Mota depression med motion

Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin maj 2008 TEMA Psykisk hälsa Fem vårdcentraler i ny depressionstudie Gruppbehandling testas på Gustavsbergs vårdcentral Mota depression med motion Vad säger forskningen l FaR mot psykiska besvär SID 17 Kan Yoga hjälpa utbrända hitta en väg tillbaka? Nytt projekt för att upptäcka undernäring i hemsjukvården Nätverk kring osteoporos

Ljuset kommer åter Även om vintern stundtals lyckats hålla ett stadigt grepp om oss är äntligen en varmare tid här. Mer soltimmar innebär mer ljus och ny energi som förhoppningsvis kan göra livet lite lättare att leva för personer som mår psykiskt dåligt. I mitt arbete som distriktsläkare på Flemingsbergs vårdcentral har jag denna vinter kommit i kontakt med många patienter unga såväl som äldre, svenskfödda såväl som invandrare med en svår ångest och depression som gör det tungt att hantera vardagen. Och patienterna på Flemingsbergs vårdcentral är inget undantag. Omkring var tredje person som söker hjälp i primärvården gör det för olika psykiska besvär. Det är därför viktigt att vi som är primärvårdens FoUU-enhet också hittar metoder och verktyg som kan användas praktiskt i primärvården, första linjens psykiatriska vård. I detta nummer av AHA visar vi upp olika projekt som syftar till att hitta bra metoder som passar just primärvårdens patienter. Det som är imponerande är att de alla är kliniska och bedrivs ute i primärvården. Några forskare studerar om Yoga, mindfulness och kognitiv psykoterapi kan vara bra för patienter som är utbrända eller har olika stressrelaterade besvär. På fem vårdcentraler runt om i länet driver CeFAM-forskare ett nytt kliniskt projekt där de bland annat undersöker om samtalsinriktad korttidsterapi, utförd av distriktssköterskor, distriktsläkare med flera, kan fungera för att behandla depression i primärvården. I studien arbetar man även med att ta fram metoder för tidig diagnostik av depression i primärvården. Vid Gustavsbergs vårdcentral studeras effekten av gruppbehandling på patienter med olika psykiska besvär eller långvarig smärta. Där prövas två olika modeller av gruppbehandling I ett annat uppslag kan du läsa om motion som behandling av lättare depression. I det här numret får du också möta CeFAMs nutritionsteam som berättar om sitt viktiga arbete med att förbättra rutinerna för att upptäcka patienter som är eller befinner sig i riskzonen för undernäring inom hemsjukvården. Mycket nöje med läsningen! jan sundquist, verksamhetschef och professor på centrum för allmänmedicin

innehåll Fem vårdcentraler deltar i ny depressionsstudie sid 3 nytt projekt för att upptäcka undernäring i hemsjukvården sid 7 nätverk kring osteoporos sid 9 terapi i grupp på gustavsbergs vårdcentral för patienter med olika psykiska besvär sid 11 kan yoga hjälpa utbrända hitta en väg tillbaka? sid 15 mota depression med motion sid 17 Far som metod för att hjälpa patienter som mår psykiskt dåligt sid 19 2

Fem vårdcentraler deltar Fem vårdcentraler deltar i en forskningsstudie som syftar till att hitta bra metoder som kan förbättra vården för patienter med lättare till måttlig depression. I studien ska effekterna av kortare samtalsbehandling och läkemedel jämföras. För att bredda omhändertagandet prövas även om flera olika yrkesgrupper kan utföra samtalsterapin på vårdcentralen. Det är viktigt att i tid hjälpa den stora grupp patienter som har symtom på depression och hitta verktyg, säger forskningsledaren Ingvar Krakau. Ungefär var sjätte primärvårdspatient har symtom på depression, men högst hälften identifieras och än färre behandlas. Primärvården måste därför bli bättre på att fånga upp patienter med oupptäckt depression och hitta rätt behandlingar. Och det är det den nystartade DIP-studien går ut på. I studien deltar fem vårdcentraler i Stockholms län; Norrtälje norra, Norrtälje södra, Vaxholm, Ältapraktiken och Luna. Totalt ska 300 patienter rekryteras. Det är angeläget att i tid hjälpa denna alltmer växande gruppen patienter på bästa möjliga sätt för att undvika att kroniska besvär utvecklas. Lika viktigt är att hitta verktyg som fungerar för behandlarna i deras dagliga arbete på vårdcentralen, säger Ingvar Krakau från Centrum för allmänmedicin, en av forskningsledarna i studien. Unik studie Över en halv miljon svenskar äter i dag så kallade SSRI-preparat för depression. Men av en ny forskningsrapport framgår att medicinerna kan ha begränsad effekt på milda eller medelsvåra depressioner. Samtidigt visar annan forskning att exempelvis individuell kortare samtalsbehandling kan vara ett minst lika bra alternativ som läkemedel. Det är intressanta resultat, men nu vill vi veta om detta även gäller för patienterna som söker hjälp i primärvården. Så vitt vi vet finns inga svenska studier där effekterna av läkemedel och samtalsbehandling jämförs ur ett primärvårdsperspektiv, säger Ingvar Krakau. Formulär i väntrummet På vårdcentralerna ska patienterna få information om att det finns möjlighet att anonymt besvara ett formulär med nio frågor om depression, via en dator i väntrummet. När frågorna är besvarade får patienten direkt ett kvitto med uppgift om resultatet i form av en poäng. Metoden är testad på Vaxholms vårdcentral med gott resultat. Patienter med en poängsumma av minst tolv kan vara i riskzonen för att utveckla en depression och de erbjuds därför en mer ordentlig utredning. De som sedan tackar ja till att delta genomgår en grundlig läkarundersökning där även blodprover och blodfetter tas. Patienterna lottas in i två grupper. Den ena får läkemedlet citalopram och den andra får samtalsbehandling som Finessen är att fler yrkesgrupper kan ge samtalsbehandling vilket på sikt kan underlätta för fler patienter att få hjälp. 3

r i ny depressionsstudie Ett bra erbjudande Åsa Colliander, distriktsläkare, Luna vårdcentral som deltar i studien Det verkar vara ett bra och intressant projekt anpassat efter våra förutsättningar i den kliniska vardagen. Att delta ger oss ett fint tillfälle att bidra till att göra något mer strukturerat för att hjälpa det stora antalet patienter som drabbas. Det är ett bra erbjudande för patienterna och ger oss behandlare möjlighet att få bättre verktyg och mer kunskap. Idag är dessvärre efterfrågan på samtalsterapi och terapeuter i primärvården betydligt större än tillgången. Därför är det även positivt att fler yrkesgruppers kompetens tas tillvara och stärks. Utbildningen i samtalsmetodiken var bra, men det borde ha varit mer tid för övningar och rollspel. Jag tror också att manualen som vi har fått kommer att vara ett praktiskt stöd i det kliniska arbetet. bygger på både kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi, en gång i veckan i 30 minuter. Vi kommer att följa samtliga deltagare under två år. Efter tolv veckor gör vi en första utvärdering, säger Ingvar Krakau. Patienter som visar sig ha en mer allvarlig depression kommer få möjlighet att behandlas med ett preparat som verkar något annorlunda än citalopram eller remitteras vidare till annan specialist om det behövs. Forskarna är även intresserade av att få reda på om genetiska variationer har någon betydelse för hur väl läkemedels- och samtalsbehandlingen fungerar. Det är variationer i genen som sitter närmast en gen som tillverkar signalsubstansen serotonin i hjärnan som vi ska studera närmare, säger Ingvar Krakau. Behandling över yrkesgränserna Samtalsbehandlingarna kommer att utföras av totalt 15 läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och kuratorer vid vårdcentralerna. För att lära sig behärska den aktuella samtalsmetodiken får behandlarna en veckas utbildning. Parallellt får de sammanlagt 150 timmar handledning av psykoterapeuten Christer Sandahl och hans team. För att underlätta för behandlarna att identifiera patienter med depression och därmed höja kvaliteten i omhändertagandet, har ett enkelt screeningdokument utvecklats. Det består av formulär för självskattning och checklistor. Alla resultat ska dokumenteras via ett webbaserat stödsystem. Samtalet är ett av de viktigaste instrumenten för personalen i primärvården och är en bra resurs att utveckla. Men det behövs fler samtalsterapeuter. En finess med projektet är att fler yrkesgrupper kan ge samtalsbehandling. Om modellen visar sig fungera kan det på sikt underlätta för fler patienter att få hjälp, säger Ingvar Krakau. text: daphne macris illustration: annika sköld lindau I forskarlaget ingår även: Gunnar Nilsson, universitetslektor, Centrum för Allmänmedicin Svante Henriksson, överläkare, med dr, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting. Christer Sandahl, docent, Institutionen LIME, Karolinska Institutet Björn Mårtensson, universitetslektor, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Lena Flyckt, docent, FoUU-sektionen, Psykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus Rosario Leopardi, Sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap 4

Den 5 november är det dags igen Öppet Hus på CeFAM Boka redan nu in datumet! Efter förra årets succé med över 400 deltagare bestämdes att Öppet Hus på Centrum för allmänmedicin ska bli ett årligt evenemang. För att ännu fler ska få möjlighet att uppleva allt som är på gång inom vårdutveckling, forskning och utbildning inom primärvården, är vi ute i god tid för att flagga för evenemanget som i år går av stapeln den 5 november. Liksom förra året hoppas vi att du ska bli inspirerad av intressanta föredrag, workshops, posterutställningar, prova-på-aktiviteter och mycket mer som vi kommer att bjuda på. Det mesta har en tydlig förankring inom primärvården med frågeställningar som förenar hög vetenskaplig klass med patient- och samhällsnytta. Programmet är klart i början av hösten och inbjudningar kommer att skickas ut efter sommaren till alla som vi på olika sätt arbetar för och med. Men det du redan nu kan göra är att boka in den 5 november i almanackan. Evenemanget kommer att hålla till på Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12 i Flemingsberg. Nu finns över 700 artiklar i CeFAMs projektkatalog sök bland allt spännande som är på gång i primärvårdens närhet I projektkatalogen på www.cefam.se hittar du allt från publicerat utbildningsmaterial till multinationella forskningsprojekt, där någon eller några från CeFAM haft ett finger med i spelet. Kanske finns det redan någon som forskat på det som just du går och funderar på? Gå in på www.cefam.se så får du veta mer. 5

CeFAM har fått i uppdrag att utreda landstingets katastrofpsykologiska beredskap Erfarenheter från många allvarliga händelser visar att de psykologiska stödinsatserna får allt större betydelse, och i det arbetet har hälso- och sjukvården en viktig roll. Fram till nu har de psykologiska och sociala insatserna i Stockholms läns landsting organiserats av PKL-grupper (Psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsgrupper). Men eftersom katastrofriskerna för Sveriges del delvis har ändrat karaktär och katastroferna ofta överskrider både vård- och organisationsgränser behöver också andra verksamheter än de som tidigare ingick i den katastrofmedicinska beredskapen engageras i stödinsatserna till drabbade. Detta har lett till ett behov av att se över den katastrofpsykologiska organisationen. CeFAM Kris- & katastrofpsykologi har fått i uppdrag av landstinget att utreda nuvarande organisation, identifiera problem inom ramen för nuvarande verksamhet och organisation och ge förslag på hur den katastrofpsykologiska organisationen bör se ut för att motsvara aktuella förutsättningar och behov. Jag tror att den framtida katastrofberedskapen på ett helt annat sätt kommer att involvera primärvård, annan närsjukvård och kommunala verksamheter. Det blev extra tydligt efter flodvågskatastrofen i Asien, säger Eva Håkanson, psykolog och projektledare för utredningen vid CeFAM Kris- & katastrofpsykologi. Utredningen ska vara klar hösten 2008. Broschyr om sorg Vägar genom sorg är en 20-sidig skrift om sorg och sörjande och vänder sig till den som just förlorat någon nära anhörig genom dödsfall. Skriften har varit uppskattad såväl av de som fått den som av sjukvårdspersonal som gett den som gåva till efterlevande i samband med dödsfall inom vården. Vägar genom sorg beskriver hur sorgen normalt kan te sig, vilka uttryck den tar och hur den förändras över tiden. Den tar också upp när och var man vid behov kan söka hjälp om sorgen blir för svår att uthärda själv. Många människor står idag främmande inför sorg och vet inte vad som är normalt och kan därför tolka sina egna eller omgivningens ibland mycket starka reaktioner som onormala. Det kan då underlätta att läsa om hur sorg kan gestalta sig och på det sättet få en beskrivning att spegla sina egna reaktioner mot. Skriften kan du beställa från CeFAM Kris- & katastrofpsykologi på telefon 524 889 02 eller e-post: eva.hakanson@sll.se. De säljs till självkostnadspris. Upp till 10 exemplar kostar den 20 kronor styck. Därefter mindre ju fler man beställer. Vid köp av 100 exemplar kostar den 5 kronor styck. 6

Rutiner för att upptäcka patienter som är eller befinner sig i riskzonen för undernäring i hemsjukvården behöver förbättras. Det har ett nutritionsteam från Centrum för allmänmedicin tagit fasta på. För att förbättra omhändertagandet för patienterna testas en modell som bland annat omfattar utbildning, bedömnings- och åtgärdslista samt stöd och konsultation på plats. Projekt för att förebyg undernäring i hemsjuk Mellan 40 och 60 procent av patienterna i hemsjukvården löper risk för undernäring. I projektet Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården försöker man vända den negativa trenden. Receptet lyder utbildning, stöd, rutiner och metoder för distriktsköterskor som har ansvar för att göra nutritionsbedömningar. Målet är att arbeta med att förebygga undernäring på ett mer strukturerat sätt. Patienterna kan få ett ökat välbefinnande, bättre immunförsvar och sårläkning. Rehabiliteringstiden kan bli kortare och risken för fallskador och kostnader för vården kan dessutom minska. Det säger Marianne Pegelow Haglund, distriktssköterska och vårdutvecklingsledare på Centrum för allmänmedicin. Tillsammans med Karin Pilåker von Zelowitz, dietist och vårdutvecklingsledare och distriktsläkaren Sonja Modin bildar hon det nutritionsteam som det senaste halvåret har fungerat som stöd för 30 distriktssköterskor vid Brommaplans, Råcksta/Vällingbys och Hässelgårdens vårdcentraler samt Högalids hemsjukvård. Problemet med undernäring är komplext där många faktorer spelar in. En orsak är att rutiner och dokumentation ofta brister. Andra är att patienterna som vårdas i hemsjukvården ofta är gamla och svårt sjuka. Hög ålder och många av de sjukdomar som är vanliga bland äldre leder till ökad risk för undernäring och kan ge många olika hälsoproblem, säger Sonja Modin. Helhetslösning Kärnan i projektet är att utbilda och stödja personalen i deras arbete. Teamets första steg var att anordna en halvdagsutbildning i hur bedömninsgsintrumentet Minimal Nutrition Assessment, MNA används, tänkbara åtgärder för att förebygga och behandla undernäring samt dokumentation. Distriktsköterskorna har sedan MNA-bedömt totalt 300 patienter Karin Pilåker von Zelowitz, Marianne Pegelow Haglund och Sonja Modin (ovan) försöker vända den negativa trenden inom hemsjukvården där många patienter löper risk att drabbas av undernäring. 7

ga vården och därefter gjort en fördjupad nutritionsbedömning med hjälp av en bedömnings- och åtgärdslista som teamet har tagit fram. Den fungerar som en uppslagsbok över åtgärder som kan förbättra det allmänna näringsintaget, säger Karin Pilåker von Zelowitz. Ett viktigt budskap är att åtgärderna som görs ska anpassas individuellt för patienterna och att man med relativt enkla medel kan förebygga eller åtgärda undernäring. Många patienter äter för små portioner och har en alldeles för lång nattfasta. Det kan räcka med att lägga till lite olja, smör och grädde och se till att patienter som riskerar att drabbas får en protein- och energirik kost i matlådan, säger Karin Pilåker von Zelowitz. Ett annat viktigt inslag i projektet är att stödja vårdpersonalen på plats. En timme varannan vecka diskuterar de patientfall och nutritionsfrågor tillsammans med vårdpersonalen. För att undersöka om de gjorda insatserna har gett effekt har samtliga patienter på nytt bedömts. Resultaten beräknas vara klara efter sommaren. Det är viktigt att alla yrkesgrupper som har ansvar för hemsjukvårdspatienterna deltar i diskussionerna och är aktiva i arbetet om vi ska få bukt med problemet, säger Sonja Modin. text: daphne macris Vårdutvecklingsplan Parallellt med projektet Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården har teamet även tagit fram en vårdutvecklingsplan med kvalitetsindikatorer. Den ska vara ett stöd för alla distriktssköterskor i länet som vårdar patienter inskrivna i hemsjukvården. I vårdutvecklingsplanen ingår exempelvis riktlinjer för journalföring, bedömnings- och åtgärdslista, kompetens- och ansvarsbeskrivning, goda exempel på hur samarbetet med kommun med flera bör gå till och formulär för hur insatser bör följas upp. Till Vårdutvecklingsplanens olika delar är tydliga mått (kvalitetsindikatorer) kopplade Arbetet med att införa vårdutvecklingsplanen på vårdcentralernarunt om i länet pågår just nu. Är du intresserad av att just din vårdcentral ska få ta del av detta kan du kontakta någon av nedanstående vårdutvecklingsledare för mer information och planera in ett möte då vi kan presentera arbetet närmare. Karin.pilaker@sll.se, 070 484 20 05 Marianne.pegelow-haglund@sll.se, 070 484 20 04 Maria.enderin@sll.se, 070 484 44 11 och vårdutvecklingsplaner för fler områden finns För att underlätta för distriktssköterskor, sjuksköterskor och arbetsterapeuter i primärvården att utveckla vården och för att kunna granska sina egna resultat finns även vårdutvecklingsplaner för: l Typ 2 diabetes. l Egentillverkning av ortoser. l Tobaksavvänjning. l Säker läkemedelsanvändning. l Bensår. l Hälsosamtal. Vårdutvecklingsplaner som snart är klara för publicering är: l Riskbruk alkohol. l Omvårdnad av patienter med hypertoni för individuellt målblodtryck. l Astmakontroll för patienter i primärvården. l Behandling av överviktiga patienter. l Generellt arbetsterapiprogram inom primärvård med indikatorsmått. l Långvariga smärttillstånd. Vårdutvecklingsplanerna har tagits fram av vårdutvecklingsledare på Centrum för allmänmedicin i samarbete med kliniskt verksamma distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare med flera inom varje enskilt ämnesområde. Dokumenten kan du ladda ner från www.cefam.se/utveckling. Vill du veta mer kan du kontakta ulla.falk@sll.se eller gå in på www.cefam.se där du kan kontakta respektive vårdutvecklingsledare. Åtgärdslistan fungerar som en slags uppslagsbok över åtgärder som kan förbättra näringsintaget. 8

Nytt nätverk kring osteoporos Centrum för allmänmedicin har en mängd nätverk för olika yrkes-grupper. Nu har även ett startat kring osteoporos. Dit är du som arbetar i primärvården och är intresserad av osteoporos välkommen. Syftet är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte, utbildningar och att sprida information. Benskörhet är en folksjukdom som är en viktig angelägenhet för flera personalkategorier inom primärvården. Vi behöver även medverka till ett bättre samarbete med sjukhusen för att åstadkomma fungerande frakturvårdkedjor, säger Helena Salminen, distriktsläkare och forskare på Centrum för allmänmedicin. Vårt Stockholmsnätverk ska även vara med i ett större nationellt primärvårdsnätverk för osteoporos som vi håller på att skapa inom Origo. Origo är en oberoende intresseorganisation där professor Olle Svensson leder osteoporosgruppen. VISST LÅTER DETTA INTRESSANT?... Skicka in din intresseanmälan via e-post redan idag till Helena Salminen på CeFAM, e-post: helena.salminen@ki.se Till nätverket är du välkommen som arbetar i primärvården och är intresserad av osteoporos. 9

Nya Doktorsskolan söker handledare Fler handledare behövs till Nya Doktorskolan. Vill du bli en av dem? Du erbjuds ett roligt och stimulerande uppdrag där du får möjlighet att följa samma grupp med fyra läkarstudenter genom hela deras utbildning. Uppdraget omfattar 1-2 dagar per termin och du har goda möjligheter till egen utveckling och pedagogiska meriter. Kontakta Helena Salminen på e-post: helena.salminen@ki.se, så får du veta mer. Du som är distriktssköterska: Missa inte utbildning om hälsosamtal för äldre Samtliga distriktssköterskor som är verksamma i Stockholms läns landsting erbjuds fortbildning i Hälsosamtal för 75-åringar under våren och hösten 2008. Utbildningen genomförs under två dagar med cirka fyra veckor mellan kurstillfälle ett och två. Totalt kommer 18 kurser att genomföras runt om i länet. Eftersom även respektive kommun vill passa på att informera om sin verksamhet i anslutning till utbildningen är det vikitg att du anmäler dig till den utbildning som erbjuds i just ditt geografiska område. Allt om anmälan samt var och när kurserna genomförs hittar du på www.cefam.se Skräddarsytt utbildningspaket om kulturell kompetens prövas inom BVC Åtta av tio sjuksköterskor inom barnhälsovården i Stockholms län tycker det är stimulerande men svårt att möta familjer från andra kulturer och många anser sig inte ha tillräcklig kulturell kompetens. Det visar forskning av barnsjuksköterskan Anita Berlin på Centrum för allmänmedicin. Det samlade resultatet från tre studier ska nu mynna ut i ett skräddarsytt utbildningspaket för BVC-sjuksköterskorna. De kliniskt verksammas behov styr innehållet och åtgärderna och även föräldrarna får vara med och påverka. Föreläsningar ska varvas med praktiska övningar där fokus ligger på att lära sig att hantera det som är främmande och annorlunda, säger Anita Berlin. I augusti ska utbildningen som totalt omfattar fyra heldagar testas på trettio BVC-sjuksköterskor i länet. Jämförelser med en kontrollgrupp ska göras före och efter utbildningen. Även föräldrar kommer att tillfrågas om de upplever att insatserna har gett effekt. Informationsbrev till berörda verksamhetschefer och BVC-sjuksköterskor skickas ut under maj och juni. 10

Personalen på Gustavsbergs vårdcentral kände att de ville förbättra behandlingen och tillgängligheten för den stora skaran patienter med psykiska besvär. Nu prövar de om behandling i grupp kan leda till bättre hälsa och färre sjukskrivningar. Test på Gustav Terapi i med oli I en stor forskningsstudie på Gustavsbergs vårdcentral prövas om behandling i grupp för patienter med skiftande symtom som lättare depression, ångest och värk kan ge bra effekt. Kersti Ejeby, verksamhetschef, tror att man kan komma långt med metoden: Trots att vi fått mer psykosociala resurser de senaste åren finns det tyvärr fortfarande patienter som inte får rätt diagnos eller ges evidensbaserad behandling. Om denna stora patientgrupp togs om hand på ett bättre sätt skulle vi kunna förbättra primärvården avsevärt och få stora effekter i minskade sjukskrivningar och bättre hälsa. Gruppterapi med kognitiv grund är speciellt lämpad för patienter med dessa problem och ger även deltagarna möjlighet att pröva nya sätt att förhålla sig till sig själv och andra. Ovanlig gruppbehandling I studien utvärderas två olika behandlingsmodeller. Den ena är renodlad kognitiv beteendeterapi (KBT). Den andra är en modell som kalllas In.Re (Individuell Rehabilitering i grupp) som är utformad av psykiatrikern Ruslan Savitskij. In.Re kan beskrivas som en korttidsgruppterapi med inslag av bland annat KBT, interpersonell terapi, lösningsfokuserad terapi, yoga och mindfulness/ 11 Delar av kärntruppen kring studien om gruppbehandling på Gustavsberg vårdcentral; Kersti Ejeby, Lars Backlund, Åsa Nygren och Rose De Sousa.

sbergs vårdcentral grupp för patienter Familjär cancer ka psykiska besvär meditation. KBT-grupperna leds av en psykolog medan In.Re-grupperna leds av en undersköterska och mentalskötare som är specialutbildade. Alla är anställda på Gustavsbergs vårdcentral. Vi utgår från KBT i behandlingen eftersom det är den metod som fortfarande har starkast vetenskapligt stöd för flest psykiatriska diagnoser. Att behandla patienter med blandade besvär i samma grupp är ovanligt i Sverige. Vi har provat i liten skala och såg att patienterna uppskattade det och mådde bättre. Men det räcker inte, vi måste utvärdera effekterna ordentligt, säger forskningsledaren Lars Backlund. Reflektion och nya strategier Patienterna rekryteras till projektet via remiss från distriktsläkare. Därefter görs en noggrann diagnostisering av varje patient. De som uppfyller kriterierna och vill delta lottas sen in i de två behandlingsgrupperna. De jämförs med en kontrollgrupp som får sedvanlig behandling på vårdcentralen. Utvärdering görs två veckor efter avslutad gruppterapi och efter ett år. Totalt deltar 240 patienter i åldrarna 20-65 år i studien som beräknas vara klar 2009. Hittills har 160 patienter genomgått gruppbehandlingarna. Patienterna som får kognitiv beteendeterapi träffas vid tolv tillfällen, två timmar per gång. Vid samtalen diskuterar deltagarna utifrån en manual kring olika ämnen, exempelvis fysiologi, tankarnas betydelse, känslor som är hinder i vardagen, stresshantering och strategier för att behålla ett nytt beteendemönster. Deltagarna får också lära sig olika tekniker för avslappning och olika hemuppgifter. Det handlar om att få förståelse för och kunskap om sina besvär och att lära sig hantera och förändra sina egna tankefällor och sådant man undviker som en följd av sina besvär. Samtalen utgår från konkreta situationer där man upplever svårigheter och tillsammans söker alternativa förhållningssätt, säger Gregor Bergquist, KBT-psykolog och gruppledare. I den andra gruppen som erbjuds In.Re träffas deltagarna tolv gånger, tre timmar per gång. Även här arbetar man utifrån en manual. Deltagarna får lära sig mer om och diskutera ämnen som den mentala kroppen, känslor och relationer samt pröva på olika tekniker som yoga och meditation för att stärka koncentrationsförmågan och lära sig att slappna av. Under sex veckor får deltagarna nya verktyg för använda sina egna resurser på bästa sätt. In.Re har inspirerats av många moderna inriktningar inom psykoterapin, men också av orientalisk filosofi, säger mentalskötaren Rose De Sousa som tillsammans med undersköterskan Åsa Nygren leder grupperna. Just nu pågår arbete med att analysera data från två tredjedelar av patienterna. Enligt forskarna är det för tidigt att dra några slutsatser ännu: Men vi hoppas att resultatet ska få stor relevans för hur det psykosociala stödet i primärvården bör utformas och få fram ny kunskap om den psykiska ohälsan hos patienterna i primärvården, säger Kersti Ejeby. text: daphne macris Stort stöd i att designa studien har varit: Professor Anders Ekbom, Karolinska Institutet Professor Lars-Göran Öst och docent Göran Ramnerö, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Vi hoppas att resultatet ska få stor relevans för hur det psykosociala stödet i primärvården bör utformas. 12

Uppdatera dina Boka - vi kommer Seminarier om allt från bensår, undernäring i hemsjukvården och riskbruk av alkohol till egentillverkning av ortoser som anordnas på arbetsplatsen enligt önskemål. Bokningen görs direkt med seminarieledaren via e-post. Seminarierna sker på plats som utses och ordnas av den som bokar. Kostnaden är 800 kr/timme och föreläsare. Seminarierna vänder sig till dig som är sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller undersköterska. Exempel på seminarier du kan boka till din arbetsplats. Hela listan hittar du på www.cefam.se Grunder för hembesök. Distriktssköterskors uppfattningar. Vårdutvecklingsplan: Prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården. Säkrare läkemedelsanvändning till äldre med bedömningsinstrument. Kvalitetsindikatorer vid behandling av bensår. Den våldsutsatta kvinnan. Barn som far illa ur ett primärvårdsperspektiv. Hur man praktiskt kan arbeta med tobaksavvänjning i primärvården. Vårdutvecklingsplan: Omvårdnad vid hjärtsvikt i primärvården. Vårdutvecklingsplan: Omvårdnad av patienter med hypertoni. Hur tar du upp övervikt med patienten? Hur kan man behandla/diskutera livsstilsfrågor i grupp? Samtalsteknik. Träna vetenskapligt förhållningssätt. Hur arbetsterapeuter arbetar med fallprevention. Egentillverkning av ortos inom primärvården. Barn som far illa ur ett primärvårdsperspektiv. Hur man praktiskt kan arbeta med tobaksavvänjning i primärvården. Nära-dig-seminarier Nära-dig-seminarierna är kostnadsfria seminarier som upprepas på flera platser i länet under året för dig som är distriktssköterska, sjuksköterska, undersköterska eller arbetsterapeut. Vill du veta när ditt favoritseminarium kommer i repris, gå in på www.cefam.se, under rubriken Utbildning-fortbildning-Nära-digseminarier. Ett axplock presenteras här: Ämne: Arbetsterapi Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till mona-lisa. hagvide@sns.sll.se När och var? 16 September Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels Allé 12, Flemingsberg, plan 6, sal 615 25 november Plats: Forum, Magnus Ladulåsgatan 63 A, sal Fataburen 13

kunskaper Ämne: Diabetes/Fotstatus Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till lena. rosengren@sll.se När och var? 13 maj Plats: Jakobsbergs Sjukhus, Samlingssalen 16 September Plats: St Eriks vårdcentral, Fleminggatan 24, sal Vinden, 2 tr Ämne: Vad innebär det att vara professionell? Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till ulla.falk@ sll.se När och var? 17 september Plats: Forum, Magnus Ladulåsgatan 63 A, sal Skanstull 24 september Plats: Jakobsbergs sjukhus, Samlingssalen Ämne: Försatagångsinsjuknande i psykoser, bemötande av patienter med psykiska besvär i hemmet och på vårdcentralen Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till lena.rosengren@sll.se När och var? 16 Oktober Plats: Censtrum för allmänmedicin, Alfred Nobels Allé 12, Flemingsberg, Lunchrummet, plan 5 Ämne: Hur får vi evidens inom omvårdnaden i primärvården Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till ulla.falk@ sll.se När och var? 1 och 16 oktober Plats: Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Linnésalen 21 oktober Plats: Södersjukhuset, Palettsalen Ämne: Hur granskar man vetenskapliga artiklar? Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till ulla.falk@sll.se När och var? 26 november Plats: Forum, Magnus Ladulåsgatan 63 A, sal Skanstull ANMÄL DIG REDAN NU......först till kvarn gäller. Fler Nära-dig-seminarier hittar du på www.cefam.se. Där kan du också hålla dig uppdaterad om eventuella förändringar av program, tid och plats.

hitta en väg tillbaka? Kan Yoga hjälpa utbr Yoga, mindfulness och kognitiv terapi kanske är det vad som behövs för att hjälpa de som drabbats av utbrändhet och långtidssjukskrivningar. Det ska ett forskarteam pröva i en ny studie. Astrid Grensman Bikash Acharya Sjukskrivningstalen för utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar skjuter i höjden och för många är vägen tillbaka lång. Kanske är yoga, mindfulness eller kognitiv terapi är vad som behövs för att få orken tillbaka. Det undersöker ett forskarteam på Centrum för allmänmedicin i en ny studie där cirka 150 personer i åldern 18-65 år ska ingå. Vi hoppas kunna bidra med mer kunskap om effektiva metoder som kan hjälpa de drabbade att må bättre, komma tillbaka till arbetslivet snabbare och få verktyg att hantera stress i vardagen. Det säger Astrid Grensman, ST-läkare och doktorand, och en av de ansvariga för studien. Tre metoder utvärderas Kunskapen om yogans positiva effekter på kropp och själ är över 4 000 år gammal. Idag finns även vetenskapligt belägg för att yoga bland annat har god effekt vid stressrelaterade sjukdomar och besvär. Mindfulness som ofta översätts med medveten närvaro, finns bland annat i yoga och buddismen. Den är liksom kognitiv psykoterapi en i väst relativt ny metod som visat sig framgångsrik för att hjälpa personer med exempelvis utmattningssyndrom, stressrelaterade besvär och depression. Vi vill utvärdera de olika metoderna eftersom vi tror att framförallt yoga med sin helhetssyn kan fungera som ett bra behandlingsalternativ. Vid utbrändhet är ofta hela individen påverkad och man får ett snabbare och bättre resultat också på sikt om man arbetar med alla aspekter samtidigt, säger Bikash Acharya, doktorand, leg kognitiv psykoterapeut och traditionellt utbildad yogabehandlare. Övningar enskilt och i grupp Antagningen av deltagare sker i två steg. Först fyller patienten i ett frågeformulär via CeFAMs hemsida. Om personen stämmer in på det som krävs kallas man till en intervju. De som antas får genomgå provtagning och besvara olika enkäter. De lottas Vi tror att framförallt yoga med sin helhetssyn kan fungera som ett bra behandlingsalternativ. 15

ända sedan till tre olika gruppbehandlingar; yoga, kognitiv psykoterapi och mindfulnessbaserad kognitiv psykoterapi. Alla gör övningar, dels i grupperna, dels hemma, fem dagar i veckan. Efter cirka sex månaders behandling upprepas provtagningen och enkäterna fylls i igen. Behöver hjälp med rekryteringen Just nu pågår arbetet med att rekrytera patienter till studien och även om många visat intresse behövs fler. Forskarna tar tacksamt emot hjälp från personal i vården. Det behöver inte innebära något extraarbete. Vi sköter allt arbete med att ta in patienter i studien. Det enda vi skulle behöva stöd med är att fånga upp patienter som kan vara aktuella och hänvisa till hemsidan eller till oss på telefon, säger Astrid Grensman. Fler deltagare kan tas in till studien fram till hösten... Vem kan delta? l Personer med ett BMI mellan 18 26 som har varit sjukskrivna på minst 50 procent sedan högst ett år på heltid eller högst tre år om man nu är sjukskriven på deltid eller arbetstränar. l Stress, oro, ångest, depression, utbrändhet eller utmattningsdepression är en viktig orsak till sjukskrivningen. Om du som arbetar i vården behöver informationsmaterial om studien eller har frågor, hör gärna av er till Astrid Grensman (astrid.grensman@ki.se). Information och anmälningsformulär finns också på vår webbsida: www. cefam.se, se rubriken Forskning-Aktuella projekt- Yoga-mindfullnessprojektet. text: daphne macris illustration: annika sköld lindau 16

Mota depressio Sambandet mellan psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet blir allt mer välbelagt av forskningen. Professor Peter Hassmén menar att motion är en bra behandlingsform för lättare depression och till och med kan ha lika god effekt som antidepressiva medel. Peter Hassmén Att fysisk träning inte bara stärker kroppen, utan också gör att man mår bättre mentalt, är nog något som de flesta kan skriva under på. Och nu finns det även starkt vetenskapligt stöd att motion har en antidepressiv effekt. Med tanke på att depression är en av våra stora folksjukdomar och att sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar lavinartat är det angeläget att få fler evidensbaserade behandlingsmetoder för att minska lidandet och även för att sänka samhällets kostnader för behandling och vård. Det säger Peter Hassmén, professor i psykologi vid Stockholms universitet och medförfattare till boken Hälsosam motion lindrar nedstämdhet och depression. Starkt vetenskapligt stöd Redan Hippokrates lär ha föreslagit fysisk aktivitet som behandling för melankoli. Det dröjde dock ända fram till 1905 innan den första vetenskapliga studien kom som undersökte motionens effekter på depression. I den ingick två deprimerade män. Sedan dess har ett hundratals studier med betydligt fler undersökningsdeltagare genomförts och resultaten har successivt blivit mer tillförlitliga. Forskarna har bland annat kunnat visa att 30 60 minuters låg- och medelintensiv motion som promenad och styrketräning, 2-3 gånger i veckan både kan förebygga och lindra lätta och måttliga depressioner. De senaste 10-15 åren har forskningen satt fart på allvar. Även om det fortfarande finns en del frågor att besvara, exempelvis kring långtidsuppföljning, står det helt klart att fysisk träning kan vara till god hjälp vid depression och vara ett bra komplement till annan behandling. Några studier visar dessutom Det står helt klart att fysisk träning kan vara till god hjälp vid depression och vara ett bra komplement till annan behandling. 17

Många tror att patienterna hellre vill ha piller än livsstilsråd. Men tvärtom förväntar sig faktiskt många det i kombination med läkemedel. n med motion att fysisk aktivitet till och med kan ha lika god effekt som antidepressiva medel. Stegvis upptrappning Eftersom deprimerade patienter ofta känner sig modlösa, har svårt att koncentrera sig och har negativa tankar är det viktigt att gå varsamt fram. Det är viktigt att trappa upp gradvis exempelvis fem minuters promenad runt kvarteret, precis som man gör med många läkemedel och inte minst hitta en träningsform som passar. Att träna i liten grupp med ledare har också visat sig framgångsrikt, säger Peter Hassmén. Nybildar hjärnceller Vad det beror på att motion gör gott för själen finns det flera teorier om. Några är att motion påverkar halten av signalsubstansen serotonin som spelar roll för vårt humör samt gör att nivån av adrenalin regleras bättre vilket har betydelse för vår motståndskraf mot stress. Motion minskar även aktiviteten på hypothalamus-hypofys-binjurebark-axeln, vars funktion ofta ökar vid depression. Endorfiner som är kroppens eget morfin påverkas också av träning, vilket gör att vi känner mer välbehag. Genom att röra på sig mer kan man dessutom få bättre kontroll på den biologiska klockan och sömnen. Träning får oss också att må bra och känna livsglädje och självförtroende. Det bekräftar hur nära kropp och själ hänger samman. En ny intressant teori är att fysisk aktivitet också hjälper till att nybilda nervceller i hjärnan, säger Peter Hassmén. Tillämpningen i vården går trögt Men trots att forskningen visar att fysisk aktivitet otvivelaktigt har en rad positiva hälsoeffekter har fysisk aktivitet som behandling inte riktigt fått det genomslag i hälso- och sjukvården som den förtjänar enligt Peter Hassmén: Det finns nog flera orsaker och handlar både om patientens egen motivation och vårdpersonalens inställning och kunskap. Hälsofrämjande arbete är långsiktigt och att motivera är komplicerat, tar tid samt kräver kunskap och tålamod. Många tror dessutom att patienterna hellre vill ha piller än livsstilsråd. Men tvärtom förväntar sig faktiskt många det i kombination med läkemedel, säger Peter Hassmén. text: daphne macris illustration: annika sköld lindau LÄS MER på nästa sida om hur Fysisk aktivitet på recept, FaR kan hjälpa patienter med depression att röra på sig mer. 18

Ing-Mari Dohrn och Jill Taube arbetar med att erbjuda vårdpersonal information och utbildning om Fysisk aktivitet på recept, FaR. Förutom en hälsosammare och mer aktiv livsstil ökar såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet när motion skrivs ut på recept. Det säger FaR-samordnarna Jill Taube och Ing-Mari Dohrn som hoppas att fler i vården kommer att skriva ut motion på recept till patienter med psykiska probelm. Fysisk aktivitet på recept, FaR ordineras idag för att förebygga och behandla ett brett spektra av sjukdomar, främst hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och fetma. På senare tid har intresset även riktats på att FaR kan vara ett bra verktyg i behandlingen av depression och ångest. FaR är en bra metod som är värd att satsa på även för vissa psykiska besvär. Det är ett systematiskt arbetssätt som inkluderar skriftlig ordination, motiverande samtal och planerad uppföljning, säger psykiatern Jill Taube på Centrum för allmänmedicin. Hon och kollegan sjukgymnasten Ing-Mari Dohrn har på uppdrag av Stockholms läns landsting arbetat i ungefär ett år med att erbjuda vårdpersonal inom framför allt primärvården information och utbildning om FaR. De arrangerar också symposier och kartlägger i vilken omfattning FaR används på vårdcentralerna i länet och vilket behov av stöd och kunskap som finns. Ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många saknar bra redskap att jobba med. På kurserna får deltagarna kunskap om evidens, hur ordinationen ska gå till FaR är även värd att satsa p 19

och för vem det är lämpligt. Många som har gått utbildningen känner att de har blivit mer positiva till FaR och fått konkreta tips samt blivit tryggare i hur de kan ordinera motion, säger Jill Taube. Gör att vi rör på oss mer Att många patienter upplever det som en viktig sporre med FaR för att komma igång att röra på sig är känt sedan tidigare. Men leder det verkligen till att vi rör på oss mer? Resultat från en ny svensk studie visar att när motion skrivs ut på recept får man såväl en hälsosammare och mer aktiv livsstil som ett ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Andra rapporter visar att ungefär 60 procent av dem som fått ett recept följer ordinationen. Det finns vetenskapligt stöd för att metoden fungerar och att följsamheten i vissa fall är högre än för läkemedel. Det är viktig kunskap för vårdpersonal, beslutsfattare och patienter, säger Jill Taube. Förändra på sina egna villkor Grundläggande i arbetet med FaR är det motiverande samtalet. Motiverande samtal baseras på både kognitiva och beteendeterapeutiska metoder och kan användas i alla professionella sammanhang där man vill hjälpa en person till förändring, exempelvis att börja motionera. På Jills och Ing-Maris Kom-igång med FaR-utbildning får deltagarna lära sig grunderna i det motiverande samtalet. Särskilt svårt kan det vara att motivera en patient som kanske känner att en kort promenad är ett näst intill oöverstigligt hinder. Dessutom saknar många förebilder vad gäller fysisk aktivitet. Då kan det motiverande samtalet vara ett bra stöd för behandlaren. Det handlar om att hjälpa människor att förändra sig på sina egna villkor och få in vardagsmotionen i sina liv, säger Ing-Mari Dohrn. För dem som vill fördjupa sig mer i ämnet kan även skräddarsydda utbildningar erbjudas. Samordning och rutiner viktigt Andra framgångsfaktorer i FaRarbetet är att det finns en samordnare på arbetsplatsen som fungerar som koordinator på vårdcentralen och som också är kontaktperson gentemot föreningar och friskvården. Det är också väsentligt att skapa bra rutiner för att registrera i datajournalen och för uppföljning på både individoch gruppnivå. För att FaR ska etablera sig som en användbar och naturlig metod inom hälso- och sjukvården, är det viktigt att samtliga involverade yrkesgrupper är beredda och villiga att ta till sig metoden. Det är dock viktigt att se att arbetet är långsiktigt och att varje ordination är ett steg i rätt riktning, säger Jill Taube. LÄS MER på nästa sida om vad läkarna Tom Grape och Thomas Eklundh tycker om att förskriva FaR till patienter i primärvården med depression. text: daphne macris illustration: annika sköld lindau FaR i Stockholms läns landsting FaR ska erbjudas som behandlingsalternativ för att förebygga och behandla exempelvis livsstilsrelaterade sjukdomar som: högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt/fetma, KOL, diabetes typ 2. Även vid långvarig smärta, depression, ångest med flera sjukdomar kan FaR vara ett komplement. Stockholms läns landsting har beslutat att FaR-arbetet ska bedrivas inom den ordinarie verksamheten och utifrån lokala förutsättningar. FaR innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på samma sätt som ett läkemedel. I receptet står det när aktiviteten ska utföras och under hur lång tid. Receptet skrivs i samråd med patienten för att utifrån individuella förutsättningar komma fram till lämpliga aktiviteter. All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården har rätt att förskriva FaR och förskrivaren har det medicinska ansvaret. FaR ska journalföras och följas upp. Vårdgivarna ska tillhandahålla information om FaR och också hänvisa till lämplig aktivitet och olika friskvårdsaktörer. På www.farledare. se finns ett brett utbud som leds av FaR-utbildade instruktörer. Vill du veta mer om FaR och kursen kan du kontakta jill.taube@sll.se eller ing-mari.dohrn@sll.se Nästa kurstillfällen är 29-30/5, 30/9-1/10 och 27-28/11 Läs mer på www.cefam.se å för vissa psykiska problem 20

...Röster om FaR och depression Tom Grape, distriktsläkare inom Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje Förskriver du Fysisk aktivitet på recept till patienter med depression? Ja, och för min del särskilt mot utmattningsdepression. Det var en försiktig start med individuella råd enligt FYSS-boken. En av mina patienter var en kvinna i 50-årsåldern, svårt drabbad av utmattning och depression och värk i kroppen. Efter att depressionen hade hävts med läkemedel skrev jag ut motion på recept. Med hänsyn till hennes värk och övervikt blev ordinationen halvtimmes promenader tre gånger i veckan, som långsamt trappades upp till en timme med stavar. Möjligheter respektive svårigheter med att förskkriva FaR? Jag ser inga svårigheter att skriva ut FaR när jag väl fick in i mitt medvetande att det är ett bra behandlingsalternativ och när jag vande mig vid att ta upp det med patienten på ett sätt som motsvarar hur jag brukar diskutera farmakologisk behandling. Hur ser det ut på din vårdcentral? Tillsammans med Friskis & Svettis startade vi år 2002 ett projekt med inspirationsseminarier och prova-på-aktiviteter. En tid hade vi även ett fysiotek på apoteket med två sjukgymnaster från primärvården. Själva proceduren går till så att vi faxar motionsreceptet till Friskis & Svettis. Om inte patienten själv tagit kontakt med friskvårdsföretaget inom cirka tre veckor kallar de patienten. Varje patient får en personlig tränare som initierar behandlingen. Efter avslutad behandling skickas en återföringsblankett till förskrivaren. Alla förskrivare har fått listor på vilket utbud som finns och vi har patientbroschyrer som vi delar ut. Vi har dock ingen särskild samordnare. Recepten registreras i journalen och kan skrivas ut direkt från datorn. Tror du att FaR kan bli en naturlig del i behandlingen och för att förebygga olika sjukdomar och besvär? Ja, det tror jag, men det tar tid, energi och tålamod att få läkarna att tänka om. Sjukgymnaster och distriktssköterskorna är lättare att få med sig. Kunskapen finns och sprids regelbundet, men det räcker inte. Öronmärkt ersättning från beställaren skulle nog vara en sporre för både vårdcentralschefer och förskrivare att driva FaR-arbete. Thomas Eklundh, primärvårdspsykiatriker i sydvästra länsdelen Förskriver du Fysisk aktivitet på recept till patienter med depression? Nej, men jag har försökt göra patienterna uppmärksamma på behovet av fysisk aktivitet. Tillsammans har vi gått igenom hur deras dagar ser ut, i vilken mån kroppslig aktivitet förekommer och vilka hinder som finns för att utöka denna. Möjligheter respektive svårigheter med att förskkriva FaR? Jag har inte riktigt haft klart för mig hur recepten ska användas. En svårighet är att veta vad som händer med ett eventuellt recept. Är patienten motiverad att själv söka sig till aktiviteten? Finns det kunniga instruktörer som kan hjälpa patienten att komma igång? Ett stort problem är pengar. Många av mina patienter tycker sig sällan ha råd med den här typen av extrautgifter. En vanlig undran är om fysisk aktivitet på recept innebär att man får träna avgiftsfritt. Hur ser det ut på din vårdcentral? Jag jobbar som konsult på sex vårdcentraler i Huddinge, men jag vet faktiskt inte om det finns någon FaR-samordnare. Vad jag har sett finns inte någon speciell rutin för att registrera FaR i journal, inte heller någon lista för något aktivitetsutbud. Tror du att FaR kan bli en naturlig del i behandlingen och för att förebygga olika sjukdomar och besvär? Det hoppas jag verkligen. På samma sätt som vi uppmärksammar våra patienter på mat- och alkoholvanor måste även den fysiska aktiviteten få sin plats. Det är trögt att komma med nya saker och framförallt att införa nya rutiner. Aktiva FaRombud är viktigt. Att några vårdcentraler får utveckla fungerande modeller som andra kan ta efter skulle också vara en fördel. Det skulle även underlätta om det fanns gemensam lättillgänglig information om recept, utbud och utbildning för oss förskrivare. 21

Ett centrum att räkna med! CeFAM bedriver och omvandlar forskning, utveckling och utbildning till praktisk nytta i vården för människans bästa. Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. Verksamheten är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. CeFAM vänder sig i första hand till personal och studenter i primärvården inom Stockholms läns landsting. Har 190 medarbetare. De flesta varvar forskning, undervisning eller vårdutveckling med att arbeta kliniskt. Det här vill vi göra Öka den vetenskapliga kompetensen hos personal i primärvården så att de kan möta behoven hos hela befolkningen i Stockholms län, nu och i framtiden. Öka den vetenskapliga kompetensen inom allmänmedicin. Öka kvaliteten på grundutbildning, specialistutbildning och fortbildning för läkare, sjuksköterskor med flera i primärvården. Utveckla metoder i primärvården som kan användas av alla. Öka samverkan mellan yrkesgrupper och vetenskapliga discipliner. Visste du att CeFAM... Bedriver över 170 utvecklings- och forskningsprojekt på CeFAM + 70 projekt på de 14 Allmänmedicinska kunskapscentrumen. Genomför flera hundra fortbildningar, kurser, seminarier och nätverksträffar inom olika ämnesområden och för många yrkesgrupper varje år. Förra året samordnade verksamhetsförlagd utbildning i primärvården för cirka 1 500 blivande sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Har tilldelats Vetenskapsrådet pris för en excellent forskningsmiljö i konkurrens med många andra institutioner. Publicerade cirka 120 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter med högt vetenskapligt anseende under 2007. Samordnar specialistutbildningen i allmänmedicin för omkring 370 läkare. Det är nästan en tredjedel av landets blivande specialister i allmänmedicin. CeFAM erbjuder Utvärderings-, forsknings- och analysstöd. Vårdutveckling inom exempelvis astma/allergi, diabetes, smärta, tobaksprevention och vård i hemmet. Kunskap om förebyggande arbete kring stora folksjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt-/ kärlsjukdom. Grundutbildning, forskarutbildning och fortbildning för många olika yrkesgrupper. Handledning. Specialistutbildning i allmänmedicin. Samordning av verksamhetsförlagd utbildning för studenter. Verksamhetsstöd. Forskning och utvecklingsarbete koncentrerade kring 7 teman Hjärt-/kärlsjukdomar, kardiovaskulär prevention, diabetes och fysisk aktivitet. Rörelseorganens sjukdomar. Psykisk hälsa. Arv, miljö, hälsa och livskvalitet. Mag/tarmsjukdomar. Barn och kvinnors hälsa. Beslutsstöd och hälsoinformatik. läs mer på www.cefam.se