Nu blickar vi framåt Närmare 200 personer arbetar med

N R 5 2 0 0 8 1 4 M A R S E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Nu blickar vi framåt Närmare 200 personer arbetar med SIDAN 4 att återuppbygga och driftsätta ställverket i anrikningen i Malmberget. Den huvudsakliga uppgiften är att spänningssätta ställverket som nu har sanerats färdigt, men allt i driftsättningen hänger på att den sanerade utrustningen är funktionsduglig. s j u k v å r d s k ä r r a 8 a l f s l i v r ä d d n i n g 1 0 e x p e r t g r u p p e n 1 4

Dagen T som i telefoni Införandet av en ny telefoniplattform kommer att ske den 2 april. Därför kan det vara på sin plats att berätta om vad som kommer att ske den dagen då den nya växeln tar över. Rickard Sandström vid den nya telefonväxeln som installerats i Kiruna. Anledningen till bytet är enkelt. Leverantörer har slutat supporta vår gamla växel, tekniken är föråldrad och vi behöver få en ny telefoniplattform med en teknisk lösning där LKAB enklare kan dimensionera sitt behov av teletjänster och där ihopkopplingen av telefonin med våra dotterbolag förenklas. Projektets första etapp är installation och drifttagande av en ny växelfunktion för Kiruna, Luleå, Narvik och Malmberget. När detta är klart kommer vi att gå vidare med att koppla ihop fler och fler delar av koncernen in i telefoniplattformen. O n e p h o n e I samband med den nya plattformen införs också tankegången om bara en telefon per användare. Detta innebär i korthet att om man idag har en mobiltelefon och en egen kontorstelefon så ska man klara sig med bara mobilen. Om man idag bara har en fast telefon så byts den ut mot en nätverksansluten telefon där detta går, VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. annars behåller man sin gamla telefon som vanligt. Telefoner uppställda i gemensamma utrymmen eller i exempelvis ställverk, skyddskammare och andra utrymmen som besöks sällan kommer även efter plattformsbytet att fungera som vanligt. Vi har förståelse för att vissa kan ha funderingar över att enbart använda mobiltelefon i framtiden. Här måste vi be om ert tålamod och att ni ger konceptet en chans, säger Rickard Sandström, supportkoordinator. På de ställen där detta har genomförts har nyttoaspekten och enkelheten gjort att de allra flesta tveksamma efter en tid ändrat uppfattning. Skulle det sedan visa sig att det på enstaka håll blir problem så får vi hjälpas åt att lösa det på bästa sätt. Den som vill kommer också att erbjudas en bordsladdare och en hörlur med talmikrofon till sin mobil så att man på sitt kontor kan använda denna lösning. Redaktion: Anders Lindberg, 0980-727 62, Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. Va d h ä n d e r d e n 2 a p r i l? Den gamla plattformen stängs ner på kvällen den 2 april. Den nya telefoniplattformen är redan installerad och håller på att testas för att garantera funktionaliteten vid driftsättningen. På kvällen dagen T kommer följande att hända. De gamla fasta telefonerna kommer att sluta fungera för de som skall använda de nya nätverksanslutna telefonerna eller bara mobiltelefon. Övriga telefoner kommer att fungera som vanligt. Lyfter ni på telefonluren på morgonen den tredje och inte får kopplingston är alltså den anknytningen bortkopplad till förmån för en mobiltelefon eller nätverksansluten telefon. Samma kväll kopplas det också in en ny hänvisningstjänst, TRIO, som är nätverksbaserad. Den gamla Ericssontjänsten via Insidan skrotas därmed. Användarna kommer därefter att få ta del av betydligt fler möjligheter både till inställningar och sökande efter telefonnummer och personer. Just nu bärs den första omgången nätverksanslutna telefoner i Kiruna, Malmberget och Luleå ut. Under en övergångsperiod kommer alltså några att ha två telefoner på sitt skrivbord. Fram till att annat meddelas så ska den gamla telefonen användas. Viktigt att påpeka är att de som anser sig behöva en mobiltelefon ska ta detta resonemang med sin chef och inte med de tekniker som bär ut de nya telefonerna, säger Rickard Sandström. V i k t i g t Släng inte de gamla bordstelefonerna. De ska samlas in under ordnade former. Hur detta ska gå till kommer att meddelas senare. Alla nuvarande mobiltelefoner kommer också att bytas ut. Som tidplanen ser ut just nu kommer detta utbyte att klaras under april månad. Förhoppningsvis kommer allting att löpa helt friktionsfritt i bytet från gammal teknik till ny. Störningar i den fasta telefonin kan övergående komma att förekomma. Vi ber i så fall om överseende med detta. Vi kommer att göra allt för att eventuella störningar ska bli så kortvariga som möjligt. Om någon har en enskild fråga som man vill ha svar på kring den nya telefonin kan man kontakta Rickard Sandström via Notes med sin fråga.

Ett omfattande arbete med att sanera ställverket och att montera el-utrustning har under veckan övergått till att fokusera på driftsättningen av anrikningsverket. Pelletsproduktion på gång Omfattningen av saneringsarbetet i ställverket har varit mycket stor. Detta arbete har styrt när i tiden montage, spänningssättning och driftsättning kan påbörjas i ställverket. Starten av sligproduktionen i anrikningen har därför varit svår att beräkna. N o g g r a n n a ko n t r o l l e r Under tisdagen den 11 mars har saneringsarbetena avslutats i ställverket och under veckan har spänningssättningen påbörjats. Efter hand påbörjas driftsättning och enligt plan skall det vara möjligt att leverera slig till pelletsverken från sektion 6 i anrikningen i slutet av veckan. Detta innebär att pelletsproduktionen kan komma igång kort därefter. Av säkerhetsskäl måste vi vara helt färdiga med saneringen innan vi kan spänningssätta ställverket, säger Anders Henriksson, chef för förädlingsverken i Svappavaara och Malmberget. Per-Erik Hjerpe är ansvarig för driftsättningen. Han har ungefär 60 personer till sin hjälp. Vi kontrollerar allt från ställverket ut till varje objekt i anrikningsverket och spänningssätter dem. Det handlar om cirka 2 500 objekt, säger han. Driftsättningen innebär att kontrollera att alla objekt fungerar som de ska. Det handlar till exempel om signaltester och funktionskontroller. Vi börjar med ett kalltest, utan gods. Det innebär att vi kontrollerar att alla objekt fungerar i olika sekvenser. Därefter gör vi ett varmtest då vi kör anrikningen med gods, säger Per-Erik Hjerpe. S o m e tt n y tt v e r k Detta är ett mycket omfattande arbete och kan jämföras med att starta ett helt nytt anrikningsverk, fast på mycket kortare tid och det får inte gå fel, säger Anders Henriksson. Först i tur av pelletsverken att starta är BUV. Om allt går som planerat är både BUV och MK3 igång i början på nästa vecka. Bandugnsverket har stått redo för att med kort varsel starta under avbrottet medan det i MK3 har gjorts omfattande underhållsarbeten, dessa har nu färdigställts och uppvärmning av ugnen pågår, säger Solveig Danskog, chef för pelletsverken.

I styrgruppen tas besluten för att driva projektet framåt. Styrkan i en projektorganisation är att det finns ett systematiskt och strukturerat arbetssätt. Det är till exempel viktigt att ha en bra dokumentation och kontinuerliga möten där vi samordnar aktiviteterna, fattar beslut och följer upp läget. Vi har tydliga rutiner och duktig personal i LKAB som har lång erfarenhet av anläggningsarbete, säger Anders Lundgren. L i t e k u r i o s a Sedan branden utbröt för tre veckor sedan har dagliga och protokollförda möten hållits: 20 styrgruppsmöten 20 projektmöten 45 elmöten 30 arbetsmiljö- och övergripande samordningsmöten 15 saneringssamordningsmöten 10 ventilations-, kyl-, rör- och byggmöten 15 övergripande riskanalyser 30 drifttagningsmöten Människorna bakom återuppbyggnaden Alla dygnets timmar nyttjas för att kunna spänningssätta delar av anrikningsverket på kortast möjliga tid. Mer än 200 personer är sysselsatta i projektet bland annat med att montera, måla och sanera. Men det finns även dem som ansvarar för planering, prioritering och beslutstagande. Det som skiljer andra projekt från det här är att vi vanligtvis har en ganska lång planeringsperiod, det hade vi av naturliga skäl inte den här gången, säger Anders Lundgren, Verksamhetschef Anläggningsprojekt och ansvarig för återuppbyggnaden. Den här typen av uppgifter kräver mångas engagemang och insatser. Det är inte enskilda personers eller funktioners prestationer som är avgörande utan hela teamets förmåga att lösa uppgiften tillsammans. Att hålla samman gruppen och leda arbetet mot samma mål är viktiga framgångsfaktorer. Det är enormt glädjande att se den stora samverkan och samarbete som sker i återuppbyggnaden. Engagemanget från alla är beundransvärt, säger Anders Lundgren. H j ä l pas å t I ett sådant här intensivt arbete kommer motgångar och framgångar växelvis, det är viktigt att dela dessa. Redan dag ett var projektet igång och snabbt byggdes en fungerande organisation upp där bland annat tidsplaner, bemanning, arbetsmiljö, säkerhet, inköp och ekonomi har tagits i beaktande, förutom alla de praktiska delarna. Återuppbyggnaden av ställverket är som att börja om från början och bygga nytt. Det behövs kunniga människor inom i stort sett allt som finns i ett vanligt projekt, till exempel bygg, el, mek, rör, ventilation, brand och driftsättning. E x p e rt e r a n l i tas Projektavdelningen samlar ihop de olika bitarna för att skapa sig en helhetsbild. Till sin hjälp har de både egen personal med expertkunskap och konsulter som leder de olika grupperna. Vår roll är att organisera team som löser uppgifter, i det här fallet organiserar och leder vi hela återuppbyggnaden av ställverket, säger Anders Lundgren. Ett av många projektmöten som El-gruppen har hållit. Humor används ofta för att behålla drivkraften. P e p pa va r a n d r a Efter tre veckors arbete och allt fokus på återuppbyggnaden krävs det insatser som får personalen att orka arbeta vidare. Det är viktigt att värna om teamet och uppmuntra så att vi alla orkar i mål, något som vi har Jan-Christer Gärde håller operativt ihop de olika disciplinerna i projektet. fått visa prov på de senaste veckorna och som vi har lyckats riktigt bra med så här långt tycker jag. Vi löser problemen tillsammans i gruppen och alla bidrar därmed till resultatet av arbetet, avslutar Anders Lundgren. Det alla i projektet strävar efter är att spänningssätta ställverket.

Kärrans lock kan fällas ut och användas som bord, och där finns beskrivning av framstupa sidoläge och hjärt-lungräddning. Olycka gav idé till sjukvårdskärra När Alf Karlsson hjälpte till vid en olycka i KK2 gick det inte att hitta första hjälpenlådorna. Nu finns hans lösning på problemet i flera verksamheter Det var på våren 2006 som en entreprenör fick delar av en sliprondell i bröstkorgen. När man skulle stoppa blodflödet hittades inte de gröna lådorna med första hjälpen-material, så man fick ta till de trasor som fanns i närheten. Jag var med vid räddningsarbetet då och började fundera efteråt. De grönfärgade lådorna är inte så lätta att se, speciellt om det har kommit damm och smuts på och till försäljdem. Jag är ju en sån som gillar att lösa problem, säger Alf. Han diskuterade med dem som jobbar i verksamheten, tog fram ett förslag på en sjukvårdskärra och bollade idéer med företagssköterskan Eivor Johansson och företagsläkaren Thure Aspehult. När man förankrar ett förslag ordentligt, då brukar det gå bra att genomföra det, säger Alf. K ä r r o r i v e r k s a m - h e t e n Och tack vare hans förslag finns det nu sjukvårdskärror i SAK-verken, i Svappavaara, på lastmaskinsrep i KUJ och hos JTM. De är dessutom på gång till KA3, KK4, hydraulgruppen på MCV i Kiruna och till KGS Mekaniska. Sjukvårdskärran är utrustad så att den ersätter den gröna lådan, den orange akutlådan och ögonduschskåpet. Den är plomberad så att man kan ska veta att allt finns på plats och den kan lätt dras fram till en olycksplats. På locket finns en beskrivning av hur man lägger en skadad i framstupa sidoläge samt hur man utför hjärt-lungräddning. Till kärran hör också en parkeringsstation som kan förses med brandsläckare och belysning om så önskas. Kärran och stationen är gulfärgade för att synas så bra som möjligt. Och kärrans lock blir till ett bord när man fäller ut det, förklarar Alf. P r i s a d i d é Via förslagsverksamheten kom Alfs kärra till Idéum som hjälper till att förbereda bra uppfinningar för marknaden. Jag har fått ett otroligt stöd både av vår förslagsverksamhet och av Hans Sammelin på Idéum, säger Alf. Därför finns nu sjukvårdskärran till försäljning hos företaget Artic Nova, så den förbättrade första hjälpen kan nå ännu fler. Och produkten har uppmärksammats även utanför LKAB. Alf fick till exempel Kiruna kommuns idéutvecklingsstipendium 2007 med motiveringen: Alf som arbetar med säkerhetsfrågor inom LKAB har sett behovet av att förstärka första hjälpen-funktionen vid olycksfall, genom att utveckla en mobil fullt utrustad räddningsstation, med anvisningar för tillvägagångssätt. Att kunna rädda liv är det viktigaste som finns. Det vet jag eftersom jag själv både fått hjälpa till och ta emot hjälp, säger Alf Karlsson. Stationen där kärran parkeras kan förses med brandsläckare och belysning. Alf Karlsson

10 11 Det finns en mening med att jag överlevde Alf Karlsson har jobbat med säkerhet och hälsa på LKAB under flera år. Själv har han svävat mellan liv och död, och i julas fick han använda sina kunskaper för att rädda en annan människa. För nio månader sedan höll Alfs liv på att slockna på öppen gata i Kiruna. Han blev allvarligt skadad, och även om han inte kan gå in på detaljer i händelseförloppet på grund av polisutredningen, så vill han berätta om sina skador och vad som hänt efteråt. Jag skickades med ambulansflyg till Universitetssjukhuset i Umeå och blev inlagd med livshotande skador på neurokirurgens intensivavdelning i två veckor. Den första av flera operationer tog tio timmar. Tre läkarlag opererade och lyckades rädda Alf till livet. K r a f t i g a s k a d o r Listan över skadorna är fruktansvärd. Delar av pannbenet krossat, flertaliga frakturer i skallben och ansiktsskelett, blödning och svullnad på hjärnan, regnbågshinnan i ena ögat lös och dubbelvikt, sprickor i överkäken, blånader i nacke och på revben, med mera. Efter flera operationer har Alf ett ombyggt pannben och hela huvudet och ansiktet är fullt av titandelar. Jag måste ha ett speciellt intyg för att komma igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen för att jag är så full av metall. Cirka 90 stygn krävdes för att sy ihop skadorna. Synen är förlorad på vänster öga, som ändrat utseende på grund av starr. Lukt och smak är borta men huvudvärken är alltid närvarande. P å v ä g t i l l b a k a Men Alf har inte gett upp. Han jobbar ett par timmar om dagen ( Fast ibland kan det bli tre fyra timmar ), fast besluten att komma tillbaka helt. I april tar han över fullt ut som huvudskyddsombud ovan jord i Kiruna. Det har betytt oerhört mycket att så många hört av sig när jag var som sämst. Om man tvekar att höra av sig när någon är allvarligt sjuk vill jag bara säga; slå en signal i alla fall, det uppskattas väldigt mycket. Och i julas hände något som gav honom en ny syn på tillvaron. Det var på julafton. Jag satt hemma i köket. Plötsligt kom min sambo springande och ropade Mamma dör! L i v r ä d d n i n g v i d j u l g r a n e n Alfs svärmor hade fått hjärtstillestånd, och Alf som arbetat intensivt med sjukvårdskärran och beskrivningen av hjärt-lungräddning handlade automatiskt. Vi hjälptes åt att lägga ner henne på golvet, jag rensade luftvägarna och konstaterade att hjärtat inte slog, så jag började komprimera på en gång, säger Alf. Medan sambon ringde 112 och fick kontinuerlig information om när ambulansen skulle komma satt Alf vid sin svärmor och höll hennes blodtillförsel igång med hjärtmassage. Där satt jag vid julgranen med hennes liv i mina händer. På julafton. I finskjorta och slips. Och ärren kvar efter mina skador i huvudet. Det tog cirka tio minuter innan ambulansen kom. Det kändes som en dag. Jag har aldrig sett något så skönt som när blåljusen slog in genom fönstren. A l lt h ä n g e r i h o p Sammanträffandena är många. Att Alf själv hade varit nära att dö, men överlevt. Att han så väl hade lärt sig livräddning. Att han var med svärmor just när hennes hjärta stannade. Men sammanträffandena tar inte slut där. För när ambulanspersonalen kom in såg Alfs sambo direkt att en av sjukvårdarna var samma person som tagit hand om Alf när han själv låg livsfarligt skadad på gatan. Dessutom var svärmor gift med den personalchef på LKAB som skrev på Alfs anställningskontrakt när han som artonåring började på företaget. Vilket gjorde att han började jobba med säkerhetsfrågor. Idag tar Alf hjälp av en kurator för att hantera de kriser han varit med om. Och större än ilskan över vad som hänt är tacksamheten över det som har gått så bra. Endast tre procent av dem som får hjärtstillestånd utanför ett sjukhus klarar sig med livet i behåll. Läkarna har konstaterat att Alfs svärmor inte hade överlevt utan hans insats. Det känns som att det var en mening med att jag överlevde. Ännu återstår operationer för Alf. Det skadade ögat ska få en lins som liknar det friska.

12 13 10-årsjubileum för Experimentmasugnen Bernd Korthas från ThyssenKrupp Steel var en av föreläsarna under dagen. ThyssenKrupp Steel är tillsammans med bland annat LKAB samarbetspartners i RFCS-projektet ULCOS (Ultra Low CO 2 Steelmaking). Under veckan hålls ett symposium för att fira Experimentmasugnens 10-årsjubileum. Många olika forskningsteman har gjort att vi sedan starten haft en mycket spännande resa. Vi började med att kvalitetssäkra våra egna produkter och i dag samverkar vi med kunder och stålindustri för att utveckla masugnsprocesserna, säger Lars- Eric Aaro, chef för Teknik- och Affärsutveckling. Representanter från europeiska stålindustrin och kunder har under två dagar lyssnat till föreläsningar om hur experimentmasugnen har utvecklats och hur framtiden ser ut. Därav symposiets namn The Experimental Blast Furnace The past, the present and the future. Efter 10 år och 20 kampanjer tar vi tillfället att presentera pågående forsknings- och utvecklingsarbete. Vi vill också blicka framåt i och med ULCOS-projektets framgång, säger Nicklas Eklund, Verksamhetschef Experimentmasugnen. Nicklas Eklund LKABs Experimentmasugn är en resurs i många europeiska forskningsprojekt. Det senaste exemplet är RFCS-projektet ULCOS (Ultra Low CO 2 Steelmaking) där målet är att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin med 50 procent. Experimentmasugnen har byggts om för att passa detta projekt. Alla samlade inför kvällens middag. För LKAB är Experimentmasugnen ett viktigt verktyg i forskningsarbetet, men den kan även användas för att minska riskerna med nya experimentella beskickningar, eftersom man överbrygger steget från liten skala till fullskalig produktion. Vi har haft oerhört positiva samtal och högt i tak. Nästa mål är att fortsätta att utveckla EBF: en och gå in i nästkommande 10 år med positiva förtecken av gemensamma projekt, säger Lars- Eric Aaro.

14 15 Expertgruppens första handlingsplan klar Med Rock noise reporting ska bergets ljud registreras och ingå i analyserna. L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D F R I T I D TA C K Den expertgrupp som LKAB bildade efter den tragiska dödsolyckan 2 februari arbetar intensivt och har redan tagit fram en lista med åtgärder som genomförs av gruvorganisationen. Gruppen består av bland andra bergmekaniker, bergförstärkare, arbetsmiljöutvecklare och fackets huvudskyddsombud. Dessutom har en extern gransknings- och rådgivningskommitté tillsatts bestående av forskare från svenska och utländska företag och institutioner. De inledande analyserna som gjorts av olyckans orsaker och förhållandena på olycksplatsen har resulterat i en första handlingsplan. Man väljer att redan nu starta vissa åtgärder för att så långt det är möjligt undvika liknande händelser i framtiden. Några av punkterna i handlingsplanen Fortsatt utökning av seismiksystemen. Systemen som mäter seismiska händelser ska på sikt täcka hela Kirunagruvan och Malmbergsgruvan. Utveckling av seismiska data. Målet är att informationen ska kunna användas i dagliga beslut för gruvan. Utveckling av bergförstärkningen. Vidareutveckla dagens förstärkningssystem med avseende på dynamisk belastning genererad av seismisk aktivitet. Djupare utvärdering av områden. Analys av områden som vid en seismisk händelse skulle kunna uppvisa ett liknande beteende som block 19 i Kirunagruvan, där stora bergutfall inträffade vid händelsen 2 februari 2008. Förebygga seismisk aktivitet. Planera utvecklingen av metoder för att minimera ogynnsamma spänningskoncentrationer och därmed risk för hög seismisk aktivitet i gruvan. Rapportering av bergsljud under jord. Beslut om så kallad Rock noise reporting; rapportsystem för personalens upplevda knäppningar eller knaster i berget som komplement till de seismiska mätningarna. En rapport över orsakerna till olyckan skall vara färdig i slutet av mars och då även vara granskad av de externa experterna. V d till Minelcos Olivingruva på Grönland. Den är en strategisk del av Minelcos verksamhet. Vi vill att du har tidigare erfarenhet av ledande befattningar, gärna från industrin. För ytterligare information kontakta Jan-Ivan Johansson, Manager Minelco Supplies, tel 070-342 15 02 eller Åse Juhlin, HR Manager, tel 070-373 81 77. Välkommen med din intresseanmälan till Åse Juhlin, ase.juhlin@minelco.com, senast den 31/3. Au to m at i o n s t e k n i k e r, fasta anläggningar Svappavaara. Som automationstekniker kommer du i huvudsak att bedriva förebyggande och avhjälpande underhåll på automationsutrustningar i malmförädlingsverken. För ytterligare upplysningar om tjänsten kontakta produktionschef Linda Häggblad, tel 2833. Välkommen med din intresseanmälan senast 31/3 till Carina Martinsson via mail. F o r s k n i n g s i n g e n j ö r e r, TFM, Malmberget. Till vår sektion processutveckling/förädling i Malmberget, söker vi några nya medarbetare till huvudområdena forskning och utveckling inom mineralteknik samt agglomerering och oxidationsmetallurgi. Ytterligare information lämnas av sektionschef Dan Hallberg, tel 6087. Välkommen med din intresseanmälan senast den 23/3 via e-mail eller brev till Ingvar Ömalm, T-huset, Vitåfors. Fler annonser, se Insidan respektive LKABs hemsida www.lkab.com. M A L M B E R G E T L i l l a N o b e l r u n da n 3 k m går den 19 mars med start 17.35. Åldersindelning 0 14 år. Anmälan görs på tel 0970-243 26 eller 073-042 12 62 senast den 17 mars. OBS! Ingen efteranmälan. Å r e t s N o b e l r u n da går onsdagen den 19 mars, kl 17.30 på Kaptensgården. Anmälan en timme före start. Upplysningar tel 0970-243 26 eller 073-042 12 62. Ställ upp på en trevlig tävling. En bra genomkörare inför Dundret Runt! k i r u n a Å r s m ö t e L K A B F r i t i d K i r u n a torsdagen 27 mars klockan 19.00. Lokal: Petsamo. Sedvanliga årsmötesförhandlingar Välkomna! Nollställ korten Bäste gäst, Sodexho kommer att avsluta sin verksamhet på LKABs restauranger den 28 mars. Du som har valt att ladda ditt kort med ett belopp måste innan dess nollställa värdet. Du gör det genom att: Äta upp värdet under tiden fram till 28 mars Kontakta kassan på respektive restaurang och göra ett återköp påresterande värde Har du några frågor kontakta Carina Holmqvist på telefon 070-246 10 41. Ett tack till alla som på olika sätt har gett oss stöd efter den tragiska olyckan. Porjus Entreprenad AB genom Jonny Hjärtligt tack för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Folke Nilimaa Ett hjärtligt tack till er alla som uppvaktade mig med blommor och presenter när jag tog pension. Stig Snällfot Ett stort tack till arbetskamraterna i Svappavaara för de fina presenterna jag fick på min födelsedag. Bert Eriksson Jag vill tacka alla mina arbetskamrater för den fina presenten samt den trevliga festen vid min pensionsavgång. Janne Olsson Hjärtligt tack till alla för uppvaktningen på min 60-årsdag. Tack för alla blommor och presenter. Tommy Hagström Föreslå kandidater till LKABs idrotts- respektive kulturstipendium 2008. Skicka in dina förslag till Kerstin Skoggård (kerstin.skoggard@ lkab.com) med motivering. Senast 31 mars.

16 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. februari ack. 2008 Ack. 2007 Belöning* tusen kronor 2008 2007 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 9 8 t.o.m. 9 mars ack. 2008 Ack. 2007 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2008 2007 Pellets 3514 3638 Fines (inkl KMR) 710 1187 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 775 755 KK3 1026 950 KS 60 387 SK 735 691 ANR-SOVR (KMR) 262 126 AMB till MK3 155 33 ANR 388 674 BUV 541 771 MK3 437 472 PAR till MK3 135 11 30 25 20 10 5 0 R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra 5049 4859 Råmalm Södra 2569 3107 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. februari) 89,9 % 93,3 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 9 10 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: +24. KBF: +11. KK2: -3, transportörproblem. KK3: +3. Svp: -8, neddragen produktion pga kvalitetsproblem. Rågods MK3: -18, prioriterat pellets på järnvägen pga totalstopp i Mbgt. Kra samt Svp pelletsverk har delvis ersatt bortfallet av pellets i Mbgt. Södra: Råmalm: -189,4, tillkommer 60,8 som körts ut till upplag pga branden i ANR. MAF: -31,5, brand i ANR. MPBO BUV: -49,1, brand i ANR. MPBO MK3: -51, brand i ANR. 15 10 5 0 * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från 30 000 kronor till 40 000.