Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens arbete med anpassning av samhället till ett förändrat klimat av: Elin Israelsson LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2012-11-19 Klimatanpassning Sida 1
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2012-11-19 Klimatanpassning Sida 2
Bakgrund Länsstyrelsen i Kronobergs län bjöd in till ett klimatanpassningsmöte den 14 november 2012. Vid förmiddagsmötet deltog 23 personer. Deltagarna var representanter från myndigheter, kommuner, intresseorganisationer, företag och verksamhetsutövare. Mötet syftade till att erbjuda berörda aktörer möjlighet att påverka framtagningen och utformningen en regional handlingsplan för klimatanpassning för Kronobergs län. Viktiga frågeställningar under mötet var: Vilka områden ska omfattas? Hur ska arbetssättet se ut? Förmiddagen började med en presentation om hur arbetet att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning skulle kunna läggas upp. Efter presentationen fick deltagarna möjlighet att reagera på det förslag som Länsstyrelsen presenterat utifrån givna diskussionsfrågor. Grupperna bestod av 4-5 personer med blandad representation av olika perspektiv. Övergripande diskussionsfrågor som grupperna besvarade: 1. Vilken områdesindelning bör arbetet ha? 2. Hur bör vi förbereda arbetet (fortsatt workshops-serie)? 3. Vad bör varje workshop innehålla? 4. Hur bör slutprodukten se ut? 5. Vad ska arbetet resultera i? 6. Övriga synpunkter på framtagning och utformning av en regional handlingsplan? Resultat 1. Vilken områdesindelning bör arbetet ha? Flera olika idéer kring områdesindelning lyftes fram under diskussionerna. Ett förslag som återkom i flera grupper var att etablera en övergripande arbetsgrupp med översikt över hela processen. Inledningsvis är det viktigt att beakta att olika områden (såsom turism, hälsa, skogsfrågor och kommunikationer) överlappar med varandra. En övergripande arbetsgrupp skulle kunna hålla samman alla arbetsgruppers arbete. Det skulle kunna bidra till att kopplingar mellan grupper identifieras under processens gång och att arbetsgruppernas arbete avslutningsvis sammanfogas i en regional handlingsplan. Gruppdiskussionerna efterfrågade även ett mindre antal arbetsgrupper för att spara tid och resor för de aktörer som behöver delta i arbetet. Förslagsvis kan 3-4 arbetsgrupper etableras. Dessa arbetsgrupper skulle kunna ha undergrupper. Exempelvis arbetsgruppen Samhällsplanering med undergrupper såsom bebyggelse, kommunikationer, el, värme, dammar, avlopp och dagvattensystem. Det skulle även kunna bidra till att tydligare se samband mellan olika områden. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2012-11-19 Klimatanpassning Sida 3
2. Hur bör vi förbereda arbetet (fortsatt workshops-serie)? Det är viktigt att vi lyfter fram goda exempel för att få inspiration och för att utgå ifrån då vi diskuterar åtgärder i vårt län. Det bör vara både konkreta åtgärder som genomförts i Kronobergs län och på andra platser i Sverige. Det är således viktigt att vi lyfter fram det arbete som görs i bland annat kommunerna. Det är även viktigt att använda befintliga samarbetsorgan, grupper, nätverk och strukturer för att ta fram en regional handlingsplan. En rubrik kan diskuteras i flera sammanhang. Personer med kunskap om klimatanpassning och med mandat att ta beslut om klimatanpassningsåtgärder behöver delta i arbetet. Vid en aktörsanalys är det viktigt att få med helhetsbilden. En aspekt som bör förberedas är även frågeställningar om kostnader och finansieringsmöjligheter. Frågor om ansvar och kostnader är viktiga att behandla inom ramen för arbetet. Vi behöver diskutera vem som tar de ekonomiska konsekvenserna av åtgärdsarbetet. Ett annat förslag som uppkom var att förbereda arbetet genom att ta fram ytterligare underlag i form av översvämningskarteringar i länet. I ett sådant förberedande arbetet kan samverkan mellan kommuner vara värdefullt. 3. Vad bör varje workshop innehålla? Att arbetet ska genomföras i workshop-form håller grupperna med om. Det är då viktigt att formulera nyttan för alla som lägger tid på att delta i arbetet. Förankring och kontinuerlig återkoppling är viktigt så att arbetet känns meningsfullt. Länsstyrelsen och kommunen bör ta övergripande ansvar. Gruppdiskussionerna understryker även att vi inte får glömma bort att involvera näringslivet i arbetet, t.ex. energibolag, byggherrar, dammägare och försäkringsbolag. Politiker bör vara med på de workshops som genomförs. Workshops bör diskutera de ekonomiska aspekterna av klimatanpassningen. Diskussionen bör bland annat behandla vem som tar de ekonomiska konsekvenserna av arbetet och när dessa infaller tidsmässigt. Workshops bör även diskutera vilka beslut som behöver fattas inom ramen för klimatanpassningsarbetet och därmed ge konkreta förslag på beslut som behövs för att komma vidare i arbetet. 4. Hur bör slutprodukten se ut? Det är viktigt att resultatet inte blir en hyllvärmare eller en skrivbordsprodukt. Allt material ska inte hamna i en rapport. Det finns olika syften, målgrupper och resultat. Målgruppsanpassad information behövs. Målgruppsanalyser för slutprodukten bör därmed tas fram. Ett förslag är att ta fram en kommunikationsplan tillsammans med en kommunikatör eller liknande. Slutprodukten kan vara flera olika saker, såsom en rapport, en Powerpoint eller en utställning. Slutprodukten kan vara uppdelad på områden. Det kan även finnas LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2012-11-19 Klimatanpassning Sida 4
delrapporter som är målgruppsanpassade. Sedan kan slutprodukten även ha olika nivåer av detaljrikedom, både korta sammanfattande texter och längre sammanfattande texter kan bli aktuella. Gruppdiskussionerna framhåller att det är viktigt att kostnadsbedömningar tydligt ingår i slutprodukten. Det är även viktigt att få med tidsperspektiv på när åtgärder behöver genomföras. Slutprodukten ska vara konkret. Det ska vara en vägledning som gör det lätt att prioritera inom klimatanpassningsarbetet. Det kan vara bra att ta fram specifika Powerpoint presentationer och presentationsmaterial för att på ett enkelt sätt få möjlighet att sprida information till länets olika aktörer och verksamheter. Gruppdiskussionerna påpekar att det är viktigt att få ut kunskap till allmänheten på ett enkelt och lättillgängligt sätt. Här kan man använda Sociala Medier såsom Facebook och Twitter. Att få ut kunskap till allmänheten är viktigt även för att stötta politiker och tjänstemän i sina uppdrag. Ett bra sätt att förankra slutprodukten är även att genomföra en kommunturné i länet. Slutprodukten kan även vara kortare filmer som beskriver hur man bör tänka kring klimatanpassning inom olika områden. En annan synpunkt är att arbetet bör leda fram till fortsatta seminarier, goda exempel och studiebesök. GIS-skikt behövs där det är möjligt. GIS-baserat tittskåp för klimatanpassningsinformation för länet behöver tas fram, även digitala planeringsunderlag utifrån uppdrag till SMHI och SGU. En bra sökfunktion är viktigt. För att diskutera olika områden, särskilt där samsyn inte råder, kan ett strategiskt samtal hållas. Slutprodukten bör fånga in hela förloppet; förebyggande arbete, diskussioner, handlingsplaner, vilka vägval har gjorts, ansvarsfördelning, hur arbetet har gått till i varje steg och hur följs arbetet upp. Slutprodukten bör även innehålla information om vilka som har deltagit i arbetet för att visa på stolthet och samverkan. 5. Vad ska arbetet resultera i? Det är viktigt att arbetet leder fram till aktiva åtgärder. Resultatet ska lista åtgärder som behöver vidtas. Utvärdering och uppföljning framhålls som viktigt och åtgärder ska vara mätbara och utvärderingsbara. Ekonomi är en viktig pusselbit som behöver finnas med. Målsättningen bör vara att det inom respektive organisation finns en arbetsgrupp, som arbetar med klimatanpassningsfrågor, med ansvar att informera, följa upp och implementera arbetet. Detta för att säkerställa att arbetet inte stannar av. Målsättning bör finnas om att politiker ska delta i arbetet och att vi får vi alla parter att hålla frågan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2012-11-19 Klimatanpassning Sida 5
levande. Långsiktighet i målsättningar är viktigt för att nå genomslag på bl.a. kommunal nivå. För att förtydliga målsättning om att öka intresset för klimatanpassning i länet kan en kommunikationsplan vara en målsättning för arbetet. Målsättningen bör vara spridning till allmänheten på bred front. 6. Övriga synpunkter på framtagning och utformning av en regional handlingsplan? Även under denna rubrik lyfter gruppdiskussionerna fram vikten av att uppföljning och återkoppling byggs in i arbetet. Det är viktigt att i arbetet se över hur handlingsplanen ska revideras. En regional handlingsplan är viktig för att skapa ekonomiskt utrymme för att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Det kan bli ett viktigt dokument för nationella, regionala och lokala beslutsfattare. Det är därför viktigt att kostnadskalkyler tas fram och ansvarsområden specificeras. Ett annat förslag är att samarbeta med Klimatkommissionen Kronoberg och framstegsstämpeln. Ett pris för genomförda klimatanpassningsåtgärder skulle kunna bli aktuellt. Även under denna diskussionsfråga lyfts Facebook och Twitter upp som moderna medier som skulle kunna vara bra att använda främst för att nå yngre personer. Vi behöver säkerställa en god dokumentation av arbetet och sprida denna dokumentation till arbetets deltagare. Karteringar, GIS-underlag, studiebesök, föreläsningar ger hjälp till den enskilde handläggaren. Arbetets målsättningar bör inte vara för ambitiösa. Vi behöver känna att vi kan uppnå målsättningarna. Kopplat till målsättningarna är det viktigt att vi har en plan för hur dessa ska följas upp och revideras. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2012-11-19 Klimatanpassning Sida 6