Linköping 2012-10- 24 Slutrapport projektgenomförande - Freindly Reader e- tjänst med informationsextraktion ur digitala dokument för personer med lässvårigheter Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Allmän information... 1 3 Sammanfattning... 2 4 Bakgrund... 3 5 Syfte och målgrupp... 3 6 Projektets mål... 4 6.1 Effektmål... 4 6.2 Resultatmål... 5 7 Redogörelse av projektresultatet... 5 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler... 5 7.2 Viktiga insikter... 10 8 Redogörelse av projektets genomförande... 10 8.1 Genomförandeplan/tidplan... 11 8.2 Projektets budget... 11 8.3 Projektets arbetssätt... 13 9 Vad händer nu?... 14 10 Referenser... 15 II
1 Inledning Projektet FriendlyReader har som mål att öka den digitala delaktigheten genom att underlätta för personer med lässvårigheter att tillgodogöra sig textuellt baserad information på Internet. De tjänster som utvecklats är inte begränsade till personer med lässvårigheter utan kan underlätta läsning av information även för andra personer som har behov av att snabbt och enkelt tillgodogöra sig stora eller svårförståeliga mängder text. Inom projektet har vi utvecklat ett interaktivt verktyg som tillåter användare att skapa sammanfattningar av ett textdokument i syfte att ge ett koncentrat av innehållet och ett stöd för att avgöra om det finns behov att fördjupa läsningen. Verktyget gör det möjligt att enkelt styra längd och struktur på den sammanfattning som presenteras. Även omformulering till Lättläst svenska och synonymer till svåra ord erbjuds. En typisk användning är att en första relativt grov sammanfattning presenteras, som sedan vid behov med ett enkelt reglage utökas av användaren till en i sammanhanget lämplig omfattning. Texten kan sedan skrivas om till lätt svenska i olika steg, med olika grad av omskrivning alltifrån väldigt liten omskrivning, typiskt dela upp långa meningar och ta bort ord som nyanserar beskrivningen, till mer omfattande omskrivningar där fler svåra delar av meningen tas bort. Slutligen kan man klicka på svåra ord och få synonymer presenterade. Texten kan läsas på skärmen eller fås uppläst. Det finns också ytterligare läshjälpmedel som t.ex. möjligheten att öka radavståndet, öka fontstorleken samt att få en linjal som följer den text man skall läsa. Tjänsten har utvecklats utifrån ett design- för- alla- perspektiv. Interaktionsdesignen baseras på omfattande analyser av personas och scenarier. Vidare är tjänsten utvärderad med olika tänkta användare, med eller utan lässvårigheter och succesivt förbättrad utifrån resultat från dessa utvärderingar. 2 Allmän information Företag/Organisation: Santa Anna IT Research Institute AB Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan Friendly Reader e- tjänst med informationsextraktion ur digitala dokument för personer med lässvårigheter Arne Jönsson, Sture Hägglund 2010-10- 01-2012- 09-30 (från datum till datum) 1
3 Sammanfattning Projektet har utvecklat en tjänst som finns i såväl en webbversion som en stand- aloneversion. Stand- aloneversionen fungera för närvarande bara på windowsbaserade datorer. Tjänsten integrerar tre olika tekniker för att göra texter lättare att läsa. En textsammanfattare som kan ge en sammanfattning av texten som är godtyckligt lång, vilket regleras med en enkel slider som direkt skapar en sammanfattning av önskad längd genom att plocka ut de viktigaste meningarna ur texten. Vidare ingår en modul för översättning till lätt svenska. Denna del medger omskrivning på tre olika nivåer som skriven om texten i olika stor utsträckning. Även här kan användaren enkelt prova olika grader av omskrivning. Slutligen kan tjänsten presentera synonymer till svåra ord. Dessa presenteras i en ruta i anslutning till ordet och användaren får se vilket eller vilka ord som skulle kunna användas istället för ett visst ord. Vid utveckling av tjänsten har vi utgått ifrån ett antal personor och scenarier som baserades på intervjuer med personer ur målgruppen, personer med lässvårigheter. Dessa användes för tjänstedesign och utveckling av designkoncept. Tjänsten har undersökts utifrån olika perspektiv, såväl textkvalitet som användbarhet. Vid studier av de bearbetade texternas kvalitet har vi dels jämfört de sammanfattade texterna med sk. guldstandarder, sammanfattningar skapade av människor, dels analyserat läsbarheten utifrån kända läsbarhetsmått och slutligen har ett antal personer utvärderat olika sammanfattningar och omskrivningar och besvarat frågor rörande enkelhet att läsa texten, innehållsrikedom, textkohesion etc. Dessutom har vi mätt tiden det tar att läsa de bearbetade texterna. Tjänstens användbarhet har utvärderats i olika studier av personer med, såväl som utan, lässvårigheter. Alla de användarstudier som utförts inom projektet har direkt använts för att förbättra tjänsten, såväl de olika textbearbetningsteknikerna som själva tjänstens utformning. Många av de personer med lässvårighet som använt tjänsten uppskattar den men ger också värdefulla synpunkter på utformningen av tjänsten. Dessa synpunkter integrerar vi i tjänsten efter hand som de dyker upp. Tjänsten utvecklas fortfarande och kommer att fortsätta att förfinas under en tid framöver. Projektet genomfördes initialt i nära samarbete med företaget AudioToMe som aktivt bidrog med målgruppssegmentering och affärsmodellutveckling. I takt med att deras verksamhet förändrades minskade emellertid deras direkta engagemang. Projektet utnyttjade dock deras kunskap om hur design- for- all används vid utveckling av tjänster under hela projektet. Vi för för närvarande diskussioner med ett annat företag, Brickit AB, om att utveckla en mobilapp för sammanfattningstjänsten. 2
Vi har också varit i kontakt med dyslexipedagoger och dyslexiförbundet för att sprida resultatet och har också utnyttjat sociala medier för att presentera tjänsten. 4 Bakgrund Många personer i dagens samhälle har, av olika skäl, problem med att kunna tillgodogöra sig mer omfattande texter. Detta försvårar möjligheten att klara utbildningar på olika nivåer och att kunna fungera i arbetslivet med de krav som ställs på förmåga att ta del av textburen information. Vidare sker en stor del av kommunikationen i dagens arbetsliv via elektroniska medier och med information representerad i textdokument. Detta innebär förbättrade möjligheter att delta i arbetslivet eller att genomföra studier för dem som exempelvis har begränsad rörlighet, men innebär samtidigt ett problem för personer med olika slag av lässvårigheter. Även för denna grupp ställs krav på förmåga att effektivt kunna ta del av textburen information. Samtidigt är flertalet texter vanligen tillgängliga i digital form, vilket innebär att personer med exempelvis synskada, dyslexi, utvecklingsstörning eller annat modersmål än svenska, skulle ha nytta av ett datorbaserat hjälpmedel som kan underlätta förståelse och överblick av materialet. Den tjänst som utvecklats inom projektet bygger på tidigare forskning kring sammanfattning av texter, omskrivning till lätt svenska samt utveckling av tjänster utifrån ett design- for- allperspektiv. 5 Syfte och målgrupp Projektets syfte är att utveckla en tjänst som på olika sätt underlättar läsning för personer som av olika anledningar har svårt att läsa. Vi har särskilt beaktat perspektivet att underlätta läsning vid studier eller i arbetet. Samtidigt ser vi uppbara möjligheter att verktyget också kan ha stort värde såväl i vardagslivet för den primära målgruppen, som för användare i största allmänhet som vill skaffa sig en snabb överblick över en text. I första hand är målgruppen personer som p.g.a. funktionshinder har svårigheter att överblicka och läsa längre texter, främst dyslektiker och synskadade. Även personer med kognitiva funktionshinder, utlandsfödda och äldre kan förväntas ha stor nytta av verktyget. Enligt principen design- for- all har vi samtidigt också beaktat hur verktyget kan göras användbart och attraktivt även för en betydligt större målgrupp, exempelvis genom möjligheten att lyssna på en sammanfattning av en längre text, t.ex. en promemoria i bilen på väg till ett möte. Det är svårt att exakt ange storleken på målgruppen eftersom det inte finns exakta siffror på hur många synskadade personer eller personer med lässvårigheter det finns. Vi har i projektet utgått från publicerade redovisningar från bl.a. olika intresseorganisationer. Synskadades riksförbund skriver så här: 3
"Exakt hur många som är synskadade är oklart men man beräknar antalet till över 120 000. Tiotusen prenumererar på daglig taltidning. 25 000 personer har cd- spelare som bidragsberättigat hjälpmedel. Omkring 100 000 finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker." http://www.srf.nu/om- synskador/ogonsjukdomar/vem-arsynskadad/ Dyslexiföreningen skriver så här: "Läsning och skrivning är komplexa förmågor som vi behärskar olika väl. Gränsen för när något ska kallas för svårighet blir därför godtycklig och dras på olika sätt i olika sammanhang. Det finns därför ingen entydig definition varken av dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter och det går därför inte att exakt ange hur många personer som i Sverige har dessa svårigheter. En vanlig bedömning är att 5-8 procent av befolkningen har betydande svårigheter att läsa och skriva. En undersökning av vuxna som gjordes 1996 (IALS- undersökningen) visade att 8 procent i Sverige hade låg läsförmåga. Fler pojkar/män än flickor/kvinnor har läs- och skrivsvårigheter." http://www.dyslexiforeningen.se/om_dyslexi.html Baserat på detta skulle vi kunna definiera målgruppen som 100 000 synskadade (inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker) och 8% av Sveriges befolkning (9 000 000), dvs ca 720 000 med låg läsförmåga. Hur många av dessa som har Internet är svårare att uppskatta, men en målgrupp om totalt 500 000 synskadade eller med låg läsförmåga borde vara rimligt. Ytterligare en stor grupp som skulle uppskatta sammanfattningar och texter på lätt svenska är invandrare som inte behärskar svenska fullt ut. Inom projektet har vi under utvecklingsarbetet till viss del kontinuerligt utvecklat tjänstens design i samarbete med personer med lässvårigheter. På grund av att denna målgrupp gärna undviker läsning har vi dock också använt personer utan lässvårigheter under utvecklingsarbetet. De användartester som gjorts av den färdiga tjänsten har däremot gjorts med dyslektiker, dels en mer kvantitativt inriktad utvärdering med personer med lässvårigheter och dels kvalitativa studier med användare med lässvårigheter. 6 Projektets mål Projektets mål beskrivs dels utifrån de effektmål som kan tänkas uppnås och dels utifrån de resultat som uppnåtts inom projektet. 6.1 Effektmål Enligt förstudiematerialet kan vi på sikt mäta effektmålen i termer av exempelvis: Antal gratis nerladdningar av Friendly Reader Antal webbplatser med integrerat stöd för textsammanfattningar 4
Omsättning för To Me Group med avseende på support och stöd för användning av East Reader, exempelvis hos utbildningsanordnare, myndigheter och på arbetsplatser. Uppfyllandet av effektmålen kommer av naturliga skäl inte att kunna mätas förrän en tid efter att projektet avslutats och resultatet gjorts tillgängligt för allmänt bruk. Det tredje målet har fått lov att omformuleras att inte specifikt knytas till vår projektpartner AudioToMe inom ToMeGroup, eftersom verksamheten där numera inriktats mot konsulttjänster inom användbarhet och interaktionsdesign som inte knyts till egna serverbaserade tjänster. Förhoppningsvis kan de diskussioner vi nu för med Brickit AB leda till att effektmålet kan uppnås inom ramen för deras verksamhet, men det är i dagsläget en öppen fråga. 6.2 Resultatmål En tjänst för sammanfattning av texter i olika format samt möjlighet till enkel översättning till lättläst svenska tillgängligt via webbläsare eller som ett nedladdningsbart verktyg kommer att levereras innan projektet avslutas. Ett antal användare skall ha provat tjänsterna i olika kontrollerade experiment innan projektet avslutas två år efter projektstart. Rapporter som beskriver resultaten av utvärderingen om hur användargrupper vill använda tjänsterna samt i vilken utsträckning de motsvarar användarnas förväntningar med inriktning på fortsatta förbättringar och vidare utveckling. 7 Redogörelse av projektresultatet Projektet har uppnått de mål som ställdes upp vad gäller utveckling av tjänst och utvärdering av denna. Det företag som i planen skulle ansvara för den slutgliga serverlösningen har emellertid bytt såväl namn som inriktning, från att vara ett produktföretag med fokus på ljudburna tjänster, AudioToMe, till att bli ett konsultföretag med fokus på användbarhet och interaktionsdesign, Usify. Detta gör att tjänsten inte kommer att ingå i deras produktutbud utan kommer istället att finnas tillgänglig via Linköpings universitet och Santa Anna Research Institute AB. 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Inom projektet har vi utvecklat den tjänst som planerades. Tjänsten har utvecklats utifrån design för alla- konceptet och har utgått ifrån omfattande målgruppsanalyser, såväl avseende målgruppsegmentering [1]som utveckling av personas och scenarier [2, 3, 4] för de valda målgruppsegmenten. Målgruppsegmenteringen identifierade tre målgrupper som mest intressanta att gå vidare med: 1) personer som använder skärmförstoring, 2) personer som saknar flyt i läsningen samt 3) personer som undviker läsning. Totalt intervjuades 14 personer med lässvårigheter utifrån målgruppsegmenteringen. Dessa ledde till skapandet av fyra personor med tillhörande scenarier. Personor och scenarier har utgjort basen för tjänstens design. Under hela utvecklinsgarbetet har vi utöver dessa också involverat ett flertal olika kategorier av användare. 5
Inom projektet utvecklades initiala affärsmodeller [5] av Usify. Mot bakgrund av att företaget reviderat sin affärsidé, beslöt man dock att inte satsa på att marknadsföra och supporta Friendly Reader som en egen produkt. I det fortsatta arbetet med att förbereda tjänsten för ett brett genomslag för avsedda brukare, har vi därför koncentrerat oss på att erbjuda en fritt tillgänglig lösning. För att underlätta användning av Friendly Reader i utbildningssammanhang har vi också fört diskussioner både med utbildningsanordnare (främst Linköpings universitet) och med Studentlitteratur. Vår erfarenhet är dock att projektet behöver avslutas så att den färdiga produkten och evidensen från våra användarstudier kan utvärderas innan några åtaganden från aktörer av den typen kan göras. Som ett led i ambitionen att använda verktyget som ett stöd i lönearbete har vi etablerat kontakt med ett företag, Daccus, som för Arbetsförmedlingens räkning utbildar arbetssökande i IT- användning, och som är beredda att bidra med försökspersoner. Denna studie kommer dock att slutföras utanför det här aktuella projektets ram. Tjänsten finns i såväl en stand- aloneversion som en webbversion. Stand- aloneversionen behövs i de fall då en användare har copyrightskyddat material som skall sammanfattas eftersom det inte är tillåtet att ladda upp sådant material på våra servrar. Tjänsten integrerar tre moduler som var och en på olika sätt bearbetar en text så att den skall bli lättare att läsa och förstå. Dels en textsammanfattare som låter användare få texten sammanfattad i olika stor grad. Graden av sammanfattning sryrs av ett reglage och när väl en text läst in och bearbetats, vilket tar olika lång tid beroende på textlängd, för en text om 20-30 sidor tar det knappt en sekund, tar det ingen tid att få en sammanfattning av olika längd. Textsammanfattaren har förbättrats avsevärt genom att först träna den på en större dokumentmängd, framförallt har stabiliteten förbättrats [6, 7]. Vi har också utfört studier av de sammanfattade texterna och bland annat visat att för vissa läsbarhetsmått ger sammanfattningarna ett bättre värde, speciellt gäller det LIX. Detta resultat är publicerat vid vetenskaplig konferens [8]. Den andra modulen använder ett antal omskrivningsregler för att skriva om texter till lätt svenska [9]. Även denna modul kan anpassas så att texten bearbetas olika mycket. Användarstudier gjorda på omskrivna texter visar att man måste vara försiktig med vilka regler som används. Denna deltjänst innehåller därför möjligheten att välja grad av omskrivning. Tre olika grader har implementerats, men det är enkelt att ändra eller utöka dessa. För närvarande är denna modul inte integrerad i tjänsten, se nedan. Slutligen har vi en modul som hanterar synonymer [10, 11]. Synonymhanteraren är utöver plan och ersätter till viss del den modul som skulle översätta texter till andra språk eftersom den översättningstjänst vi avsett att integrera, google translate, inte längre är tillgänglig annat än via deras webbgränssnitt. Detta är dock en avvikelse som givit en bättre tjänst eftersom googletjänsten finns tillgänglig ändå, dock inte integrerad i vår tjänst, medan synsonymhanteraren är en helt ny tjänst som ytterligare underlättar förståelsen av svenska texter. 6
Vi har också integrerat en funktion som gör det möjligt att få texterna upplästa, vilket uppskattats mycket i de utvärderingar som gjorts, samt möjligheten att öka textens storlek och radavstånd. Vi har också lagt till en linjal som visa var i texten man för närvarande är. Tjänsten har utvärderats i ett flertal studier. Dels har vi studerat kvaliteten på de texter som genereras. En studie fokuserade på textkohesion, hur väl de sammanfattade texterna hänger ihop [12]. Denna studie kartlägger de fel som sammanfattaren genererar beroende på att vi extraherar de viktigaste meningarna, vilket kan leda till att meningar saknar antecedent, dvs det kan finnas refererande uttryck i texten där det som refereras inte finns med i sammanfattningen. I ett försök att råda bot på detta undersökte vi om det är bättre att istället ta meningen innan för att förbättra kohesionen men fann att så inte var fallet [13]. Vi har därför ytterligare förbättrat detta genom att skapa sammanfattningar baserat på de meningar som är viktigast och de meningar som dessa meningar refererar och på så sätt fått bättre sammanfattningar. Detta resultat är inskickat till en internationell vetenskaplig konferens men vi har ännu inte fått besked på om vårt arbete accepterats för publicering. I två andra studier har vi undersökt användbarheten av de texter som genereras, dels sammanfattningarna [14] och dels texter omskrivna till lätt svenska [15]. I dessa studier använde vi texter från högskoleprovet och bad försökspersoner, totalt 60 stycken, att besvara frågorna i högskoleprovet och också besvara ett antal frågor om hur de uppfattade texterna och om de ansågs användbara. Vi mätte också tiden det tog att läsa texterna. Kortfattat kan vi säga att sammanfattningarna ansågs betydligt bättre än de omskrivna texterna. Originaltexterna ansågs bättre än de bearbetade texterna, men det gick å andra sidan betydligt fortare att läsa de bearbetade texterna. I dessa studier använde vi inte personer med lässvårigheter. I ytterligare en studie undersökte vi om en sammanfattad text följt av en omskrivning till lätt svenska är att föredra jämfört med att först skriva om till lätt svenska och därefter sammanfatta den [16]. I denna studie ingick 90 försökspersoner, återigen utan lässvårighet, samma upplägg i övrigt som [14] och [15]. Resultatet kan kort sammanfattas med att det är bättre att först skriva om texten innan den sammanfattas. Slutligen har vi gjort avslutande användarstudier med personer med lässvårigheter. Dessa har gjorts med en tidig version av stand- alonetjänsten och fokuserat på användningen av tjänsten. I en studie använde 11 dyslektiker tjänsten [17]. Vi skickade ut förfrågningar till 60 personer med lässvårigheter men endast 11 svarade. Denna studie visade att de är i stort sett nöjda med tjänsten, många uppskattade t.ex. möjligheten att få texten uppläst. Rapporten gav också ett antal förslag till förbättringar som implementerats i den slutgiltiga versionen. Den andra studien var mer kvalitativ och omfattade intervjuer med dyslektiker och också observationer vid användandet av tjänsten [18]. Även denna studie visade att tjänsten är uppskattad och ytterligare förslag till förbättringar presenterades, vilka realiserats i den slutliga tjänsten. När man använder tjänsten, här illusterat med webbtjänsten, börjar man med att välja vilken text man skall arbeta med. Denna klistras in i en textruta, med övriga funktioner bara svagt synliga, se figur 1. 7
Figur 1 Startskärm Efter att texten lästs in och bearbetats, vilket för en text av t.ex. den längd som denna rapport tar lite knappt en sekund, kan användaren välja sammanfattningsgrad genom att dra i reglaget till vänster och då direkt se texten ändra sammanfattningsgrad. Användaren kan också välja olika storlek på texten samt att i texten markera antingen meningar eller rader. Figur 2 visar detta avsnitt sammanfattat ganska mycket och med meningsmarkering påslagen. 8
Figur 2 Sammanfattad text med meningsmarkering påslagen Användaren kan också få upp en lista med synonymer genom att placera markören över ett ord. I figur 3 visas ett exempel då användaren placerat markören över order bara. Istället för att välja en synonym väljer vi att istället visa en lista med tänkbara synonymer, dels eftersom sammanhanget påverkar vilken synonym som passar bäst, men också för att förståelsen för ord varierar mellan personer. Figur 3 Synonymer för ordet "bara" 9
Den slutliga tekniklösningen är välstrukturerad. Samma bakomliggande teknik används i båda versionerna, stand- alone och webb, vilket gör att det blir väldigt enkelt att lägga till ny funktionalitet i båda versionerna. Webblösningen är också plattformsoberoende och fungerar på såväl olika datorer som telefoner och surfplattor, givet att det finns en webbläsare. 7.2 Viktiga insikter En viktig insikt från projektet var de svårigheter som uppstod när det gällde att rekrytera försökspersoner ur den tilltänkta målgruppen, personer med lässvårigheter. För dessa personer är läsning något av det värsta de kan tvingas göra. Att då be dem ställa upp i försök där de skall läsa leder till att de flesta tackar nej. Initialt i projektet hade vi stora ambitioner att i hela utvecklings- och utvärderingsarbete fokusera på personer med lässvårigheter. Nu blev det inte så utan merparten av de användare som varit med vid studierna av textkvalitet har varit personer som inte har lässvårigheter. Personer med lässvårigheter har varit med vid framtagandet av personor och scenarier så ur det perspektivet har tjänstedesignen utnyttjat personer ur den fokuserade målgruppen. Likaså har personer varit med vid utvärderingen av en versionen av tjänsten och deras synpunkter har använts vid utformningen av den slutliga tjänsten. Till viss del är dock det ringa antalet personer ur målgruppen inte nödvändigtvis ett så stort problem eftersom vi vill ha en tjänst som är användbar för alla och genom att ha blandat in användare såväl med som utan lässvårigheter kan vi ha uppnått ett bättre design- för- alla- perspektiv. Den teknik som används vid omskrivning till lätt svenska är begränsad, i framtida lösningar behöver vi kunna göra mer avancerade språkliga analyser. Dessutom är den parser som vi använder ibland något långsam. Vidare visade våra användarstudier att kvaliteten på texterna inte blev så bra som vi hade önskat, bland annat fick vi ingen indikation på när reglerna inte skulle användas. Eftersom detta är ett intressant forskningsproblem kommer vi att byta ut parsern mot en annan som är snabbare och mer generell vilket gör att vi enklare kan experimentera med olika regeluppsättningar och enklare skapa omskrivningar för olika syften. Detta arbete pågår och i den tjänst som för närvarande finns tillgänglig har vi valt att inte ha med omskrivningarna eftersom den språkliga analysen av texterna tar för lång tid. Vi har dock resultat från studier av textkvaliteten hos de omskrivna texterna och räknar med att ha en modul för omskrivning tre olika nivåer klar senare under 2012. 8 Redogörelse av projektets genomförande Samtliga projektets etappmål har utförts enligt plan bortsett från att tjänsterna inte integrerats i en tjänsteplattform som marknadsförs av ToMeGroup. Istället har de gjorts tillgängliga via projektets egen webbsida. Retrospektivt tror vi inte vi hade kunnat agera annorlunda vad gäller AudioToMe. Inom projektet hade vi haft svårt att tvinga Usify att fortsätta med en verksamhet som de inte längre var intresserade av. Vi letade dock andra företag och för för närvarande kontakter med ett annat företag, Brickit, som visat intresse av projektets resultat. 10
8.1 Genomförandeplan/tidplan Målgruppssegmenteringen blev klar i tid till första delrapporteringen 2011-02- 28. Vid denna tidpunkt var också en första prototyp av textsammanfattnings- verktyget klar. Denna prototyp användes bland annat för att förbättra tekniken och undersöka om en sammanfattad text är mer lättläst än orginaltexten, se ovan. Persona och scenarier blev klara våren 2011 och utgjorde grunden för en PUGHanalys som blev klar hösten 2011. Denna resulterade i ett antal designkoncept av vilka fyra stycken valdes ut för fortsatta studier. Tjänstedesignen blev klar senare under hösten 2011. I detta arbete ingick också en studie av möjliga affärsmodeller. Parallellt pågick interaktionsdesign med användare, dock inte alltid från målgrupperna, som diskuterats ovan under rubriken Viktiga insikter. Denna utgör en väsentlig del av design- för- alla- konceptet och användare har genom hela projektet varit med i designen av tjänsten och interaktionen. En modul för omskrivning till lätt svenska utvecklades och utvärderades tidigt våren 2012. Under våren 2012 utvecklades också textsammanfattaren i en stand- aloneversion och en webbversion. Samtidigt integrerades modulen som skriver om texter till lätt svenska och en modul för att presentera synonymer till svåra ord i tjänsten. Textsammanfattaren har succesivt förbättrats bland annat genom att träna den på andra texter. Tekniken utvärderades i ett antal studier med användare. Ett flertal utvärderingar av hela tjänsten utfördes under 2012. Bland annat en utvärdering med personer från de olika målgrupperna av textsammanfattningar i syfte att undersöka vilka olika feltyper som är vanligast förekommande. Vi har också gjort studier, med hjälp av ögonrörelsekamera, av hur användare läser sammanfattningar, samt ett antal studier av hur texterna uppfattas samt hur användbar tjänsten är. De sistnämnda studierna visade att modulen för omskrivning till lätt svenska var för långsam och denna har därför tillfälligt tagits bort i väntan på en ny och snabbare omskrivningsmodul. 8.2 Projektets budget Tidplan med avstämning mot budget Etapp 1: Målgruppssegmentering och behovsanalys Etappens tidperiod (startdatum slutdatum): 2010-10- 01 2011-02- 28 Viktiga aktiviteter under Aktivitet Ungerfärlig tidsåtgång Utfall 11
etappen, fyll i tabellen: (mantimmar) Preliminär kravbild med målgrupps- segmentering och behovsanalys klar Tjänstedesign med prototyputveckling inledd 200 mantimmar 125 mantimmar 225 180 Preliminär kommunikationsplan klar 15 mantimmar 10 Kartläggning av eventuella risker och legala hinder 35 mantimmar 35 Detaljerad budget för etappen (i kronor): Löpande kostnader (t.ex. antal mantimmar/ aktivitet=>kostnad): Fasta kostnader (t.ex. inköp hårdvara): Total budget för etappen Begärd finansiering från PTS Egen finansiering Arbetstid, 375 timmar 300 000 kr Fasta kostnader, hårdvara, mm 75 000 kr Total budget för etappen 375 000 kr 325 000 kr 50 000 kr 360 tkr 15 tkr Etapp 2: Prototyputveckling och användarstudier Etappens tidperiod (startdatum slutdatum): 2011-03- 01 2011-12- 31 Utfall Viktiga aktiviteter under etappen: Detaljerad budget för etappen (i kronor): Kravbild med prioriteringar klar Tjänstedesign klar 100 timmar 200 timmar Första prototyp av samtliga tjänster i såväl stand- alone som webbutförande 600 timmar Användartester utförda under utvecklingsarbetet 350 timmar 120 timmar 180 timmar 680 timmar 350 timmar Löpande kostnader (t.ex. antal mantimmar/ aktivitet=>kostnad): Arbetstid, 1250 timmar 1 000 000 kr 1 064 000 kr Fasta kostnader (t.ex. inköp hårdvara): Fasta kostnader, hårdvara, mm 125 000 kr 84 136 kr Total budget för etappen Total budget för etappen 1125 000 kr Begärd finansiering från PTS 875 000 kr 875 000 kr Egen finansiering 250 000 kr 273 136 kr 12
Etapp 3: Affärsmodell och utvärderingar Utfall Etappens tidperiod (startdatum slutdatum): 2012-01- 01 2012-09- 30 Viktiga aktiviteter under etappen: Andra iterationen av tjänster 550 timmar Integrering av tjänsterna i lämplig tjänsteplattform 300 timmar Affärsmodellen klar Kommunikationsplan klar 50 timmar Samtliga utvärderingar utförda 100 timmar 600 timmar 400 timmar 50 timmar 40 timmar Detaljerad budget för etappen (i kronor): Löpande kostnader (t.ex. antal mantimmar/ aktivitet=>kostnad): Arbetstid, 1000 timmar 800 000 kr 872 000 kr Fasta kostnader (t.ex. inköp hårdvara): Fasta kostnader, hårdvara, mm 66 000 kr 57 149 kr Total budget för etappen Total budget för etappen 866 000 kr 920 149 kr Begärd finansiering från PTS 716 000 kr 716 000 kr Egen finansiering 150 000 kr 204 149 kr 8.3 Projektets arbetssätt Vi har inom ramen för projektet haft kontakter med ett antal dyslexipedagoger i Linköping och Katrineholm. Vi har också haft kontakter med dyslexiförbundet. Vi har också kontakt med ett företag, Daccus, som kommer att utvärdera tjänsten för arbetssökande. Projektgruppen har träffats regelbundet under de två år projektet pågått. De som arbetar med de olika delarna i projektet träffas ungefär en gång per månad. Vid dessa tillfällen är projektledaren med och de projektmedlemmar som berörs. Hela projektgruppen har träffats vid 9 tillfällen. I projektets inledning träffades hela projektgruppen förhållandevis ofta för att gemensamt diskutera målgruppsegmentering, scenario- och personautveckling, affärsmodell samt avgränsningar. Mot slutet av projektet har detta ansetts mindre nödvändigt eftersom varje delgrupp haft tydliga riktlinjer för sitt arbete. Projektet har en gemensam webbsida, http://www.ida.liu.se/projects/friendlyreader/ som underhålls och som främst syftar till att ge extern information om projektet. Samtliga rapporter har lagts upp där och det går också att nå projektets tjänster därifrån. 13
Vi har vidare en gemensam dropbox där allt arbetsmaterial finns tillgängligt för alla i projektet. Inom projektet har vi också initierat ett antal avgränsade delprojekt som utförts av studenter inom ramen för framförallt kandidat- och masteruppsatser. I dessa projekt har studenterna, under vår handledning, genomfört såväl ett antal användarundersökningar som teknikutveckling. 9 Vad händer nu? Projektets kommunikationsplan [19] har fortlöpande följts upp och vid behov reviderats. Projektets arbetsnamn på produkten var inledningsvis Easy Reader, men på grund av möjliga varumärkeskonflikter har vi valt att fortsättningsvis använda benämningen Friendly Reader på den utvecklade tjänsten. Vi kommer att fortsätta med insatser för att sprida kännedom om Friendly Reader även efter projektets slut, inte minst i samband med olika uppföljnings- och vidareutvecklingsprojekt som inspirerats av arbetet med Friendly Reader. Inledningsvis i projektet gjorde Usify en studie [1] av möjliga affärsmodeller för Friendly Reader. Där identifierades tre huvudsakliga modeller för att varaktigt tillgängliggöra tjänten: I den första modellen finns Friendly Reader tillgängligt som en gratis programvara via exempelvis webbsida eller för nerladdning. I den andra modellen finns Friendly Reader tillgängligt som programvarubibliotek eller API för användning av innehållsorienterade tjänsteleverantörer, som kan använda FriendlyReader för att förbättra existerande tjänster. I den tredje modellen finns Friendly Reader tillgängligt som programvarubibliotek/api med support hos en specifik tredjeparts tjänsteleverantör, som för olika uppdragsgivares räkning kan skapa nya, innovativa tjänster. Den tjänst som utecklats finns nu tillgänglig via projektets webbsida som dels en webbbaserad tjänst och dels i en stand- aloneversion. Båda är gratis. Den ursprungliga ambitionen att via To Me Group tillhandahålla en tjänst enligt den tredje modellen ovan har av tidigare redovisade skäl inte kunnat fullföljas inom projektets ram. Vi har i stället kontakt med ett företag, Brickit AB, som visat ett stort intresse av att utnyttja tjänsten och utveckla en mobilapp. Denna kommer initialt att begränsas till textsammanfattaren eftersom de andra delarna i tjänsten kräver programvara som inte direkt får kommersialiseras. Vi har kontakt med dyslexiförbundet och ett antal dyslexipedagoger dels för att få personer ur målguppen att utvärdera tjänsten och dels för att hjälpa oss att sprida projektresultatet. Vi utnyttjar också sociala medier som twitter och facebook för att den vägen nå användare ur målgruppen. Vi har presenterat projektets resultat vid ett antal internationella vetenskapliga konferenser där resultaten mottagits mycket väl, bland annat seminariet Att studera med funktionsnedsättning, att forska om funktionshinder vid 14
Linköpings universitet då projektet presenterades och fick ett mycket positivt mottagande. Arbetet med att utveckla IT- stöd för personer med lässvårigheter, speciellt genom verktyg för användarkontrollerade texttransformationer kommer att fortsätta. Vi har dels ett eget intresse av att löpande förbättra tjänsten, vilket kommer att ske inom ramen för Santa Anna Research Institutes verksamhet, och dels söker vi pengar för fortsatt utveckling. Vi fick tyvärr avslag på en ansökan till PTS för en fortsättning med fokus mot kognitiva funktionshinder. Även i övrigt har Santa Anns uppdrag från PTS stimulerat vår FoU- verksamhet inriktad mot att reducera det digitala utanförskapet. Med projekt finansierade från Internetstiftelsen, Vinnova, Hjälpmedelsinstitutet, m fl tittar vi på lösningar som enligt principen design- för- alla både underlättar för grupper med speciella behov och samtidigt erbjuder attraktiva tjänster för breda användargrupper, inklusive äldre och utlandsfödda som idag många gånger har svårt att tillgodogöra sig det svenska informationssamhällets tjänster. Vi kommer också att fortsätta utveckla tjänsten inom ramen för studentprojekt. Under våren planerar vi för en utökning av tjänsten som kan sammanfatta dokument från flera olika källor, troligen med fokus på hälsoinformation. 10 Referenser Samtliga rapporter finns tillgängliga via projektets webbsida: http://www.ida.liu.se/projects/friendlyreader/ [1] Usify, Målgruppssegmentering easy reader Synnedsättningar/blindhet och personer med dyslexi, Intern projektrapport, 2011 [2] Kristina Vegelius, Personanalys för CogSum Pughanalysför koncepten och hur ett sammanfattningsprogram skulle kunna representeras, Intern projektrapport, 2011. [3] Sammanfattning av målgruppsegmentering, Intern projektrapport, 2011. [4] Kristina Vegelius, Användning av personametod vid utveckling av informationstjänster för grupper med särskilda behov, Kandidatuppsats, Linköpings universitet, 2011 [5] Anna Holmquist, EasyReader afärsmodeller, Intern projektrapport, 2011. [6] Christian Smith, Arne Jönsson, Enhancing extraction based summarization with outside word space, Proceedings of the 5th International Joint Conference on Natural Language Processing, Chiang Mai, Thailand, 2011. [7] Christian Smith, Henrik Danielsson, Arne Jönsson, A good space: Lexical predictors in vector space evaluation, Proceedings of the eighth international conference on Language Resources and Evaluation (LREC), Istanbul, Turkey, 2012. 15
[8] Christian Smith, Arne Jönsson, Automatic Summarization as Means of Simplifying Texts, An Evaluation for Swedish, Proceedings of the 18th Nordic Conference of Computational Linguistics (NoDaLiDa- 2010), Riga, Latvia 2011. [9] Peder Abrahamsson, Mer lättläst Påbyggnad av ett automatiskt omskrivningsverktyg till lätt svenska, Kandidatuppsats, Linköpings universitet, 2011. [10] Robin Keskisärkkä, Automatic Text Simplification via Synonym Replacement, Masteruppsats, Linköpings universitet, 2012. [11] Robin Keskisärkkä, Arne Jönsson, Automatic Text Simplification via Synonym Replacement, Proceedings of the Fourth Swedish Language Technology Conference, Lund, 2012 [12] Thomas Kaspersson, Christian Smith, Henrik Danielsson, Arne Jönsson, This also affects the context - Errors in extraction based summaries, Proceedings of the eighth international conference on Language Resources and Evaluation (LREC), Istanbul, Turkey, 2012 [13] Christian Smith, Henrik Danielsson, Arne Jönsson, Cohesion in Automatically Created Summaries, Proceedings of the Fourth Swedish Language Technology Conference, Lund, 2012. [14] Marcus Johansson, En manuell utvärdering av extraktionssammanfattade texter, Kandidatuppsats, Linköpings universitet, 2012. [15] Jonas Sandin, Utvärdering av automatiska omskrivningar - Från både en objektiv och subjektiv synvinkel, Kandidatuppsats, Linköpings universitet, 2012. [16] Anton Jeppsson, Samuel Johnson, Erik Karlsson, Christofer Malmberg, Victor Sjölin, Åsa Svensson, SimSum En studie om automatisk sammanfattning och omskrivning av texter, Projektrapport, Linköpings universitet, 2012. [17] Jonas Sandström, Friendly Reader en webbaserad utvärdering inom målgruppen "personer med dyslexi", Intern projektrapport, 2012. [18] Peder Abrahamsson, Utvärdering för utveckling En användbarhetsstudie av Friendly Reader, Intern projektrapport, 20124 [19] Sture Hägglund, Arne Jönsson, FriednlyReader Kommunikationsplan med uppföljning, Intern projektrapport, 2012. 16