Gröna miljöers potential för att befrämja hälsa och undvika läkemedelsbehandling

Relevanta dokument
Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens. Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch

Miljön påverkar Universitetssjukhuset i Lund Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Stillasittande & ohälsa

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Natur och hälsa. Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin SLU/Sahlgrenska Akademien

Why do we need to protect children? Children at risk

Att som sjuk arbeta i värme. (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Meta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Internetbaserad psykologisk behandling

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Fysisk aktivitet och hjärnan

Hälsa historiskt perspektiv

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Viktig, ung och stolt. Göteborg

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Sjukvårdens processer och styrning

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Mis/trusting Open Access JUTTA

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001


AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

National Prevention Strategy

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.

Hälsoval Skåne ACG. Magnus Kåregård

Hälsoeffekter av motion?

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost:

Kan man designa en personcentrerad miljö?


Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Upplevelse av urban grönska

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Systematisk språkträning i barnehagen

The national SIMSAM network (I)

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

WP6 status för BBMRI.se styrelse Mark Divers

Hur aktiva är vuxna?

Evidensgrader för slutsatser

Homes in Stockholm. Zdravko Markovski, Business Unit Manager, JM Residential Stockholm and JM Property Development

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

Hur kan man förebygga demens?

13 nov -12 Shane MacDonald

Transkript:

Gröna miljöers potential för att befrämja hälsa och undvika läkemedelsbehandling Matilda (Annerstedt) van den Bosch Leg. läkare, Doktor i Landskapsplanering med inriktning Folkhälsa

Disposition Dagens sjukdomsscenario Promotion och prevention Gröna miljöers hälsoeffekter Ett praktiskt folkhälsoexempel Frågor och diskussion

Health Statistics and Informatics Ten leading causes of burden of disease, world, 2004 and 2030

Dödsorsaker Non Communicable Diseases (NCDs): Kardiovaskulära sjukdomar Diabetes Fetma KOL Cancer Mentala ohälsotillstånd 2/3 av alla dödsfall

Slide courtesy: Ingrid Eckerman, LfM Prevention Läkemedel som komplement Icke-farmakologiska behandlingar Förhindra miljöförstöring Promotion Levnadsvanorna. arv och miljö Förbättra/bibehålla miljön

80 % av NCDs kan förebyggas med rätt åtgärder.

Photo: William Bird Riskfaktorer Stress Fysisk inaktivitet Sociala ojämlikheter i ohälsa

Friskfaktor

Natur vs tegelvägg

Gröna miljöer minskar stress Annerstedt et al. 2012. Green qualities in the neighbourhood and mental health - results from a longitudinal cohort study in Southern Sweden. BMC Public Health Ward Thompson et al. 2012. More green space is linked to less stress in deprived communities: Evidence from salivary cortisol patterns. Landscape and Urban Planning. Roe et al. 2013. Green Space and Stress: Evidence from Cortisol Measures in Deprived Urban Communities. International Journal of Environmental Research and Public Health Alcock et al. 2014. Longitudinal effects on mental health of moving to greener and less green urban areas Environmental Science and Technology

Natur aktiverar parasympatiska nervsystemet TSST 1,0 0,8 0,6 Δ HF-HRV (ms 2 ) 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6 R +10 R +20 R +30 R +40 CONDITION Annerstedt et al. 2013. Inducing physiological stress recovery with sounds of nature in a virtual reality forest Results from a pilot study. Physiology and Behavior.

Lederbogen et al. 2011. City living and urban upbringing affect neural social stress processing in humans. Nature.

Gröna miljöer ökar fysisk aktivitet Carpenter 2013. From 'healthful exercise' to 'nature on prescription': The politics of urban green spaces and walking for health. Landscape and Urban Planning Almanza et al. 2012. A study of community design, greenness, and physical activity in children using satellite, GPS and accelerometer data. Health & Place Hillsdon et al. 2006. The relationship between access and quality of urban green space with population physical activity. J of Public Health Roemmich et al. 2006. Association of access to parks and recreational facilities with the physical activity of young children. Preventive Medicine Toftager et al. 2011. Distance to green space and physical activity: a Danish national representative survey. J of Physical Activity and Health Wheeler et al. 2010. Greenspace and children's physical activity: A GPS/GIS analysis of the PEACH project. Preventive Medicine

Ökad fysisk aktivitet OR Ellaway & Macintyre BMJ 2005;331;611-2 GREENERY

Konijnendijk, Annerstedt, Nielsen, Maruthareevan, 2013. Benefits of Urban Parks: A Systematic Review. Scientific Report for IFPRA Fysisk aktivitet, Fetma Stress HIGH Det finns vetenskapligt stöd för samband mellan tillgång till parker och: o o o o stroke, diabetes, cancer, hjärtkärl- & lungsjukdomar huvudvärk, livslängd, mortalitet, PTSD, ADHD födelsevikt socialt kapital Självrapporterad hälsa, mental hälsa, livslängd, buller, nedkylning Socialt kapital MODERATE LOW

Gröna miljöer minskar sociala ojämlikheter i hälsa 2,2 Incidence Rate Ratio 2 1,8 1,6 1,4 1,2 Highest Income Middle Income Lowest Income Linjär (Highest Income) Linjär (Middle Income) Linjär (Lowest Income) 1 No green Little green Some green More green Very green Exposure to Green Mitchell & Popham, 2008. Effect of exposure to natural environment on health inequalities: an observational population study. The Lancet

Intervention

Naturassisterad terapi Ekoterapi, hortikulturell terapi m.m. Währborg et al. 2014. Nature-assisted rehabilitation for reactions to severe stress and/or depression in a rehabilitation garden: Long-term followup including comparisons with a matched population-based reference cohort. J of Rehabilitation Medicine Annerstedt & Währborg 2011. Natureassisted therapy: Systematic review of controlled and observational studies. Scandinavian Journal of Public Health

Annerstedt & Währborg 2011. Nature-assisted therapy: Systematic review of controlled and observational studies. Scandinavian Journal of Public Health

States of ill health in the included studies Category Generally psychiatric Diseases Depression, chronic schizophrenia, shcizoaffective, bipolar disorder, mood and anxiety disorders, behavioural disturbance, personality disorders Substance abuse Alcoholism, other substance abuse or addiction Stress related Adolescence problems Post Traumatic Stress Disorder, mental fatigue, attentional fatigue Juvenile delinquency, antisocial behaviours, disruptive behaviour diagnosis, mood disorders, substance abuse Ageing Somatic disorders and developmental disabilities Dementia Physically handicapped, multiple disabilities (e.g. orthopaedic), hearing impairment, breast cancer, paediatric cancer, cardiac surgery, myocardial infarction, congestive heart failure, cerebral palsy, obesity, developmental disabilities Others Attachment- and adjustment disorders, opposition defiance, conduct disorders, cognitive impairment, emotionally handicapped

Principal findings Evidence grade 1: 4/6 studies significant effect Evidence grade 2-3: 26/29 studies health improvements Meta-analyses: modest effect size Some evidence for effect in schizophrenia, dementia, substance abuse, attention deficit, behaviour disorders, obesity, cardiac rehabilitation

Andra positiva effekter av natur Förbättrad mental hälsa (Alcock et al. 2014) Förbättrad kognitiv förmåga (Berman et al. 2008) Minskade symptom av ADHD (Taylor & Kuo. 2011) Motiverar miljövänligt beteende (Hartig et al. 2011; Wyles et al. 2013) Ökat välbefinnande, förbättrad självupplevd hälsa (MacKerron & Mourato, 2013) Ökat socialt kapital (Fan et al. 2011) Minskad mortalitet (Peters et al. 2010) Förbättrar immunsystemet (Rook, 2013; Li et al. 2006, 2008, 2010) Minskade negativa effekter av miljö- och klimatförändringar (Escobedo et al. 2011; Susca et al. 2011)

Folkhälsoindikatorer: The Parma Commitments, WHO 2010 We aim to provide each child by 2020 with access to healthy and safe environments and settings of daily life in which they can walk and cycle to kindergartens and schools, and to green spaces in which to play and undertake physical activity. new indicators for monitoring the implementation of the Parma commitments

Urban Green Space Indicator, UGSI Ett mått på folkhälsa Ju mer grönt desto bättre folkhälsovärde för staden Ska implementeras i hela Europa GIS-data och populationsdata GIS = Geografiska Informationssystem Annerstedt, Egorov, Mudu, 2014. A GIS-based Urban Green Space Indicator The Public Health Rationale and Results from a Case Study. ICUH 2014, The 11th International Conference on Urban Health

Population inom buffer zonerna

Storleken har betydelse UGSI (300, 5ha) UGSI (300, 5ha) =31.3% UGSI (300, 2.5ha) =50.5% UGSI (300, 1ha) =68.5%

Take home message Vi lider idag av sjukdomar som svarar dåligt på läkemedelsbehandling. Gröna miljöer minskar vår tids sjukdomsbörda och behovet av läkemedel minskar.

Tack för att ni lyssnade! Frågor? Kommentarer? Matilda.van.den.bosch@slu.se Forskare vid SLU Styrelseledamot i Läkare för Miljön Vice ordförande i Svensk Beteendemedicinsk Förening