jag KAN påverka hur vi ska arbeta t.ex. grupparbeten/projekt/enskilt 10,9 51,3 31,7 4,5 Jag KAN påverka reglerna i skolan 7,1 30,9 41,9 19,4 Jag KAN påverka mina läxor 14,0 35,1 34,7 15,4 Elevrådet/elevkåren tas på allvar av de vuxna i skolan 29,3 50,3 14,6 3,8 Jag känner till vad elevrådet/elevkåren gör på skolan 26,9 35,0 24,6 12,5 Jag känner mig trygg på lektionerna 66,3 28,6 3,4 0,8 Jag känner mig trygg på rasterna 65,0 28,2 4,5 1,1 Jag känner mig trygg på min fritid 79,6 15,7 2,4 1,3 Jag har känt mig mobbad under detta läsår 3,1 4,8 12,9 78,2 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av skolpersonal under detta läsår 2,4 8,1 16,6 72,2 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av annan elev under detta läsår 4,7 8,8 17,6 67,7 Jag har blivit utsatt för digitala kränkningar under detta läsår (t.ex. via mobiltelefon eller Internet) 3,0 4,4 11,3 80,2 Jag har känt mig diskriminerad utifrån någon av diskrimineringsgrunderna under detta läsår 3,4 6,4 13,2 75,8 Jag har möjlighet att hålla på med de fritidsaktiviteter jag vill 60,6 27,9 7,8 2,7 Jag vill vara med och påverka frågor i samhället 20,7 39,2 29,7 9,2 Jag tycker att skolarbetet tar för mycket av min fritid 43,1 29,7 21,8 4,5 Jag kommer att rösta i det första valet efter att jag fyllt 18 år 49,7 33,9 9,6 5,2 8
Påverkan Tjänstemän eller politiker Till vem vänder du dig om Personlig kontakt Politiskt parti eller ungdomsförbund Förening eller org. Media Vill inte påverka Annat du vill påverka i din kommun? 9,9 7,2 9,1 4,4 6,8 5,7 9,6 6,3 Vet inte 41, 0 Hälsa 10 (Utmärkt) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 (Dåligt) Hur upplever du oftast din hälsa? 16,6 22,7 31,0 11,0 6,5 4,4 3,3 0,8 0,7 1,4 Sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Hur ofta har du haft huvudvärk under det senaste halvåret? 35,0 35,7 14,4 10,8 3,1 Hur ofta har du haft ont i magen under det senaste halvåret? 39,9 39,4 9,8 7,1 2,0 Hur ofta har du haft svårt att somna under det senaste halvåret? 32,9 25,6 17,3 16,0 6,4 Hur ofta har du haft känt dig stressad under det senaste halvåret? 14,6 25,1 18,4 27,8 12,7 Hur ofta har du haft känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? 15,0 23,9 20,7 27,6 10,8 Hur ofta har du haft känt dig stressad på grund av skoluppgifter utanför skolan (t.ex. läxor, prov och inlämningar) under det senaste halvåret? 9,2 26,2 17,4 29,6 16,0 Nej Ja Har du någon gång under det senaste halvåret druckit öl, alkoläst, starkcider, vin eller sprit så att du känt dig berusad? 84,1 14,3 Röker du regelbundet? 95,5 3,4 Snusar du regelbundet? 96,5 2,3 Har du någon gång prövat narkotika? 94,5 3,4 Föräldrar Syskon Kompisar Lärare Lunds ungdomsting Fritidsledare Elevvården BRIS Annan Ingen Vem pratar du med om sådant som verkligen bekymrar dig? 33,2 12,8 31,6 4,5 0,8 3,2 1,1 5,1 7,7 9
Övrigt Nej, vill ha, sökte men fick ingen Nej, ville inte ha något Ja Hade du sommarjobb i somras? 12,0 24,4 62,2 10
DET ÄR EN POSITIV STÄMNING PÅ SKOLAN Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. LGR 11 Åk 5 Åk 8 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Stämningen på skolan är 36 31 31 28 26 30 positiv 57 61 62 63 63 59 Summa: 93 92 93 91 89 89 Svarsalternativen som ligger till grund för resultaten i tabellen ovan är Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra. För båda årskurserna kan det konstateras endast marginella skillnader mellan 2012-2014. 11
Procent ELEVERNA VILL OCH KAN PÅVERKA LÄXOR De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvara och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. LGR 11 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 82 80 80 68 61 62 2012 2013 2014 Åk 5 Vill Kan Diagrammet visar resultatet från 2012-2014 års sammanräknade resultat av andelen elever i åk 5 som känner att de kan utöva inflytande gällande om de vill respektive kan påverka läxorna i skolan. 12
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 93 90 92 50 44 49 2012 2013 2014 Åk 8 Vill Kan Diagrammet visar resultatet från 2012-2014 års sammanräknade resultat av andelen elever i åk 8 som känner att de kan utöva inflytande gällande om de vill respektive kan påverka läxorna i skolan Jämförelse flickor - pojkar I materialet framkommer inte några större avvikelser beroende av kön. Flickorna vill vara med och påverka i något större utsträckning än pojkarna. 2014 är det 83 % av flickorna i åk 5 som vill vara med och påverka läxorna jämfört med 77 % av pojkarna. I åk 8 är det störst skillnad 2012, då 5 % fler flickor ville vara med och påverka läxorna. 2014 upplever 64 % av pojkarna i åk 5 att de kan vara med och påverka läxorna jämfört med 60 % av flickorna. I åk 8 skiljer det sig endast 2-3 % mellan pojkar och flickor. Kommentar om påverkan Resultaten de tre åren skiljer sig inte åt nämnvärt. Det är ungefär lika många elever i åk 5 och åk 8 som tycker att de vill respektive kan påverka läxorna. Skillnaden mellan vill och kan är dock stor främst i åk 8. Utmaning Detta måste återkopplas till enheterna genom diskussioner både mellan skolledare och pedagoger och mellan pedagoger och elever. Vad är det som gör att klyftan är stor? Kanske tycker pedagogerna att eleverna har ett stort inflytande, medan eleverna inte upplever att de har något inflytande? 13
Proecnt STRESS Definition av stress: Påfrestning som är sådan att den överstiger individens upplevda förmåga att hantera den. Källa: Psykologilexikon av Henry Egidius Det är vanligt att barn och unga som är stressade får fysiska besvär, till exempel magont eller huvudvärk. Källa: Vårdguiden 1177 Till eleverna i åk 8 har ställts frågor kring stress, men för åk 5 har istället valts att fråga om det som kan vara symtom för stress, som huvudvärk och ont i magen. Stress i åk 5 De senaste tre åren är det ungefär två av tio elever som svarat att de har huvudvärk varje dag/flera gånger i veckan. Något färre än en av tio uppger att de har ont i magen varje dag/flera gånger i veckan. Jämförelse flickor och pojkar Det är något fler flickor än pojkar som svarat att de har huvudvärk respektive ont i magen varje dag/flera gånger i veckan. Andel elever i åk 5 som svarat att de har huvudvärk resp. ont i magen varje dag/flera gånger i veckan 100 80 60 40 20 0 20 25 23 8 8 9 2012 2013 2014 Huvudvärk Ont i magen Diagrammet visar resultatet från 2012-2014 års sammanräknade resultat av svarsalternativen Varje dag/flera gånger i veckan. Stress i åk 8 Mellan 38-41 % av eleverna i åk 8 har under det senaste halvåret känt sig stressade varje dag/flera gånger veckan i allmänhet respektive stressad i skolan. 46 % har känt sig stressade på grund av skoluppgifter utanför skolan (till exempel läxor, prov och inlämningar). 14
Procent Procent Jämförelse flickor - pojkar Av de 38-46 % elever som svarat att de känt sig stressade varje dag/flera gånger veckan är det ungefär dubbelt så många flickor som pojkar. Av andel flickor totalt, är det sex av tio som känt stress på grund av skoluppgifter utanför skolan (till exempel läxor, prov och inlämningar) varje dag/flera gånger i veckan. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel elever i åk 8 som varje dag/flera gånger i veckan har haft huvudvärk, ont i magen, svårt att somna respektive känt sig stressad 14 9 22 41 38 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Stressad Stressad i skolan 46 Stressad på grund av skoluppgifter utanför skolan Diagrammet visar 2014 års sammanräknade resultat av svaralternativen Varje dag/flera gånger i veckan. Andel elever som känt sig stressade varje dag/flera gånger per dag det senaste halvåret, har ökat något under åren 2012 till 2014. Jämförelse flickor - pojkar Av de elever som känt sig stressade är det andelen flickor som ökat i något högre grad än pojkar. 100 80 60 40 20 0 Andel elever i åk 8 som varje dag/flera gånger i veckan känt sig stressad 35 38 41 2012 2013 2014 Diagrammet visar 2014 års sammanräknade resultat av svarsalternativen Varje dag/flera gånger i veckan. 15
Jämförelse elevsvar i åk 5 och tre år senare i åk 8 7-8 % av de elever som gick i åk 5 (år 2011) svarade att de har huvudvärk respektive ont i magen varje dag/flera gånger veckan. Tre år senare i åk 8 har andelen ökat något och det är bland flickorna medan pojkarnas andel har sjunkit. Diagrammet visar 2012 respektive 2014 års sammanräknade resultat av svarsalternativen Varje dag/flera gånger i veckan. Kommentar om stress Elevers upplevelse av stress i Lunds kommun ligger i linje med resultat som finns på nationell nivå. I SCB:s undersökningar av barns levnadsförhållanden har barn mellan 10 och 18 år tillfrågas om de känner sig stressade i skolan på grund av läxor eller prov, höga krav på sig själva, höga krav från föräldrar eller höga krav från lärare. Resultatet visar att två av tre barn känner sig stressade när det gäller skolan. Det är vanligare att barn känner stress på grund av läxor och prov än på grund av höga krav från föräldrar eller lärare. När det gäller stress på grund av läxor eller prov, eller på grund av höga krav på sig själva är det större andel flickor som känner sig stressade. Det är 60 % av flickorna som känner sig stressade på grund av läxor eller prov jämfört med 40 % av pojkarna. Skolverkets rapport Attityder till skolan, 2012 visar liknade resultat. Den vanligaste orsaken till stress bland eleverna i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan är läxor och hemuppgifter. Hälften av eleverna svarar att de känner sig stressade av detta varje dag eller minst en gång i veckan. I Ungdomsstyrelsens* nationella ungdomsenkät 2012 uppger 50 % av flickorna och 24 procent av pojkarna i åldern 16 25 att de är stressade flera gånger i veckan. Även Ungdomsstyrelsens rapport 2013:4 visar samma mönster. 37 % av flickorna och 23 % av pojkarna känner sig stressade på grund av egna krav och förväntningar på skolarbetet, varje dag eller minst en gång i veckan. 16
* Numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) Utmaning Flickornas upplevelse av stress i allmänhet och stress pga av skolarbete som ligger utanför skoltid (läxor, prov och inlämningar) i synnerhet, behöver uppmärksammas och reduceras. 17
DIGITALA KRÄNKNINGAR Digitala kränkningar eller som det också kallas nätmobbning, Internätmobbning, e- mobbning eller digital mobbning är systematiska trakasserier mot en eller flera personer, ofta ungdomar, som sker via sociala medier på internet, chattprogram, SMS och MMS via mobiltelefoner. Wikipedia Till eleverna har frågan ställts; Jag har blivit utsatt för digitala kränkningar under detta läsår (till exempel via mobiltelefon eller Internet). Digitala kränkningar i åk 5 Sedan 2011 har de som uppgett att de blivit utsatta för digitala kränkningar nästan halverats, från 8 % till 4 %. Jämförelse flickor och pojkar 2011 var det stor skillnad på pojkars och flickors svar. Flickorna kände sig mer utsatta. Sedan 2012 visar svaren inga skillnader alls mellan könen. Digitala kränkningar i åk 8 2011 uppgav 12 % att de blivit utsatta för digitala kränkningar jämfört med 2014 då det minskat till 7 %. Jämförelse flickor - pojkar För åk 8 ser vi skillnader mellan könen. Flickor blir mer utsatta än pojkar. För 2014 har flickorna blivit kränkta i dubbelt så hög grad som pojkarna. 18
Procent Andel elever som blivit utsatta för kränkningar via nätet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 12 8 6 7 8 8 4 7 10 0 2011 2012 2013 2014 Åk 5 Åk 8 Diagrammet visar antal elever som uppger att de blivit utsatta för kränkningar via nätet. Kommentar om digitala kränkningar I jämförelsen från 2011 ser vi en markant skillnad då siffrorna året efter sjunkit kraftigt. Då var begreppet relativt nytt och diskussioner och upplysningar skedde i allt större grad i massmedia, skolor med mera. Smartphones blev allt vanligare hos ungdomar och digitala kränkningar växte efterhand som ungdomar fick egna laptoppar genom skolan men även egna smartphones. Skolverket gjorde 2011 en undersökning kring nätmobbning. Det visade sig att i de program som skolorna hade mot kränkningar var effekterna inga eller små. Skolverket lyfte då de framgångsrika insatser som ändå gjordes. Den nya skollagen kräver att skolorna inte bara ska förebygga och förhindra kränkningar utan också att personal som får veta att ett barn blivit kränkt ska anmäla till rektor som är skyldig att föra det vidare till huvudmannen. Detta gäller alla former av kränkningar. Åtgärderna har visat sig ge resultat. Enligt Robert Slonje (Cyberbullying: Another main type of bullying) som undersökt nätmobbning är den stora skillnaden mot mobbning att nätmobbning sker utanför skoltid. Nätmobbning är vanligare bland flickor än pojkar. De flesta som utsatts berättar inte för vuxna av rädsla att bli avstängda från internet. 19
ALKOHOL, TOBAK OCH NARKOTIKA I ÅK 8 I detta avsnitt beaktas siffrorna för åk 8 när det gäller alkohol, tobak och narkotika. Eftersom utbildningsförvaltningen inte deltog i LUNK 2014 finns inga siffror från gymnasieskolorna, men en jämförelse har gjorts med siffror från rapporten Skolelevers drogvanor 2013 (CAN rapport 139) utgiven av Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning samt Folkhälsorapporten Barn och Unga i Skåne (2012) för att belysa problematiken kring dessa frågor ju äldre eleverna blir. Alkohol Alkohollag (2010:1622) 6 Den som inte har fyllt 20 år eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken får inte bedriva näringsverksamhet som innefattar försäljning av alkoholdrycker. 7 Alkoholdrycker får inte säljas eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år. Beträffande folköl gäller motsvarande den som inte har fyllt 18 år. Servering av alkoholdrycker får ske till den som har fyllt 18 år. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 85 84 80 19 14 14 1 1 2 2012 2013 2014 Ja Nej Svar saknas Diagrammet visar svar från elever i åk 8 från år 2012-2014 på frågan om de någon gång under det senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit så de har känt sig berusad. Enligt diagrammet ovan framkommer det att lika många elever svarar ja på frågan om de någon gång det senaste halvåret druckit alkohol och känt sig berusade 2014 som 2013. En marginell skillnad visar sig i svaren men det beror på att fler svar saknas i år än tidigare. 20
Att 14 % av eleverna i årskurs 8 har någon gång under det senaste halvåret druckit sig berusade är något att bli orolig för och då speciellt med tanke på att trenden ökar avsevärt när eleverna börjar gymnasiet. Siffrorna från Folkhälsorapporten Barn och Unga i Skåne från 2012 belyser att nästan 87 % av pojkarna och 88 % av flickorna som går andra året i gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. På nationell nivå ligger dessa siffror på 77 % för både pojkar och flickor. Alltså har unga i Lund betydligt högre alkoholkonsumtion än unga i resten av Sverige. Skåne visar dessutom i flera fall högre nivåer när det gäller både alkohol, rökning och narkotikaanvändande än resten av landet. Tobak Tobakslag (1993:581) Åldersgräns 12 Tobaksvaror får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut tobaksvaror skall förvissa sig om att mottagaren har uppnått nämnda ålder. Om det finns särskild anledning att anta att en tobaksvara är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år får varan inte lämnas ut. På varje försäljningsställe för tobaksvaror skall det finnas en tydlig och klart synbar skylt med information om förbudet mot att sälja eller lämna ut sådana varor till den som inte har fyllt 18 år. Lag (2005:369) 21
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 96 93 4 5 1 2 3 1 2012 2013 2014 Ja Nej Svar saknas Diagrammet visar svar från elever i åk 8 från år 2012-2014 på frågan om de röker regelbundet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 98 95 97 1 1 3 2 2 1 2012 2013 2014 Ja Nej Svar saknas Diagrammet visar svar från elever i åk 8 från år 2012-2014 på frågan om de snusar regelbundet. Enligt diagrammen ovan framkommer det att antalet elever i år 8 som röker och snusar regelbundet har minskat jämfört med 2013. I jämförelse med siffror från rapporten Skolelevers drogvanor 2013 är trenden den samma bland elever i år 9. När det gäller tobak syntes en kraftig minskning av rökningen bland niondeklassare under perioden 2000 2013. Detta gäller både andelen elever som röker sporadiskt och de som röker mer frekvent. Källa: Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139 22
Det är viktigt att belysa problematiken som uppstår när eleverna börjar gymnasiet. Enligt rapporten Skolverkets drogvanor 2013 har andelen rökare i gymnasiet år 2 ökat bland pojkar och legat på en i stort sett oförändrad nivå bland flickor under perioden 2004 2013. I gymnasiet år 2 på nationell nivå uppgav 25 % av pojkarna och 31 % av flickorna att de rökte. Här kan det konstateras att eleverna i Lund röker mer än riksgenomsnittet. Drygt 30 % av pojkarna och drygt 34 % av flickorna i Gy år 2 har uppgett att de röker. 23
Narkotika Narkotikastrafflag (1968:64) 1 Den som olovligen 1. överlåter narkotika, 2. framställer narkotika som är avsedd för missbruk, 3. förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte, 4. anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk, 5. bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel, eller 6. innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. Bestämmelser om straff för olovlig införsel och utförsel av narkotika och olovlig befattning i vissa fall med narkotika finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Lag (2000:1228). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 95 92 4 6 1 2 3 2 2012 2013 2014 Ja Nej Svar saknas Diagrammet visar svar från elever i åk 8 från år 2012-2014 på frågan om de har provat narkotika någon gång. Enligt diagrammet ovan framkommer att antalet elever i åk 8 som uppger att de provat narkotika någon gång har minskat sedan 2013 då 6 % av eleverna uppgav att de någon gång provat narkotika. Trenden är alltså negativ men det är ändå 3 % av eleverna i åk 8 som uppger 24
att de någon gång provat narkotika 2014. I rapporten Skolelevers drogvanor 2013 finns det bara siffror från åk 9 och där ligger dessa siffror på riksnivå på 7 % för pojkarna respektive 6 % för flickorna. Det är angeläget att vara medveten om att andelen som har provat narkotika ökar när samma elever börjar gymnasiet i Lund. Enligt Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne (2012) har drygt 26 % av pojkarna och drygt 21 % av flickorna som går Gy år 2 provat narkotika någon gång. Enligt Skolelevers drogvanor 2013 ligger genomsnittssiffrorna på riksnivå för år 2 i gymnasiet på 19 % för pojkarna och 14 % för flickorna, alltså betydligt lägre än i Lund. 25
LUNK-rapporten 2014 togs fram sommaren 2014 i samarbete med: Barn- och skolförvaltning Lund Öster Barn- och skolförvaltning Lunds stad Utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Lunds kommun Box 41, 221 00 LUND 046-35 50 00 lunds.kommun@lund.se www.lund.se/utbildning-forskola 26