LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion Cecilia Helander, Enkätfabriken Nässjö kommun Datum: 2014-01-23

Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...4 Politik, samhälle, inflytande...6 Hälsa...10 Omdöme skola...16 Trygghet...17 Nässjö LUPP 2014 3

Sammanfattande reflektioner Den 17 juni 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vad resultaten i Nässjö visar är att kommunen i flertalet av frågorna och temaområdena ligger i linje med rikssnittet för LUPP år 2013. Ungdomar i Nässjö ser alltså på sin livssituation på ett likvärdigt sätt som ungdomar i flera andra kommuner I Sverige. Att det ser ut på liknande sätt i andra kommuner har i relation till de ungdomspolitiska målen i sig dock inte så stor betydelse. Enligt målen, så som ovan specificerat, gäller att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi rekommenderar att man läser totalrapporten för att få en bild av ungdomarnas livssituation i Nässjö. Några framträdande slutsatser om tendenserna och relationer både till rikssnittet 2013, resultat från LUPP i Nässjö från tidigare år samt skillnader mellan kön och årskurs presenteras dock i denna populärversion. Inflytande En av punkterna i det nya nationella ungdomspolitiska handlingsprogrammet är att öka ungdomars inflytande. I Nässjö är andelen ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen högre än rikssnittet för LUPP från 2013. Det har även skett en märkbar ökning av andelen ungdomar som vill påverka från förra gången LUPP gjordes i Nässjö, år 2011. Andelen ungdomar som skulle vilja träffa en politiker är också högre i Nässjö än i riket i snitt. Att ta tillvara på ungdomars ökade intresse och vilja att i Nässjö vara med och påverka och samtidigt främja ett stärkt politiskt självförtroende hos ungdomarna kan därav bli viktigt i kommunen. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Hälsa Hälsa och framförallt psykisk hälsa är även ett prioriterat område i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. I Nässjö har det skett en negativ utveckling på hälsområdet både för killar och tjejer jämfört med LUPP-resultaten år 2011. De uppfattar sitt hälsotillstånd som sämre och har mer besvär med bland annat stress och huvudvärk. I Nässjö påvisas även liknande tendenser som nationellt, att unga kvinnor har ett sämre hälsotillstånd än unga män. Andelen tjejer i Nässjö som upplever ett sämre hälsotillstånd, är stressade, upplever besvär som huvudvärk och trötthet varje dag eller flera gånger i veckan är högre än andelen killar. Att utveckla generella hälsofrämjande förebyggande åtgärder och likaså riktade insatser mot de mest utsatta målgrupperna kan bli viktigt. Att på olika sätt hantera den ökade stressen som ungdomarna upplever, speciellt bland gymnasieungdomarna, kan även komma att bli viktigt. Vad gäller alkoholvanor, som en del av ungdomarnas levnadsvanor som även påverkar hälsan, har det dock i Nässjö skett en positiv utveckling. Färre dricker alkohol jämfört med tidigare års LUPP-resultat. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har även minskat. Utsatthet Att alla ungdomar ska känna sig trygga och välmående i skolmiljön är ett viktigt mål. Utsatthet för mobbning eller kränkningar är även kopplat till den psykiska hälsan. I rapporten framgår bl.a. att fler i gymnasiet har blivit utsatta för mobbning och utfrysning jämfört med förra gången då LUPP gjordes i Nässjö ( 6% utsatta år 2011 och 13% utsatta år 2014). Andelen högstadieungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan är även något högre i Nässjö än rikssnittet för LUPP 2013. Av de som blivit mobbade, utfrysta eller utsatta för orättvis behandling, har en stor del upplevt detta i skolmiljön - på rasterna eller i klassrummen. Nässjö LUPP 2014 4

Om populärversionen Bakgrund I denna kortversion presenteras några utvalda områden som berördes fördjupat i LUPP-undersökningen 2014 i Nässjö. För fullständig redovisning hänsvisar vi till totalrapporten för LUPP i Nässjö 2014. I denna version berörs frågor inom områdena politik, samhälle, inflytande, hälsa samt omdöme skola och trygghet. Projektgruppen för LUPP i Nässjö samt elevrådsrepresentanter har valt ut de fördjupningsområden som presenteras i rapporten. Kort om LUPP Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) LUPP-undersökning har 2014 genomförts i Nässjö i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. LUPP-undersökningen genomfördes under oktober 2014 och insamlingen genomfördes genom en webbenkät på skolorna. Undersökningen har genomförts av Nässjö kommun och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Nässjö kommun. För mer information hänvisar vi till totalrapporten för LUPP i Nässjö 2014. Nässjö LUPP 2014 5

Politik, samhälle, inflytande Sammanfattning I LUPP berördes området politik, samhälle och inflytande. Ungdomarna i Nässjö är generellt mer intresserade av att vara med och påverka i frågor som rör kommunen jämfört med rikssnittet för LUPP 2013. Ungdomarna i Nässjö skulle även i större utsträckning vilja träffa politiker. Att ungdomarna i Nässjö har intresse och vilja att vara med och påverka är något väldigt positivt. Dock kan det även vara värt att uppmärksamma att andelen ungdomar som ser sig ha goda eller mycket goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer är relativt låg. Några sammanfattade slutsatser inom området är att: u Ungdomarna vill i störst utsträckning påverka i frågor som berör deras aktuella livssituation, exempelvis i frågor som berör skola och utbildning eller jobb för unga. Andelen ungdomar som anser att politiker bör satsa på att skapa arbeten för unga har ökat sedan 2008. Från 2011 har andelen som anser att politiker bör satsa på detta ökat med 18 % i gymnasiet, i högstadiet har andelen ökat med 9 %. u Tjejer vill i högre utsträckning än killar vara med och påverka i kommunen Intresse för samhällsfrågor Ungdomarna fick även ange hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Ungdomarna är både i årskurs 8 och i årskurs 2 mest intresserade av vad som händer i andra länder. Vad som vidare kan noteras är att intresset för politik har ökat bland ungdomarna i Nässjö. År 2011 samt 2008 svarade runt av ungdomarna totalt att de är ganska eller mycket intresserade av politik medan samma siffra i år är 44%. Fig. A1: Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad + ganska intresserad 53% 64% 63% vad som händer i andra länder 43% 42% 53% 51% samhällsfrågor 42% Möjligheter att påverka 49% 42% politik 46% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Totalt anser 16% att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Killar på årskurs 8 utmärker sig med ett högre politiskt självförtroende än övriga grupper. Nässjö LUPP 2014 6

Politik, samhälle, inflytande Fig. A2: Hur stor möjlighet tror du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 10 8 7 59% 65% 53% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 kunna påverka tydligt lägre (se figur A2). Fig. A3: Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 64% 52% 56% 5 48% 44% 5 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 36% 24% 11% 11% 12% Mycket stora eller ganska stora möjligheter Mycket små eller ganska små möjligheter ja nej Vill ungdomarna påverka? En förutsättning för att utveckla inflytandet bland ungdomarna i Nässjö är att ungdomarna faktiskt vill vara med och påverka. Runt hälften av ungdomarna har svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Ungdomar i Nässjö vill i högre utsträckning vara med och påverka än generellt för ungdomar i riket ( vill påverka bland högstadieungdomar och 42% bland gymnasieungdomar i rikssnittet 2013). I Nässjö i år vill 54% av högstadieungdomarna och 58% av gymnasieungdomarna påverka. Andelen som vill påverka har även ökat från 2008 och 2011 års LUPP resultat i Nässjö. I förhållande till hur många som vill påverka I Nässjö är andelen som tror sig Vill inte påverka De som svarat att de inte vill påverka i frågor som rör kommunen fick svara på en fråga om varför de inte vill påverka. Den huvudsakliga orsaken är bristande intresse. Problematiskt är att runt 30 procent av ungdomarna som inte vill påverka har svarat att de inte vill det för att de inte tror att det spelar någon roll eller för att de som bestämmer ändå inte lyssnar. Fördelningen av svar bland de ungdomar som inte vill påverka i Nässjö är i linje med rikssnittet för LUPP 2013. Nässjö LUPP 2014 7

Politik, samhälle, inflytande Fig. A4: Varför vill du inte påverka? Case source is DataSet2: Gymnasiet 61% 59% Case source is DataSet2 Gymnasiet Årskurs 8 Fig.A5: Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet det är i riket i snitt (rikssnittet av LUPP från 54% 2013). 5 Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 47% 47% Fig. D9: Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? 43% 33% 32% 25% 16% 33% 28% 14% 3 31% 28% 24% 23% 31% 29% 23% 22% 1 1 jag kan för lite om hur jag ska göra jag är inte tillräckligt intresserad jag har inte tid jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall annat ja nej vet inte Träffa politiker 24% av tjejerna i årskurs 8 och 28% av killarna i samma årskurs skulle vilja träffa politiker i kommunen. I årskurs 2 på gymnasiet är andelen tjejer som vill träffa politiker (31%) högre än andelen killar (23%) som vill göra detsamma. Andelen ungdomar som vill träffa politiker är i Nässjö högre än vad det är i riket i snitt (i rikssnittet för LUPP 2013 vill 19% av gymnasieeleverna och 18% av högstadieeleverna träffa politiker i sin kommun). Nässjö LUPP 2014 8

Inflytande - fördjupad analys Inflytande för alla? I Nässjö är intresset för politik och viljan att vara med och påverka i kommunen större bland tjejer än bland killar. Ett samband finns här gällande tjejernas mödrars utbildningsnivå. De tjejer med mödrar som har en högskolexamen om minst tre år är generellt mer intresserade av att vara med och påverka i kommunen. Det finns även ett samband mellan viljan att vara med och påverka, för båda könen, och föräldrarnas utbildningsnivå. Intresset är alltså större hos de ungdomar vars föräldrar har en högre utbildning. Detta kan ha sin grund i ett mer demokratiskt familjeklimat som har visat sig ha en positiv effekt vad gäller förtroendet för politiska institutioner i samhället. Dock har inte bara föräldrarna, utan även andra vuxna i ungdomarnas närhet så som lärare, ungdomsledare m.m. betydelse för ungdomarnas engagemang. 1 Att stärka ett demokratiskt klimat och underlätta för inflytande i exempelvis skolan och olika föreningar kan därav bli av stor vikt för att stärka det politiska förtroendet hos ungdomarna. Vad LUPP-resultaten i Nässjö även visar är att de elever som anser att skolan är uppmuntrande till att delta i elevråd och vet vad de ska ha inflytande över i skolan även är de som har ett större politiskt självförtroende dvs. ser sig ha större möjligheter att påverka i kommunen. I Nässjö finns det även ett samband mellan politiskt självförtroende och ungdomarnas eller deras föräldrars födelseland. De ungdomar, som själva eller vars föräldrar är födda utanför Europa, ser sig ha större möjligheter att påverka i kommunen. Att betrakta ungdomar som en resurs Enligt MUCF:s rapport om ungas inflytande finns det skillnader mellan ungdomars politiska förtroende i storstäder vs. mindre orter och landsbygd. I mindre städer och på landsbygden är det politiska självförtroendet lägre dock saknas inte engagemang eller vilja. Enligt analysen i rapporten hänger även inflytande och flytta - eller stanna frågan ihop (dvs. flytta från kommunen eller stanna kvar). I mindre städer och orter råder, enligt rapporten, ofta en norm bland vuxna om att det naturliga valet för ungdomar är att lämna orten och att de unga som är intresserade av att stanna kvar i regionen inte alltid ses som kompetenta samhällsutvecklare av de vuxna i kommunen. 2 Detta kan bli mycket problematiskt för kommunens framtida utveckling och poängterar vikten av vuxnas förhållningssätt gentemot ungdomarna. Vad resultaten från LUPP i Nässjö visar är att ungdomar på gymnasiet som tror att de kommer stanna kvar i kommunen i framtiden har ett något lägre politiskt förtroende än de som tror att de ska flytta. Det vill säga, de som tror att de ska stanna ser sig i högre utsträckning ha små eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Att utveckla inflytandeforumen där ungdomar kan vara delaktiga, inte bara i skolan och vad gäller elevinflytande, utan även vad gäller kommunens framtida utveckling, kan således bli viktigt. 1 MUCF, Fokus 10: En analys av ungas inflytande 2 MUCF, Fokus 10: En analys av ungas inflytande Nässjö LUPP 2014 9

Hälsa Sammanfattning Området hälsa berör ungdomarnas fysiska och psykosociala hälsotillstånd. Generellt kan man utläsa att: u Både killar och tjejer bedömer sin hälsa sämre i årets undersökning jämfört med LUPP resultaten i Nässjö år 2011 u Tjejernas hälsotillstånd är sämre än killarnas u Reslutaten vad gäller frågorna om alkohol tyder på en positiv utveckling i kommunen. Fler ungdomar har svarat att de aldrig dricker alkohol förhållande till tidigare LUPP-undersökningar i Nässjö. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har även minskat sedan LUPP 2008 (på gymnasiet har andelen från 2011 minskat med 12 % och från 2008 till 2014 med 16 %) på högstadiet har andelen gått från 4 % som fick dricka alkohol för föräldrarna år 2011 till 2 % år 2014. Allmän hälsa Fig. B1: Hur nöjd är du i största allmänhet med ditt liv när det handlar om följande: hälsa? Årskurs 8 37% 43% 11% 8% 1% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Fig. B2: Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? 10 8 77% 75% 81% Mycket bra eller bra 29% 18% 19% 16% Varken bra eller dålig 12% 5% 6% 3% Mycket dålig eller dålig Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 En majoritet av ungdomarna bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra. Killar bedömer i större utsträckning än tjejer sin hälsa som bra. Skillnaden mellan könen på denna fråga är speciellt stor i årskurs 2 på gymnasiet. av tjejerna på gymnasiet har bedömt sin hälsa som mycket bra eller ganska bra, jämfört med 72% år 2011 och 77% år 2008. Resultaten tyder på en negativ utveckling vad gäller hälsotillståndet för unga kvinnor i Nässjö. Gymnasiet 22% 45% 21% 9% 2% Unga män uppfattar även sitt självbedömda hälsotillstånd något sämre i årets undersökning jämfört med LUPP-resultaten år 2011 och 2008, där en lägre andel killar i år har svarat att de bedömer sin hälsa som mycket bra. 8 10 Nässjö LUPP 2014 10

Hälsa Hur ofta är du sjuk? Andelen som svarat att de är sjuka oftare än andra har ökat något jämfört med LUPP resultatet i Nässjö 2011. Tjejer anser även i större utsträckning än killar att de är sjuka oftare än andra. Skillnaden mellan könen är störst på gymnasiet, se figur B3. Fig. B3: Hur ofta är du sjuk? 52% 52% 49% 63% jag är inte sjuk lika ofta som andra 34% 42% 39% 33% jag är sjuk ungefär lika ofta som andra 16% 6% 9% 5% jag är sjuk oftare än andra Stress och psykisk ohälsa Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Figuren B4 till höger redovisar andelen som har haft olika besvär flera gånger i veckan eller varje dag. Enligt vad MUCF anser rimligt indikerar besvär ohälsa om de förekommer flera gånger i veckan eller oftare under en längre period. 1 1 MUCF, Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 22% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de känner sig stressade varje dag. 68% av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan (samma siffra år 2011 var 49% och 63% år 2008). Tjejer lider även generellt mer av olika besvär än killar, och främst vad gäller stress, huvudvärk och trötthet under dagarna. Skillnader finns både i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. Killar upplever i sin tur större problem med stress och huvudvärk jämfört med LUPP-resultaten i Nässjö 2011. Fig. B4: Andel som upplever besvär varje dag eller flera gånger i veckan Gymnasiet Årskurs 8 Huvudvärk tjej 36% 27% kille 17% 7% Total 28% 16% Känt dig stressad tjej 68% 47% kille 35% Total 54% 33% Ont i magen tjej 21% 12% kille 7% 6% Total 15% 9% Sovit dåligt på natten tjej 23% kille 27% 14% Total 35% 19% Svårt att somna tjej 41% 25% kille 28% 16% Total 35% Trött under dagarna tjej 75% kille 58% 46% Total 68% 53% Nässjö LUPP 2014 11

Hälsa Ungdomarna fick även svara på frågor om de brukar hoppa över någon måltid och hur ofta detta i så fall sker, se tabellen nedan (figur B5). Ungdomar på gymnasiet hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan i större utsträckning än högstadieungdomar, dock hoppar tjejer på båda årskurser över frukosten i lika stor utsträckning. Fig. B5: Andel ungdomar som hoppar över måltider varje dag eller flera gånger i veckan Gymnasiet Årskurs 8 Att du hoppar över frukosten tjej 32% 3 Att du hoppar över middag/ kvällsmat kille 32% 16% Total 32% 23% tjej 9% 9% kille 5% 6% Total 7% 8% Att du hoppar över lunchen tjej 1 1 kille 7% 9% Total 9% 1 Ungdomarnas alkohol och tobaksvanor undersöks även i LUPP-enkäten. I Nässjö är konsumtionen av tobak och alkohol likvärdig rikssnittet för LUPP 2013. Tobak I årskurs 8 har 4% av ungdomarna svarat att de röker varje dag och 4% har svarat att de snusar varje dag. I årskurs 2 i gymnasiet är andelen högre, här har 8% svarat att de röker varje dag och 8% att de snusar varje dag. Tobaksanvändningen ligger på liknande nivåer som år 2011 och 2008 i Nässjö. Andelen som svarat att de aldrig röker har ökat något från 2008 vad gäller årskurs 2 på gymnasiet. Fig. B6a: Hur ofta röker du samt hur ofta snusar du? Årskurs 8 Röker Snusar Aldrig 91% 92% Någon gång per år 2% 3% Någon gång i månaden 2% 1% En gång i veckan Flera gånger i veckan 1% Varje dag 4% 4% Total 10 10 Fig. B6b: Hur ofta röker du samt hur ofta snusar du? Årskurs 2 på gymnasiet Röker Snusar Aldrig 72% 82% Någon gång per år 1 5% Någon gång i månaden 7% 3% En gång i veckan 2% 1% Flera gånger i veckan 1% Varje dag 8% 8% Total 10 10 Alkohol 36 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet dricker starköl/cider/ vin/sprit några gånger i månaden och 19 procent dricker några gånger per år. Andelen som aldrig dricker på gymnasiet är i år 39% (andelen som aldrig dricker har ökat, år 2011 svarade 22% att de aldrig dricker starköl/cider/cin/ sprit, motsvarande siffra år 2008 var 17%). Nässjö LUPP 2014 12

Hälsa Vad gäller högstadieungdomar har 88% svarat att de aldrig dricker alkohol (starköl, cider, vin, sprit), se figur B7 nedan. Andelen som aldrig dricker i årskurs 8 har även ökat i jämförelse med tidigare år (79% 2011 och 8 2008) i Nässjö och indikerar en positiv utveckling. Fig. B7: Hur ofta dricker du starköl/cider/vin/sprit? Årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 8 Gymnasiet Aldrig 88% 39% Någon gång per år 6% 19% Någon gång i månaden 2% 36% En gång i veckan 1% 5% Flera gånger i veckan 1% 1% Varje dag 3% 1% Fig. B8: Hur ofta dricker du så du blir berusad? Årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 8 Gymnasiet Aldrig 62% 14% En gång om året eller mera sällan 17% 13% Några gånger per år 12% 34% Någon gång i månaden 2% 28% Ett par gånger i månaden 2% 7% Någon gång i veckan 5% 4% LUPP 2013, där 23% av gymnasieungdomarna dricker sig berusade någon gång i veckan eller ett par gånger i månaden. Bland de högstadieungdomar som dricker, finns en större andel som aldrig dricker sig berusade i år jämfört med tidigare år. 62% har detta år svarat att de aldrig dricker sig berusade, 43% drack sig aldrig berusade år 2011 och motsvarande siffra år 2008 var 54%. Får dricka alkohol för föräldrarna I årskurs 8 har 2% av tjejerna och 3% av killarna svarat att de får dricka alkohol för sin förälder / sina föräldrar. I årskurs 2 på gymnasiet är samma siffra för killar drygt 30 procent och 28 procent för tjejer. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar på gymnasiet är lägre jämfört med 2011 års resultat i Nässjö. 2011 svarade 42% att de får dricka alkohol för sina föräldrar, 2008 svarade 47% ja. Fig, B9: Får du dricka alkohol för dina föräldrar? 10 8 84% 81% årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 28% av ungdomarna på gymnasiet (som tidigare svarat att de dricker alkohol) har svarat att de dricker alkohol så de blir berusade någon gång i månaden, se tabellen ovan, figur B8 Fördelningen av svar på frågan ser ut på liknande sätt som resultaten från LUPP i Nässjö år 2011. Andelen ungdomar i gymnasiet som dricker sig berusade någon gång i veckan eller ett par gånger i månaden, dvs. mer frekvent, är dock lägre i Nässjö än rikssnittet för 33% 28% 2% ja 3% 45% 34% nej 34% 27% 16% 14% vet inte Nässjö LUPP 2014 13

Hälsa: Fördjupad analys Ungas hälsa påverkas av en mängd olika faktorer. Utsatthet för mobbning eller kränkningar, skolans fysiska och psykiska miljö, trygghetskänsla, levnadsvanor (som kost och motion), ekonomi och självförtroende är några av faktorerna som påverkar de ungas hälsa. Vid en vidare analys av ohälsa, både vad gäller tecken på psykisk ohälsa samt det egna självuppfattade hälsotillståndet, framgår en del intressanta samband i relation till övriga frågor som ställdes i LUPP-enkäten. Egen bedömning av hälsotillståndet De ungdomar som bedömer sitt hälsotillstånd som sämre upplever sig mobbade i större utsträckning och är mer stressade. De tycker även i högre utsträckning att det är dålig stämning i skolan. De tränar mindre och lider oftare av besvär som magont och huvudvärk. De som uppfattar sitt egna hälsotillstånd sämre skippar även måltider i större utsträckning än de som uppfattar sitt hälsotillstånd bra. Det finns även ett tydligt samband vad gäller ekonomi, de ungdomar som oroar sig mer för sin ekonomi uppfattar även sitt hälsotillstånd som sämre. En del intressanta samband finns även gällande självskattade hälsan och övriga frågeområden som ställdes i LUPP-enkäten. Bland annat anser de som upplever sin hälsa som sämre att det finns mindre saker att göra på fritiden, och det visar sig även att de är mindre aktiva på sin fritid. De ser även mer negativt på framtiden och tenderar att vilja flytta från kommunen i något högre utsträckning än de som ser sin hälsa som god. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är något svårdefinierat genom LUPP-enkätens frågor. Dock kan de som upplever stress flera gånger i veckan eller varje dag indikera psykisk ohälsa. Mobbning och andra typer av utsatthet är även något som påverkar den psykiska hälsan. Stress På gymnasiet är ungdomarna mer stressade än på högstadiet. Enligt MUCF bidrar den ökade valfriheten för ungdomar (bland annat gällande studieval) till ökad stress. Vad som vidare framgår är det finns ett samband mellan de som stressar mer och mer frekvent alkoholanvändning. Dock tränar inte de som upplever sig stressade mindre än de som inte känner sig stressade. Både killar och tjejer upplever i högre utsträckning stress i årets undersökning jämfört med LUPP-resultaten i Nässjö år 2011. Killar på gymnasiet i Nässjö stressar i något högre utsträckning (35% upplever stress varje dag eller fler gånger i veckan) jämfört med killar på gymnasiet i rikssnittet för LUPP 2013, där 26% svarat att de stressar varje dag eller flera gånger i veckan. Utsatthet Det framgår även i en vidare analys, dock inte så förvånande, att de som blivit mobbade eller utsatta för våld, hot och kränkningar under det senaste halvåret även har svarat sämre på hälsofrågorna, de stressar mer, har oftare huvudvärk, sover sämre och hoppar oftare över lunchen. I Nässjö är killar på högstadiet i högre grad utsatta för mobbning och utfrysning än killar på högstadiet i rikssnittet för LUPP 2013. Tjejer i årskurs 8 i Nässjö LUPP 2014 14

Hälsa: Fördjupad analys Nässjö är dock i högre grad utsatta för mobbning än killar (11% av killarna och 18% av tjejerna är utsatta) men vad gäller tjejerna ligger andelen utsatta på likvärdig nivå i år som i rikssnittet för LUPP 2013. På gymnasiet i Nässjö har killar och tjejer i lika stor utsträckning, 13%, blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Detta är en märkbart högre andel för båda könen jämfört med resultatet år 2011, där 6% av tjejerna och 5% av killarna på gymnasiet svarade att de var eller varit utsatta för mobbning eller utfrysning. Notera även att år 2011 svarade 14% av ungdomarna i årskurs 8 att de var utsatta för mobbning eller utfrysning. Skolan har en viktig roll Skolans roll vad gäller ungdomars hälsa är viktig. Detta gäller både trygghetsfrämjande åtgärder (för mobbning, hot, våld), den generella skolmiljön samt vad gäller tillgång till elevhälsa och stödjande verksamheter. Att skolan hanterar den ökade stressen blir mer och mer viktigt, och detta kan göras på olika sätt, exempelvis hantering i studieteknik eller elevmentorer. Att erbjuda studie- och yrkesvägledning samt att underlätta gymnasievalet för högstadieungdomar på grund av den ökade valfriheten (som i sin tur är kopplad till ökad stress) är viktigt att utveckla. 1 Nationellt ser det ut på samma sätt, unga kvinnor har en sämre hälsa än unga män, och framför allt när det gäller psykisk hälsa. Exakt varför unga kvinnor drabbas av, framförallt, psykisk ohälsa som stress, i så stor utsträckning är fortfarande oklart. Nationellt ses sambandet mellan studieprestationer och stressnivåer. Tjejer uppnår bättre skolresultat vad gäller betyg, men mår inte alltid bra under sin studietid. Killar är mindre stressade vad gäller skolan, men uppnår inte samma skolresultat. 2 ϐϐ Att få fördjupad kunskap om ungas fysiska och psykiska hälsa i ett genusperspektiv kan bli viktigt i kommunen, speciellt i relation till hur de offentliga insatserna fördelar sig mellan könen i Nässjö Enligt MUCF:s rapport En analys av ungas hälsa och utsatthet finns det en del åtgärder som skulle minska ohälsan bland unga kvinnor; ϐϐ ϐϐ ϐϐ Minska antalet kränkningar (mobbning, orättvis behandling, utsatthet för hot, våld, sexuella övergrepp) Förmå fler att inte hoppa över måltider samt att äta hälsosammare Få fler att motionera och vara fysiskt aktiva Unga kvinnors hälsa Det tydligaste sambandet som framgår per bakgrundfaktorer inom området hälsa är att tjejernas hälsa är sämre än killarnas. Tjejerna upplever sitt hälsotillstånd som sämre, de har oftare problem med besvär så som huvudvärk och stress och upplever i större utsträckning att de är sjuka oftare än andra. ϐϐ ϐϐ Stärka unga kvinnors självförtroende Ökade ekonomiska marginaler för individerna kan även minska ohälsan 1 MUCF Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 2 MUCF: Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet Nässjö LUPP 2014 15

Omdöme skola Omdöme skola LUPP-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Generellt är högstadieungdomarna nöjdare än gymnasieungdomarna med de flesta aspekter. Undantaget är tillgången till datorer, som gymnasieelever är nöjdare med. Skolbiblioteken är populära både inom årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. I årskurs 8 är eleverna allra nöjdast med undervisningen, möjligheterna till att få extra hjälp och stöd vid behov och lärarna. Årskurs 8 i Nässjö ligger i frågan om extra hjälp något över snittet för LUPP 2013 (71% i rikssnittet och 76% i Nässjö på årskurs 8 anser att möjligheterna är mycket bra eller ganska bra). Ungdomarna i båda årskurser är minst nöjda med skolmaten. Andelen gymnasieelever som anser att skolmiljön är mycket eller ganska bra har minskat märkbart sedan 2011 och 2008 års LUPP resultat. (5 anser år 2014 att skolmiljön är mycket eller ganska bra, samma siffra 2011 var 83% och 2008 var motsvarande siffra 86%). Fig. C1: Vad tycker du om de här sakerna i din skola? 10 8 78% 79% 76% 77% 76% Skolbiblioteket 85% Tillgång till datorer 63% Undervisningen 67% Lärarna 54% Extra hjälp 5 Skolmiljön 68% 48% Elevhälsovården 67% 18% Skolmaten 29% Case source is DataSet2 Gymnasiet Årskurs 8 Vid vidare fördjupad analys så framgår det att ungdomar på Rosenholmsskolan är minst nöjda med skolmaten och på så vis utmärker sig från de andra skolorna. På Rosenholmsskolan har 48% svarat att skolmaten är mycket dålig Andelen som svarat detsamma inom övriga högstadieskolor är mellan 25-28%. Andelen som svarat mycket dåligt på gymnasiet (Brinell) är 36%. Nässjö LUPP 2014 16

Trygghet Trygghet Ungdomarna fick svara på frågor om hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Svarsalternativet ja, alltid innefattar inga tvivel medan ja, ofta innefattar någon mån av tvivel kring den upplevda tryggheten. Fig. D1: Känner du dig trygg på följande ställen? Årkurs 8 Diagrammen visar upplevd trygghet mellan årskurserna. Ungdomar i årskurs 8 känner sig generellt mindre trygga än gymnasieungdomar. Ungdomar i Nässjö känner sig minst trygga i det egna bostadsområdet på kvällen/ natten samt på fritidsgården eller liknande platser. Andelen som känner sig otrygga i bostadsområdet på kvällen/natten är i Nässjö något högre än snittet för LUPP 2013. I Nässjö är denna siffra 12%, motsvarande siffra i snittet är 8% på väg till och från skolan på ungdomens hus fritidsgård eller liknande på stan 57% 43% 74% 31% 48% 22% 4% 12% 9% Nej Ja, oftast Ja, alltid på rasterna i skolan 7 27% 3% på nätet 47% 43% 1 på buss tåg eller liknande 45% 47% 8% i mitt bostadsområde på kvällen 49% 38% 13% i mitt bostadsområde på dagen 82% 14% 3% i klassrummet 8 17% 4% i hemmet 92% 6% 2% Fig. D2: Känner du dig trygg på följande ställen? Årkurs 2 på gymnasiet på väg till och från skolan på uteställen på ungdomens hus fritidsgård eller liknande på stan på rasterna i skolan på nätet på buss tåg eller liknande i mitt bostadsområde på kvällen i mitt bostadsområde på dagen i klassrummet i hemmet 42% 45% 54% 45% 49% 61% 79% 78% 84% 82% 91% Percent 47% 28% 47% 42% 47% 8 10 2% 11% 11% 8% 2% 4% 8% 11% 15% 1% 17% 1% 8% 1% Nej Ja, oftast Ja, alltid 8 10 Percent Nässjö LUPP 2014 17

Trygghet Fördjupad analys otrygghet Vid en vidare analys framgår det att det främst är tjejer som är otrygga. De killar som är otrygga finns på högstadiet exklusive Parkskolan. Vid analys av trygghet till och från skolan samt i bostadsområdet på kvällen eller natten framgår det att ungdomar som går på Brinell 7-9 känner sig otryggare på väg till och från skolan än andra ungdomar. 8% av de som går på Brinells högstadieskola har svarat att de inte känner sig trygga på väg till och från skolan. Andelen som svarat detsamma på övriga högstadieskolor är 2%. På Brinell är det även färre som svarat att de alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen än på övriga högstadieskolor. Utsatthet för mobbning Vad gäller mobbning och utfrysning är skillnaden mellan killar och tjejer i årskurs 8 relativt stor, tjejer (18%) är i högre utsträckning än killar (11%) utsatta för mobbning. Andelen utsatta på högstadiet är på liknande nivåer som resultaten från LUPP i Nässjö år 2011. I årskurs 2 på gymnasiet har 13% (både killar och tjejer) blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Samma siffra år 2011 var 6% på gymnasiet. Fig. D3: Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Vad som framgår utifrån bostadsområde är att ungdomar som bor i Anneberg känner sig generellt mindre trygga i bostadsområdet på kvällen/natten än ungdomar i de övriga bostadsområdena (övriga bostadsområdena är Bodafors, Nässjö, Forserum, Malmbäck). 10 8 87% 87% 82% 89% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 18% 13% 13% 11% nej ja De flesta ungdomar som blivit utsatta för mobbning eller utfrysning har blivit det i skolmiljön, dvs. på rasterna i skolan eller i klassrummet. Nässjö LUPP 2014 18