Nr 26 December 2003. Skärgårdsresandet 1970-2001 med Waxholmsbolagets båtar

Nr 26 December 2003 Skärgårdsresandet 1970-2001 med Waxholmsbolagets båtar

Skärgårdsresandet 1970-2001 med Waxholmsbolagets båtar Tidsseriemodell 1

ISSN 1402-134x RTN 200206-0227 Lantmäteriverket Gävle. Medgivande M2003/6478 Tryck: Strömberg Distribution I Huddinge AB, 2003 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 FÖRORD...5 SAMMANFATTNING...6 1 INTRODUKTION...8 1.1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...8 1.2 SYFTE...8 1.3 AVGRÄNSNINGAR, GEOGRAFISKT OCH AVSEENDE INDATA...9 1.3.1 Broar och bilfärjor...11 2 METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...12 2.1 URVAL AV INDATA...12 2.2 BEARBETNING AV INDATA...12 2.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...12 2.4 KORT OM TIDSSERIEANALYS...13 2.5 KORT BESKRIVNING AV ANALYSVERKTYGET TRIO...13 3 INDATA TILL MODELLEN...14 3.1 SKÄRGÅRDSRESANDET 1970 2001 MED WÅAB...14 3.1.1 Årsvis...14 3.1.2 Månadsvis...15 3.1.3 Säsongsvariation...16 3.2 DATABAS 1970-2001...17 3.3 AKTIVITETERNAS UTVECKLING...17 3.3.1 Befolkning och sysselsättning i länet...17 3.3.2 Befolkning och sysselsättning på skärgårdsöarna"...19 3.3.3 Turister...20 3.4 TRAFIKUTBUD OCH PRISER...22 3.4.1 Linjenät...22 3.4.2 Turer och terminaler...24 3.4.3 Samverkande rederier...25 3.4.4 Händelser...26 3.4.5 Gångtimmar...27 3.4.6 Priser och rabatter...29 3.5 BENSINPRISET...31 3.6 DETALJHANDEL OCH KONSUMENTPRISINDEX...32 3.7 VÄDERLEKSDATA...33 4 TIDSSERIEMODELL FÖR WÅAB...36 4.1 MODELL OCH VERKLIGHET...36 4.2 PROGNOSMODELL...38 4.2.1 Vald modellvariant...38 4.3 ELASTICITETER...40 4.4 TOLKNING AV RESULTATEN...41 3

4.4.1 Potentialer...41 4.4.2 Utbud...41 4.4.3 Priser...42 4.4.4 Händelser...42 4.4.5 Väderleksdata...42 4.4.6 Kalenderdata...43 4.5 BÄSTA FUNKTIONSFORM PÅ MODELLEN...43 5 KOMPONENTANALYS...45 6 TIDSSERIEMODELLERS ANVÄNDBARHET OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER...47 7 MODELLTEORI OCH PRAKTIK FÖR TIDSSERIER MED STATISTIK- PAKETET TRIO...48 7.1 ALLMÄNT OM TIDSSERIEDATA...48 7.2 FUNKTIONSFORMEN BOX-COX...48 7.3 MODELLESTIMERING I PRAKTIKEN...49 8 REFERENSFÖRTECKNING...50 9 BILAGA1 WAXHOLMSBOLAGETS PARTNERS...53 10 BILAGA 2 OMRÅDESINDELNING FÖR AKTUELLT UTSNITT AV SKÄRGÅRDSÖAR...56 11 BILAGA 3 KARTOR ÖVER SKÄRGÅRDSOMRÅDET...58 12 BILAGA 4 NÅGRA INDATA PÅ ÅRSNIVÅ...61 4

Förord Denna studie utgör en del i översynen av kommunikationerna i skärgården och har fokus på resandeutvecklingen. Genom de resvaneundersökningar som relativt nyligen genomförts är kunskaperna om olika gruppers resmönster i skärgården väl tillgodosedda. Likaså finns i RUFS 2001 (Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen) och i förarbetena till densamma förslag till struktur och standardnivåer avseende skärgårdens interna kommunikationer. Resandet med Waxholmsbolaget har mer än tredubblats under de senaste trettio åren. Vad föreliggande studie syftar till är att, med hjälp av en tidsserieanalys, försöka förklara den hittillsvarande utvecklingen. Genom att studera olika faktorers påverkansgrad på resandet skapar man en plattform för att bättre kunna bedöma omfattningen av det framtida resandet. Arbetet har utförts av Transek AB, genom Jonas Waidringer, Janne Henningsson, Isak Jarlebring och Göran Tegnér, i samarbete med beställarna Regionplane- och trafikkontoret (RTK) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Projektledare har varit Ulf Tunberg, RTK. I projektet har även Susanne Skärlund (RTK) samt Nils- Henrik Krokstedt och Gunnar Friberg (WÅAB) deltagit. Stockholm i december 2003 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 5

Sammanfattning Denna utredning initierades av Regionplane- och Trafikkontoret (Rtk) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) i maj 2002 och har utförts av Transek AB. Utredningen bygger på en tidsserieanalys för åren 1970-2001 baserat på indata i form av omvärldsfaktorer och mer specifika skärgårdsdata samt data kopplade till WÅAB:s verksamhet. Bakgrunden till utredningen har varit att det, näst efter flyget, är skärgårdsresandet med Waxholmsbolaget som växt snabbast bland olika färdsätt i Stockholmsregionen. Mellan åren 1970 och 2001 har resandet med båt i skärgården vuxit med närmare 4 procent per år. Detta innebär att resandet med båt har mer än tredubblats sedan år 1970, vilket gör det intressant att utreda vad detta beror på. I denna utredning försöker vi lägga fast vilka dessa påverkansfaktorer är, liksom då i vilken riktning och omfattning respektive faktor har bidragit till den konstaterade utvecklingen. En omfattande databas över tänkbara förklaringsfaktorer (ett åttiotal) har byggts upp för tidsperioden januari 1970 september 2002, eller så långt data finns framtagna. En så kallad tidsseriemodell över antalet resor per månad med Waxholmsbolaget har tillämpats. Denna typ av modell kan användas för att beräkna effekterna på resor och intäkter av olika faktorer, främst: Befolkning och sysselsättning Taxor och trafikutbud Inköpsaktiviteter Antalet turister i länet. Det finns inte perfekta data för alla faktorer och prognosmodeller innebär alltid en viss förenkling av verkligheten. Med denna reservation i minnet, kan följande sammanfattande slutsatser dras utifrån modellresultaten; Ett 16-tal faktorer bidrar till att förklara resandeutvecklingen. Tillsammans förklarar dessa sexton faktorer över 98 % av den månadsvisa variationen. På årsbasis är den genomsnittliga avvikelsen mellan modell och verklighet 3,4 %, medan den på månadsbasis uppgår till 8,7 %. Bägge värdena ligger därmed inom de gränser som vanligen används i dessa sammanhang. Waxholmsbolagets utbud i form av gångtimmar är en dominerande faktor som bidragit i mycket hög grad till att förklara resandeökningen, som under perioden uppgått till 1,25 miljoner resor. Man kan också formulera det så att Waxholmsbolaget har anpassat sitt utbud väl efter den växande efterfrågan. Utbudsökningen ensam bedöms förklara c:a 1 miljon av hela resandeökningen. Ökningen av den icke sysselsatta befolkningen i Stockholms län är en annan drivande faktor som beräknas ha bidragit med en resandeökning på drygt 200 000 resor. Realt sänkta reskostnader under hela perioden är en tredje viktig faktor som har bidragit till att attrahera närmare 130 000 fler resenärer till 6

Waxholmsbåtarna, varav ökningen till närmare 80 procent kan förklaras av införandet av månadskortet år 1972. Väderleksfaktorer spelar - av lätt införstådda skäl - en relativt stor roll för valet att resa med skärgårdsbåt. Fem sådana faktorer ingår i modellen, men dessa är givetvis svåra att använda i prognossammanhang. Priskänsligheten är låg, vilket innebär att betalningsviljan för att utnyttja skärgårdsbåtarna mer än vad som sker idag är relativt hög. Det betyder att WÅAB/Landstinget skulle kunna förbättra intäkterna relativt kraftigt utan att resandet minskar nämnvärt. Huvudkomponenternas bidrag sammanfattas i figuren nedan: Antal trafikanter som tillkommit resp. försvunnit mellan åren 1970 och 2001 beroende på olika grupper av faktorer Linjär modell 50 Utbud 1 099 349 WÅABs taxor 127 025 Händelser 87 409 Befolkning, Inköp, Turister 50 704 Kalender -1 710 Väderlek -30 583-200 000 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 Figur 1 De olika komponenternas bidrag till resandeökningen mellan 1970-2001 Utbudsförändringarna svarar mot den klart största delen av resandeökningen, följt av taxeförhållandet, d v s det reala priset för resandet, samt befolkningsökning inklusive ökade turistströmmar. Utredningen visar på att Waxholmsbolaget har haft en god förmåga att anpassa och utöka sitt utbud i förhållande till de förändringar i befolkningsstruktur och efterfrågemönster som skett under de senaste trettio åren. Utredningen pekar också på att priskänsligheten för resandet till och från skärgården är relativt lågt. 7

1 Introduktion Detta kapitel ger en kort bakgrund till den analys av resandet med Waxholmsbolaget som gjorts med hjälp av tidsserieanalys för åren 1970-2001. Dessutom redovisas syftet och de avgränsningar som gjorts. 1.1 Bakgrund och förutsättningar Landstingets senaste kartläggning av skärgårdsresandet är från 1981, Resandet med Waxholmsbolaget 1. Resandet i skärgården har därefter och särskilt under de senaste åren vuxit mycket kraftigt, och överskrider nu tidigare genomförda prognoser. Stockholms skärgård har blivit alltmer populär såväl sommartid som under övriga årstider. Vissa mer betydande strukturella förändringar som, utan rangordning, kan tänkas förklara en del av denna utveckling är; Nyetablering av distansföretag. Geografiskt och tidsmässigt alltmer utbredda fritidsaktiviteter, även till skärgården. Ökat utbud av transportmöjligheter. Ökat välstånd (stigande reala hushållsinkomster) och ökad, mer flexibel fritid. Ökad konferensverksamhet i skärgården. Ökad bosättning i skärgården och då även ökad pendling i flera riktningar. Realt sett billigare transporter. En beskrivning av dagens förhållanden återfinns i tre nyligen genomförda större resvaneundersökningar, omfattande fastboende, fritidshusägare samt företagare i skärgården. Tillgången till data och kunskaper om skärgårdens resmönster är således relativt väl tillgodosedd, vilket gjort förutsättningarna för en djupare analys, baserad på tidsseriedata, goda. 1.2 Syfte Ur bakgrundsdata har kunnat konstateras är att även om antalet sysselsatta på öarna ökat så har en ökande andel sin arbetsplats på fastlandet. En prioritering av snabba arbetsresor innebär att direkta båttransporter till centrala Stockholm inte är högprioriterade. Detta som följd av att sjötransporterna normalt är den del i transportkedjan som är långsammast och det viktigaste för skärgårdsbefolkningen, ur transportsynpunkt, därför i stället bedömts vara att snabbt nå fastlandet för vidare buss- eller biltransport till kommuncentrum eller vidare. I praktiken betyder detta att transportförsörjningen i skärgården föreslagits koncentreras till sådana stråk och noder där förutsättningarna finns för att upprätthålla en jämförelsevis hög tillgänglighet i form av hög turtäthet och korta restider. Vissa öar, så kallade kärnöar, förutsätts härvid fungera som bytespunkter för resande till/från ett antal kringliggande öar. De olika kärnöarna antas ha ett 1 Trafikkontoret rapporterar 1981:1 8

lokalt serviceutbud med livsmedelsbutik och skola, samt inrymma minst 50 permanentboende. De stora resandeförändringarna i kombination med tankarna på en ny trafikeringspolicy och behovet av ett stöd för fortsatta framtidsbedömningar gör att det finns ett behov av att genomföra en djupare analys av orsakerna bakom resandeutvecklingen. Det övergripande syftet med utredningen har varit att; analysera vilka faktorer som inverkar på resandet med Waxholmsbolaget. förklara i vilken grad omvärldsfaktorer, taxor, trafikutbud och enstaka händelser inverkar på resandeutvecklingen. få en god överblick över arbetspendlingen och resandets struktur i den del av skärgården som trafikeras av Waxholmsbolaget Ett bakomliggande syfte har också varit att ta fram underlagsdata och en modell som i framtiden skall kunna; användas av Waxholmsbolaget vid successiv uppföljning av resandeutvecklingen och för att kunna registrera eventuella avvikelser. tillämpas av Waxholmsbolaget för prognoser av framtida resande och intäkter. 1.3 Avgränsningar, geografiskt och avseende indata Den områdesavgränsning av skärgården som använts i Regional Utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS) redovisas på kartan på följande sida. Antalet invånare inom detta större område uppgår till cirka 14 000. Då ambitionen i detta sammanhang har varit att tydligt kunna särskilja effekter som har med Waxholmsbolagets trafik att göra, har i ett första steg emellertid en mer snäv avgränsning gjorts av skärgårdsområdet till att avse det geografiska trafikeringsområde där Waxholmsbolaget bedriver verksamhet. Antalet invånare i detta upptagningsområde uppgår till knappt hälften av de i skärgårdsområdet totalt, eller cirka 6 800 personer (för år 2001). Därutöver har en än mer snäv geografisk avgränsning diskuterats. Denna skulle ha som mål att omfatta endast de öar som saknar fastlandsförbindelse. Med fastlandsförbindelse avses öar med bro, tunnel eller statlig färjeförbindelse. Vilka dessa öar är framgår ur sammanställningen i figur 2 nedan. Antalet boende på vad som på detta sätt definierats som båtöar med WÅAB-förbindelse är i sin tur knappt hälften så många som i WÅAB:s totala upptagningsområde, eller ungefär 3 000. Syftet med den snäva indelningen skulle vara att få ett så, i detta sammanhang, funktionsmässigt homogent område som möjligt och därigenom bättre kunna analysera modellresultat utifrån en situation där påverkan av vissa externa faktorer lättare kunde kontrolleras. 9

10

Den slutliga avvägningen kan sägas utgöra en kompromiss mellan å ena sidan önskemålet om en strikt funktionsuppdelning och å andra sidan kravet på en viss minsta urvalsstorlek. Detta, i kombination med svårigheterna att utifrån WÅAB:s linjestruktur (och därmed sammanhängande resandestatistik) kunna särskilja ett antal större öar med stalig färja från övriga trafikerade öar på de aktuella rutterna, har givit till resultat att till de ovan definierade båtöarna har adderats i princip samtliga färjeöar. Urvalet har i och med detta kommit att omfatta c:a 6 600 permanentboende skärgårdsbor. En närmare beskrivning av linjenätet och denna geografiska avgränsning ges i kapitel 3 medan en mer utförlig redovisning av indata återfinns i bilaga 2. 1.3.1 Broar och bilfärjor I tabellen nedan redovisas de öar/ögrupper som har bro-, tunnel- eller statlig bilfärjeförbindelse respektive öar med privat färjeförbindelse. Vilka av öarna som trafikeras av WÅAB framgår likaså. kommun replipunkt basområde modifierat norr mellan söder med med WÅABskärgårdsomr bro/färja färja trafik benämning kod benämning kod statlig privat Norrtälje Singö 616100 Singö 8802 x x Fogdö 8805 x x Grisslehamn 616220 Väddö 616252 Väddö 8807 x x Simpnäs Björkö 616350 Björkö 8811 x x x Vätö 612660 Vätö 8813 x x Furusund 613310 Furusund 8831 x x x Yxlan 613360 Yxlan 8834 x x x Blidö 613370 Blidö 8834 x x x Svartnö 613452 Västerö-Humlö 8825 x x Storö-Fårholmen 8826 x x Svartnö 8828 x x Solö 8829 x x x Eknö-Klobben 8832 x x Länna öarna Högmarsö 8836 x x x Österåker Åsättra Ljusterö 444011 Ljusterö 1704 x x x Östra Lagnö 1702 x x Västra Lagnö 1707 x x Vaxholm Vaxholm Rindö centrum 431181 Rindö 8701 x x x Skarpö 431183 Skarpö 8702 x x x Tynningö 431173 Tynningö 8703 x x x Haninge Dalarö/Årsta Ornö förs. Ornö 3603 x x x Muskö förs. Muskö 3609 x x Nynäshamn Ösmo östra glesbygd Himmelsö m m 9201 x x Torö förs. Torö 9206 x x Svärdsö 9210 x x Oxnö 9211 x x Södertälje Mörkö förs. 639200 Dåderö m fl 8101 x x Mörkö ö 8102 x x Oaxen 8103 x x Figur 2 De öar inom upptagningsområdet, Stockholms Skärgård, som har fast förbindelse, bro, tunnel eller förbindelse med Vägverkets bilfärja (Källa: Rtk) 11

2 Metod och tillvägagångssätt I detta kapitel redovisas kortfattat de modeller och verktyg som har använts samt hur undersökningen har genomförts. 2.1 Urval av indata De indata som har tagits med rör huvudsakligen delar av skärgården som berörs av Waxholmsbolagets trafikering. Tidsperioden omfattar åren 1970 till 2001 och målet har varit att få så pass kompletta tidsserier som möjligt. För Waxholmsbolaget har resandestatistik, uppgifter om taxor och utbudstimmar tagits fram. På länsnivå, och med varierande nedbrytning på delområden, har vissa grundläggande uppgifter tagits med som rör befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling. Av övriga indata som har bedömts vara av vikt för projektet och som har insamlats märks exempelvis olika typer av väderleksdata samt uppgifter om besökande turister. 2.2 Bearbetning av indata Att få tag på indata under en förhållandevis så pass lång tidsperiod som trettio år stöter i vissa fall på problem. Olika typer av statistik har insamlats under olika lång tid och i värsta fall har även definitioner förändrats. Indata kan ha saknats för vissa år under den aktuella perioden och då har vi fått använda befintliga data som har interpolerats eller bearbetats på annat sätt för att skatta saknade värden. Avsikten har varit att få en så komplett tidsserie för så många variabler som möjligt. Annars faller användbarheten av statistiken som ska tjäna som underlag till tidsseriemodellen. Så långt som möjligt har de flesta av indata som samlats in tagits fram på månadsnivå. Detta för att, förutom långsiktiga trender, också kunna redovisa säsongsvariationer och hur de eventuellt förändrats. 2.3 Tillvägagångssätt Studien baseras som nämnts på en tidsserieanalys av resandet vilket gett ramförutsättningarna för själva utförandet. Steg ett innebar att samla in och sammanställa data som underlag för själva undersökningen. Data sorterades på tre huvudområden med Rtk, WÅAB och Transeks som ansvariga för var sitt område: Skärgårdsdata, såsom befolkning, sysselsatta m.m. WÅAB-data, såsom gångtimmar, taxor m.m. Omvärldsdata, såsom socioekonomiska, klimatdata m.m. Transek sammanställde sedan dessa data till en databas för de aktuella åren. Som nämnts ovan har i vissa fall interpoleringar skett för att skapa fullständiga tidserier över de aktuella åren. Exakt hur detta gått till redovisas i kapitlet om indata. Därefter importerades databasen till ett verktyg för tidsserieanalys, TRIO, där de faktorer som påverkar resandet testades för relevans och storlek av påverkan. Detta har skett på så sätt att först togs en linjär modell för resandet fram som optimerades gentemot reala data för att erhålla en beskrivning med så god 12

överensstämmelse som möjligt med faktiska redovisade data. I ett andra steg togs en så kallad Box-Cox-modell fram. Denna är en icke-linjär modell där man inte bara fastställer värdet på parametrarna för respektive faktor, utan även modellens matematiska funktionsform. Vid valet av bästa modell gjordes sedan en subjektiv avvägning mellan följande aspekter: Hög förklaringsgrad (hög R-kvadrat och högt log-likelihood-värde) Bra estimat (höga t-värden) Korrekt tecken och rimlig nivå på parametervärdet (elasticiteten) Stort antal faktorer som är användbara vid prognostillämpning För att förklara och redovisa de olika parametrarnas förklaringspotential gjordes avslutningsvis en komponentanalys vilket kan sägas vara en metod med vars hjälp man kan besvara frågan: Hur mycket beror på vad?. 2.4 Kort om tidsserieanalys Tidsserieanalys är en statistisk metod (benämnd: multipel regressionsanalys) med vars hjälp man analyserar tidsseriedata. Tidsseriedata är alltid data för ett visst område med regelbundet återkommande data, t.ex. per timma, dag, vecka, månad eller år. Några vanliga och för allmänheten kända exempel på tidsseriedata är: väderleksdata, aktie- och valutakurser samt konsumentprisindex. Med hjälp av tidsserieanalys inom trafikområdet kan man analysera vilka faktorer som inverkar på t.ex. resandet, och hur mycket varje faktor bidrar med. 2.5 Kort beskrivning av analysverktyget TRIO Det programpaket som har använts i projektet går under namnet TRIO (Version 2.0) och är utvecklat av Marc Gaudry vid Agora Jules Dupuit, Montreals Universitet. Det är ett kraftfullt paket för många olika typer av regressions- och tidsserieanalyser. Programmet kan skatta linjära tidsseriemodeller likväl som modeller som är olinjära i beroende eller oberoende variabler (så kallade Box Cox transformationer). Olinjäriteten gör att man mer exakt kan beskriva fenomen som har ett varierande stort inflytande (exempelvis så kan minskat pris för en resa öka resandet mycket på marginalen medan en större minskning inte ger samma procentuellt stora resefterfrågeökning). Även autoregression kan skattas vilket gör det möjligt att modellera fördröjda effekter av händelser som exempelvis sker under en månad men har återverkningar i månaden efter. 13

3 Indata till modellen I detta kapitel redovisas mer utförligt de grunddata och den statistik som har använts som ingångsvärden i den tidsseriemodell som tagits fram för Waxholmsbolaget. Data för åren 1970-2001 har använts. I vissa fall har inte data funnits tillgängliga för hela tidsperioden. När så är fallet redovisas detta och hur det har hanterats i dessa sammanhang. I texten används förkortningen WÅAB för Waxholms Ångfartygs AB och Rtk för Regionplane- och trafikkontoret. 3.1 Skärgårdsresandet 1970 2001 med WÅAB Utvecklingen av antalet resor med WÅAB redovisas nedan på olika nivåer där framförallt olika trender kan utläsas. En del av resandeökningen beror på att trafikeringen har samplanerats med andra operatörer och sedan under årens lopp inordnats i WÅAB och på så sätt även kommit att redovisats i WÅAB:s statistik. I skärgårdsområdet finns fortfarande dock operatörer vars trafikering sker skild från WÅAB:s trafik. Redovisat material avser sålunda endast trafik som har med WÅAB att göra. 3.1.1 Årsvis Från år 1970 och fram till år 2001 har skärgårdsresandet vuxit från en nivå kring 550 000 resor per år till 1 810 000 resor. Detta motsvarar en ökning på 1,25 miljoner årsresor eller 225 %. Skärgårdsresandet har med andra ord mer än tredubblats på trettio år. Resor i Skärgården per år 2 000 000 Resandet med Waxholmsbolaget årsvis 1970-2001 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 3 Resandet med Waxholmsbolaget årsvis mellan 1970 2001 (Källa: WÅAB) Resandet med Waxholmsbolaget ökar trendmässigt med 3,9 % per år, vilket är mer än hur biltrafiken växer i Stockholmsregionen. 14

Det senaste årets (2000-2001) kraftiga ökning beror delvis på att Cinderellabåtarnas statistik från denna tidpunkt har tagits med i Waxholmsbolagets statistik. Cinderellabåtarna har trafikerat skärgården sedan 1990 men de första tio åren helt i egen regi (Strömmabolaget AB). 3.1.2 Månadsvis Resandet med Vaxholmsbolaget månadsvis 1970-2002 500 000 Resor per månad 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 4 Resandet med Waxholmsbolaget månadsvis åren 1970 2001 (Källa: WÅAB) Resandet är starkt säsongsberoende vilket tydligt kan ses i figur 4 och 5. Under vinterhalvåret har resandet ökat stadigt men långsamt. För januari månad (lågsäsong) varje år har dock resandet ökat med c:a 26 000 resor (+251 %) från år 1970 eller 4,1 % per år till år 2001. Resandet under januari har, relativt sett, sålunda ökat något mer än årsgenomsnittet. Annars gäller att variationen för topparna under högsäsong blir kraftigare med åren. Motsvarande värden för högsäsongsmånaden juli innebär sålunda en ökning med c:a 360 000 resor (+319 %) eller c:a 4,7 % per år. 15

3.1.3 Säsongsvariation 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 WÅAB - passagerare antal månadsvis 1971-2001 2001 1997 1991 2000 1981 250 000 200 000 150 000 1971 100 000 50 000 0 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5 WÅAB antal passagerare månadsvis åren 1970 2001 (Källa: WÅAB) Antalet passagerare har ökat över åren och den största ökningen har skett under högsäsongen maj till september. Linjerna visar tioårsintervall från 1971 till år 2001 kompletterat med år 1997 respektive år 2000. Resandet har i tidigare figurer setts variera över tiden och detta ses även här, exempelvis för år 1997 ligger maxvärdet över det för år 2000. År 2001 visar en generellt högre nivå vilket beror på tidigare nämnt tillskott från Cinderellabåtarna. En viss förlängning av högtrafiksäsongen kan skönjas även om andelarna av resandet är tämligen konstant. I tabellen nedan redovisas passagerarutvecklingen för år 1970 respektive år 2001. Förändringarna varierar mellan 2,8 % (mars) och 5.4 % (april). Den största volymförändringen står juli månad för med 359 000 passagerare. Tabell 1 Passagerarutveckling för år 1970 och år 2001 månadsvis januari februari mars april maj juni 1970 10 567 8 479 18 419 16 265 70 565 111 932 2001 37 134 35 413 43 611 83 524 174 721 309 026 skillnad 26 567 26 934 25 192 67 259 104 156 197 094 ränta på ränta 4,1% 4,7% 2,8% 5,4% 3,0% 3,3% juli augusti september oktober november december 1970 112 505 103958 41535 29711 19239 14018 2001 471 424 314433 140888 82689 59971 56873 skillnad 358 919 210475 99353 52978 40732 42855 ränta på ränta 4,7% 3,6% 4,0% 3,4% 3,7% 4,6% 16

3.2 Databas 1970-2001 I den databas som samlats in för detta projekt vill vi lyfta fram vissa bakgrundsdata som dels är av allmänt intresse och dels för att påvisa en trendutveckling inom olika områden. Avsikten är även att ge en bild av förhållandet på länsnivå och på en mera lokal skärgårdsnivå. Material till databasen har bl.a. insamlats från följande källor: Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) Regionplane- och Trafikkontoret, SLL (Rtk) Länsstyrelsen Statistiska Centralbyrån (SCB) SMHI Stockholm Visitors Board (f.d. Stockholm Information Service) Stockholm stads Utrednings- och statistikkontor (USK) Statens Institut för Kommunikations Analys (SIKA) AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) Handelns Utrednings Institut (HUI) 3.3 Aktiviteternas utveckling 3.3.1 Befolkning och sysselsättning i länet I figuren nedan visas den totala befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i länet åren 1970-2001. Totalbefolkningen i länet har ökat stadigt med c:a 1 procent per år. Sysselsättningen har ökat ungefär lika mycket men uppvisar en mer ojämn utvecklingstakt. De högsta sysselsättningsvärdena under trettioårsperioden uppträdde kring 1990 innan den kraftiga konjunkturnedgången. Det är först under de senaste åren som sysselsättningen närmat sig tidigare högstanivåer absolut sett. Sysselsättningsgraden ligger dock fortfarande lägre och understiger den som gällde i mitten av 1980-talet med cirka fem procentenheter. 17

2 000 000 Befolkning och sysselsatta AB-län 1970-2001 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Befolkning Sysselsatta 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 6 Befolkningsmängd och antal sysselsatta i AB-län under åren 1970-2001 (Källa: SCB och USK) Befolkningsökningen under perioden uppgår till c:a 360 000 personer eller 24 %, medan antalet sysselsatta, eller mer precist antalet arbetsplatser d v s den förvärvsarbetande dagbefolkningen, har ökat med c:a 195 000 eller 26 %. Sysselsättningsaktivitet 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 7 Sysselsättningsaktivitet (antalet sysselsatta med hänsyn tagen till ledighet och semester) under åren 1970 2001 (Källa: SCB, USK samt egna bearbetningar) Den kraftiga sysselsättningsminskningen under 1990-talets första år framträder tydligt i figur 7 ovan. 18

Variationen över åren när det gäller sysselsättningsaktivitet (antalet sysselsatta med hänsyn tagen till ledighet och semester) visar på en ökad spridning av ledighetsuttaget. Från att ledigheten vid 1970-talets början varit förhållandevis begränsad till en enstaka sommarmånad visar statistiken för den senare delen av perioden, då också antalet semesterdagar ökat, på ett mera variationsrikt uttag av semester och ledighet. 3.3.2 Befolkning och sysselsättning på skärgårdsöarna" Den områdesavgränsning som ligger till grund för denna utredning har tagits fram gemensamt från beställarna. Tanken med den gjorda indelningen var, som redogjorts för tidigare, att den ska omfatta de öar som WÅAB trafikerar och som inte har förbindelse med fastlandet via bro, tunnel eller statlig färja. På grund av svårigheterna att komma åt resandet på enskilda öar har urvalet kommit att även omfatta större öar med statlig färja som exempelvis Blidö, Yxlan och Ljusterö. Se även omfattningen av ingående öar i bilaga 2. Underlagsmaterialet för rubricerade uppgifter vad det gäller skärgårdsområdet uppvisar likväl brister såväl vad det gäller fullständighet som exakthet. Information har således gått att få på önskad ö-nivå i endast begränsad omfattning. Så t ex finns sysselsättningsdata endast att tillgå på en betydligt mer aggregerad nivå. Trots bristerna kan en viss trend skönjas. 7 000 Skärgårdsbefolkning "skärgårds"-öar 6 000 Södra skärgården Mellersta skärgården 5 000 Norra skärgården 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 8 Skärgårdsbefolkningen på öar utan bro eller tunnel. (Källa: Rtk, Länsstyrelsen) Det underlag som har gått att få fram tyder på en stabil ökning av invånarantalet på skärgårdsöarna med den kraftigaste ökningen i mellanskärgården. Norra respektive södra delarna ökar betydligt långsammare. För mellanskärgården har 19

områden inom Vaxholms ö-område lagts till i statistiken. I tidigare utredningar och material från företrädesvis Länsstyrelsen har dessa områden inte inkluderats. Skärgårdsbefolkningen har, med ovan redovisad avgränsning, ökat med 2,6 procent per år sedan 1971 från c:a 3 800 till 6 600 invånare år 2001. Totalt antal boende i hela skärgårdsområdet uppgår till c:a 14 000 personer. Befolkningsökningen för detta område har under perioden 1971 till 2000 varit 114 % eller 2,7 % per år. Motsvarande tal för sysselsättningen är 70 % ökning och 2,4 % per år. Utvecklingen inom skärgårdsområdet i stort har därmed i bägge fall varit ungefär dubbelt så snabb som för länet som helhet. Underlag för förvärvsarbetande dagbefolkning, d v s antalet arbetsplatser, har som nämnts inte gått att få fram för den definierade skärgårdsindelningen annat än för enstaka år, vilket i detta sammanhang inte ger tillräcklig information. Utifrån folkoch bostadsräkningar (FoB) och Rtk:s områdesdatabas (för åren 1980, 1985, 1990, 1997 samt 1999), där redovisningen för skärgårdsområdet är gjord på en relativt grov nivå, kan några tendenser utläsas: Befolkningsutvecklingen i skärgården går snabbare än på fastlandet. Förhållandet för arbetsplatsutvecklingen är det motsatta. Detta innebär en ökad pendling. 3.3.3 Turister Antalet turistnätter, d v s antalet belagda sängar avseende hotell, vandrarhem och stugbyar, har stadigt ökat under perioden. Från att röra sig om c:a 2 miljoner nätter 1970 ligger denna nivå under de senaste åren på c:a 6,5 miljoner. Ökningen sedan 1970-talet till i dag är c:a 220 % eller c:a 3,8 % per år. De senaste årens ökade beläggning kan till viss del förklaras av en lägre svensk kronkurs, vilket innebär dyrare utlandssemestrar för svenskar och omvänt för turister från andra länder. En annan förklaring är att Stockholmsområdets attraktivitet som turiststad/-område har ökat. Ett flertal större arrangemang som Vattenfestivalen under åren 1991-1998, Kulturhuvudstadsåret 1998 och Sveriges EU-ordförandeskap 2001 kan likaså ha bidragit till den ökande turistströmmen. Den stora ökningen i antal turistnätter framgår av figurerna 9 och 10 nedan. 20

Antal turistnätter i AB-län 1970-2001 (hotell, vandrarhem och stugbyar) 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 9 Utvecklingen av antal turistnätter i AB-län åren 1970-2001, årsvis (Källa: Stockholm Visitors Board) Utnyttjandet av gästrum är till stor del koncentrerat kring sommarmånaderna vilket tydligt kan ses i diagrammet nedan. Skillnaden mellan sommar och vinter vad avser beläggningen är c:a 50 %. 800 000 Antal gästnätter AB-län 1970-2002 (juli) 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 10 Utvecklingen av antalet gästnätter i AB-län åren 1970-2002, månadsvis (Källa: Stockholm Visitors Board) 21

Ett trendbrott i den positiva utvecklingen inträffade åren 1991 och 1992 med minskad turism. Under återstoden av 1990-talet expanderade åter turismen i Stockholmsregionen kraftigt. 3.4 Trafikutbud och priser I detta avsnitt redovisas bakgrundsdata rörande Waxholmsbolagets verksamhet. Uppgifterna avser; Linjer och trader Broar och bilfärjor med bussar Turer och terminaler Samverkande rederier Gångtimmar Priser och rabatter 3.4.1 Linjenät Waxholmsbolagets linjeutbud redovisas på nedanstående kartor. Här framgår att utbudet av linjer är störst i mellanskärgården med dess många öar. För en mera detaljerad specifikation av de olika linjerna hänvisas till Waxholmsbolagets turlistor. Figur 11 Linjekarta Norra Skärgården 22

PM 26:2003 Skärgårdsresandet 1970-2001 Figur 12 Linjekarta Mellersta Skärgården Figur 13 Linjekarta Södra Skärgården 23

3.4.2 Turer och terminaler De terminalpunkter som anges nedan utgör de idag viktigare anslutningspunkterna i så motto att de passeras av stora trafikantmängder samtidigt som de erbjuder bytesmöjlighet mellan olika trafikslag. I flera av punkterna förekommer dessutom godshantering. De viktigaste terminalpunkterna är: Strömkajen, Stockholm. Start-/målpunkt med koppling till såväl buss som tunnelbana. Här finns trafikexpedition och väntsal. Totalt passerar ungefär 500 000 resenärer per år via Strömkajen. Vaxholm. Stor repli-/målpunkt för resande till/från Stockholm och större delen av skärgården. Annonserad anslutning till SL-buss 670 mot Danderyds sjukhus/tekniska Högskolan. Även här finns trafikexpedition och väntsal då många passagerare byter till lokallinjerna mot öar med stort och ökat permanentboende. C:a 500 000 resande per år. Simpnäs och Räfsnäs är replipunkter inom den norra delen för trafiken till Arholma respektive till Lidö, Tjockö och Fejan. Resandet är jämförelsevis måttligt med runt 14 000 respektive 23 0000 resande per år. SL busslinje 636 respektive 631 ansluter mot Norrtälje och Stockholm. Åsättra på Norra Ljusterö fungerar sedan drygt tio år tillbaka som replipunkt för den kompletterande taxibåtlinjen mot Nässlingen, Norra Ingmarsö och Husarö. Trafiken har hittills upprätthållits endast vardagar under skolterminstid och omfattat drygt 6 000 resande per år, men kommer att utökas. Annonserad anslutning finns till SL buss 626 mot Ljusterös olika delar, centralorten Åkersberga och Stockholm. Stavsnäs. Viktig replipunkt för linjer mot Runmarö, Sandhamn-Harö samt Nämdö. Trafikexpedition och väntsal finns för de runt 220 000 resande per år. Anslutning till busslinje 433/434 mot Djurö, centralorten Gustavsberg, Nacka och Stockholm (Slussen). Dessutom är Stavsnäs, med lagringsmöjligheter och bokningscentral, utgångspunkt för den växande godstrafiken till södra och mellersta skärgården. Sollenkroka. Replipunkt för trafiken mot Gällnö, Stavsuddaområdet samt Möja och med annonserad anslutning till linje 434 mot centralorten Gustavsberg och Stockholm. C:a 50 000 resande per år. Boda fungerar sedan drygt tio år tillbaka som replipunkt för den kompletterande taxibåtlinjen mot Gällnö, Svartsö och Södra Ingmarsö. Vintertid även ordinarie Waxholmsbåtar samt godshantering. Sedan hösten 2002 går dessutom vissa turer i ordinarie linjetrafik via Boda till Svartsö- Ingmarsö-Husarö. Under 1990-talet har även Möjatrafiken successivt knutits till Boda för att möjliggöra lokala resor och öka trafikstandarden för bl a Gällnöbryggorna. C:a 25 000 per år reser via Boda och där anslutning finns till buss 438 mot Gustavsberg, Nacka och Stockholm. Lillsved. Mindre anslutningspunkt med omkring 13 000 resande per år för viss trafik mot Grinda-Svartsö-Södra Ingmarsö samt Örsö-Edö och Lindalssund. Annonserad anslutning med SL buss 437 mot centralorten Gustavsberg, Nacka och Stockholm. 24

Saltsjöbaden. Båtarna mot Ornö-Fjärdlång-Utö, Nämdö och öarna i Ingaröfjärden ansluter här till Saltsjöbanan. Totalt passerar c:a 50 000 resande per år. Dalarö. Replipunkt för trafiken till Ornö och öarna öster och väster därom. Vissa turer går även till Utö, bland annat sommartid då Dalarö också fungerar som målpunkt för dagsresenärer från Stockholm. Annonserad anslutning med SL-buss 839 till Haninge och pendeltåg. C:a 40 000 resande per år. Årsta havsbad. Replipunkt för trafiken mot Utö. Buss 846 mot Haninge och pendeltåg ansluter. Totalt passerar ungefär 175 000 resenärer via Årsta havsbad. Nynäshamn och Ankarudden är de sydligaste terminalerna, med 50 000 respektive 30 000 resande per år, och utgör knutpunkter för trafiken mot Nåttarö-Rånö-Ålö respektive Landsort. I sistnämnda fall med anslutning till pendeltåget i Nynäshamn via buss 852. I RUFS 2001 har de viktigaste fastlandsbaserade bytespunkterna för de åretruntboendes bastrafik benämnts replipunkter. Totalt föreslås ett system omfattande nio replipunkter och tretton kärnöar, vilka sorterade på upptagningsområden och lokalisering inom norra, mellersta respektive södra skärgården skulle få följande utseende: Replipunkt Räfsnäs Simpnäs Åsättra Vaxholm Boda Sollenkroka Stavsnäs Dalarö Årsta Kärnöar inom replipunktens upptagningsområde Arholma, Tjockö Arholma, Tjockö Ingmarsö Tynningö, Ramsö Svartsö, Gällnö, Stora Möja Svartsö, Gällnö, Stora Möja Runmarö, Sandön, Nämndö Ornö Utö 3.4.3 Samverkande rederier Det finns ett 25-tal entreprenörer som är kopplade till WÅAB:s verksamhet på olika sätt (se bilaga 1 för en komplett lista). Vissa rederier kör i samtrafik med Waxholmsbolaget, andra verkar som entreprenörer av trafik enligt tidtabell eller som förstärkning. En stor del av trafiken utförs inom ramen för managementavtalet med Stockholms Sjötrafik AB. Kompletteringstrafik av servicekaraktär förekommer också. De större entreprenörerna är: 25

Blidösundsbolaget AB. Rederiet övertog våren 2000 en etablerad trafik i norra skärgården med utgångspunkt i Stockholm och trafikperiod apriloktober. Trafiken är fördelad på två linjer via Blidösundet; en mot Gräskö- Tjockö-Arholma och en mot Söderöra-Rödlöga. Trafiken bedrivs med två snabbgående fartyg samt under sommaren även med ångfartyget Blidösund. Antalet resande med Blidösundsbolaget säsongen 2002 uppgick till omkring 75 000. Bolaget har även viss godshantering. Ornö Sjötrafik AB. Rederiet bedriver statsunderstödd, avgiftsbelagd bilfärjetrafik året runt mellan Dalarö och Ornö. Vissa avgångar annonseras i WÅAB:s tidtabell som passagerartur och då normalt med anslutning till SL:s busstrafik vid såväl Dalarö som på Ornö. Stockholms Sjötrafik AB. Rederiet, som övertogs från WÅAB våren 2001, bemannar och utför trafiken med sexton av WÅAB:s skärgårdsbåtar samt sex Djurgårdsfärjor. Strömma Turism och Sjöfart AB. Företaget bedriver under perioden apriloktober taxe- och tidtabellssamarbete med de så kallade Cinderellabåtarna på linjerna från Stockholm (Strandvägen) till Vaxholm-Grinda-Ingmarsö- Husarö-Möja respektive Sandhamn. Under säsongen 2002 reste mer än 140 000 passagerare med dessa linjer via Strandvägen. Utö Rederi AB. Rederiet har bedrivit trafik mellan Årsta och Utö i omgångar sedan 1970-talet. Senaste samarbete påbörjades år 2000 och har fram till hösten 2002 omfattat huvuddelen av trafiken på linjen under april-december, samt sommartid även veckoslutstrafik Dalarö- östra Ornö- Fjärdlång. WÅAB har taxesamarbete med rederiet och ersätter det för det intäktsbortfall som följer av att periodkortsresenärer kan resa på alla turer. Från och med 2003 kommer samarbetet att utökas såväl vad det gäller tider som trader. Totalt beräknas c:a 250 000 resande använda rederiet. 3.4.4 Händelser Under perioden har olika händelser inträffat som till viss del kan påverka trafikering och trafikantströmmar i så väl positiv som negativ riktning. Exempel på händelser som prövats i modellen är: - 1970: Ny trafik Saltsjöbaden-Nämdö, hård vinter - 1974: Oljekris, maskinbefälsstrejk under fyra sommarveckor - 1977: Blidöbåtarnas statistik finns med från detta år - 1979: Ny trafik Landsort, Skogsö, Stockholm-Utö - 1980: Storkonflikt på arbetsmarknaden (april-maj) - 1984: Kapacitetsstarka vinterfartyg sätts i trafik - 1986: Arbetsmarknadskonflikt (okt) SL-bussar ställs in - 1990: Ny generation kapacitetsstarka snabbåtar börjar levereras - 1991: Kuwait-kriget oljekris, kompletterande tvärtrafik inrättas från Boda och Åsättra - 2000: Samarbete med Cinderellabåtarna och Utö Rederi AB - 2001: Cinderellabåtarna med i statistiken, Gåshaga brygga invigs (juni) 26

3.4.5 Gångtimmar Antalet gångtimmar har ökat under perioden. Utbudsökningen har bland annat skett genom fler insatta båtar. Tyvärr har det inte gått att kvantifiera hur pass stor denna förändring är i termer av faktiskt antal turer och linjer respektive som förändring av antal båtar. Uppdelad statistik för antalet gångtimmar för respektive trafikeringsområde finns inte heller att tillgå då båtarna inte är låsta till ett specifikt område utan används mer flexibelt. I underlaget har det därför inte gått att särskilja hur stor del av ökningen som kan hänföras till en produktivitetsökning respektive till ökade resurser. Resursökningen kan i sin tur bestå av en större egen fartygsflotta men även av ett ökat samarbete med olika entreprenörer på olika nivåer. 60 000 Gångtimmar per år 1970-2001 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 14 Utvecklingen av antalet gångtimmar per år, 1970-2001 (Källa: WÅAB) Antalet gångtimmar har under perioden ökat med 91 %, eller c:a 2 % per år. Ökningen har skett från c:a 27 500 gångtimmar år 1970 till c:a 52 500 gångtimmar år 2001 (se figur 14 ovan). 27

Månadsandelar gångtid (tim) över året, snitt 1970-1979 0.18 0.16 0.14 0.12 0.10 0.08 0.06 0.04 0.02 0.00 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 15 Gångtimmarnas variation över året, 1970-1979 (Källa: WÅAB) Säsongsvariationerna antas i princip vara densamma under hela perioden 1970-2001. Diagrammet ovan visar perioden 1970-1979. Motsvarande data har inte redovisats för hela tidsperioden men stickprovskontroll mot senare år indikerar en likartad fördelning som för redovisad tioårsperiod. Gångtid resp passagerarutbud 160 140 120 100 80 60 40 20 174819862079 1934 23 25 25 25 27 28 28 29 29 Gångtid och Passagerare per årsmedeldag Passagerare per medeldag 8000 7000 122 123 124 126 117 109 109 112 111 111 111 115 110 6000 100 101 100 103 103 104 103 105 104 4959 88 93 93 5000 87 76 81 82 4129 4132 79 3910 32903236 34523466 3381 3296 3405 3441 3630 374237733811 3674 34443477 34003236 3145 2940 4000 2384 245225702704 3000 33 32 34 34 33 32 33 30 32 33 31 31 31 29 34 33 32 34 30 33 31 34 144 2000 1000 0 0 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Gångtid per medeldag = utbudstim dag Pass per utbudstim-dag Passagerare per medeldag Figur 16 Antalet gångtimmar och passagerare per årsmedeldag åren 1970-2001 (Källa: WÅAB, egna bearbetningar) 28

Figur 16 visar gångtimmar och passagerare per årsmedeldag. Antalet passagerare per utbudstimme (nedre kurvan) visar på, frånsett ökningen under 1970-talet, en förhållandevis oförändrad belastningsgrad. 3.4.6 Priser och rabatter Det finns ett antal olika typer av kort och taxor för färd med WÅAB: Månadskort, infördes april 1972. Tilläggskort (WÅAB) till ordinarie SL-kort, infördes april 1972. Ö-kort (specialkort som berättigar personer mantalsskrivna på öar utan bro, tunnel eller statlig färja fria resor), infördes 1972. En årlig extra expeditionsavgift infördes från och med år 1991. Båtluffarkort, infördes under år 1985. Kontanttaxa. Figur 17 Utvecklingen, i nominella värden, av olika taxor och kort för åren 1970-2001 (Källa: WÅAB) De nominella och reella prisnivåerna framgår ur figurerna 17 och 18 nedan. kronor 600 Taxa WÅAB 1972-2001 Månadskort 500 400 Tilläggskort Båtluffar-kort 1985- Fastboende ö-kort inkl exp avg 1991- Kontant Sthlm-Husarö 300 200 100 0 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 29

kr, realt, prisnivå dec 2001 600 Biljettaxa för olika biljettyper, realt 1972-2001 Månadskort 500 400 Tilläggskort Båtluffar-kort 1985- Fastboende ö-kort ekl exp avg 1991- Kontant Sthlm-Husarö 300 200 100 0 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 18 Utvecklingen, i reala värden, av olika taxor och kort för åren 1970-2001 (Källa: WÅAB) De reala taxepriserna visar (omräknat till prisnivå dec 2001, KPI) en ökning av taxan för månadskort med 76 % över perioden eller c:a 2 % per år. Tilläggskort har ökat med 126 % eller c:a 2,6 % per år. Ö-kortet har ökat med 104 % eller c:a 10 % per år samt båtluffarkortet med 57 % eller c:a 3,6 % per år. 2 Medelintäkterna per passagerare redovisas i figur 19 nedan. Medelintäkten är härvid beräknad som de nominella intäkterna, omräknade utifrån KPI till prisnivå december 2001, dividerade med antalet passagerare. Under år 1972 infördes kortsystemet. Att notera är att den reala medelintäkten per passagerare år 2001 var på samma nivå som för år 1974. Värdena från medelintäkterna per passagerare, figur 19 nedan, ingår som underlag till modellen. Redovisningen av biljettaxorna ovan tjänar mest som bakgrund och kommentar till diskussionen om medelintäkterna per passagerare. 2 1993 sänktes momsen vilket påverkade priset på båtluffarkortet samt för kontanttaxan. 30

kr 45 Medelintäkt per passagerare, real prisnivå dec 2001 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 19 Medelintäkterna per passagerare i nominella värden, prisnivå dec 2001 (Källa: WÅAB, SCB) 3.5 Bensinpriset Bensinpriset uttryckt i reala termer visar en ökning från 5,30 kr/lit år 1970 till 9,40 kr/lit år 2001. Det innebär en ökning med 2,5 % per år (se figur 20 på följande sida). Det betyder att sett över hela perioden har bensinpriset ökat nästan exakt lika mycket som månadskorttaxan. Utvecklingstakten har dock inte varit jämn. Olika omvärldsfaktorer som energikris (år 1974), Kuwaitkriget (år 1991) m.m. har påverkat priset till kunden. Bensinpriset ingår som en variabel i modellen. 31

Kr/liter Realt bensinpris 1970-2001 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 20 Utvecklingen av bensinpriset, realt, för åren 1970-2001 (Källa: SCB) 3.6 Detaljhandel och konsumentprisindex Den reala detaljhandelsförsäljningen för riket har använts som ett mått på konsumtionen och härigenom - på inköpsaktiviteter i modellen. Variationerna över året ses tydligt med toppar under december månad (julhandel) som följs av en låg nivå under januari-februari månad. Mkr per månad i Sverige 45 000 Real detaljhandelsförsäljning 1970-2001 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 21 Detaljhandelns försäljning åren 1970 2001 i reala termer (Källa: Handelns Utrednings Institut (HUI)) 32

KPI, basår 1980=100 300 250 200 150 100 50 0 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 22 Redovisning av KPI (Konsumentprisindex) för åren 1970 2002, basår 1980 (Källa: SCB) Konsumentprisindex har använts för att ta fram de reala värdena för olika faktorer. Konsumentpriserna har ökat 6,5 gånger sedan år 1970, d v s med i genomsnitt 6,2 % per år under hela perioden. 3.7 Väderleksdata De indata som redovisas här avser inte specifikt skärgården utan gäller för en given mätpunkt, Bromma flygplats, där olika slag av väderleksrelaterade uppgifter har insamlats under lång tid. Figur 23 på följande sida visar på isläget på sträckan Stockholm-Klövholmen och åskådliggör väderläget för perioden 1973-1999. Under åren från slutet av 1970- talet till början av 1990-talet fanns is under varje år och med särskilt besvärliga förhållanden under vintrarna 1985, 1986 och 1987. Några år under mitten av 1990-talet förekom ingen isläggning att tala om. Under den senare delen av undersökningsperioden låg åter isen med ett riktigt isår i början av 1996. 33

Isläget per månad 1973-1999, Stockholm-Klövholmen 0,5= ½ månad, 1=hel månad 0,5 0 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 0-0,5 0,5-1 Figur 23 Isläget per månad för sträckan Stockholm Klövholmen åren 1973-1999 (Källa: WÅAB/SMHI, egna bearbetningar) Figuren ovan visar antalet dagar per månad som varit isbelagda. Värdet 0 till 0,5 anger att upp till halva månaden varit isbelagd. Intervallet 0,5 till 1 anger ett isläge mellan en halv månad upp till hela månaden. Tabellen nedan visar antalet isdagar per år under aktuell period 1973-1999. Tabell 2 Antal isdagar per år 1973-1999 för sträckan Stockholm - Klövholmen År 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Sum antal "isdagar" 11 0 0 81 84 67 102 År 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Sum antal "isdagar" 81 106 96 85 84 135 114 118 29 3 År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Sum antal "isdagar" 0 37 0 0 79 4 125 32 0 29 En hypotes är att isläget påverkar resandet. Ett skäl till detta kan vara att ett läge med mycket is leder till färre resor med egen båt, men det kan även finnas andra skäl som t ex en ökad attraktivitet att ge sig ut i skärgården för att åka skridskor, etc. 34