Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO Kraftsamling@MDH möte med HVV den 26 april 2011 Närvarande: Från HVV: Roland Svensson (akademichef), Gunnel Gustafsson (administrativ chef), Per Andersson (utbildningsledare o bitr akademichef), Anne Carnwall (forskningssamordnare), Maria Müllersdorf (forskningsledare), Dekaner: Peter Dobers (dekan), Yvonne Eriksson (prodekan) UFO: Hans Berggren (sektionschef UFO) Från kraftsamling@mdh: Jan Gustafsson (IDT), Thomas Wahl (HST), Malin Gunnarsson (biträdande sektionschef UFO) Anteckningarna nedan tar fasta på de synpunkter som väckts under presentationen. Styrkor och svagheter Är verkligen yrkeshögskolan ett hot och inte en möjlighet? Förekomsten av YH bidrar till att förtydliga högskolans roll, och kan i vissa sammanhang vara en tydlig samarbetspartner. Tillgängligheten till VFU platser är hotad till följd av omstruktureringar i olika vårdenheter, vilket leder till färre praktikplatser. FUS (Presentation HB) I jämförelser mellan 2008-2010 så har högskolan som helhet minskat sin publikation med 30%. Inom programområdet hälsa så är minskningen 25%. En förklaring kan vara att personalen har minskat. Av den totala kostnaden för lön så ligger ca 13% av kostnaderna på forskning. I heltidsekvivalenter blir det 20 personer. Efter 2008 har det skett en tydlig minskning av forskningspublikationer, oavsett vilken verksamhet man tittar på eller vilka personalkategorier man följer upp. HVVs egen uppföljning visar däremot på en ökning av forskningspublikationer. Det har man sett genom att begära in samtligas publikationslistor mellan 2000-2009, inte via Diva. 2010 var ett speciellt år pga av att två professorer slutade första kvartalet det året, och de två som rekryterades kom på hösten. Dessutom hade man färre doktorander 2010. (Presentation HB) Högskolan har ca 200 doktorander antagna, men om man ser till aktivitetsgraden så motsvarar det ca 80 heltidsdoktorander. Genomströmningen är för låg. 1
Varför är det många inaktiva doktorander? För flera har tiden gått ut och de jobbar istället. Några är också sjukskrivna, eller har i praktiken avbrutit men inte gjort det formellt. En förklaring till minskad publikation är att det läggs mycket tid på att söka forskningsmedel. En synpunkt är att högskolan i större utsträckning borde premiera resultat, inte ansökningsskrivandet i sig. Möjligen står doktoranderna för en stor del av publikationerna, att forskningsprestationerna har förskjutits till forskarutbildningen istället för bland forskarna, som får lägga tid på att söka externa medel. Men flera finansiärer vill inte längre finansiera doktorander. Inom HVV hade lektorerna 30% forskningstid 2006 och docenterna 50%, sedan har det dragits ner. Möjligen är det den effekt man ser, med viss tidsförskjutning. Högskolans forskningsanslag har ökat med 50% sedan 2007 men varför har inte publikationerna ökat? Vad beror det på? Vi måste hitta förklaringarna så vi kan göra något åt det. Ett starkt MDH vad innebär det? Vad innebär det att vara stark, hur uttrycks det? Vi har studenter som är nöjda med sin utbildning, att högkolan har ett högt söktryck, är attraktiv att läsa vid. Forskningsanslag/HÅS Bilden visar hur mycket forskningsanslag/hås som MDH och ytterligare några lärosäten har. Hur har det utvecklats över tid? Vi har inte gjort den jämförelsen men fler, däribland MDH, har fått ett ökat anslag. Men det har även de stora universiteten så skillnaden har ökat. Diskussion Finns det någon motsättning mellan akademisk excellens och samproduktion? Vad betyder egentligen akademisk excellens? Är det nobelpris eller vad pratar vi om? Uppfattningen är att det vore bättre att tala om akademisk kvalitet. Att kunna hålla hög kvalitet trots stora utbildningsvolymer är en utmaning. Lärarkompetens och goda instrument, t.ex. att forskningen är nära utbildningen, är viktigt för att hålla god kvalitet. Vad behövs för att vi ska vara starka? Är vi redan där idag? Angående samverkansperspektivet så är en del av definitionen av nytta att verksamheten sker i samproduktion, om man ser till hur bl.a. vetenskapsrådet förhåller sig till nytta. I den meningen är MDH till vissa delar redan stark. Vad är det som är MDHs signum? Är det samproduktion? Kanske samverkan, men inte samproduktion. Finns en uppfattning att det skulle kunna vara ett signum, med tillägget där så är relevant. Men man gör en distinktion mellan samproduktion och samverkan. 2
Det finns behov av utbildning kring samverkan och samproduktion, hur man åstadkommer detta i forskningen. Men också att diskutera vad som menas med samverkan, samproduktion. Eller akademisk excellens. Slutsatser från en konferens vid KTH/vetenskapsrådet häromveckan var att det finns en risk att lägga fokus på samverkan, innovation och tillämpad forskning. Det är istället något som kommer ut som en effekt av bra forskning. Fokus på innovation först och forskning sen gör att det finns en risk att man urholkar grundforskningen, vilken man menade är förutsättningen för innovationer. Lärdomen är att stanna upp och reflektera över vilken forskning som högskolan borde bedriva. 3
Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO kraftsamling@mdh möte med UKK den 26 april 2011 Närvarande: Från UKK: Peter Gustafsson (akademichef), Katarina Thorsell (administrativ chef), Therese Wellén och AnnaCarin Billing (utbildningsledare), Pirjo Lahdenperä (forskningsledare), Marie Öhman (utbildningsutskottets ordf), Sture Packalén (vice akademichef) Dekaner: Peter Dobers (dekan), Yvonne Eriksson (prodekan), Anders Garpelin (prodekan), UFO: Hans Berggren (sektionschef UFO) Från kraftsamling@mdh: Jan Gustafsson (IDT), Thomas Wahl (HST), Malin Gunnarsson (biträdande sektionschef UFO) Anteckningarna nedan tar fasta på de synpunkter som väckts under presentationen. Styrdokument Här väcks fråga om varumärkesstrategin som inte tas upp i listan, var hör den hemma? Man reagerar på ordet talanger som används i Vision och långsiktig strategi 2011-2014. Det indikerar ett elitistiskt tänkande, att man kan ha talang och inte ha talang. En synpunkt är att man kan ha talang men högskolans roll är att utbilda för kompetens. Styrkor-svagheter Ytterligare svagheter är att högskolan tappar kompetens, högskolan är inte konkurrenskraftig. De styrkor och svagheter som presenteras är lite vaga. FUS Presentationen av vilken analys som efterfrågas av departementet bejakades av deltagarna. (Presentation HB) I jämförelser mellan 2008-2010 så har högskolan som helhet minskat sin publikation med 30%. Inom programområdet utbildning har publikationerna minskat med 18%, vilket är något mindre än inom övriga tre programområden hälsa, teknik, samhälle. (Presentation HB) På UKK har personalresurserna ökat sedan 2007, men fördelat på vilka som är aktiva i forskning respektive utbildning så har antalet aktiva i forskningen inte ökat. Totalt sett så har UKK drygt 100 som är anställda för forskning men sett till varifrån lönesumman kommer ifrån så är det 17% av lönerna som belastar forskningsmedlen. Totalt 1
är det ca 18 HE (?), och av dessa är 2/3 språkvetare. Viktigt att ha med sig i arbetet med ansökningarna för examensrätter. Utifrån resonemanget om att en forskningsmiljö kräver 25 miljoner så har högskolan idag inte råd med mer än 3 prioriterade inriktningar. Det är en bakgrund till satsningen Ett starkt MDH och även för arbetet med FUS. Vi måste diskutera om vi gör rätt saker! Jämförelse av forskningsmedel/hås Hur mycket publicerar övriga lärosäten? T.ex. Chalmers har gått över till att premiera publikationer som räknas i web of science och har efter det gått om KTH i utfall (eller var det tvärt om??) Hur argumenterar vi för ökade anslag när vi redan fått 50% mer resurser men publicerar oss mindre? En uppfattning är att den politiska intentionen är att högskolan inte ska bedriva forskning, och därför inte heller ha forskningsmedel. Högskolan drivs istället mot att vara en slags yrkeshögskola. Diskussion Hur blir man stark? Vad innebär det att vara stark? Man behöver träning! De senaste åren har lektorerna enbart haft 10% forskning, det räcker inte för mer än att hålla sig uppdaterad på litteraturen. Ska forskningstiden vara utsmetad lika hos alla, och över tid? Eller vore det bättre att koncentrera tiden till mer samlad forskningstid? Mycket av tiden går åt till att vara med i nya utbildningar, starta dem, söka forskningsprojekt. En uppfattning är också att det påbörjats flera artikelskrivanden men att det inte finns tillräckligt med tid för att färdigställa artiklarna. Vad signalerar MDH hur viktigt är det att publicera sig? Uppfattningen är att fokus ligger på skola och inte på forskning och publikationer. Forskningsframgångar och publikationer är inget som premieras, firas eller uppmärksammas. En kulturfråga! Högskolan ställer också ökade krav på att forskare ska sitta i olika organ internt inom högskolan, och det tar tid från forskningen. Seminariekulturen är bristande; kursplaner går före deltagande i högre seminarier. Ibland pressas det på att söka pengar fast man kanske vet att man inte kommer få medel MDH borde ha smartare strategier för ansökningar. Premiera utfall, att man gjort det man ska och inte att man lämnar in en massa ansökningar! Är samproduktion det som ska utmärka MDH? I visionen för högskolan talas inget om bildningen eller kritiskt tänkande. 2
Det här med nytta som står i mitten av cirklarna är ett väldigt ekonomistiskt tänkande. Vore bättre att tala om värde (ur bildningsperspektiv). Om samproduktion ska stå i centrum kräver det mycket mer av forskarna, den ansatsen måste i så fall synas i forskarutbildningen, man måste utbildas i detta. Inom UKK vill man stärka samverkan och samproduktion men det kräver en helt annan forskningsdesign, och den kunskapen måste ges genom forskarutbildningen. Högskolan kommer vara i behov av resurser från regionen och då blir samverkan viktigt för forskningen. 3
Arbetsanteckningar Hans Berggren/UFO kraftsamling@mdh möter med akademi IDT den 27 april 2011 Närvarande: Från IDT: Åsa Lundkvist (akademichef), Hans Hansson (forskningsledare), Damir Isovic (bitr. akademichef), Baran Cürüklü (utbildningsledare), Annika Havbrandt (administrativ chef), Eva Thorin (ordförande i nämndutskottet för teknik) Dekaner: Peter Dobers (dekan), Anders Garpelin (prodekan utbildning) Från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST) Anteckningarna nedan sammanfattar sådant som lyfts under mötets diskussioner. Styrdokument Vad menas med leder till jobb? Att studenten ska anställas eller rustas för att själv kunna ta sig fram på arbetsmarknaden (Anställningsbarhet i Bolognaterminologi). SWOT-analysen Hot Avgiftsbeläggningen minskar antalet (internationella) teknikstudenter Svaghet Kopplingen IDT, nämnd och EER. För många aktörer som delvis arbetar med samma saker. Möjlighet/svaghet Intern samverkan mellan akademierna när det gäller att ta fram nya utbildningar so går utöver akademigränserna. Akademiperspektiv dominerar akademi och Prio och MDH-perspektiv. Open innovation@mdh Samproduktion och internationalisering är medel för akademisk excellens. Forskningsresurser per innevånare och HÅS Kritik framförs mot siffrorna om medel per innevånare uppdelat på län. Dom är inte jämförbara. Uppsala är riksrekryterande. Bilden kan få så många invändningar som man inte kan enas om, så den fungerar inte som retorik. Även uppfattning om att det är en titta vad synd det är om oss -bild FUS Vad är vårt uppdrag, är vi en regional högskola eller en nationell högskola? Statsmakterna är inte tydliga och klara mot oss. I strategin är det viktigt att MDH uttrycker vilken aktör vi VILL vara. Externfinansieringsgrad borde vara något att visa upp liksom kostnad per forskarexamen osv.
Slutdiskussion Vi saknar en tydlig tolkning av vad Samverkan innebär. Är samverkan och samproduktion olika saker. Förvirrande att vi blandar. Ordens semantik är viktig (excellens, samverkan, talang, värdeskapande, nytta)
Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO kraftsamling@mdh möter akademi HST den 3 maj 2011 Närvarande: Från HST: Elvy Westlund (akademichef), Erik Dahlkvist (forskningsledare), Thomas Wahl (vice akademichef), Pia Lindberg (utskottsordförande samhälle), Eva Thorin (utskottsordförande teknik), Yvonne Arlestrand-Lindgren (administrativ chef), Esbjörn Segelod (forskningsledare), Hans Berggren (sektionschef UFO) Dekan: Peter Dobers Från kraftsamling@mdh: Jan Gustafsson (ID), Malin Gunnarsson (biträdande sektionschef UFO) Anteckningarna nedan tar fasta på de synpunkter som framförts i diskussionen. FUS I nu gällande forsknings- och utbildningsstrategi finns sex prioriterade områden, men i anmälan av forskarutbildningsområden finns också sex områden sammantaget, men den ena heter Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (tillskillnad från hållbar utveckling, arbetsliv och styrning i strategin). Målen i vision och långsiktig plan Utbildning som leder till jobb är också något som YH marknadsför sina utbildningar utifrån, med mer fokus på yrkesutbildningar. Risker för att YH konkurrerar med MDH. Men ett perspektiv på utbildning som leder till jobb som Ingegerd klargjorde innan hon slutade som rektor var att det handlar om att utbilda studenter för ett hälsosamt liv på arbetsmarknaden under 40 år, alltså inte primärt fokus på det jobb man får direkt efter utbildningen. Styrkor-svagheter Håller i stort med om swotanalysen. Men samtidigt görs reflektionen att engagemanget hos medarbetarna har minskat. Det engagemang och känslan att det fanns energi och nya idéer finns inte nu så som det gjorde för 10 år sedan. Borde man inte fokusera mer på vilka hot det finns för att nå den vision? För många är det nog inte alls tydligt att MDH har valt väg. Det är en blandning av verksamheter, på flera olika platser och olika former, i kombination med hot om minskade studenter och resurser. Grunden är att vara en regional högskola, med forskningsbas. SWOT-analysen borde infoga att högskolan behöver, och borde kunna höja engagemanget. Det har blivit sämre än vad det varit, det borde kunna bli bättre. Därför lite missvisande att framhålla engagemang och att MDH valt väg som en styrka. Inte vara självbedrägliga. Men uppfattningen är säkert olika inom olika verksamheter. 1
Finns det något samband mellan engagemang och långs tid på samma arbetsplats? Det är inte bedömningen utan det är snarare att många känner osäkerhet kring sin framtid. Efterfrågar tydliga besked, bra som dåliga, istället för otydlighet. Högskolesektorn är den kommande krissektorn, drivs fram av nuvarande högskolepolitik. Men det är också en situation där departementet leker svälta räv med högskolan. I detta med att vi har valt väg anger också att man valt bort något, det måste man i så fall vara tydlig med! Visa vad vi satsar på, ta svåra beslut, och vara tydliga i kommunikationen. I den kommande FUS måste man vara tydlig med vad som väljs och vad som väljs bort. Jätte viktigt att ha orken att genomföra det. Vi har försökt behålla allt vi hade men har istället klätt det i nya former, pressat in verksamheten i nya inriktningar. Erfarenheten från nedläggningen av IBK är att ingen trodde att verksamheten skulle läggas ner, för man hade aldrig gjort det tidigare. Inte förrän sista man slutade förstod man att verksamheten faktiskt las ner. FUS I uppföljningen av verksamheten vill man även inkludera industridoktorander, och adjungerade eller gästprofessorer. De finns med i utfall bland publikationer men inte på lönesidan eftersom de betalas av någon annan. Vad beror det på att antalet publikationer verkar ha gått ner inom alla verksamheter? Och vart har det ökade forskningsanslaget tagit vägen? Hur mycket av forskningsanslaget går direkt till forskare och forskningsverksamhet? Finns det något vi gör istället för forskning? Hur förhåller sig olika externa projekt till detta? Det är viktigt att följa upp utfallet i verksamheten för att kunna möta de granskningar av examensrätter vi står inför. Det är det här högskolan står inför med omfattande granskningar av GU och FO-utb de kommande fyra åren. Samproduktion MERO kännetecknas av samproduktion! Slutkläm Vara profilerade, effektiva är den stora utmaningen för MDH de kommande åren, och det är viktigt att vara det det är skattemedel vi använder! 2