Sociala förhållanden i Stockholms skärgård

Transkript

1 Sociala förhållanden i Stockholms skärgård

2 Förord I Regionplane- och trafikkontorets (RTK) Regional utvecklingsplan för Stockholms län 2000 (RUFS) föreslås att förhållandena i skärgården blir föremål för fortsatta utredningar som syftar till en delregionplan. Denna delregionplan skall också omfatta sociala förhållanden i skärgården. På samma sätt som för resten av länet är kontorets långsiktiga sociala mål för skärgården goda och jämlika levnadsvillkor. Promemorians syfte är att beskriva några sociala förhållanden och deras utveckling i skärgårdsområdet i Stockholms län. Hur är det att leva i skärgården? Hur har sociala förhållanden förändrats över tiden? Olika delar av skärgården öar med bro eller tunnel, öar med statlig färja och övriga öar jämförs med varandra liksom med förhållandena på fastlandet och i andra jämförbara skärgårdar. Såväl statistik som intervjuer används för att beskriva sociala förhållanden i skärgårdsområdet. Dessa sociala mönster beskrivs med tabeller, diagram och kartor. Föreliggande promemoria har på RTK:s uppdrag tagits fram av Inregia AB. Projektledare på Inregia AB har varit Susanne Ingo. Staffan Forsell och Lena Lundkvist har bearbetat faktaunderlaget till promemorian. Cecilia Henriksson, Gerd Grip och Anette Carlgren har medverkat i analysarbetet och i arbetet med att intervjua personer med god kännedom om skärgårdsborna. Eila Kanerva har ansvarat för monteringen. Cecilia Skedinger har ansvarat för tillhörande illustra-tioner och presentationsmaterial. Projektledare på RTK har varit Tuija Meisaari-Polsa. Stockholm i mars 2001 Bo Malmsten Regionplanedirektör 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...4 UPPDRAGET...6 UNDERLAG FÖR REGIONAL UTVECKLING...6 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN...6 LANDSTINGETS SKÄRGÅRDSPOLITISKA PROGRAM...6 BEFOLKNING OCH LEVNADSVILLKOR...7 STORSTADSNÄRA SKÄRGÅRD...7 SKÄRGÅRDENS BEFOLKNING ARBETE OCH INKOMSTER BOENDE...22 SLUTSATSER SERVICE UTBILDNING DAGLIGVARUFÖRSÖRJNING SAMHÄLLSSERVICE KOMMUNIKATIONER SLUTSATSER LIVET I SKÄRGÅRDEN BARN, UNGDOMAR OCH ÄLDRE VARDAG OCH FEST KULTUR OCH TURISM NATUR OCH KULTURVÅRD SAMHÄLLSENGAGEMANG SLUTSATSER ERFARENHETER FRÅN ANDRA SKÄRGÅRDAR CENTRALA ÖSTERSJÖNS SKÄRGÅRDAR ANDRA STORSTADSNÄRA SKÄRGÅRDAR SLUTSATSER SAMLADE SLUTSATSER BILAGA LÄNKAR TILL SKÄRGÅRDEN BILAGA STATISTIKOMRÅDEN BILAGA KÄLLOR OCH METODER FOREWORD 64 SUMMARY 65 ISSN X RTN

4 SAMMANFATTNING I denna rapport beskrivs de sociala förhållandena i Stockholms skärgård med avseende på befolkningens levnadsvillkor, samhällsservicen och livet i skärgården. En jämförelse görs också med motsvarande förhållanden i andra skärgårdar i centrala Östersjöområdet och i några storstadsnära skärgårdar i Europa och Amerika. Analysen utmynnar i slutsatser som berör frågor av politisk relevans. Bland de områden som behöver uppmärksammas under kommande år återfinns de allmänna kommunikationerna, bostadsförsörjningen, samhällsservice i form av skolor, barnomsorg, äldreomsorg och butiker. Det är viktigt att hitta former som möjliggör situationsanpassade och lokalt anpassade lösningar i synnerhet i den del av övärlden som saknar fasta förbindelser med land (bro, tunnel eller vägfärja). Redovisningen av befolkning och levnadsvillkor i Stockholms skärgård visar att det sker en förhållandevis snabb folkökning i skärgårdsområdet. Befolkningen har ökat med drygt 20 procent på tio år, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som i länet i övrigt. Samtidigt är det tydligt att den största folkökningen skett i de delar av skärgårdsområdet som ligger nära fastlandet och som man kan nå med buss och bil. Kanske bör man betrakta de öar som saknar fasta förbindelser till land som det egentliga skärgårdsområdet? I denna övärld bor nästan 3000 personer. 800 av dessa saknar regelbundna förbindelser året runt. Även i denna del av Stockholms skärgård har det skett en betydande folkökning under de senaste tio åren om än inte lika snabb som på öarna med fasta förbindelser. Prognoser för de kommande åren tyder på att en fortsatt folkökning är att vänta. Det finns också en tydlig överrepresentation av människor i övre medelålder och av yngre ålderspensionärer i skärgårdsområdet jämfört med länet i övrigt. Dessutom är andelen män större. Mönstret förstärks i områden med sämre tillgänglighet. Det har inte byggts så många nya bostäder i skärgårdsområdet. Många inflyttade bosätter sig i stället i fritidshus som övergått till att bli åretruntbostäder. Bostadsförsörjningen i skärgårdssamhällena håller på att bli akut. På sikt kan bostadsförsörjningen för äldre väntas bli en viktig uppgift. Sysselsättningsstrukturen domineras av offentliganställda. Bland övriga finns en mycket stor grupp egenföretagare. Delar av skärgårdsområdet kan med rätta karaktäriseras som en företagstät bygd. Nya typer av näringar sysselsätter allt flera, framför allt olika typer av tjänster. Liksom när det gäller boende finns arbetsplatserna framför allt på de öar som har vägförbindelser med fastlandet. I skärgårdsområdet finns jämförelsevis få med högskoleutbildning och den genomsnittliga inkomsten ligger litet lägre än i Stockholms län som helhet. Den växande turismen innebär en möjlighet till nya inkomster och fler arbetstillfällen i skärgården. De höga fastighetspriserna och beskattningsreglerna försvårar för unga att överta rörelser och att skaffa sig en bostad. Det finns en risk att åretruntboende som bedriver småskalig service, håller marker och natur i hävd och som är starkt engagerade i de lokala förhållandena sådant som traditionellt förknippas med skärgårdens speciella värden konkurreras ut av mer välbärgade och till stor del äldre hushåll med en mer urban livsstil och ekonomi. Samhälleliga regelverk för exempelvis beskattning och bostadsförsörjning spelar en avgörande roll. Samhällsservicen är förhållandevis väl utbyggd. Skolorna, förskolorna och fritidshemmen liksom det kulturutbud och de samhällstjänster som finns i anslutning till 4

5 skolorna, spelar en central roll som centra för det sociala livet i skärgården. Runt skolorna finns viktiga sociala nätverk. På flera öar utvecklas skolan både vad gäller arbetssätt, elevantal, stadier och lokaler. I mellanskär-gården har flera öskolor ett organiserat samarbete. Butikerna är likaså förhållan-devis väl spridda. Många butiker begränsar sitt öppethållande till de tider på året då befolkningen i skärgården är stor. Flera butiker är till salu men spekulanterna är få. Även butikerna är viktiga sociala knutpunkter. Äldreomsorgen och barnomsorgen tycks fungera på de lokala skärgårdssamhällenas villkor. Hemtjänsten är till stor del beroende av lokal arbetskraft och många äldre får stöd av familj och närboende. Det finns också en baksida. Den som inte accepteras kan bli mycket ensam. Det kan till och med bli svårt att rekrytera hemtjänstpersonal. Banktjänster, tandläkarservice, skärgårdsdoktorn och biblioteksservice kommer ut till öarna med egna båtar. Skärgårdstrafiken utgör en grundläggande bas för livet i övärlden. Linjesträckningar, baspunkter på land och tidtabeller ger både praktiska och sociala villkor. Många efterlyser en större flexibilitet. Behovet av lokala transporter mellan öar och på tvären tycks öka i takt med att befolkningen växer, unga hushåll för ett mer rörligt liv och den lokala produktionen ökar. Kommunikationerna är också en avgörande förutsättning för turismen. Utbyggnaden av telekommunikationer i skärgården har snabbt lett till en stor aktivitet. Många skolor och öar har egna hemsidor. Föreningslivet underlättas och många företagare marknadsför sig och sina produkter över Internet. Förutsättningarna för distansundervisning har förbättrats. Det finns många länkar till hemsidor i Stockholms skärgård och andra skärgårdsområden. Livet i skärgården präglas starkt av årstid och säsongsväxlingar. Den växande turismen förlänger säsongen och ger stimulans och upplevelser även för de fastboende. Våren och sommaren är en intensiv tid. Vintertid är livet lugnare. Det lokala engagemanget är starkt, i synnerhet i frågor som gäller trafiken och skolan. Många av de frågor som är viktiga för de sociala förhållandena i Stockholms skärgård återkommer när man gör jämförelser med situationen i skärgårdar i andra länder. Kommunikationerna framstår som en strategisk fråga i alla skärgårdar. I storstadsnära skärgårdar finns gemensamma utmaningar att kunna hantera växande efterfrågan från resursstarka hushåll som vill bosätta sig i skärgårds-området och från en ökad turism. Sammanfattningsvis har följande slutsatser dragits: Skärgårdsområdet är inte enhetligt Kommunikationerna är strategiska Sårbarheten är stor, i synnerhet i de skärgårdssamhällen och för de hushåll som bor på öar som saknar fasta förbindelser med land Bostadsförsörjningen är en stor utmaning Generationsväxlingen är en ödesfråga. Skärgårdsbor som vidmakthåller skärgårdens kulturvärden och service har ofta inte längre råd att bo kvar. Beroendet av den offentliga sektorn är särskilt stort i skärgården. 5

6 Uppdraget Underlag för regional utveckling I Regionplane- och trafikkontorets arbete med den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län 2000 (RUFS) ska också skärgårdsfrågorna integreras. De långsiktiga sociala målen för skärgården är, liksom för övriga delar av länet, långsiktigt goda och jämlika livsvillkor. Denna undersökning syftar till att ge en aktuell bild av sociala förhållanden och deras utveckling i skärgårdsområdet i Stockholms län som underlag för planering och beslutsfattande. Sociala beskriv-ningar har tidigare gjorts för länet som helhet. Studien av de sociala förhållandena i skärgården knyter an till teman och förhållanden som berörts i bl.a. rapporten Social Atlas över Stockholmsregionen 1. Sociala förhållanden Uppgiften har varit att belysa hur det är att leva i skärgården socialt sett? Hur har sociala förhållanden förändrats över tiden? Framför allt uppmärksammas de sociala levnadsförhållandena bland dem som bor i skärgården året runt i denna publikation. 2 I studien har också ingått att jämföra olika delar av skärgården öar med bro/tunnel, öar med statlig färja och övriga öar med varandra liksom med förhållandena på fastlandet och i andra jämförbara skärgårdar. Ambitionen har varit att lyfta fram sådana frågor som kan bedömas vara politiskt intressanta och strategiskt viktiga i ett långsiktigt utvecklingsperspektiv. Landstingets skärgårdspolitiska program Redovisningen av de sociala förhållandena i skärgården har också gjorts så att informationen ska kunna relateras till de övergripande målen för landstingets insatser i skärgården. Dessa ska främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling genom att skapa goda förutsättningar för den bofasta befolkningens utveckling, både hushåll och näringsliv värna skärgårdens miljö-, natur- och kulturvärden utveckla skärgården som besöksmål och rekreationsområde Redovisningen av de sociala förhållandena i skärgården uppmärksammar dessa tre huvudinriktningar med utgångspunkt från främst den bofasta befolkningens situation. 1 Social Atlas Rapport 4, 2000 Regionplane- och trafikkontoret. 2 Begreppet skärgård är inte entydigt. I denna studie har i allmänhet samma avgränsning valts som tidigare använts vid studiet av skärgårdens kommunikationer. I annat fall anges vilken indelning som använts. 6

7 %HIRONQLQJRFKOHYQDGVYLOONRU 0 MD KDU LNOlWW VLJ YLQWHUVNUXG 6Q Q KDU K OMW VLWW WlFNH YHU KXV RFK WUlG )nu VWlQJVOHWXSSHLVNRJHQELOGDU GHW YDFNUDVWH VSHWVP QVWHU PDQ NDQWlQND VLJ)nUHQ NRPPHUSXOVDQGHQHUWLOOJULQGHQQlUMDJNRPPHUPHGPRUJRQPnOHWGHUDVU\JJDUlU GHOYLVVQ WlFNWDI UGHWULYVElWWUHXWHlQLQQHLODPQLQJVVNMXOHW)RGHUKlFNHQlUIXOO PHGVQ VRPMDJWLOOGHUDVI UWUHWPnVWHVRSDERUWLQQDQMDJKlOOHUXSSGHWHIWHUWUDN WDGHNUDIWIRGUHW'HWlUIXOOVWlQGLJWYLQGVWLOODRFKFDJUDGHUNDOOW-DJJnUPLQPRU JRQYlQGDPHGKXQGDUQDRFKVNlPVQlVWDQDWWI UVW UDGHWMXQJIUXOLJDVQ WlFNHWPHG PLQDJURYDNlQJRU (Skärgårdsbryggan) 6WRUVWDGVQlUDVNlUJnUG Stockholms läns skärgård är, liksom andra delar av länet, påverkad av de förändringar som kännetecknar samhällsutvecklingen i stort. Under andra hälften av 1900-talet har en hotande utveckling med minskande folkmängd och utarmning av servicen vänts. Tidigare dominerade areella näringar där fiske, småjordbruk och mångsyssleri var vanliga. Skärgården spelade förr en viktig roll som rekreationsområde och sommarnöje för storstadens befolkning. Denna roll har förstärkts med tiden. Nu marknadsförs skärgården som besöksmål till både inhemska och utländska turister. Numera har utvecklingen vänt och befolkningen ökar åter. 7

8 Flera kustkommuner har en stark befolkningstillväxt. Folkökningen i Värmdö och Vaxholm är bland den snabbaste i landet. På de större öarna har de fastboende ökat i antal de senaste åren medan de små öarnas invånarantal varit ganska oförändrat. Många av de öar som fått ökad befolkning har jämförelsevis goda förbindelser med fastlandet. Närheten till storstaden präglar både ekonomi och befolkningsstruktur. Många insatser görs för att hålla skärgården levande Under flera år har skärgårdens framtida utvecklingsmöjligheter uppmärksammats politiskt och stimulerats inte minst genom samarbete med representanter för skärgårdarna på Åland och i sydvästra Finland. Under de senaste åren har flera skärgårdsprojekt kunnat genomföras med stöd av finansiering från EU. Det finns också ett utvecklat nätverk och livliga kontakter via föreningsliv och samverkansorganisationer mellan Sveriges olika skärgårdsområden. Den nya informationsteknologin har förenklat kommunikationerna mellan människor. Många av skärgårdens föreningar och lokalsamhällen kommunicerar via Internet. 3 Bidrag från offentliga instanser har bl.a. avsett åtgärder för att söka stimulera besöksnäring, lokal produktion och marknadsföring av skärgårdsprodukter samt insatser för att främja kompetensutveckling och företagande i skärgårdsområdet. Kommunerna har ansvar för utbildning, barn- och äldreomsorg m.m. samt planering för bl.a. bostäder. I Stockholms skärgård har landstinget ett särskilt ansvar genom bl.a. skärgårdsstiftelsens verksamhet och huvudmannaskapet för skärgårdstrafiken, som till stor del finansieras via landstingsskatten. Skärgårdsstiftelsens verksamhet inriktas bl.a. på att hålla markområden öppna och tillhandahålla service för att underlätta rörligt friluftsliv. Skärgårdsstiftelsen är en självständig stiftelse som äger och förvaltar mark i Stockholms skärgård. Syftet är att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild samt att underlätta möjligheterna för rekreation och friluftsliv. Stiftelsen ska också arbeta på ett sådant sätt att det gynnar en levande skärgård. Genom skärgårdsstiftelsen förvaltas betydande skärgårdsområden med jord- och skogsbruk, naturvård, kulturvård, viltvård och renhållning. Stiftelsen bedriver också faunavård, t.ex. säl- och fågelinventeringar. Skärgårdsstiftelsen är en stor arbetsgivare i skärgården. Stockholm Information Service och ALMI har också offentligt finansierade resurser för att bl.a. främja besöksnäring och företagsutveckling i skärgården. Skärgårdens utvecklingsfrågor har även uppmärksammats nationellt. Vissa frågor, exempelvis sådana som rör fastighetstaxering, kommunikationer, arbetsmarknad och kompetensutveckling har fått särskilt stor politisk uppmärksamhet. Under de senaste åren har omstruktureringen av statliga verksamheter försvaret, posten, sjöfarten etc påverkat utbudet av arbetsplatser och service i skärgården. Det har bl.a. lett till en ökad politisk aktivitet i regionen för att utveckla nya typer av arbetsplatser i skärgården. 3 Bilaga 1 innehåller en förteckning av skärgårdslänkar på Internet 8

9 Länsstyrelsen har fått ett särskilt uppdrag att ta fram ett miljö- och hushållningsprogram för skärgården. Resultatet av arbetet som bedrivits gemensamt med länsstyrelserna i Uppland och Sörmland har redovisats i december Många av de aspekter som uppmärksammats kan förväntas bli integrerade i kommun-ernas översiktsplaner och i den regionala planeringen. De regionala miljö- och hushållningsprogrammen har också gett underlag till Miljövårdsberedningens betänkande Levande skärgård SOU 2000:67. Även miljövårdsberedningen uppmärksammar vikten av översiktsplaner och föreslår att fördjupade översiktsplaner för kust och skärgårdsområdet ska upprättas senast år En hotande utveckling har vänt På 1970-talet fick den hotande utvecklingen särskilt stor politisk uppmärksamhet. Politikerna beslöt sig för att rikta samhällets insatser till vissa skärgårdssamhällen Blidö-Yxlan, Ljusterö, Svartsö-Ingmarsö, Sandhamn, Möja, Ornö och Utö samt till baspunkter på fastlandet som skulle komplettera serviceutbudet. Idag finns service på fler ställen än i de tidigare utpekade skärgårdssamhällena. På flera öar har folkökningen lett till en ökad efterfrågan på bostäder och lokaler. På andra öar består dock osäkerheten om det framtida befolkningsunderlaget exempelvis för skolan. Samhällena i ytterskärgården är särskilt sårbara. Förhållandena på öar med nära kontakter med fastlandet skiljer sig från situationen på öar som ligger längre ut. Det finns också stora skillnader mellan södra och norra delen av skärgården. I söder finns fler stora öar och stora arbetsplatser medan de norra områdena har en mer utpräglad glesbygdskaraktär. Förutsättningarna förändras Liksom i andra delar av länet påverkas utvecklingen i skärgården av den fortgående urbaniseringen, teknikutvecklingen, internationaliseringen och andra övergripande förändringar. Den snabba strukturomvandlingen, med minskad sysselsättning i industri och areella näringar samtidigt som den offentliga sektorns roll försvagas, märks också i skärgårdsområdet. Skärgårdens invånare och företag blir allt mer influerade av närheten till Stockholm. Förutsättningarna för distansarbete innebär tillfällen för många olika yrkesgrupper att kunna välja bostad och arbetsplats på ett friare sätt än tidigare. Flera öar med förhållandevis goda kommunikationer och jämförelsevis bekväma restider från storstaden kan erbjuda en konkurrenkraftig livsmiljö. Med dagens begränsade utbud av nya bostäder och en stark efterfrågan, som driver upp bostadspriserna i storstadsregionen, är boende i skärgården ett attraktivt alternativ. Många väljer att bosätta sig permanent i tidigare sommarhus. Denna utveckling präglar naturligtvis också de sociala förhållandena. Befolkningen åldras samtidigt som nya typer av hushåll etableras i skärgården. Med nya typer av jobb följer också ökade krav på kunskap. Nya hushåll har ofta en annorlunda livsstil jämfört med de gamla skärgårdsborna. Det märks inte minst i resmönster, fritidsaktiviteter och inköpsvanor. Ökad turism innebär både arbetstillfällen och inkomster samt ett rikare utbud av kultur och nöjesliv. Samtidigt ökar konkurrensen om smultronställen och knappa resurser, exempelvis tillgången till färskvatten. Etablerade sociala nätverk bryts upp och nya etableras. 9

10 Skärgårdens befolkning Befolkning 1997 Singö Övriga öar WÅAB:s båtlinjer vintertid, turtäthet Dagligen Mestadels veckoslut Gräns för skärgårdsområdet Väddö Ålands hav Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga N Ljusterö Ingmarsö Stora Nassa Svenska högarna S Ljusterö Möja Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Muskö Huvudskär Rånö Utö Östersjön Nåttarö Torö Landsort km Öar i Stockholms skärgård med bofast befolkning 1997 Källa: RTK:s geografiska databaser Kartan ovan visar var det fanns bofast befolkning år 1997 samt huvudnätet i skärgårdstrafiken. Av kartan framgår också hur skärgården avgränsats. 10

11 Folkmängden ökar År 1997 bodde nästan personer permanent i skärgården. I slutet av 1999 hade befolkningen ökat till drygt Befolkningen har ökat med drygt 20 procent under den senaste tioårsperioden, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som för länets befolkning i genomsnitt. Under 1999 ökade skärgårdens befolkning med 285 personer. 112 barn föddes och 119 personer avled. Fler personer flyttar in till skärgården än som flyttar därifrån. Ökningen har dock inte varit lika stor i hela skärgårdsområdet. Under tioårsperioden hade 58 öar som tidigare var obebodda fått fast befolkning ökat. Samtidigt minskade befolkningen på totalt 72 öar under samma tioårsperiod. 35 öar avfolkades helt. Tillväxt på öar med bra kommunikationer Som en konsekvens av att allt fler bor permanent i skärgården, har även antalet fastigheter med mantalsskriven befolkning ökat. Man kan se en tydlig skillnad i områden med olika goda kommunikationer. Mellan 1987 och 1997 steg antalet med nästan fastigheter till cirka Den största delen, nästan 3 700, avsåg fastigheter på öar med fast vägförbindelse med fastlandet. På öar med fast förbindelse till fastlandet har befolkningen ökat med nästan 25 procent. Befolkningsutvecklingen på öar med olika tillgänglighet, antal Antal fastigheter med mantalsskriven befolkning 1987 Befolkning 1987 Antal fastigheter med mantalsskriven befolkning 1997 Befolkning 1997 Öar med fast förbindelse Öar som trafikeras dagligen Övriga öar Totalt Befolkningsutvecklingen på öar med olika tillgängligheter, procent. Befolkningsökning Ökning fastigheter med befolkning Antal procent Antal procent Öar med fast förbindelse , ,4 Öar som trafikeras dagligen , ,5 Övriga öar , ,9 Totalt , ,9 11

12 De flesta har vägförbindelse Totalt bor drygt tre fjärdedelar av skärgårdens befolkning på öar med fasta förbindelser till fastlandet. Endast sex procent bor på öar som saknar regelbunden kollektivtrafik till land. Av öar med fast vägförbindelse (bro, tunnel eller vägfärja) med fastlandet har Väddö, Vätö, Blidö, Ljusterö, Rindö och Vindö vardera över 500 invånare. Singö, Björkö, Yxlan, Skarpö, Muskö, Torö och Mörkö tillhör också denna kategori. På var och en av dessa öar bor mellan 100 och 500 invånare. Den största befolkningsminskningen har skett på Mörkö som minskat med 16 invånare. De mest befolkade öarna i nästa kategori, dvs. de öar som vardagar har året-runtförbindelse är Tynningö, Ingmarsö, Möja, Runmarö, Ornö och Utö. På vardera av dessa sex öar bor mellan 100 och 500 invånare. Bland de öar som trafikeras året runt finns även fyra öar med mellan 50 och 100 invånare, nämligen Arholma, Ramsö, Svartsö och Sandön. Ungefär personer bor på öarna med året-runtförbindelse. Den största befolkningsökningen har skett på Tynningö, Ornö och Runmarö. På Möja har befolkningen minskat med 23 personer sedan En minskning med 15 personer har skett i Stegesund. För Sandön har befolkningstalet sjunkit med 14. Den permanenta befolkningen på öar som saknar regelbunden åretruntförbindelse är totalt drygt 800. De befolkningsmässigt största öarna är Storholmen med över 50 invånare samt exempelvis Högmarsö och Kymmendö. 12

13 Tillgänglighet 1997 Öar med fast förbindelse Öar som trafikeras dagligen Övriga öar Typ av fastlandsförbindelse Bro Vägfärja Tunnel WÅAB:s båtlinjer vintertid, turtäthet Dagligen Mestadels veckoslut Uppsala Gräns för skärgårdsområdet Singö Väddö Vätö Björkö Arholma Ålands hav Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga S Ljusterö N Ljusterö Ingmarsö Möja Stora Nassa Svenska högarna Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Rånö Muskö Utö Huvudskär Östersjön Torö Nåttarö Landsort km Tillgänglighet till öar i skärgården Källa: RTK:s geografiska databaser, länsstyrelsens skärgårdsindelning samt WÅABs vintertidtabell

14 Fler äldre och fler män Fördelningen mellan män och kvinnor avviker påtagligt från för-hållandena i övriga länet. Det finns fler män i skärgården (53 procent) jämfört med länet som genomsnitt (49 procent). Det gäller särskilt öar som saknar regelbunden året-runtförbindelse. Skillnaden är ännu större för de som är äldre än 65 år. I skärgården är mer än hälften i denna åldersgrupp män. I länet totalt är bara 40 procent av befolkningen över 65 år män. Könsfördelning 1997 på öar med olika tillgänglighet, procent Befolkning 1997 Befolkning1997, 65-W Män, procent Kvinnor, procent Män, procent Kvinnor, procent Öar med fast förbindelse Öar som trafikeras dagligen Övriga öar Totalt Länet Andelen personer som är över 65 år är högre än för länet totalt. Lägst andel äldre finns på de öar som har året-runt-trafik och högst andel finns på öar som saknar regelbunden året-runt-trafik. Skärgårdsbefolkning Personer 65 år och äldre Totalt 65-w Totalt 0-w Andel 65-w procent Öar med fast förbindelse ,0 Öar som trafikeras dagligen ,0 Övriga öar ,3 Totalt ,9 Länet ,8 14

15 Åldersfördelning i skärgården och länet i slutet av 1999 % 2,5 Skärgården Länet 2,0 1,5 1,0 0,5 0, år Många flyttar till skärgården År 1999 flyttade ungefär tusen personer ut från skärgården medan drygt 1300 personer flyttade dit. Påfallande många som flyttar in till skärgården är i övre medelåldern eller i åldrar nära pensioneringen. De som lämnar skärgården är framförallt ungdomar runt 20 år. I denna ålder är det vanligt att man lämnar föräldrahemmet. Detta innebär att skärgårdens redan speciella åldersstruktur förstärks. In- och utflyttade till skärgården Antal Inflyttare Utflyttare Diagrammet ovan visar att inflyttningsnettot till skärgården till stor del består av hushåll i åldrar mellan 25 och upp till pensionsåldern. Särskilt stor nettotillväxt sker i åldersgruppen år. år 15

16 Befolkningen väntas fortsätta att öka Den befintliga befolkningsprognosen 4 för utvecklingen i Stockholms län under de kommande sju åren har här brutits ned för skärgården 5. Landstinget räknar med en fortsatt folkökning med drygt 2000 per-soner under de kommande sju åren. Prognos 2000 för skärgården År Befolkning Folkökningen väntas fortsätta bli jämförelsevis stor i åldrarna nära pensionsåldern. Samtidigt kommer den stora gruppen av människor i övre medel-åldern eller som nu är unga ålderspensionärer att åldras. Det dröjer ännu några år innan denna stora grupp blir riktigt gammal. På några decenniers sikt kan man dock förvänta sig en mycket stor ökning av människor i riktigt höga åldrar i skärgården, förutsatt att de inte väljer att flytta bort från skärgården igen. Under de kommande åren kan också den jämförelsevis stora gruppen barn som nu är i tioårsåldern väntas bo kvar i skärgården under sin tonårsperiod. Tonåringarna kommer därför sannolikt att bli betydligt fler under de kommande åren än de är för närvarande. Under 1999 var en jämförelsevis stor andel av inflyttarna yngre; i åldrar runt de trettio. Även under de kommande åren väntas en inflyttning av hushåll i dessa åldrar. Arbete och inkomster Färre högutbildade Befolkningen i skärgården har något lägre utbildningsnivå 6 än befolkningen i länet. I diagrammet på nästa sida beskrivs befolkningen år fördelade på utbildningsnivå för skärgårdsområdet och länet. I skärgården finns en något högre andel av befolkningen med lägre utbildningar och en lägre andel med eftergymnasial utbildning. 4 Landstingets prognos Skärgården definierad som ett antal statistiska delområden, se bilaga 6 RTK, ODB, Utbildning , källmaterialet är ej könsuppdelat 16

17 Befolkningens utbildningsnivå, procent Skärgård Länet Folkskola, grundskola, uppgift saknas Gymnasieutbilning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning Hög förvärvsintensitet Som en följd av att det finns en större andel äldre i skärgården än i övriga länet är andelen personer i yrkesverksamma åldrar mindre. I länet totalt befinner sig 61 procent av alla invånare i åldern 20 till 64 år. För skärgårdsbefolkningen är denna andel endast 57 procent. Förvärvsintensiteten bland skärgårdsborna i arbetsföra åldrar är dock något högre än bland övriga länets befolkning. Andelen sysselsatta skärgårdsbor i åldrarna år uppgår till 76 procent att jämföra med förvärvsintensiteten i länet som är 74 procent. Sysselsättning Personer år efter kön och tillgänglighet Totalt Andel sysselsatta procent Kvinnor Män Sysselsatta Sysselsatta Totalt Andel sysselsatta procent Öar med fast förbindelse Öar som trafikeras dagligen Övriga öar Totalt Den högre sysselsättningsgraden gäller speciellt männen. I länet totalt är det en liten skillnad mellan män och kvinnor i förvärvsintensitet (74 respektive 73 procent). För skärgårdsborna är skillnaden betydligt större (79 respektive 74 procent). Många offentliganställda 1998 fanns knappt sysselsatta inom skärgårdsområdet. Eftersom Muskö och Oskar-Fredriksborg intill Vaxholms fästning räknats till skärgården och båda dessa militära anläggningar är stora arbetsplatser blir Offentlig förvaltning och försvar den vanligaste branschen i skärgården. Hela 43 procent av de sysselsatta återfinns här. Detta är en mycket stor skillnad jämfört med Stockholms län som 17

18 helhet. De därnäst största branscherna är Hälso- och sjukvård, Hotell- och restaurangverksamhet och Byggverksamhet. I tabellen nedan visas de fem vanligaste branscherna i skärgården tillsammans med antalet sysselsatta och hur många procent de motsvarar samt jämförelser med länet. Tabell: De vanligaste branscherna i skärgården och i Stockholms län Skärgården Länet Bransch Antal sysselsatta procent procent Offentlig förvaltning och försvar Hälso- och sjukvård Hotell- och restaurangverksamhet Byggverksamhet Utbildning Skärgården har också en större andel sysselsatta inom Hotell- och restaurangverksamhet och byggverksamhet än länet som helhet. Inom den för länet största branschen Hälso- och sjukvård har skärgården dock lägre andel sysselsatta än länet som helhet. Polisen har nyligen etablerat telefoncentraler för anmälningar av enklare brott på Sandhamn, Arholma och Ornö. Dessa brottsanmälningsjourer har inneburit ett värdefullt tillskott av arbetsplatser på öarna. Sandhamn har nog varit en av de öar som trots den dåliga sommaren haft många besökare. Det finns ju tre krogar att sitta och hänga på om det regnar. Det har varit mycket folk även i helgerna nu under hösten. Gamla Sandhamns Hotell har nu börjat växa på höjden och på Seglarrestaurangen byter man ventilationssystem. Där ska man även bygga om köket under vintern. Så det blir en vinter till när det hamras och bankas. (Sandhamn , Pia, Skärgårdsbryggan) Enmansföretag I skärgården är företag med anställda i stor utsträckning verksamma inom servicenäringarna (hotell, restaurang, handel och transport). Vid mitten av 1990-talet svarade enmansföretagen dock för närmare hälften av sysselsättningen inom den privata sektorn 7. Företagsamheten var störst i Norrtälje och Österåkers kommuner. De flesta enmansföretag var verksamma inom tjänstesektorn samt inom tillverknings- och byggnadsbranschen. Många enmansföretag var jäm-förelsevis unga, endast var tredje företagare hade varit verksam i skärgården i minst femton år. De flesta arbetade heltid och hade inget annat arbete vid sidan om. De viktigaste produktionsförutsättningarna för enmansföretagen i skärgården var kapaciteten på eloch telenätet samt boendemiljön. Även tillgängligheten till fastlandet uppgavs som viktig. De ansåg själva att boendemiljön var en av de viktigaste fördelarna med att vara etablerad i skärgården. De långa avstånden, kommunikationerna och transporterna är en nackdel. Turismens kraftiga säsongs-variationer och starka koncentration till sommarmånaderna är en annan svaghet. 7 Enmansföretag i Stockholms skärgård, Inregia

19 Företagen i skärgården har en låg personalomsättning jämfört med fastlandet där arbetstillfällena 8 är fler. Det innebär samtidigt att arbetsmarknaden är snäv. Framför allt traditionellt kvinnliga yrken som offentlig administration, vård och omsorg samt försäljning är underrepresenterade i skärgården. Tidigare studier av näringsliv och arbetsmarknad har också visat att nyföretagande och befolkning ökar på öar med bra förbindelser, skärgården utvecklas som produktionsmiljö för avsättning på storstadsmarknaden t.ex. rehabilitering, kultur, turism, distanstjänster (t.ex. telefonväxel), skärgården kan ses som en konsumtionsmiljö för speciella tjänster t.ex. sjösäkerhet, lotstjänster, försvar, kustbevakning, naturvård, skärgårdstrafik och tillsyn, företag i basnäringar ofta funnits länge (jord o skogsbruk, fiske). EU- program i skärgården Mål 2 Öarna Genom ett nytt EU-program finns möjligheter att få bidrag till att finansiera utvecklingsprojekt i övärlden som avser följande: Kultur och miljö Lokalt anpassade servicelösningar Lokal mobilisering Samverkan inom näringslivet Kunskaps- och kompetensutvecklande åtgärder Infrastrukturella åtgärder Interreg IIIA Skärgården I projektet Skärgårdssmak avser man att fortsätta arbeta med att utveckla Europas bästa kustkök, serverat på krogarna med råvaror från närområdet. Hantverksprojektet fortsätter också. Inom projektet ska man även dra igång projektet Skärgårdssmak för butikerna. Växtkraft Mål 3 Programmet ger stora möjligheter för olika utbildningsinsatser. Nytt för den här programperioden är att det inte bara gäller företag med anställda utan också ensamföretagare och skolor m.fl. 8 Socioekonomisk analys av Stockholms-, Ålands- och Egentliga Finlands skärgård, Inregia

20 Lägre inkomster Den genomsnittliga inkomsten för de permanent boende i skärgården ligger något under genomsnittet för länet. Inkomsten har beräknats för personer som är 20 år eller äldre. Medelinkomster 1996 jämfört med hela Stockholms län. Män Kvinnor Totalt Medelinkomsinkomst Index Medel- Index Medelinkomst Öar med fast förbindelse 203,0 1,01 136,1 0,98 171,2 1,01 Öar som trafikeras dagligen 169,9 0,84 125,3 0,90 149,7 0,89 Övriga öar 199,8 0,99 115,2 0,83 163,2 0,97 Totalt 197,5 0,98 133,2 0,96 167,4 0,99 Länet 201,4 1,00 138,5 1,00 168,8 1,00 Index Såväl männen som kvinnorna i skärgården har en sammanlagd förvärvsinkomst som är lägre än den för länet. Genomsnittsinkomsten för den manlige skärgårdsbon är cirka kronor lägre per år än genomsnittet för länet. I skärgården är kvinnornas inkomst ungefär lägre än männens. Drygt kronor om året skiljer mellan skärgårdskvinnorna och övriga kvinnor i länet. En företagsam bygd Nils Rasmusson har varit och är aktiv i Blidöbygdens företagarförening med ungefär 130 medlemmar, som han var med att starta på 70-talet, och i Blidöbygden Blidöbygden 2000 är en ideell och opolitisk förening som har till syfte att verka för en meningsfull sysselsättning i Blidöbygden och att skapa fler arbetstillfällen så att skärgården hålls levande. Föreningen har närmare 120 medlemmar, såväl fast- som fritidsboende. Nils beskriver Blidö som Sveriges mest småföretagstäta bygd följd av Gnosjötrakten. Bland totalt 1100 personer finns 130 företag. Till Blidöbygden räknas Blidö, Yxlan, Furusund, Gräskö, Söderöra, Norröra, Svartlöga och Rödlöga. I Blidöbygden bor många med höga positioner i samhället. Där finns ca sommarhus. Därför finns det gott om arbete för duktiga hantverkare snickare, rörmokare, elektriker etc. Blidöbygden har en hög status. En stor fördel är att det är nära till Arlanda och att ön har bredbandsanslutning. Inom Blidöbygden 2000 inventeras kompetens, resurser, idéer m.m. och de söker finna ändamålsenliga fastigheter och mark för fler företagsetableringar. De inriktar sin verksamhet på följande branscher: Administration/Data Blidöbygdens Ryttarförening Blidöhälsan~Caritas Konst och kultur Turism Föreningen Helmis Vänner Branschvis söker de gemensamt utveckla idéer och hitta former för att utveckla dem, ofta i dialog med länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan ibland stötta med finansiering i inledande skeden. Det har visat sig svårt att arbeta med stöd av EU bidrag eftersom detta fordrar så mycket administration. 20

21 Ett resultat av deras ansträngningar är att ett numera privat företag, som driver inkassoverksamhet huvudsakligen åt landstinget, etablerades på Blidö. Satsningen på Blidö värdshus är också ett resultat av gemensamma ansträngningar. Det är bra att vara anställd Jonas Linell arbetade förut på heltid som byggnadssnickare på Arholma och hans sambo var hemma med barnen. Nu har båda fått nya jobb. De arbetar nämligen båda på polisens nya anmälningscentral, som kom till ön i höstas. Totalt arbetar 18 personer där. Jonas arbetar halvtid och hans sambo heltid. Centralen tar emot anmälning om mindre brott från hela Stockholms län. Centralen är öppen mellan 7-22 så arbetstiderna växlar. Jonas jobbar ganska ofta sent på kvällen. Han och hans fru väljer olika arbetstider för att klara av barnen. Egenföretagandet är inte bara en dans på rosor. Och då gäller det inte bara skatter. Det är ibland alltför stora krav och misstro från myndigheterna. Snickarjobb finns över vintern, men det är mycket att passa och ta ansvar för. Presenningar ligger på taket och man måste kolla om de kommer att ligga kvar när det blåser. Projekten tar lång tid, de drar ut på tiden, materialet kommer inte i tid och ofta passar det inte. De som ger honom uppdragen finns lite för nära, de blir egentligen inte kunder på vanligt sätt. Jonas tycker att han befinner sig i ett vägval. Ska han fortsätta att vara egen eller arbeta som anställd? Men det är svårt få fast anställning. Det är en ny känsla att gå till jobbet. Förut gick allt dygnet runt. Just nu känns det jätteskönt, det är nästan som att ha semester. Han behöver inte ta med sig jobbet hem. Lokal marknad på Möja Jan Ola Öding anser att den nybildade företagarföreningen på Möja är något att vara glad åt. Nästan alla är med. Föreningen innebär att exempelvis kommunen har någon att ta kontakt med om något jobb behöver utföras på ön. Annars kan det vara lättare att anlita någon entreprenör från fastlandet. Det är bra om nyinflyttade har andra yrken än de som redan finns. Den lokala marknaden är rätt begränsad. Hög efterfrågan på säsongsarbetskraft Ann-Marie Johanssons 9 erfarenhet är att man idag snarare har problem med att rekrytera arbetskraft i skärgården än med arbetslöshet. Rekryteringssvårigheterna beror på att det ofta är säsongsarbeten som erbjuds. De skärgårdsbor som nu arbetar långt hemifrån och som skulle vilja ha ett arbete på nära håll söker inte säsongsarbeten. När det gäller situationen för arbetslösa som bor i skärgården har Ann-Marie hört talas om exempel på personer som upplevt att regelverket får ett löjets skimmer över sig. Att infinna sig vid arbetsförmedlingen kan innebära en tvådagarsaktivitet, på grund av långa restider och att arbetsförmedlingen har vissa öppettider. Sådana förhållanden gör att det kanske inte blir meningsfullt att överhuvudtaget anmäla sig som arbetslös. En lösning för skärgårdsborna blir därför i många fall att sträva efter flera olika sysselsättningar som kompletterar varandra över året. Ann-Marie tycker att det skulle vara bra om arbetsförmedlare och andra myndighetspersoner i stället själva fick ta sig ut till öarna. Vidare bör myndigheter och andra samhällsaktörer föregå med gott exempel genom att flytta ut mer service och myndighetsfunktioner för att förbättra förutsättningarna för ett levande lokalsamhälle. 9 Ann-Marie Johansson, projektledare för projektet Företagssam Skärgård. 21

22 När det gäller möjligheterna till fortbildning betonar Ann-Marie att den nya tekniken inte allena är saliggörande. Många hushåll har fortfarande bara tillgång till telefon. Dessutom krävs det eldsjälar. Erfarenhetsmässigt har studieförbunden visat svagt intresse för att erbjuda kurser och utbildning på plats i skärgården. Boende Nya bostäder? De begränsade möjligheterna att bygga nytt och de höga överlåtelsepriserna och fastighetsvärdena för befintliga hus begränsar förutsättningarna för unga hushåll och andra med låga och genomsnittliga inkomster att kunna förvärva eller ärva en bostad i skärgården. Idag finns det dessutom mycket få hyreslägenheter i skärgården totalt sett och andelen är mycket låg jämfört med förhållandena i andra delar av länet 10. På många öar efterfrågas denna typ av boende. SIKO (Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation) har en särskild arbetsgrupp som bl.a. arbetar med att skapa möjligheter för att bygga hyresbostäder. De har fört en diskussion med länsstyrelsen. Principexempel ska tas fram som beskriver hur det kan gå till att bygga hyresbostäder i skärgården. Utmaningarna ligger bl.a. i att hitta lämpliga upplåtelseformer som inte påverkas av den starka efterfrågan på den öppna fastighetsmarknaden utformning av hyreskontrakt så att de kan kvarstå hos de permanentboende lämpliga ägandeformer låga byggkostnader finansiärer lämpliga områden att bebygga intill befintliga samhällen där det råder strandskydd Behovet av hyresbostäder för de bofasta uppmärksammas både i det miljö- och hushållningsprogram för skärgården som länsstyrelsena i Stockholms, Uppsala och Sörmlands län utarbetat och i Miljövårdsberedningens utvärdering av de regionala miljö- och hushållningsprogrammen. Delar av skärgården är utsatta för ett starkt bebyggelsetryck, som är betingat av närheten till den växande storstaden. Bebyggelsetrycket innebär en stor efterfrågan på både permanentbostäder och fritidshus som resulterar i höga priser och höga taxeringsvärden. De höga fastighetsvärdena och den höga fastighetsskatten innebär ett stort problem för den bofasta skärgårdsbefolkningen. Det behövs både hyresbostäder och mindre bostäder för unga och äldre. Bostadsförsörjning till rimliga priser är en angelägen fråga. Alla skärgårdskommuner utreder hur bebyggelsen i skärgården ska utvecklas och diskuterar sitt förhållningssätt till de många skilda intressena i skärgården. De flesta kommunerna ser positivt på att det kommer fler permanentboende i skärgår- 10 Rtk, PM 29:99, Bostäder i skärgården 22

23 den och vill verka för en levande skärgård. Trots att kommunernas kon-kreta planer på bebyggelse i skärgården är få, så har de i alla fall börjat ta sig an de speciella frågor som är förknippade med bostadsbyggande i skärgården. Skanska planerar att bygga tjugo lägenheter modell Bo Klok på Kyrkmalmen i närheten av kyrkbryggan på Ornö. Med handikappanpassning av förslagsvis fem av lägenheterna skulle de efterlängtade pensionärsbostäderna kunna bli verklighet på samma gång. Husen kommer att kunna stå på plats tidigast om cirka två år. Många har anmält intresse. De höga taxeringsvärdena är ett stort bekymmer. Just denna morgon hade Nils Rasmusson fått ett samtal från en olycklig rörelseidkare. Den rörelse mannen ärvt råkar ligga vid vattnet. Hans verksamhet är säsongsbetonad och inbringar inte så stora inkomster. Samtidigt har marken åsatts ett högt taxeringsvärde. Det betyder att han kan få en stor restskatt. I realiteten måste han nog låna till skatten. Det gör att han tvingas sälja och får flytta därifrån på sikt. Bostäderna är likaså högt taxerade. Priserna är ju lika höga som i Stockholms villaområden. Ungdomarna har inte råd att köpa dem. Det blir svårt med föryngringen. Det vore bra om det fanns hyresbostäder. Det kan nog också komma att behövas i framtiden när alla som idag är runt pensionsåldern blir riktigt gamla och kan få svårt att klara sig i sina nuvarande hus. Det behövs fler barn på Nämdö Kerstin Carlsson berättar att Nämdö har hamnat i en svacka så att antalet skolbarn sjunker drastiskt. Idag finns det tio barn i skolan, klasserna 1-9. Det finns fyra småbarn som samtliga bor på öarna runt omkring, men de är riktigt små. Därför behövs det bostäder så att folk med barn kan flytta ut till Nämdö. De två intresseföreningarna arbetar för att få hit bostäder, men frågan är vem som ska finansiera byggandet. Kyrkan har mark som kan bebyggas. Alla är välvilliga men ingen vill ta det slutliga ekonomiska ansvaret. Det värsta är att det är så akut. Eftersom det är svårt att få tag på bostad, blir det folk som redan är inköpta på ön som bosätter sig där. Kommunen har satsat på Sandhamn och det är ju roligt. Till Nämdö behövs både arbetsplatser och bostäder så att skolan får ett bättre underlag. Allt fler bosätter sig i fritidshus Antalet fritidshusfastigheter är mer än fem gånger så många som antalet fastigheter med permanentboende. Med åren har fritidsfastigheterna blivit allt mer utrustade och många av dem utnyttjas nu även på höst, vinter och vår. Priserna är ofta jämförelsevis höga vid överlåtelse. 23

24 Fritidsfastigheternas fördelning på de olika ökategorierna skiljer sig åt från permanentfastigheterna. Inte oväntat finns det förhållandevis fler fritidsfastigheter på öar som saknar regelbundna förbindelser med fastlandet. En stor andel av de som bosatt sig året runt i tidigare fritidshus är i åldern år. 11 Mer än en femtedel är i femtioårsåldern. Bland de som flyttat ut i tidigare fritidshus är andelen högutbildade högre (26 procent) än i länet i genomsnitt (23 procent). Befolkning som mantalsskrivit sig på fritidsfastigheter Åldersfördelning i procent Åldersgrupp Landstingets befolkningsregister och SCB:s fastighetstaxeringsregister 24

25 Permanentade sommarhus Singö Antal personer Övriga öar WÅAB:s båtlinjer vintertid, turtäthet Dagligen Mestadels veckoslut Gräns för skärgårdsområdet Väddö Ålands hav Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga N Ljusterö Ingmarsö Stora Nassa Svenska högarna S Ljusterö Möja Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Muskö Huvudskär Rånö Utö Östersjön Nåttarö Torö Landsort km Fritidshus som övergått till att bli åretruntbostäder Källa: Landstingets befolkningsregister och SCB:s fastighetstaxeringsregister 25

26 Vision om framtiden Lill Schiermans vision om skärgården idag och i framtiden är att den ska vara ett samhälle i samhället. Med detta menar hon att skärgården inte får bli en förort till Stockholm. Livet i skärgården måste vara mer än att bara bo. Av central betydelse för att förverkliga detta är att det finns förutsättningar att utnyttja de möjligheter som finns på plats. Det är utmärkt att företag utlokaliserar delar av sin verksamhet och med olika samhällsinitiativ, men det mest betydelsefulla är att underlätta och uppmuntra start av egna företag med en förankring i förhållandena på plats (t.ex. gårdsslakterier, garveri och vävning). Lill Schiermans önskelista till beslutsfattarna om insatser för att underlätta livet i skärgården: Beakta de historiska sambanden och utgå från det som gör skärgården unik. Utgångspunkt för olika insatser måste vara en idé om vad skärgården bör vara och hur vi vill att den ska se ut om 50 år. Vilka turister vill vi ha? Stockholms skärgård kan aldrig bli lika känt som Kanarieöarna! Börja med barn och ungdomar och se till att de trivs så att de vill komma tillbaka! Skapa förutsättningar för att utveckla de näringar som har varit och som fortfarande har en förankring i skärgården. Utveckla det som finns på plats. Skärgårdsbornas behov måste vägas mot vad naturen tål det är akut att besluta om åtgärder som räddar våra stränder. Detta främjar inte i första hand levnadsförutsättningarna för dagens skärgårdsbor, men har stor betydelse för möjligheterna att leva i skärgården om 50 år! Ändrade regler för fastighetstaxeringen är det mest angelägna för att skapa förutsättningar för generationsskiften idag är det omöjligt. Det är obegripligt att man ska betala så mycket skatt för att man bor vid vatten vattnet är våra vägar! Acceptera olika lösningar för olika delar av skärgården när det gäller kommunikationer förhållandena varierar stort. Bostäder för unga kan väl vara bra. Bör hellre drivas fram av människor själva om tillräckligt många återvänder och vill bo i skärgården efter utbildning så kommer de också se till att det finns bostäder på ett eller annat sätt. Slutsatser Redovisningen av befolkning och levnadsvillkor i Stockholms skärgård visar att det sker en förhållandevis snabb folkökning i skärgården. Befolkningen har ökat med drygt 20 procent under en tioårsperiod, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som i länet i övrigt. Samtidigt är det tydligt att den största folkökningen skett i de delar av skärgården som ligger nära fastlandet och som man kan nå med buss och bil. Det är också där de flesta arbetsplatserna finns. Kanske man bör betrakta de öar som saknar fasta förbindelser till land som det egentliga skär-gårdsområdet? Utvecklingen på de öar som har vägförbindelser förefaller på många sätt att likna den utveckling som sker i andra småhusdominerade orter och områden i Stockholmsområdets omland. Överrepresentationen av jämförelsevis äldre hushåll och det faktum att andelen män är något högre i skärgården, liksom att sommarhusen börjar bebos året om av i synnerhet äldre, kan kanske tyda på att många väljer att flytta ut hit i anslutning till att de pensionerar sig. Många av de som inte längre behöver ta sig till jobbet varje dag och som har förmånen att kunna välja var de vill bo, tycks välja skär- 26

27 gården. Kanske männen flyttar ut i sommarhuset medan hustrun fortfarande jobbar och bor kvar i lägenheten eller villan närmre Stockholm? Det sker också en inflyttning av hushåll i yngre åldrar. Andelen barn är ganska stort. Man kan därför förutse en ökad andel tonåringar i skärgården under de kommande åren. Det innebär bl.a. fler elever på högstadiet och ökad efterfrågan på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i skärgården. Åldersstrukturen med en stor andel äldre förstärks genom flyttmönstren. På några decenniers sikt kan därför andelen gamla väntas öka mycket starkt i skärgården ännu mera än i länet i övrigt. Dessa iakttagelser understryker allvaret i bostadsförsörjningssituationen. De svårigheter att bygga nya bostäder för den bofasta befolkningen som redan uppmärksammats av exempelvis SIKO, länsstyrelsen och miljövårdsberedningen, behöver tas på allvar. Nya bostäder med rimliga boendekostnader och för bl.a. äldre och funktionshindrade behöver tillkomma i skärgårdsområdet under de kommande åren. Man kan också förutse ett ökat behov av äldreomsorg på sikt. Skillnaderna inom skärgårdens olika delar behöver uppmärksammas särskilt. På de öar som har jämförelsevis sämre tillgänglighet med allmänna kommunikationer är varken folkmängd eller befolkningsstruktur stabil nog för att det ska finnas ett långsiktigt uthålligt underlag för service och lokalt näringsliv. De höga markvärdena och reglerna för taxering och fastighetsbeskattning är ett stort problem. Vaxholmsbåt 27

28 Service Utbildning Skärgårdsskolor i samverkan Skärgårdsskolorna är samlingsnamnet för skolorna på Möja, Svartsö, Runmarö, Sandhamn och Nämdö. Skolan är en naturlig och viktig samlingspunkt för öarnas fasta befolkning med bl.a. kommunbibliotek på varje skola. Skolorna är sinsemellan ganska olika med varierande förutsättningar och profiler men gemensamt är att eleverna bildar grupper innehållande olika skolår, vilket medför ett utpräglat individanpassat arbetssätt. 12 Varje skola har, trots att de ligger under samma organisation, sin egen kultur och profil. Kommunikationen mellan skolorna försvåras av sparsamma båtturer under lågsäsong. När skolorna är igång har sommarfolket stängt sina hus. Liksom i andra glesbygder präglas vardagen för många ungdomar av problem med vad de ska göra på fritiden. Administrativt finns för närvarande en rektor, en lärare utsedd som platschef på varje skola (ej på Svartsö), 25 procent av en skolsekreterartjänst stationerad på Djurö, kurator och specialpedagog, även dessa från Djurö skola. SYV-tjänsten tas från Ösbyskolan. Många av PRAO-platserna ordnas av aktiva föräldrar. Skolläkare och sköterska kommer varannan vecka ut till varje skola. Skolorna har flexibla lösningar vad gäller vaktmästeri, städning samt matbespisning. Många lärare på skolorna har behörighet men undervisning i vissa ämnen sköts av vuxna med intresse och kompetens men i avsaknad av pedagogisk utbildning eller av vuxna pedagoger utan formell ämneskompetens. För att eleverna ska få allsidiga ämneskunskaper samordnas undervisningen dels genom att elever och lärare åker mellan olika öskolor och dels genom att en del av 7-9-undervisningen förläggs till Ösby-skolan i Gustavsberg varje fredag. Dessa skolor samarbeter också om att utveckla samarbete och arbetsformer med hjälp av IT i ett projekt som bedrivs med stöd av KK-stiftelsen. Andra skolor Det finns också flera andra skolor i skärgården exempelvis på Singö, Resarö, Ornö och Utö. I anslutning till skolorna finns ofta också barn-omsorg och fritidshem. Barn som bor på öar utan skola får skolskjuts, som ofta sker med taxibåt. Barnen på Arholma går i skolan på Björkö. Skolorna i skärgården är också centra för kursverksamhet, distansutbildning och föreningsverksamhet samt kulturaktiviteter. De är viktiga sociala baspunkter för skärgårdsborna. Ofta saknas dock bra lokaler för gymnastik och idrott. Skärgårdsbarnen går i allmänhet i gymnasieskolor på fastlandet. Dessa ligger ofta i kommunens centralort. Eftersom skärgårdsklasserna i högstadiet fått undervisning en dag i veckan på någon av de större högstadieskolorna på fastlandet, 12 Observationsrapport från Skärgårdsskolorna, Vämdö kommun nov

29 känner andra jämnåriga till att de kommer från skärgården. Detta gör att ungdomar från övärlden ibland skulle föredra att få välja gymnasium på ett friare sätt. När Rådmansö nya högstadium ska ta in sin första kull hösten 2001 och 2004 är högstadiet fullt utbyggt. Det nya högstadiet kräver att skolan byggs ut med ett par hundra kvadratmeter. Utbyggnaden ska skötas och betalas av Rådmansö sportklubb, som sedan hyr ut lokalerna till Norrtälje kommun. Idag har skolan på Rådmansö 184 elever. På sikt får den troligen runt 260 elever. (Norrtelje Tidning) Möja skola söker fortfarande en idrottslärare, barnen får hålla igång själva på gymnastiktimmarna och det blir lite si och så med det, kantänka. Öborna hoppas att någon intresserad person ska höra av sig till sist, det handlar bara om några timmar per vecka. (Skärgårdsbryggan) I skolan på Sandhamn går det fem elever i år plus två 6-åringar som är där några timmar på förmiddagen. På förskolan finns det åtta barn som kommer att fylla på skolan vad det lider. När jag pratade med läraren i går berättade han att skolbarnen tycker det är lite tomt i skolan nu. Det var nämligen fyra barn som började på högstadiet i höst. Då flyttar barnen till Möja för att gå i skola. De är borta hela veckan och bor inackorderade i familj på Möja och kommer bara hem till helgen. (Skärgårdsbryggan) En bra miljö för barn Jan Ola Öding berättar att skolan på Möja inte har någon särskild skärgårdsprofil vad gäller innehållet i undervisningen men barnen får bl.a. möjlighet att ta skepparexamen i skolan. Miljön är bra för barn som behöver en alternativ miljö. Nätverket kring skolan är viktigt Lill Schiermans familj som bor på Hjälmö har dagis och skola på Svartsö. Där finns för närvarande ca 25 elever i årskurserna 1-9. Det går skolbåt dit. Eleverna på högstadiet är en dag i veckan i Hemmesta skola, då de har gymnastik, teknik och laborationer dvs. har sådana aktiviteter som kräver speciellt utrustade lokaler. När barnen ska studera på gymnasium blir det studier och inackordering på fastlandet. Lills egna erfarenheter av denna tid är att det var nyttigt att komma hemifrån och att ta eget ansvar samt att det var jättekul med alla kompisar. Ett arrangemang som hon tror kan vara lämpligt även för andra ungdomar. Skolan fungerar bra och har bra kvalitet i verksamheten. Inte minst viktigt är att ingen elev tappas bort. Det finns alltid utrymme att anpassa undervisningen efter varje elevs förmåga och behov. De enda tillfällena när det kan uppstå problem är i samband med byte av lärare, då det tar en tid innan den nye läraren är etablerad. Det kan ibland vara svårt att få tag på en lärare som vill stanna en längre tid. Men när man väl fått tag på en brukar det bli bra. Betydelsefullt är också att det alltid har funnits ett nätverk kring skolan av föräldrar och andra, personer i alla åldrar. 29

30 Skolor Årskurs 1-6 Årskurs 1-9 Årskurs 7-9 Singö Ålands hav Gräns för skärgårdsområdet Väddö Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga S Ljusterö N Ljusterö Ingmarsö Möja Stora Nassa Svenska högarna Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Rånö Muskö Utö Huvudskär Östersjön Torö Nåttarö Landsort km Skolor i skärgården år 2000 Källa: RTK:s geografiska databaser 30

31 Dagligvaruförsörjning Butiker och sjömackar 25 av skärgårdens butiker, som är belägna på öar utan tillgång till bro eller statlig färja, samarbetar via en gemensam organisation skärgårdshandlarna. 13 Två är Konsumbutiker och fyra är ICA-butiker. Övriga butiker drivs av fristående köpmän. Två butiker i norra skärgården drivs med hjälp av ekonomiska föreningar. De nio butiker som har sommaröppet finns på Landsort, Nåttarö, Rånö, Kymmendö, Sandhamn, Harö, Grinda, Finnhamn och Rödlöga. Sexton butiker har året runt öppet, de flesta finns på öar i mellanskärgården Utö, Ornö, Nämdö, Runmarö, Sandhamn, Möja, Norra Stavsudda, Lådna, Svartsö, Ingmarsö, Örsö, Husarö samt Tjockö och Arholma. Tolv av butikerna säljer också drivmedel. Två av dessa är sommaröppna Rödlöga och Kymmendö. Övriga tio är öppna året runt, dessa är belägna på Ornö, Nämdö, Möja, Norra Stavsudda, Lådna, Ingmarsö, Örsö, Husarö och Arholma. Flera butiker har serveringstillstånd och kombinerar sin verksamhet med mindre café- eller restaurangverksamhet. Övrig service består av ombudsfunktioner så som post i butik, utlämningsställe för systembolaget och apoteksombud. Några köpmän hyr också ut cyklar, roddbåtar och sommarhus/rum. Kundanpassningen gör att butikerna har ett särskilt sortiment som är anpassat för turism, exempelvis fiskeutrustning, gasol, kylklampar, försäljning av telefonkort osv. Butikerna fungerar också som returhanterare för glas och burkar. Samhällsstöd till butikerna i Stockholms skärgård utgår retroaktivt från landstinget i form av 80-procentigt fraktbidrag för transporten med båt samt möjlighet att söka ett 50-procentigt investeringsstöd för åretruntöppen butik från länsstyrelsen. Om särskilt skäl föreligger, t.ex. konkurshot, kan servicebidrag erhållas. Skärgårdshandlarnas förening arbetar bl.a för gemensam utbildning och utveckling av butikerna samt gemensam marknadsföring via exempelvis Internet. Den lokala ICA-handlaren Kerstins Carlssons mor startade Guns livs på Nämdö 1950 med att börja baka. Kerstin och hennes man som var styckmästare ville flytta ut och bestämde sig för att bygga en ny affärsbyggnad år Tidigare har butiken flyttat en gång. Föräldrarna är omkring 75 år och hjälper fortfarande till i butiken när det behövs. När maken avled i somras behövde Kerstin någon mer som jobbade i affären, en som var villig att arbeta heltid på sommaren men mindre resten av året. Jonas (ca 30) är nu engagerad och har så varit sedan augusti. Förut fanns två butiker på Nämdö. Jonas morföräldrar ägde den andra. Jonas har lite småjobb för att dryga ut kassan under lågsäsong. Kerstin tänker fortsätta men tar en säsong i taget. Det är roligt. Butiken gick med i ICA för två år sedan. Sen dess uppvisar kunderna en ökad köptrohet. Totalt bor det 100 personer i Nämdö församling så underlaget är knapert. Varenda skärgårdsbutik går back under vintern. De måste leva på sommaren. En del butiker orkar inte. Det är ett bekymmer med vintern. 13 Skärgårdshandlarnas faktablad 31/

32 Barnen är inte intresserade av att överta butiken. Det är tuffare nu att driva butik än jämfört med den tid då Kerstins föräldrar började. Det är svårt att tro att nästa generation kommer att ta över. Så här års har butiken öppet tisdag, fredag och lördag. På fredag handlar de bofasta, på lördag de som bor i fritidshus och på tisdag kompletteringsköper de bofasta. På jullovet är butiken öppen hela veckan. På sommaren stänger den inte förrän klockan åtta. Butiken har en stor social funktion. Man kan se ett mönster. Vissa personer kommer samtidigt. De äldre på ön klarar sig bra eftersom de är tuffa. Det finns en kvinna som är lite äldre och bor lite avlägset. Hon hugger ved och åker på sin fyrhjuling och handlar. Hon klarar sig jättebra. En annan äldre person har sin son boende intill så det ordnar sig. För dem som inte bor på själva Nämdö går det att skicka varor med Waxhomsbåten. Butiken på Arholma har stängt på vintern Jonas Linell berättar att affären på Arholma har stängt åtminstone över vintern. Det är den första vintern detta inträffar. Det betyder att familjen, som har tre barn, måste handla på fastlandet. Jonas handlar oftast och då mest i Norrtälje. Det sker ungefär en gång i veckan. Jonas tar passbåten till Simpnäs där han har bilen. Sedan får han köra in till Norrtälje vilket tar sin tid. Resan tar minst en halv dag, Han är ofta borta hemifrån hela dagen. Nu märks det att hösten är nära. Ön börjar tömmas på folk, ljungen blommar och hallonen smakar ljuvligt. I affären slipper man stå i kö, och badvattnet är riktigt varmt i sjön. Trålboden har stängt för säsongen, bageriet och Skärgårdsgalleriet likaså. Bensinstationen i Möjaström har öppet, men är inte bemannat hela tiden, utan det är ringklocka som gäller för den som vill ha betjäning. Öppettiderna är dock samma som tidigare, dvs tills vidare. (Möja.nu ) En liten hälsning från Nämdö mitt i julstöket. Julhandeln i butiken är inte att klaga på och alla är förväntansfulla. Lite snö vore dock inte fel och föralldel lite sol men det kanske kan komma under helgen. Vad som händer med posten är ju också höljt i dunkel... Varslet om att bankbåten ska sluta är förödande och där kommer vi skärgårdshandlare att uppvakta med en skrivelse om vårt behov av att den finns kvar. (Nämdö Kerstin Carlsson) 32

33 Dagligvarubutiker Hela året Sommartid Vår, sommar och höst Gräns för skärgårdsområdet Singö Ålands hav Väddö Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga S Ljusterö N Ljusterö Ingmarsö Möja Stora Nassa Svenska högarna Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Rånö Muskö Utö Huvudskär Östersjön Torö Nåttarö Landsort km Dagligvarubutiker i skärgården år 2000 Källa: RTK:s geografiska databaser 33

34 Drivmedelsförsäljning Hela året Sommartid Vår, sommar och höst Gräns för skärgårdsområdet Singö Ålands hav Väddö Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga S Ljusterö N Ljusterö Ingmarsö Möja Stora Nassa Svenska högarna Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Rånö Muskö Utö Huvudskär Östersjön Torö Nåttarö Landsort km Drivmedelsförsäljning i skärgården år 2000 Källa: RTK:s geografiska databaser 34

35 Samhällsservice Tandläkarbåten lägger till I skärgården bedrivs folktandvården med hjälp av en särskilt utrustad båt under perioden maj till september. Plomben tillkom utsprungligen för att i första hand kunna ge tandvård åt barn och ungdomar. På senare år har den kommit att erbjuda tandvård till alla grupper. Nu vill folktandvården lägga ner verksamheten. Folktandvårdens mottagningar 14 finns på fastlandet i skärgårdsnära lägen Hallstavik, Gustavsberg, Djurö, Nynäshamn och Norrtälje. Särskilt vårdbehövan-de får uppsökande tandvård. Då kommer en tandhygienist och bedömer vård-behov och instruerar hemtjänstpersonal eller vårdbiträden i exempelvis äldreboendeanläggningar. Hygienisten kan också hjälpa patienter som behöver få färdtjänst in till kliniken. I Dalarö finns en privat tandläkare Dalaröhälsan som besöker patienter med en egen specialutrustad båt kallad Kuspen. Patienterna finns särskilt på Ornö, Utö och Nämdö. Förra året betjänades ca 250 patienter. Denna service erbjuds året runt om inte isläget förhindrar det. Om patienterna har problem att ta sig till båten, t.ex. sådana som är rörelsehindade, kommer han i stället hem till bostaden. Privattandläkaren är ansluten till tandvårdsförsäkringen och tar emot både barn och äldre. På 30-talet undersökte tandläkaren Ernst V Bodorff skärgårdsbarnens tänder och resultatet var nedslående. Han inhandlade en båt som han inredde till tandläkarpraktik tog landstinget över driften och i dag tjänstgör Plomben III ute i skärgården. För tredje året i rad har båten lagt till vid gästhamnen i Grisslehamn. Utrymmet i Plomben rymmer precis en tandläkarstol, en röntgenapparat, framkallningsanordning och en autoklav, som steriliserar redskapen. Plomben har gjort besök på Möja, Utö och Ornö. Snart ska den vidare till Ljusterö där turnén avslutas". (Norrtelje Tidning) Barnavårdscentral i biblioteket Skolorna har bibliotek som är länkade till kommunernas huvud-bibliotek. Ett exempel är biblioteket på Sandhamn. Sandhamn ligger ca 40 minuters båtresa från Stavsnäs vinterhamn. En kortare promenad från bryggan tar besökaren till biblioteket. Huset delar man med läkarstationen och barnavårdscentralen, och närmsta granne är polisen. Bokbeståndet utgörs av barnböcker och ett mindre urval av skön-litteratur och faktaböcker för vuxna. Populära böcker har fått egna avdelningar, som t.ex. Skärgårdslitteratur, Kropp och själ samt Hav, äventyr och resor. Beståndet förnyas regelbundet, dels genom inköp men framför allt genom bokbåtens besök två gånger om året. Sandhamnsborna är aktiva inom utvecklingsarbetet med skärgården, vilket avspeglar sig i bokbeståndet på den lokalhistoriska avdelningen. Utöver öns bo-fasta befolkning tillkommer under sommarsäsongen ett stort antal sommargäster. 14 Cecilia Forsberg, Tandvårdsstaben 35

36 Bokbåten Gurli Varje vår och varje höst ger sig ett flytande bibliotek 15, med personal från Länsbiblioteket, ut till öborna i Stockholms skärgård. Bokbåten hinner angöra ett tjugotal bryggor och stannar vid varje brygga ca 1-2 timmar. Då kan den som vill gå ombord och välja bland nya och gamla böcker, som därefter får cirkulera på platsen till båtens nästa besök. Länsbiblioteket bedriver sedan 1953 denna glesbygdsservice. Bokbåtsverksamheten är hittills en ganska udda företeelse, som bara funnits i Stockholms län och Göteborgs och Bohus län. Den lär också förekomma i Norge och Kanada. Kanske kommer den att blomma upp i Asien så småningom. Länsbiblioteket har nämligen fått önskemål om information från både Hongkong och Japan. Bokbåten har varit här på sin sedvanliga hösttur, många passade på att låna böcker ur det nya utbudet. Möja Bibliotek byter ju också ut delar av sitt sortiment vid de här tillfällena, så det kan bli många mysiga lässtunder framåt vintern. (Runmarö , Göran Stenstrand, Skärgårdsbryggan) Skärgårdsdoktorn Vårdcentraler som betjänar skärgårdsbefolkningen finns i större orter på fastlandet. Norrtälje sjukhus och Nacka närsjukhus ligger bra till för många skärgårdsbor. Distriktssköterskemottagningar eller filialmottagning för husläkare och distriktssköterska finns på flera öar, exempelvis Möja, Runmarö, Sandhamn, Ljusterö, Väddö och Blidö. När barnen är sjuka När det gäller läkarvård får Lill och Per Schierman och deras två småbarn på Hjälmö vända sig till Djurö vårdcentral. Dit är det lätt att ta sig med egen båt när inte isen ligger. I de fall som man blir hänvisad till att ta Waxholmsbåt till Boda ligger egentligen vårdcentralen i Gustavsberg bättre till. Olika tjänster kan också utnyttjas på olika ställen Lill själv har anlitat mödravårdscentralen i Gustavsberg och barnavårdscentralen i Vaxholm. Hon har sin tandläkare i stan. Problem när det gäller tillgången till läkare och vård uppstår egentligen bara i akuta situationer och särskilt när det gäller barnen. Lill har vid ett par tillfällen upplevt att man kan komma i ett mellanläge när det gäller att bedöma situationens allvar. I dessa lägen handlar det om att väga utnyttjandet av helikoptertransport mot de egna barnens väl och ve. Man kan heller inte alltid räkna med att läkarbåten kan komma. Vid ett tillfälle beställde hon svävartransport till Djurö. På vårdcentralen där konstaterade man att barnet hade dubbelsidig öroninflammation och familjen behövde inte stå för transportkostnaden i detta fall. På Hjälmö är de dessutom så lyckligt lottade att en av de sommarboende är barnläkare, som också kan ställa upp om det behövs. Under sommaren kommer läkaren ut till Runmarö under eftermiddagarna på tisdagar i jämna veckor. Speciellt för barnavård kommer de ut den första måndagen i varje månad. Läkarmottagningen ligger i biblioteket i dagishuset. 15 Hemsida Stockhoms stadsbibliotek, Länsbiblioteket i Stockholms län 36

37 Om det nu är så illa att helikoptern måste komma, ska du så tydligt som möjligt försöka ange var den kan landa. Bäst är om du tar fram GPS:en och tar ut koordinaterna. Men alla har ju inte en GPS. Tala då om fastighetsbeteckningen, glöm inte bynamnet. Bra är också om du kan tala om var helikoptern kan landa i närheten. De behöver ju en ganska stor öppen plätt, utan några telefon- eller elledningar ovanför. Lägg ut ett vitt lakan om du har möjlighet. Läkarteamet är ju särskilt så här på sommaren mycket ute och far i sin läkarbåt. Dels för reguljära läkarbesök på de större öarna, men också för akuta utryckningar. Båten går fort och skärgårdsdoktorn hittar i sin skärgård. Så de kan relativt snabbt lägga till vid din brygga, om det händer något. (Runmarö , Göran Stenstrand, Skärgårdsbryggan) Barnomsorg Det finns ordnad barnomsorg för skärgårdsborna i länets alla sex skärgårdskommuner. I till exempel Vaxholms kommun finns det daghem både på Tynningö och på Resarö. Politikerna i Vaxholm prioriterar att ge de boende möjlighet till egna privata lösningar och man kan därför få visst ekonomiskt stöd om man behöver en privat dagmamma. I Värmdö kommun finns det förskolor på Möja, Sandhamn, Runmarö och Svartsö. Tidigare fanns det en dagmamma på en av öarna i Norrtälje kommun men verksamheten har upphört och nu finns det bara ett daghem på Köpmanholm 16. Det innebär att föräldrar får åka ganska långt för att lämna och hämta sina barn. Föräldrarna hjälps ofta åt med skjutsningen. Under år 2000 har man i Nynäshamn kommun startat en förskola på Torö. 17 Torö har bilförbindelse och de flesta föräldrar passerar ön när de är på väg till sina arbeten i stan. Detta fungerar mycket bättre än tidigare då det endast fanns dagbarnvårdare i skärgården. I Österåkers kommun finns det organiserad barnomsorg på Ljusterö och Ingmarsö. På Ljusterö finns både förskola, dagbarnvårdare och öppen förskola. 18 Föräldrarna har varit mycket nöjda med verksamheterna på Ljusterö. Nu börjar det dock bli kö till platserna vilket förstås skapar missnöje. På Ingmarsö finns en liten förskola som just nu har åtta barn. Det skapar en speciell situation då barngruppen är liten och åldersspridningen stor. Det blir svårare att göra aktiviteter som man kan göra på större daghem, eftersom man måste anpassa aktiviteten så att de passar alla. Å andra sidan blir det ju även en lugnare och gemytligare stämning. I Haninge kommun finns det daghem, förskola och 6-årsverksamhet på Ornö, Utö, Muskö och Dalarö. 19 Det finns även en dagbarnvårdare som arbetar kvar, de övriga är tjänstlediga från sina arbetsplatser och arbetar nu på förskolorna. Verksamheterna på de mindre öarna Ornö, Utö och Muskö fungerar alldeles utmärkt och föräldrarna är nöjda. På Dalarö är det dock stor platsbrist. Utflyttningen till området är stor eftersom sommarstugor permanentas och barnfamiljer söker sig ut 16 Gunilla Lager, Norrtälje kommun 17 Kerstin Mållgren, förskolechef Nynäshamns kommun 18 Karin Möller David, Förskolechef Ljusterö 19 Barbro Åström, Haninge kommun 37

38 på landet. 20 Det är svårt att hänga med och få resurser och byggnadstillstånd i den takt som skulle behövas. Äldreomsorg I skärgården finns särskilt äldreboende i Djurhamn (Djuröhemmet), på Ljusterö (Mellansjö) och på Blidö (Blidösundsgården). På Möja diskuteras att bygga en ny anläggning för äldreboende, eventuellt i kombination med en rehabiliteringsanläggning som skulle kunna erbjuda tjänster åt exempelvis landstingen. Av de nybyggda bostäderna som planeras på Ornö kan några komma att handikappanpassas för att bättre passa äldre och andra med funktionshinder. Många av de riktigt gamla är friska och klarar sin vardag med stöd av grannar och anhöriga. Hemtjänsten underlättar möjligheterna för de som har svårt att klara sig på egen hand att ändå kunna bo kvar i sina ordinarie bostäder. I Vaxholms kommun finns ca 25 hushåll på öar med hemtjänst. 21 De finns idag på Rindö, Skarpö och Tynningö. Nästan samtliga vårdtagare är kvinnor som är 85 år och äldre. All äldreomsorg i Vaxholms kommun bedrivs i traditionell förvaltning. Under 1990-talet organiserades verksamheten i två kommunala resultatenheter och ett checksystem infördes, samtidigt som man försökte öppna upp för att privata aktörer skulle etablera sig. Erfarenheterna var dock att det inte fanns några privata aktörer som var intresserade av att starta verksamhet. Dessutom blev äldreomsorgen dyrare, bl.a. på grund av sämre samordning som medförde fler dyra resor. I Österåkers kommun pågår ett projekt om försök med uppsökande verksamhet, där man har erbjudit hembesök till äldre personer i skärgården som inte redan tidigare har kontakter med hemtjänsten. 22 På öar utan färjeförbindelser har samtliga personer som är äldre än 70 år fått erbjudandet och på Ljusterö har erbjudandet gjorts till samtliga som är äldre än 80 år. Erfarenheterna i projektet är att många äldre personer i skärgården är pigga och friska. Men det finns även exempel på personer som har stort hjälpbehov och som ändå inte har begärt hemtjänst. I stället är det anhöriga som ger den hjälp som krävs för att få livet att fungera. Anledningen till att man inte har begärt hemtjänst är i allmänhet att man helt enkelt vill klara sig själv. I vissa fall kan det även vara fråga om otillräcklig kunskap om vad hemtjänsten kan erbjuda detta är emellertid inte unikt för skärgården. I några andra fall visar det sig att personen ifråga behöver hjälp med vissa sysslor men att detta har man löst lokalt med stöd av anhöriga, vänner och grannar. Därigenom upplevs inte hjälpbehovet vara något bekymmer. En upptäckt inom ramen för projektet är att i delar av skärgården på Ingmarsö, Husarö och öarna omkring har äldre personer i praktiken ingen tillgång till husläkare. De personer som inte aktivt har valt egen husläkare hör till vårdcentralen i Åkersberga. Dit finns det emellertid inga fungerande kommunikationer Vax- 20 Björn Edling, biträdande rektor på Skärgårdsskolorna 21 Eva Clerehag, äldreomsorgschef, Vaxholms kommun 22 Marie Öhman, biståndshanläggare i Österåkers kommun 38

39 holmsbåtarna går till Vaxholm. Ett alternativ skulle då i stället kunna vara att välja en husläkare på vårdcentralen i Vaxholm. Även i detta fall saknas dock fungerande kommunikationer eftersom det inte finns någon båt som går tillbaka från Vaxholm samma dag. Ett vårdbesök förutsätter därför övernattning i Vaxholm. Området har heller inte tillgång till någon distriktssköterska. Detta kan jämföras med förhållandena för skolbarnen, vilka får besök av en läkare en gång i månaden. En motsvarande rättighet saknas för de äldre. Hemtjänsten gör det möjligt att bo kvar hemma I det distrikt som omfattar norra och södra Stavsudda, Möja, Sandhamn, Runmarö, Nämdö, Stavsnäs och Djurö 23 får för närvarande totalt 36 hushåll omsorg och hjälp med vissa sysslor. Av dessa bor tolv hushåll på öar utan fast vägförbindelse. Elva av dessa är ensamstående kvinnor och ett utgörs av av två makar. Hemtjänstgruppen vid Djuröhemmet utför hemtjänst åt hushåll på Stavsnäs, Djurö och Runmarö. Hemtjänst åt hushåll ute på öarna utförs av anställda och timanställda personer som bor i närheten av vårdtagaren, eftersom resorna är dyra. Dessutom kan det under vintertid vara problematiskt för personal på fastlandet att överhuvudtaget ta sig ut till öarna. Kommunen följer regelbundet upp verksamheten i äldreomsorgen, bl.a. i form av enkäter till de personer som har hemtjänst. Resultatet från år 1998 visar att vårdtagarna i stort är ganska eller mycket nöjda med den hjälp de får. Ledstjärnan i hemtjänstverksamheten är hjälp till självhjälp, vilket innebär att man så långt möjligt försöker tillgodose de hjälpbehov som finns för att vårdtagarna ska kunna bo kvar hemma. Det innebär att hemtjänsten utför sådana sysslor som vårdtagaren inte klarar av eller kan få hjälp med från annat håll. Exempelvis leveranser av färdiglagad mat, personlig omvårdnad, hjälp med tvätt och klädvård och promenader. När det gäller hjälp med städning har Värmdö kommun handlat upp dessa tjänster av en privat entreprenör. För matinköp utnyttjar man butikernas hemkörningsservice. För skärgårdsöarna har man dock fått tillgripa en särlösning som innebär att hemtjänstpersonalen också utför städning och matinköp. Hemtjänsten kan vid behov följa med en vårdtagare, som ledsagare i samband med besök på vårdcentral eller sjukhus. En sådant besök kan ta uppåt nio timmar. De flesta har färdtjänst, vilken man åker med från någon fastlandsbrygga. Det finns inga kvälls- och nattpatruller som kan bistå vårdtagarna ute på öarna och de kan heller inte anslutas till SHA (sjukhusansluten hemsjukvård). Några vårdtagare har trygghetslarm, vilket dock förutsätter frivilliga insatser från grannar eller andra personer som bor i närheten. När en person larmar tas detta emot vid Djuröhemmet som kontaktar den person som är vårdtagarens kontaktperson för sådana situationer. Kontaktpersonen går in till vårdtagaren och gör den insats som krävs alternativt kontaktar helikopterambulansen. På öarna finns även några personer som vårdas av anhörigvårdare. Dessa erbjuds avlösning i hemmet eller i form av växelvård, vilket innebär att vårdtagaren under kortare perioder kan få bo på Djuröhemmet eller i någon annan boendeform. När 23 Gun Lundgren, Djuröhemmet, verksamhetsansvarig 39

40 en person får så stort omsorgsbehov att han eller hon inte längre kan bo kvar hemma får vederbörande plats på något av kommunens servicehus eller sjukhem. Piggare än andra jämnåriga Eva Clerehags intryck är att äldre personer som bor på öarna är mycket piggare än sina jämnåriga i allmänhet. I Österåkers kommun pågår ett projekt med uppsökande verksamhet (se nedan). Resultaten så här långt tyder på att det mörkertal som man hade förväntat sig inte finns eller är mycket litet. Det vill säga att det är inte så många personer som saknar hemtjänst, trots att de kanske skulle ha nytta av det. När det gällde levnadsförhållandena på öarna, och eventuella problem som påverkar dessa, framhöll hon betydelsen av väl fungerande kommunikationer. Detta är inget problem på Rindö och Skarpö, men däremot ett problem på Tynningö. Det finns inga båtturer till och från Tynningö på helgerna. Därför har man timanställd personal som bor på ön och som kan hjälpa de två personer som har hemtjänst och som bor på Tynningö. Den buss som numera trafikerar ön är en välsignelse, eftersom de två vårdtagarna bor i var sin ände av ön. Lokal personal är en förutsättning Gun Lundgrens erfarenhet är att skärgårdsborna vill klara sig själva så länge som möjligt. De begär inte hjälp förrän de måste. För flera av vårdtagarna är kontakterna med hemtjänstpersonalen viktiga också rent socialt, eftersom de i övrigt kan vara ganska ensamma. Men de vill bo kvar. Och idag är möjligheterna att bo kvar hemma oerhört mycket bättre än de var förr, genom att kommunen hjälper till med åtgärder för bostadsanpassning och genom tillgången till tekniska hjälpmedel. Gun tycker att detta är mycket bra och att det är viktigt att man även i framtiden fortsätter med sådana insatser. Gun ansåg att verksamheten fungerade bra inom hennes distrikt, tack vare bra personal. Hon var glad för att hon nästan aldrig behöver anlita inhyrd personal. Gun tyckte också att det går bra att rekrytera personer i lokalbefolkningen ute på öarna för hemtjänstuppgifter. I de fall som det saknas folk på plats blir det annars problem. Medelåldern på Möja är ganska hög Jan Ola Ödings intryck är att många som flyttar ut för att bosätta sig permanent på Möja är nära pensionsåldern. Flera av öns gamla är i årsåldern. Många är friska och klarar sig ganska bra själva. De som bor på Möja väntar på att man ska besluta att bygga ett hem för gamla på ön. Det finns en idé om att bygga en anläggning som är så pass stor och välutrustad (t.ex. simbassäng) att man skulle kunna erbjuda rehabilitering till andra. Jan Olas egna föräldrar blev inte så gamla. Mamma fick Parkinsons sjukdom redan innan hon var 70 och placerades på Boo sjukhus där hon levde i ytterligare sex sju år. Hans pappa klarade inte ensamheten utan henne utan dog bara något år efter det att hon lagts in på sjukhuset. Det var långt att resa in till Boo. Numera finns ju Djuröhemmet där öns riktigt gamla brukar placeras när de inte längre kan bo kvar hemma. 40

41 Lokalsamhället har en baksida Monica Fransson tycker sig se att äldre människor i skärgården klarar sig själva betydligt längre och är mer tåliga än sina jämnåriga på fastlandet, tack vare de lokala nätverk som finns. 24 Beroendet av det lokala nätverket innebär dock också en utsatthet, så till vida att om en person har gjort sig omöjlig finns det ingen som är villig att bistå om en sådan person behöver hjälp. Kommunen har erfarenhet av några sådana fall, vilka varit förenade med mycket stora problem när det gäller rekrytering av lokal hemtjänstpersonal. Diskussioner har förts om att bygga äldreboende i skärgården. Ett problem i detta sammanhang är att den som bor på Sandhamn inte vill flytta till ett äldreboende på Möja och omvänt. Härigenom blir underlaget alldeles för litet. Därmed blir det enda alternativet något av kommunens äldreboende på fastlandet. Kommunikationer Persontrafik Två bolag har mer omfattande reguljär trafik i skärgården, nämligen Vaxholmsbolaget (WÅAB) och Cinderellabåtarna. Det är dock endast WÅAB som trafikerar skärgården på vintern. Cinderellabåtarna som ingår i Strömma-Kanalbolaget går endast sommartid. De går till färre men samma bryggor som WÅAB. Under 1998 lade deras linjer dessutom till vid ett par, tre bryggor som WÅAB inte trafikerade. Skärgårdstrafiken är av tradition uppbyggt i ett radiellt mönster in mot Stockholm liksom kollektivtrafiken är i andra delar av länet. I takt med att allt fler bor året runt i skärgården och att arbetsplatserna blir fler, samtidigt som den lokala produktionen och den lokala försäljningen av bl.a. matvaror ökar, växer också behovet av lokala förbindelser inom övärlden. Kommunikationerna är också en viktig förutsättning för turismen. Båttrafikens linjesträckning anger också kontaktmönstret inom skärgården. Bytespunkterna på fastlandet är särskilt viktiga. Där byter man mellan båt och buss. Det är också där många öbor ställer sina bilar. Tidtabellerna för båttrafiken och för SLs busstrafik samordnas så att båt och buss ska kunna vänta in varandra. På några ställen finns ordnade väntutrymmen. När sådana saknas väntar passagerarna i allmänhet i båten eller bussen. Av tradition försörjs olika delar av skärgården från vissa baspunkter. Detta stämmer inte alltid med kommunindel-ningen. Vissa öar som hör till kommuner norr om Stockholm trafikeras från baspunkter i södra skärgården. Några öar, exempelvis Finnhamn, trafikeras norr-ifrån trots att några av de bofasta kanske tycker att de skulle ha större nytta av att få förbindelser till andra öar i mellanskärgården och till baspunkter som är bekvämare att nå för besökare från centrala Stockholm. Skärgårdstrafiken engagerar många skärgårdsbor. Under de senaste åren har röster höjts för att utveckla en mer lokaltrafik mellan öar som ligger intill varandra och för att få bättre tvärförbindelser. 24 Monica Fransson, chef för äldreomsorgen i Värmdö kommun 41

42 Kontakten med kommunens centrum är viktig När det gäller transporter och kommunal service menade Lill Schierman på Hjälmö att för befolkningen i denna del av kommunen har Vaxholm varit det reella kommuncentrat. Det är endast under de senast sju till åtta åren som man har styrt mot kommuncentra i Värmdö via Sollenkroka eller Boda. Lill har förståelse för att det är för kostsamt att t.ex. upprätthålla dagliga turer med Vaxholmsbolaget som utnyttjas av få. Hon framhöll betydelsen av en lång omställningstid, eftersom många personer, inte minst de äldre, har sin förankring i Vaxholm det är dit man åker för att besöka läkaren och tandläkaren. Hon menade därför att det är viktigt att turer till Vaxholm blir kvar åtminstone någon dag i veckan. Trist för Nämdö Kerstin Carlsson tycker att det vore bra om man kunde bredda säsongen utöver juli månad. Lådna-Svartsö får ofta förlängd trafik när europèerna har semester, men på Nämdö dras trafiken ner direkt efter Sverigesemestern. Många på ön hyr ut rum, frukost, men under augusti/september fungerar inte trafikeringen lika bra som under högsäsongen i juli. Finnhamn får tidningen utburen men inte posten Martina Högberg på Finnhamn berättar att båten som vintertid går ut i skärgården från Boda brygga inte går längre än till Södra Ingmarsö. Det innebär att man i praktiken måste ha egen båt om man bor där och jobbar på Finnhamn. På Finnhamn får hon tidningen utburen men hon måste själv åka över till Ingmarsö för att hämta sin post. Godstransporter Under perioden september till maj ansvarar WÅAB för godstransporter till skärgårdsområdet om cirka 70 ton i veckan. En stor del av dessa frakter är mat-varor till skärgårdsbutikerna. Godstransporterna utförs antingen med tungbåt eller godsbåt och i undantagsfall med inhyrd färja. Paketgods, post m.m. trans-porteras med både tunga och snabba båtar. För flertalet större öar innebär vintertidtabellen att de kan få godstransporter minst ett par, tre dagar i veckan. Vintertid finns möjlighet att lasta gods som ska till skärgården i Stockholm för vidare transport med lastbil till bryggorna Boda, Sollenkroka, Stavsnäs samt Dalarö. Det finns även möjlighet att lämna gods på kaj. Fartygen tar också emot gods från öarna och lämnar det till vidtalade landtransportörer vid kajen. Företag kan i vissa fall erhålla fraktbidrag för tunga och skrymmande transporter. Bryggor och parkeringsplatser Tillgången till allmänna bryggor har en stor betydelse i skärgården liksom tillgången till allmänna förtöjningsplatser för båtar och uppställningsplatser för bilar. Vägverket ansvarar för allmänna bryggor. Landstinget bidrar till finansie-ringen. 42

43 Kommunikationerna har central betydelse för livet i skärgården. Ann-Marie Jansson på Skärgårdskontoret på Ljusterö efterlyser nytänkande för att anpassa transporterna efter det begränsade underlag som faktiskt finns. Ett exempel är den busslinje som numera trafikerar den stora ön Ljusterö lokalt. Det är jättebra att linjen har inrättats, men det är olämpligt att använda ledbussar när så inte behövs. Det räcker med mindre fordon. Det är också angeläget utveckla sjötransporterna med fler rutter och genom att t.ex. använda taxibåtar oftare. Det är mycket dyrare att köra båt än bil Martina Högberg berättar att transporterna driver upp omkostnaderna i skärgården. Det kostar ungefär lika mycket att köpa en båt som att köpa en bil men för en privatperson är det betydligt dyrare att köra båt jämfört med att köra bil. Om man exempelvis behöver få ut veterinären måste man åka och hämta. Man kan inte köpa djurfoder som bulkvara utan måste beställa säckar som är betydligt dyrare per viktenhet än bulklast. Däremot kostar det inte något att frakta varor till andra öar när vägfärja saknas. 43

44 Bryggor Hela året Sommartid Vintertid Singö Ålands hav WÅAB:s båtlinjer vintertid, turtäthet Dagligen Mestadels veckoslut Väddö Gräns för skärgårdsområdet Uppsala Simpnäs Vätö Björkö Arholma Norrtälje Rävsnäs Tjockö Solö Yxlan Furusund Blidö Rödlöga Svartlöga N Ljusterö Ingmarsö Stora Nassa Svenska högarna Vaxholm S Ljusterö Möja Stockholm Boda Sollenkroka Vindö Sandön Stavsnäs Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Årsta Ornö Fjärdlång Mörkö Muskö Huvudskär Nynäshamn Rånö Utö Östersjön Nåttarö Torö Landsort km Bryggor som trafikeras av WÅAB samt andra större bryggor år 2000 Källa: RTK:s geografiska databaser 44

45 IT-kabel I drift år 2000 Byggs år 2000 Planerad utbyggnad Ev. framtida utbyggnad Singö Ålands hav Gräns för skärgårdsområdet Väddö Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga S Ljusterö N Ljusterö Ingmarsö Möja Stora Nassa Svenska högarna Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Rånö Muskö Utö Huvudskär Östersjön Torö Nåttarö Landsort km IT-kabel i skärgården år 2000 Källa: RTK:s geografiska databaser 45

46 Telekommunikationer Stokab 25, som ägs av Stockholms läns landsting och Stockholms stad, bygger ledningsnät i Stockholms län och hyr ut till dem som är intresserade. De tillhandahåller s.k. svart fiber, dvs. en ledning utan några tjänster. Man har också förhandlat sig till telehamnar ute i skärgården för framtida kabeldragningar österut. Telehamnarna, bl.a. en på Utö, är platser som fyller säkerhetskrav för nedläggning av kablar. 26 Vissa öar i Stockholms skärgård har anslutningspunkter till nätet, däribland Yxlan, Blidö, Ljusterö, Möja, Sandhamn, Utö och Öja. Även centralorten i varje kommun i länet är ansluten. För respektive kommun finns det därmed möjlighet att ansluta sig till Stokabs nät. Hur utbyggnaden kommer att ske bestäms av efterfrågan i respektive kommun. Dagarna går så fort så fort, jag hinner oftast inte uppdatera varje vecka som jag vill. Eftersom vi kommit igång med nytt aktiebolag inom distansutbildningsområdet, och eftersom hösten automatiskt medför efterfrågan på utbildningar är det mycket hektiskt för mig och mina kollegor dessa veckor. (Möja , Agneta Österman) Slutsatser Flera av de intervjuade har betonat att det råder mycket olika förhållanden i olika delar av skärgården. Det återspeglas också i servicestrukturen. På öar med goda kommunikationer och växande befolkning utvecklas även samhällsservicen, exempelvis inom skolan. Det samlade intrycket är att skolorna i skärgårdsområdet har utvecklats till viktiga sociala baspunkter runt vilka det också finns sociala nätverk. I närheten finns ofta barnomsorg, fritidsverksamheter och kulturella aktiviteter. Skolorna verkar vara på väg att utnyttja de nya möjligheter som telekommunikationerna medför. Flera av skolorna i skärgården har egna hemsidor. På flera öar ökar barnantalet och skolan byggs ut till att även omfatta undervisning på högstadiet. Längre ut, exempelvis på Nämdö och Möja är skolans barnunderlag liksom tillgången till lärare mera bräckligt. Butikerna är en annan viktig del av den samhälleliga infrastrukturen som också har en stor betydelse för de sociala förhållandena i skärgården. Dagens butiksstruktur är starkt beroende av de enskilda butiksinnehavarnas personliga engagemang och företagsamhet. Omsorgen om barn och gamla tycks fungera tack vare lokal service i form av barnomsorg och hemtjänst och inte minst genom att grannar och närstående hjälper till. Flera exempel visar på passagerartrafikens mycket centrala roll för det dagliga livet i skärgården liksom för skärgårdsbornas möjligheter att exempelvis komma till vårdcentral eller att pendla till arbetsplatser i övärlden. Flera av de intervjuade har spontant nämnt exempel på att brister i båt- och bussförbindelserna, eller bristande flexibilitet, medfört svårigheter. 25 IT-strukturer, RTK PM 30:

47 /LYHWLVNlUJnUGHQ /LOO6FKLHUPDQSn+MlOP Livet i skärgården ser olika ut för olika människor och i olika delar av skärgården. För att illustrera hur tillvaron kan te sig återges här berättelser från några personer som intervjuats %DUQXQJGRPDURFKlOGUH 6NMXWVDRFKKlPWDEDUQHQ 7LRDY$UKROPDVLQYnQDUHlUVNROEDUQ) UQlUYDUDQGHILQQVGHWLQJDVPnEDUQSn Q 6WUD[HIWHUnWWDSnYDQOLJDYDUGDJDUF\NODU-RQDV/LQHOOVEDUQVRPlULnWWDWLRRFK WROYnUVnOGHUQQHUWLOOEnWHQ'HQPLQVWDNRPPHUnWHUNORFNDQKDOYWYnRFKGHlOGUH YLGKDOYI\UDWLGHQ )ULWLGVDNWLYLWHWHUQDUXQWVNRODQlUVYnUDDWWKLQQDPHG0HOODQNLOOHQK OOSnPHGND UDWH I UUD WHUPLQHQ RFK KRSSDV NXQQD J UD GHWWD lyhq GHQQD WHUPLQ ) U GHWWD NUlYV VNMXWVQLQJ RFK KlPWQLQJ 'HW ILQQV LQWH QnJUD RUJDQLVHUDGH IULWLGVDNWLYLWHWHU I U EDUQHQ Sn Q 8SS WLOO nuv noghu EUXNDU EDUQHQ JLOOD DWW ER Vn KlU MXVW PHG WDQNHSnIULWLGVYHUNVDPKHWRFKNRQWDNWHUPHGNRPSLVDU6HGDQEOLUGHWMREELJW3n VLNWNRPPHUQRJGHQlOGVWDDWWYLOMDnNDLQRFKVRYD YHUKRVNRPSLVDUPHQGHWlUMX HJHQWOLJHQLQJHQVW UUHVNLOOQDGMlPI UWPHGYDGVRPKlQGHURPPDQERUSnIDVW ODQGHW 47

48 Ungdomarna behöver idrottslokaler Lill Schierman menar att det för det mesta finns mycket för ungdomar att göra på plats och med utgångspunkt från vad omgivningarna erbjuder båtturer, fiske, vattenskidåkning, reparera motorer m.m. Samtidigt upplever hon att barn inte leker lika mycket som förr. Men man saknar en lokal för idrott och träning. Detta är en stor brist, eftersom inlärning och kroppslig utveckling hänger ihop. Lills erfarenhet är att skärgårdens ungdomar därför inte blir lika duktiga som sina jämnåriga när det gäller t.ex. att träna med redskap, vilket märks när de börjar högstadiet och gymnasiet. Lill efterlyser någon form av samordning med kommunens ungdoms-verksamhet, t.ex. genom att en fritidsledare fick i uppgift att regelbundet, kanske en dag i veckan, bjuda in skärgårdens ungdomar till aktiviteter med andra ungdomar i kommunen. Det finns ett visst behov av att främja integrationen för att förhindra att öbarna blir en grupp för sig, vilket kan vara fallet när högstadieeleverna är i skolan i Hemmesta. Lill startade föreningen Vi unga öbor. Föreningen arrangerar olika aktiviteter för barn i mellanstadieåldern som disco, innebandy och ungdomsgårdsverksamhet. Aktiviterna genomförs i bygdegården i Alsvik och i Gällnö vandrarhem. Lill och andra i föreningen har dock fått kämpa för att få använda dessa lokaler för sin verksamhet. Självklart hade det varit mycket bättre om det hade funnits tillgång till lokaler anpassade för träning och ungdomsverksamhet. För närvarande omfattar verksamheten ca barn. Högstadieungdomarna är för närvarande få. De deltar förmodligen i hög grad i fastlandsaktiviteter. När dessa ungdomar var i mellanstadieåldern gick verksamheten i Vi unga öbor på sparlåga. Då fanns det inga aktiva eldsjälar. Dagens högstadieungdomar är därför inte förankrade i föreningen. Det är självfallet bra att tillgängligheten till stans utbud av aktiviteter har blivit bättre. En stor nackdel är dock att skärgården förlorar ungdomars deltagande i de lokala aktiviteterna. Dagens mellanstadiebarn kan dock sannolikt förväntas fortsätta med gemensamma aktiviteter även i tonåren, tack vare de gemensamma upplevelser som de får idag. När de blir lite äldre kommer de också att kunna delta i de aktiviteter som anordnas av riksföreningen Vi unga. På sommaren finns det mycket mer aktiviteter för tonåringarna på bl.a. Möja. Den första förälskelsen upplever skärgårdsungdomarna oftast i samband med att de börjar på högstadiet och träffar nya kompisar i t.ex. Hemmesta. De som de har växt upp med i skärgården är snarare som syskon. Medelåldern är högre än man tror Jonas Linell berättar att ganska få är riktigt gamla på Arholma. Det finns en person som får hemhjälp. Övriga äldre brukar flyttar in till fastlandet när det blir för jobbigt. Hemtjänst går att få men det förutsätter nästan att det finns någon på Arholma som kan ta hand om hemtjänsten för att det ska fungera. Vad ska ske när de personer som idag är engagerade i Skärgårds-stiftelsen ska pensioneras? Många av dem är 40-talister. Det finns inga tomma hus på Arholma men många fritidshus. Framtiden för ön är beroende av att fler och framför allt fler yngre kommer och bosätter sig. Man märker att det mest är pensionärer som flyttar ut till sommarstugan. 48

49 Dagens pensionärer är annorlunda Kerstin Carlssons föräldrar kommer att bo kvar så länge det bara går. Det allra bästa vore om det fanns ett äldreboende på ön. Kerstin tror att många 40-talister som börjar dra sig tillbaka kommer att vara ute i fritidshusen under längre perioder. Det märks redan. Dagens pensionärer är annorlunda, mycket mer rörliga än tidigare. De kanske är på ön under halva veckan eller en längre tid än nu men de vill nog gärna har kvar en lägenhet i stan. Vardag och fest En vanlig dag En typisk dag börjar omkring kl med att Lill eller Per utfodrar och ser till djuren, medan någon av dem stannar inne hos barnen. Ibland följer dottern med ut till djuren. Lills far brukar komma vid den tiden. Ibland stannar han inne för att leka med barnen medan Lill och Per ser till djuren tillsammans. Därefter ger sig Per iväg på dagens jobb t.ex. för att röja i skogen eller utföra någon annan syssla åt Skärgårdsstiftelsen. Lill och barnen är ute en stund på förmiddagen. Sedan går man in för att äta lunch. Efter det följer ofta lite inomhusaktiviteter barnen leker och Lill utför pappersarbete och förbereder middag. Efter ett mellanmål brukar det vara dags att gå ut en stund igen. Per kommer hem och familjen äter middag. Varannan fredag är dagis öppet och då åker Lill dit med barnen. Varannan fredag besöker man oftast en annan familj som också har barn. Huvuddelen av arbetet på den egna gården jordbruksuppgifterna måste utföras under helgerna. I april är det också dags för lammning och då blir det mycket arbete över hela dygnet. Veckorna går åt till att arbeta för Skärgårdsstifte-lsen på öarna i området. Under höskörd, lamning etc. måste även jordbruks-uppgifterna skötas under veckorna. Tillsyn både sommar och vinter På sommaren händer det att Jan Ola Öding är ute i reservatet redan vid tretiden på morgonen. Då är det bråda dagar med märkning, viltvård och tillsyn. En vinterdag som idag brukar han börja dagen med att hjälpa sin fru med posten, skotta snö och göra litet pappersjobb. Sedan ger han sig ut och urfordrar viltet och tittar till området. Det beror litet på väder och vind. Han äger en egen aluminiumbåt, byggd på Westerbergs varv, som han använder i tjänsten där han kör mot ersättning. Båtfärderna brukar ta uppåt tusen timmar per år. Båten har ett litet lastutrymme. Det finns ett fyrtiotal tillsynsmän i Stockholms skärgård. De är i alla åldrar. Tillsynsmännen i Stockholms skärgård har erfarenhetsutbyte med motsvarande befattningshavare på Åland och i Åboland. Det är stimulerande och lärorikt. Bl.a. gör de studiebesök hos varandra. Jan Ola tycker att tillsynen i Stockholms skärgård ligger litet före. Jan Ola har varit lärare i grundutbildningen för alla nya tillsynsmän. De har hållit till på Nässlingen i tjugo år. I utbildningen ingår att lära sig om lagar, förordningar, naturvård m.m. 49

50 Gråväder, föreningsliv och sikfiske Grått och trist väder. Regn och sydlig vind. Vi har haft en del folk ute under veckan som gått, när Stockholmsskolorna har haft sitt höstlov. Värmdöskolorna har sitt lov nästa vecka. Annars går livet på ön sin gilla gång. Vägen skrapas och groparna fylls igen. Informationspunkten är affären strax före klockan tio, när posten stänger och affären öppnar. Postverksamheten i affären går jättebra och våra farhågor för några år sedan har visat sig felaktiga. Vid sopstationen har man nu börjat förbereda en inhägnad och lite mer ordnad soplämningsanordning. För någon vecka sedan var man ute och avverkade en del skog runt omkring nuvarande uppställningsplatsen för sopbilarna. Tanken är att man där ska inhägna och ordna upp det hela så att det förhoppningsvis blir lite snyggare än vad det är just nu. Vid skolan har ett gäng byggare tillbringat hösten med att bygga ett nytt hus, som ska användas till kök och matsal. Det ska även inrymma en övernattningslägenhet för skolpersonal. Huset ska stå färdigt under höstterminen. Bilbesiktningen är genomförd med varierande resultat. Snart kommer besiktningsmännen ut för att kontrollera våra reparationsförsök. Bokbåten har varit här, så vi har haft möjlighet att byta ut vårt bokförråd inför höstens och vinterns långa läskvällar. Föreningslivet skjuter som vanligt fart så här års. Intresseföreningen har aktiverat en hel del personer med sina aktivitetsgrupper med olika mål. Gruppen för andelstjurar kartlägger just nu vilka marker som finns tillgängliga för bete. Om du som läser det här har marker på Runmarö, som du vill hålla öppna, kontakta Skärgårdsbryggan så vidarebefordrar vi det till Intresseföreningen. Gruppen för idrottshall håller på att kartlägga vilka hallar som finns på marknaden och var man skulle kunna tänka sig att en liten idrottshall skulle kunna stå på vår ö. Turistgruppen har några idéer på hur man skulle kunna förlänga turistsäsongen. Näringslivsgruppen har ganska långt lidna planer på någon slags kooperativ tillverknings- och beredningsverksamhet, som än så länge är lite hemlig av konkurrensskäl. Men det lär handla om mat. Höstinsamlingen till ladorna är i full gång. Lingon, svamp, rönnbär och frukt är väl i princip färdigplockat. Två älgar är skjutna. Massor av rådjur och fasaner väntar på sin tur. Fisket har givit en hel del. Romstinna sikar har också fastnat i näten. Höstgrävning och annat trädgårdsarbete är i full gång. Vattentunnor vänds upp och ned. Regnmätare plockas in. Trädgårdsmöbler ställs undan. Lökar puttas ned i marken. Allt fler båtar kommer upp på land. Från skorstenarna syns allt oftare en rökslinga från vedspisar och kaminer. Sommarkläderna hängs in i garderoben och höstkläderna tas fram. På sista tiden har stövlar och sydväst varit väl använda persedlar. Taxibåtarna kör inte så mycket i veckorna, medan Waxholmsbolaget bedriver en mycket bra trafik på Runmarös bryggor. (Runmarö , Göran Stenstrand, Skärgårdsbryggan) Skolavslutning Skolavslutningen sker traditionsenligt i Ornö kyrka på kvällen den 8 juni då vi får höra barnen framträda med sång och musik. De "stora" barnen, dvs. de som ska börja 6 klass på Dalarö i höst, önskas lycka till. (Skärgårdsbryggan) 50

51 Bröllop och vallhundar I går var det dags för ett nytt bröllop på Möja. Det har förstås varit många vigslar i Möja kyrka under sommaren, men för oss bofasta räknas bara de "äkta Möja-bröllopen" dvs. sådana där brud och brudgum bor på ön permanent, och sådana har det varit två stycken i år. Sommaren inleddes med ett pingstbröllop då Möjaström fick ytterligare ett äkta par, och i går var det Norrsundshage som fick en "ny herre och fru". Lars Frisk förrättade vigseln och efteråt bjöd Möja Krog på en delikat middag, som senare följdes av dans. Vi har fårfarmandet som gemensamt intresse, vår ena vallhund är syskon till det nyblivna parets vallhundar. (Möja Agneta Österman) Kultur och turism Hög- och lågsäsong Under de senaste åren har utbudet av aktiviteter och anläggningar som vänder sig till både besökare, sommarboende och skärgårdsbor utvecklats betydligt. Det finns också ett växande intresse för att besöka skärgården under både hög- och lågsäsong. Lokalt producerade produkter mat, konsthantverk, äventyr etc genererar inkomster och sysselsättning i skärgården. Bygdegårdar, kyrkor, skolor, bibliotek och andra lokaler utnyttjas för publika aktiviteter som vänder sig till både turister och lokalbefolkning. Under sommarens högsäsong är det bråda tider för många skärgårdsbor samtidigt som sommargäster och sommarboende är lediga och söker kontakt. Under vintern blir det istället desto mer tyst och ensamt. Numera utvecklas dock besöksnäringen även under lågsäsong. Exempelvis har turistanläggningen på Finnhamn många besökare och gäster året runt. 27 Julbord och julmarknader i skärgården Mer än tjugo restauranger och värdshus serverar julbord. Dessutom serveras julbord ombord på många skärgårdsbåtar. Julmarknader organiseras traditionellt bl.a. på Blidö, Ljusterö, Oaxen, Ornö, Runmarö, Skärmarö, Strömma, Svartsö, Utö och Landsort. Musikaftnar och konserter, hembygdsdagar, allmogerodd, dans, hantverksdagar, konstutställningar, cirkus, löpartävlingar, strindbergsvandringar och andra kulturvandringar samt barnverkstad med lek och pyssel är exempel på lokala arrangemang som både turister och lokalbefolkning brukar delta i. Storstadens utbud har kommit närmare Lill Schierman berättar att det finns ett bibliotek på Svartsö. Där finns också hembygdsgården som är en viktig träffpunkt. Tidigare erbjöds skärgårdsborna teaterresor då själva transporterna subventionerades. Lill konstaterade dock att efterfrågan på kulturella aktiviteter har minskat betydligt, till följd av att man idag har mycket bättre transporter och bättre ekonomi. Förutsättningarna att ta sig till stan för att ta del av utbudet där har förbättrats avsevärt. 27 Ulla Andersson, Värd på Finnhamns vandrarhem m.m. 51

52 Gamla båtar lockar besökare Nils Rasmusson berättar att turismen har blivit en viktig näring på Blidö och öarna runt omkring. Helmiprojektet är ett lyckat exempel. Storbåten Helmi är en 120 år gammal s.k. sandkil (byggd för att frakta sand) med en lång seglande historia på Blidö. Nu ägs hon av Sjöhistoriska museet, som bidragit ekonomiskt för att båten ska kunna rustas till sjövärdigt skick. Upprustningen som är mycket genomgripande sker helt i Sjöhistoriska museets regi och i samarbete med bl.a. skärgårdsstiftelsen. Helmi ska bli en ungdomsskuta. Båtrenoveringsprojektet har lockat många turister till Blidö där de också hyr rum och äter på värdshuset, handlar i butiken etc. Bed & Breakfast De senaste åren har Nils Rasmusson och hans hustru tagit emot gäster i form av Bed & Breakfast. Efterfrågan är hög året runt. De sätter själva gränsen för hur många gäster de vill ta emot. Ornö museum rustar inför säsongsinvigningen Det är bråda dagar nu. På Ornö museum rustar man inför säsongsinvigningen den 17 juni. Museibutiken ska stå klar med fyllda hyllor, kaféet förbereds och invigningsceremonin planeras. Affären i Vargvik kommer att hålla söndagsöppet under juli månad. Grönsakstorget blir lika stiligt som förra sommaren och på lördagarna kan man köpa fisk av familjen Jansson, dvs. Björkösunds Fisk, i boden utanför affären. Det kommer att bli trängsel vid kyrkbryggan, som i sommar kommer att trafikeras av fraktfärjan, Waxholmsbolagets passagerarbåt och Sadelöga som går till Huvudskär förutom tandläkarbåten Plomben, bankbåten och andra tillfälliga besökare. Härligt med trängsel i motsats till tidigare års dödläge. Vykort med fyra vackra motiv från Ornö är på tryckning och kommer att finnas till försäljning i t.ex. affären i Vargvik, museet och turistinformationen vid midsommar. (Ornö , Margareta, Skärgårdsbryggan) Natur och kulturvård Tyst och ensamt i naturen Jan Ola Öding arbetar som tillsynsman i naturreservatet vid Möja. I uppdraget ingår att utöva tillsyn över naturskyddad mark, renhållning, naturvård, fågelinventeringar, märkning av fåglar, viltvård, örnutfodring m.m. Viltvården innebär bl.a. att man ska ta bort skabbrävar och mink. Det är inte alla som klarar jobbet som tillsynsman. Många tycker att det är ensamt och tomt. Det är ofta tyst och mörkt på vintern. Man åker ju ut ensam med sin båt och sysslar med stängsel, utfodring och så. Om man råkar illa ut får man kalla på hjälp. Det finns en sjöräddningsstation på Möja så hjälpen är nära. Tidigare generationers landskap Lill Schierman, Hjälmö och hennes make Per är auktoriserade skär-gårdsguider, vilket innebär att de guidar på öarna i sin del av skärgården. Som skärgårdsguide är de angelägna om att lyfta fram banden bakåt till tidigare generationer. Ett uttryck för dessa band är inte minst det öppna landskapet, dvs. den åkermark som är resultatet av tidigare generationers hårda arbete. Idag är denna mark av central betydelse för möjligheterna att värna den biologiska mångfalden i landskapet. 52

53 Samhällsengagemang Politisk delaktighet Lokal politiker på Nämdö Kerstin Carlsson på Nämdö har alltid varit engagerad i samhällsfrågor. Hon sitter med SSLF:s styrelse, är ordförande i Sveriges lanthandelsförbund, ordförande i skärgårdshandlarna och politiskt engagerad, dvs. sitter med i fullmäktige, är suppleant i kommunstyrelsen och deltar i övrigt politiskt arbete. Kerstin umgås mycket med handlare från andra skärgårdsbutiker och dessutom har Kerstin gamla vänner från tiden i stan. Nu präglas Kerstins liv av skärgården och Kerstin försöker undvika att åka för mycket fram och tillbaka. De politiska åtagandena och övriga uppdrag behöver inte drivas på sommaren. Det finns tre personer till på ön som är politiskt engagerade, något som är ganska ovanligt. Skärgårdspolitiska frågor får betydelse när de fastboende engagerar sig i politiken. Det märks att man får effekt när man engagerar sig. Åretruntboende och sommarboende För Jonas Linell på Arholma är det väldigt dubbelbottnat med de fritidsboende. På Arholma är det lite speciellt. Det finns få personer som är ursprungliga innevånare. Arholma är lite avlägset så det har väl inte blivit riktigt inneställe bland fritidsfolket. Man har arbetat på att släppa in folk bland fritidsboende i styrelser vilket nog gör Arholma till en ovanligt integrerad ö. Men samtidigt blir det problem av en karaktär som Jonas vill benämna demokratiproblem. Sommargästerna är så många fler. Ofta har de bättre inkomster och är bättre utbildade. De fritidsboende vill mycket gärna hjälpa till men problemet är att välviljan kan vara kvävande. Det blir till en kamp eftersom de fritidsboende är så många fler. Det kanske inte är så att fritidsboende och boende har så många olika åsikter. Men genom numerär och även inflytandemakt tar de fritidsboende i all välvilja över. Kanske behövs det ibland men i huvudsak ska de boende styra och ställa. Det är viktigt att slå vakt om att det är de boende som ska sköta det hela. Detta gäller speciellt när det kommer nya inflyttande. De boende brukar då komma längst ner på skalan i hierarkin. Som ett exempel på konflikter nämner Jonas de fritidsboende och ägandet. Förhållandena i ägande avspeglas i tomtägarföreningar där 90 procent är fritids-boende. Vid diskussion om exempelvis plogning kan det vara svårt att få fram pengar till plogning med denna fördelning av intressen. Det är också viktigt att de fritidsboende förstår att utan permanentboende fanns det inget att komma till som kan kallas en levande skärgård. Fortfarande är de fritidsboende mest där på semestrarna. De boende rår därför ganska lång tid över ön. 53

54 Föreningsliv och sociala nätverk I skärgårdsområdet finns väl etablerade lokala intresseföreningar som samverkar i SIKO (Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation). Det finns också många andra föreningar, samfälligheter och samverkansgrupper inom skärgården. Många öbor organiserar sig kring gemensamma intressen och samverkar även lokalt på den egna ön. Särskilt frågor som berör skola och trafik väcker engagemang. Möjligheterna att kommunicera via Internet underlättar kontakterna. Många protokoll från föreningsmöten finns offentligt tillgängliga via föreningarnas och öarnas hemsidor eller andra länkar. Intresseföreningens utåtriktade arbete under vintern och våren har givit gott resultat och medlemsantalet har stigit med nästan 50 procent, dvs. vi har nu nästan 120 medlemmar. (Ornö, Margareta, Skärgårdsbrygan) Möja är lagom stort Jan Ola Öding tycker att Möja är lagom stor och socialt riktig. Den är ungefär fem gånger sex kilometer. För flera år sedan bestämde sig några stycken för att gräva ned stridsyxan. Ingen av dem kom längre ihåg vad släktfejderna berodde på. Andra i skärgården brukar säga att Möja är tillräckligt stort för att där ska finnas två läger. Möja har varit känt för alla bråk. Det berodde kanske mest för att dansbanan fanns på Möja. De lokala nätverken har stor betydelse Lill Schierman upplever att det finns en tendens till att nätverken i skärgården idag håller på att försvagas. Detta sammanhänger med närheten till storstan och det stora utbudet där. Många nyinflyttade förstår inte betydelsen av att deltaga i de lokala aktiviteterna vid t.ex. hembygdsgården, att detta är viktigt i sig. Familjen Schierman lever i ett väl fungerande nätverk med närhet till föräldrar, syskon, andra släktingar och vänner. När det gäller barnfamiljer i allmänhet är det Lills uppfattning att förutsättningarna är unika för varje familj. Till en ö som Hjälmö flyttar man nog inte om man inte har en direkt anknytning. Däremot till någon av de större skärgårdssamhällena där man lätt kan nå såväl dagis, skola, butik m.m. genom att alla funktionerna finns tillgängliga på samma ö. Arbetet med SIKO är intressant För Jonas Linell tar arbetet med SIKO mycket tid. Det kan sägas vara hans fritidsintresse. Man umgås med alla. Jonas känner ju alla och jobbade på Arholma redan innan han flyttade dit. Däremot kanske man märker en känsla hos de äldre att man inte vill ha förändringarna. Slutsatser Det råder stora skillnader inom skärgårdens olika delar och de lokala förhållandena varierar. Många av de intervjuade vittnar om en stark förankring i sitt lokala närområde den egna ön eller ögruppen. Föreningslivet är uppenbarligen livaktigt och det tycks finnas långvariga och 54

55 starka släkt- och familjeband. Många av de intervjuade betonar att de valt att bosätta sig i skärgården och att de är beredda på att livet som skärgårdsbo inte alltid är så bekvämt. Växlingen mellan årstiderna är konkret och påtaglig. Vädret, temperaturen, isen och ljuset präglar livsföringen. Under sommaren ska mycket hinnas med och dagarna blir långa och intensiva. Samtidigt finns det många att prata med och intrycken är många. När sommarfolket försvinner blir de fastboende kvar. Under vintern laddas batterierna och tempot är lägre. Ensamheten och tystnaden är påtaglig och inte alltid önskad. Efterhand kommer dock allt fler besökare ut till skärgården även under andra delar av året. Det finns trevliga saker att göra och att uppleva under stora delar av året för både gäster och lokalbefolkning. Besökarna bidrar också till efterfrågan på lokala produkter skärgårdsmat t.ex. som även de fastboende har glädje av. De bofasta tycks ha ett starkt lokalt engagemang i viktiga samhälls-frågor som rör deras ekonomi, resmöjligheter, barnens utbildning, omsorgen om de gamla, butikens överlevnad etc. De många sommargästerna och sommarstugefolket tycks innebära både hot och möjligheter för de som bor i skärgården året runt. Spänningarna och intressekonflikterna är påtagliga. Lokalt beslutsfattande rymmer ibland handfasta intressemotsättningar. 55

56 Erfarenheter från andra skärgårdar Centrala Östersjöns skärgårdar Studier av förhållandena i andra skärgårdar visar både likheter och olikheter jämfört med Stockholms skärgård. Stockholms skärgård är ju en del av samma naturgeografiska region som Åland och Egentliga Finlands skärgård (Åbolands skärgård). Hela området utmärks av samma särpräglade natur med såväl karga klippor som lummiga kulturlandskap. 28 Befolkningen i de tre områdena lever i många avseenden under likartade villkor. Det finns också stora skillnader i bl.a. lagstiftning, skattesystem, ägandeförhållanden och de allmänna kommunika-tionernas karaktär. Gemensamma utmaningar är bl.a. Exploateringstrycket kring storstäderna Problem förknippade med att sommarhus övergår till att bebos året runt, exempelvis problem förknippade med vatten- och avloppsförsörjning Effekter av ökad turism med stora säsongsvariationer och ökat besökstryck i känsliga miljöer Förlust av biologisk mångfald och attraktivitet i kulturlandskap på grund av förändringar i jordbruket Åldrande befolkning och sviktande befolkningsunderlag i områden med dålig tillgänglighet Försämrad vattenkvalitet Flera av dessa problem återfinns även i kustområdena i de närbelägna baltiska länderna och längs den ryska östersjökusten i Finska viken. 29 Andra storstadsnära skärgårdar Jämförelser med skärgårdar 30 i andra regioner som finns i Grekland (Kykladerna utanför Aten), USA (Maine och San Juan County), Gulf Islands i Canada samt utanför Bergen i Norge har gjorts för att bl.a. få perspektiv på vad närheten till storstäder kan innebära i form av fördelar: Många boende har möjligheter att pendla till den stora arbetsmarknaden En större avsättningsmarknad öppnas för näringslivet än som kanske annars är normalt Turism och fritidsboende genererar efterfrågan på varor och tjänster Närheten till storstaden ger också konkurrens på bostadsmarknaden mellan fritidsboende och permanentboende med stigande fastighetspriser som följd. Närheten 28 Socioekonomisk analys av Stockholms-, Ålands- och Egentliga Finlands skärgård, Inregia 1995, 1998, Östersjöpaletten 30 Storstadsnära skärgårdar i Europa och Nordamerika, RTK, PM nr 1 jan

57 till storstaden innebär också att området utnyttjas mer och därmed ett större slitage på miljön. Den jämförande studien visar bl.a. att de utländska skärgårdarna liksom Stockholms skärgård präglats av befolkningstillväxt under 1990-talet. Särskilt i skärgården utanför Bergen har det skett en markant ekonomisk tillväxt. Även i de andra regionerna tycks befolkningsökningen vara åtföljd av en stigande sysselsättning. Men det finns också exempel på att den ökade befolkningen till stor del består av välbärgade pensionärer. Bakom tillväxten ligger till viss del speciella faktorer som inte har sin motsvarighet i Stockholms skärgård exempelvis olje- och gasfyndigheterna utanför Bergen och hummerfisket i Maine. Det är samtidigt uppenbart att det framför allt varit andra näringar som ligger bakom tillväxten. Traditionellt fiske, fiskodling och fiskeförädlingsindustrier har spelat en viktig roll för många öar. Ännu viktigare förefaller turismen och dess återverkningar på näringslivet att ha varit. Närheten till storstaden har haft en positiv inverkan på turismens utveckling. Storstäderna fungerar ofta som en port till skärgårdsområdet. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har sannolikt varit en bidragande orsak till att miljöhänsyn kommit alltmer i förgrunden. Detta är särskilt påtagligt i de nordamerikanska skärgårdarna. Flera åtgärder, både privata och offentliga, har vidtagits för att skydda den unika skärgårdsmiljön mot alltför hård exploatering. Problemet är inte i första hand att locka fler turister till öarna utan istället att kunna hantera turistexpansionen på ett ur miljösynpunkt acceptabelt sätt. Lösningarna av transporterna varierar mellan områdena på ett sätt som författarna av analysen tycker kan vara värt ett närmare studium. Det finns också påtagliga skillnader i de institutionella förhållandena. I de studerade utländska regionerna är organisationsformerna bättre avpassade att lösa öarnas specifika problem än vad fallet är i Stockholmsregionen. Slutsatser De jämförande studierna av skärgårdar i centrala Östersjön och av storstadsnära skärgårdar i Nordamerika och Europa lyfter fram de allmänna kommunikationernas stora betydelse för förhållandena i skärgårdsområdena. I båda studierna betonas också regelverkens betydelse administrativ indelning, lagstiftning, skatteförhållanden, politisk representation m.m. 57

58 Samlade slutsatser Skärgårdsområdet är inte enhetligt Stora delar av övärlden håller på att få en utveckling som på många sätt liknar den som finns i attraktiva samhällen i storstadens omland på fastlandet. Tillgängligheten spelar en avgörande roll. Stora delar av skärgården och många av de som bor där har jämförelsevis goda vägförbindelser. I övärlden längre ut råder helt andra villkor. Kommunikationerna är strategiska De allmänna kommunikationerna är en livsnerv i skärgården, i synnerhet för de som bor på öar utan vägförbindelse via bro eller färja. Analysen av de sociala förhållandena visar att även enskilda linjesträckningar och tidtabellslösningar kan få mycket stora konsekvenser för exempelvis möjligheterna att ge hemtjänst åt gamla eller för öbor att kunna besöka en läkare i centralorten utan att behöva övernatta. Dyra transporter innebär ett handikapp för rörelseidkare som försämrar deras konkurrenskraft i förhållande till andra och som minskar förutsättningarna att driva en affärsmässig rörelse med lönsamhet. Motsvarande erfarenheter finns från andra skärgårdar i världen. Tillgänglighet med allmänna kommunikationer för resor och godsleveranser spelar en central roll för befolkningens levnadsvillkor och för ekonomin i skärgårdsområdena. Sårbarhet i områden med sämre tillgänglighet I många avseenden tycks de sociala förhållandena fungera jämförelsevis väl i skärgårdsområdet, även på öar som saknar fasta förbindelser med land. Analysen visar dock att det krävs en stor flexibilitet och ett personligt engagemang från både sådana som yrkesmässigt arbetar med servicetjänster och från familj, närboende och andra som ingår i de sociala nätverken i övärlden. Det finns samtidigt en hög sårbarhet elevunderlaget i flera av skärgårdens skolor varierar med åren, butikens lönsamhet kan vara svår att klara av, många ensamma gamla är i praktiken beroende av andras välvilja. Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar social utveckling är inte betryggande. Bostadsförsörjningen är en stor utmaning Analysen ger intryck av att skärgården är attraktiv som bostadsmiljö även för åretruntboende. Många i åren runt pensionsåldern flyttar ut. Flera av dem bosätter sig i tidigare sommarhus. Nya hyresbostäder till rimliga kostnader och med en standard som underlättar för äldre och rörelsehindrade behövs. Det behövs också bostäder som stärker befolkningsstrukturen i de mest utsatta skärgårdssamhällena på öar utan fasta förbindelser till land. Det är viktigt att hitta en lämplig form som underlättar ett önskat bostadsbyggande. Generationsväxlingen är en ödesfråga I skärgården finns idag en stor andel äldre som kan förväntas vilja överlåta både bostäder och rörelser till de yngre under de kommande åren. Förutsättningarna för generationsväxling i skärgårdsområdet är dock ett problem på grund av höga fastighetspriser. Ofta är det inte möjligt för åretruntboende skärgårdsbor och rörelseidkare att betala lika höga överlåtelsepriser som mer resursstarka speku-lanter 58

59 kan. De höga marknadsvärdena på skärgårdsfastigheter leder också till arvs- och fastighetsskatter som inte står i paritet med de fastboendes löpande inkomster. Det finns en uppenbar risk för många av skärgårdens speciella värden kan gå förlorade i takt med att mer resursstarka hushåll, med en mer urban livsstil och utan tidigare förankring i skärgården, förvärvar allt fler fastigheter i skärgårds-området. Skärgårdens unika miljövärden vidmakthålls ju till stor del av bofasta som på traditionellt sett försörjer sig som jordbrukare, hantverkare, hemtjänst-personal åt gamla och omsorgsberoende, lärare, tillsynsmän, båtförare, butiks-innehavare etc. De traditionella skärgårdsborna är också viktiga för att skärgårds-kulturen och de starka sociala nätverken i övärlden ska kunna hållas levande. Stort beroende av den offentliga sektorn I många olika sammanhang framhålls betydelsen av att samhällets regelverk, och det sätt som offentliga sektorns servicetjänster utövas på, behöver kunna anpassas till de fastboendes villkor i skärgården. De specifika förutsättningarna jämfört med förhållandena på fastlandet innebär exemplifieras följande: Dyrare transporter och längre restider, större resuppoffring mätt i både tid och pengar Större beroende av allmänna transporter Höga markvärden, dyra överlåtelsepriser och hög fastighetsskatt som inte står i paritet med de åretruntboendes och de lokala rörelseidkarnas löpande vardagsekonomiska villkor Små och tydligt avgränsade lokalsamhällen med starka sociala nätverk på gott och ont Förmåga att hitta situationsanpassade lösningar för exempelvis skola, barnomsorg, hemtjänst och annat serviceutbud med stor hänsyn taget till lokala förhållanden och möjligheter Strukturellt starkt beroende av offentlig sektor både vad gäller arbetsmarknad, kommunikationer, serviceutbud och de regelverk som anger villkoren för bostadsförsörjning och rörelseidkare 59

60 Länkar till skärgården Bilaga 1 Waxholmsbolaget Tidtabeller för Cinderellabåtarna Tidtabeller för Sollenkrokabussarna (fil för nedladdning) Skärgårdsstiftelsen Skärgårdshandlarna Skärgårdsgalleriet Privat skärgårdssida (Biarne Sjösteen) Möja skola Norra Skärgårdstrafiken Båtluffarsidan Granholmen, engelsk information och fina bilder Granholmen, svensk information samma som ovan Skärgårdstidning på Internet (se även Skärgårdsmarknadsplats på Internet (under uppbyggnad) Skärgårdsguiden (information och länkar) Nämdö webbportal Edlundas webbsida Nacka Värmdö online Skärgårdshandlarna Skärgårdarnas Riksförbund ml argard_sw.html

61 Statistikområden Bilaga 2 Basområden i skärgården Arholma Basområde Basområdesnummer Basområdesnamn Singö församling Grisslehamn Ålands hav Gräns för skärgårdsområdet Väddö Uppsala Björkö Arholma Norrtälje Vätö Lidön Tjockö med flera öar Svartnö Länna, öarna Yxlan Furusund Köpmanholm Blidö Stockholm Skarpö Rindö Rindö centrum Oskar- Fredriksborg Ramsö-Skogsö Tynningö Djurhamn Ljusterö Ingmarsö m fl öar Värmdö norra skärgård Djurö glesbygd Möja församling Djurö skärgård Södertälje Dalarö skärgård Nämdö församling Ornö församling Mörkö församling Ösmo östra glesbygd Bedarön Muskö församling Utö Östersjön Järflotta Torö församling Nåttarö km Skärgården, statistiska basområden år

62 62 Kod Namn Kod Namn Vaxholm Ramsö-Skogsö Tynningö Rindö centrum Rindö Skarpö Oskar-Fredriksborg Österåker Ljusterö Ingmarsö m fl öar Flaxenvik Haninge Dalarö skärgård Nåttarö Utö Ornö församling Muskö församling Värmdö Värmdö norra skärgård Djurhamn Djurö glesbygd Djurö skärgård Möja församling Nämdö församling Norrtälje Vätö Lidön Tjockö med flera öar Furusund Köpmanholm Yxlan Blidö Svartnö Länna, öarna Singö församling Grisslehamn Väddö Björkö Arholma Nynäshamn Bedarön Torö församling Järflotta Ösmo östra glesbygd Södertälje Mörkö församling 62

63 Källor och metoder Bilaga 3 Materialet i denna rapport bygger på underlag som hämtats från följande publikationer och intervjuade personer. Litteratur RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholms län 2000, Samrådsunderlag Landstingets skärgårdspolitiska program Social Atlas Rapport 4, 2000, Regionplane- och trafikkontoret Landstingets prognos 2000 Enmansföretag i Stockholms skärgård, Inregia 1995 Socioekonomisk analys av Stockholms-, Ålands- och Egentliga Finlands skärgård, Inregia 1995, 1998 och 2000 Bostäder i skärgården, RTK PM 29:99 Kommunikationer i skärgården, Inregia på uppdrag av Rtk, PM nr 1: 2000 IT-strukturer, RTK PM 30:99 samt Observationsrapport från Skärgårdsskolorna, Värmdö kommun, november 1999 Skärgårdshandlarnas faktablad 31/ Stockholms stadsbibliotek, länsbiblioteket i Stockholms län, hemsida på Internet Östersjöpaletten, mars 2000 Storstadsnära skärgårdar i Europa och Nordamerika, RTK PM nr 1 januari 2000 Miljö- och hushållningsprogram för skärgården, Redovisning till regeringen från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm och Södermanlands län, december 1999 Levande skärgård utvärdering av de regionala miljö- och hushållningsprogrammen Betänkande av miljövårdsberedningen SOU 2000:67 63

64 Intervjuade personer Jan Ola Öding, tillsynsman på Möja Kerstin Carlsson, butiksinnehavare på Nämdö Jonas Linell, boende på Arholma Lill Schierman, boende på Hjelmö Nils Rasmusson, Blidöbygdens företagarförening Martina Högberg, lantbrukare, Finnhamn Ann-Marie Johansson, projektledare för projektet "Företagssam Skärgård" och ordförande i styrelsen för Skärgårdskontoret på Ljusterö samt egen företagare Cecilia Forsberg, tandvårdsstaben Gunilla Lager, Norrtälje kommun Kristina Mållgren, förskolechef Nynäshamns kommun Karin Möller David, förskolechef Ljusterö Barbro Åström Haninge kommun Björn Edling, biträdande rektor på Skärgårdskolorna Eva Clerehag, äldreomsorgschef i Vaxholms kommun. Marie Öhman, biståndshandläggare i Österåkers kommun Gun Lundgren, verksamhetsansvarig för ett av tre distrikt inom hemtjänsten i Värmdö kommun. Monica Fransson, chef för äldreomsorgen i Värmdö kommun Ulla Anderson, värd på Finnhamns vandrarhem m.m. Övriga källor: RTK:s GIS databas RTK:s Områdesdatabas Landstingets befolkningsregister SCB:s fastighetstaxeringsregister WÅAB tidtabeller Fotografer: Harald Björnstad/NPS/IBL Bildbyrå; omslaget Peter Nodbrink/IBL Bildbyrå: sidorna 6 och 27 Cecilia Skedinger; sidan 47 Därutöver har också underlag hämtats från hemsidor i skärgården. De direkta citaten har i allmänhet hämtats från Internettidningen Skärgårdsbryggan. 64

65 Foreword In its Regional-development Plan for Stockholm County 2000 (Regional utvecklingsplan för Stockholms län 2000), the Stockholm County Office of Regional Planning and Urban Transportation (RTK) proposes that the Stockholm Archipelago be made the focus of continued study aimed at the devising of a sub-regional plan. That sub-regional study would also comprise social conditions in the Archipelago. As is the case with the rest of the County, the RTK s long-range social goal for the Archipelago is good and equal living conditions. The purpose of this memorandum is to describe several social factors and their evolution in the Archipelago area of Stockholm County. What is it like to live in the Archipelago? How have the social conditions there changed over time? Different parts of the Archipelago islands linked to other land by bridges or tunnels, islands served by State-owned ferries and other islands are compared to each other, to the mainland and to comparable archipelagoes elsewhere. Both statistics and interviews are used to describe social conditions in the Archipelago. Social patterns are depicted by tables, diagrams and maps. The memorandum was compiled for the RTK by Inregia AB. Inregia's Project Manager was Susanne Ingo. Staffan Forsell and Lena Lundkvist processed the underlying factual materials. Cecilia Henriksson, Gerd Grip and Anette Carlgren took part in the analysis work and in interviewing people with good knowledge of the Archipelago inhabitants. Eila Kanerva was in charge of mounting maps and of layout. Cecilia Skedinger was responsible for appurtenant illustrations and presentation materials. Project Manager for the RTK was Tuija Meisaari-Polsa. Stockholm, Sweden March 2001 Bo Malmsten Regional Planning Director 65

66 Summary This report describes the social conditions (living conditions, social services and life generally) in the Stockholm Archipelago. It also includes comparisons with corresponding conditions in other archipelagoes in the central Baltic Sea area and in some European and American archipelagoes near cities. The analysis ends with conclusions entailing issues of political relevance. The topic-areas that will need attention in coming years include public transport, housing supply and the public-service infrastructure (schools, child care, elderly care and shops). It is important that ways be found to make possible situation- and locality-adapted solutions especially in those parts of the Archipelago that lack permanent links with the mainland (bridge, tunnel or ferry). The report shows that the population of the Stockholm Archipelago is increasing rather rapidly. It has grown more than 20% in ten years, which is a rate roughly double that of the rest of Stockholm County. At the same time, it is clear that the greatest increase has taken place in those parts of the Archipelago that are nearest the mainland and that can be reached by bus and car. Perhaps, those islands without permanent links to the mainland should be regarded as the true Archipelago. Inhabiting this island world are nearly 3,000 people, and 800 of them lack regular, year-round links. In this part of the Archipelago, too, significant population growth has occurred over the past decade, albeit not as rapidly as on islands with permanent links. Forecasts for coming years suggest that we can expect continued population growth in these places. Moreover, people of upper middle age and younger old-age pensioners are markedly over-represented in the Archipelago area, as compared to the rest of the County. In addition, men outnumber women, particularly in those areas having poorer links with their surroundings. Not very much new housing has been built in the Archipelago. Many newcomers settle instead into summer housing that subsequently becomes year-round housing. The supply of housing in the Archipelago is becoming critical. It is therefore expected that providing housing for the elderly will eventually become an urgent task. Employment is predominantly in the public sector. Among other job-holders are a great many self-employed. Portions of the Archipelago can rightly be described as densely populated with companies. New business sectors especially those entailing various kinds of services are employing more and more people. As with housing, most jobs are found on those islands having road links with the mainland. The Archipelago population includes comparatively few people with tertiary-level education, and the average annual income is a little lower than that in the County at large. Increasing tourism, however, does mean the possibility of new incomes and more jobs in the Archipelago. High real-estate prices and unfavourable tax regulations make it difficult for young persons to take over businesses and acquire housing of their own. The danger exists that year-round residents providing small-scale services, keeping land in use and strongly committed to local affairs things traditionally meant by the term special Archipelago values will be edged out by wealthier (and largely older) people with more urban lifestyles and economies. Society s regulations regarding such things as taxation and housing supply will play a decisive role in this. 66

67 The social-service infrastructure is relatively well established. Schools, preschools and after-school recreation centres as well as the cultural offerings and social services available in conjunction with the schools play important roles as hubs of social life in the Archipelago. Important social networks exist around the schools. On several islands, schools are evolving in regard to working methods, numbers of pupils, grade levels and premises. In the central Archipelago, several island schools enjoy organised collaboration. Shops are likewise fairly well distributed. Many, though, limit their business season to those times of year when visitors swell the Archipelago s population. Many shops are for sale, but potential buyers are few. The Archipelago s shops, too, are important social hubs. Care services for the elderly and for children appear to function on the local communities terms. Home help services are largely dependent on local labour, and family and neighbours aid many older residents. There is also a downside: people who are not accepted can become very lonely. It can even prove difficult to recruit home-help personnel. Banks services, dental services, the Archipelago doctor and the library service all visit the islands in their own boats. Public transport in the Archipelago is essential to living in this island world. Routes, base points on land and timetables are both physical and social enablers. Many people are asking for even greater flexibility in this respect. The need for local transport among the islands appears to be rising as the population increases, young households lead more mobile lives and local production grows. Improved transport facilities are also prerequisite to any growth in Archipelago tourism. The expansion of the telecommunication infrastructure in the Archipelago has quickly resulted in increased activity. Many Archipelago schools now have their own homepages. NGO activities are facilitated, and numerous entrepreneurs are marketing themselves and their products on the Internet. The conditions for distance learning have improved. There are abundant links to homepages in the Stockholm Archipelago, with further links to other homepages in other archipelagoes. Life in the Stockholm Archipelago bears the distinct stamps of season and seasonal transition. The growing tourism there is lengthening the tourist season and providing stimulation and experience for permanent residents, too. Spring and summer are intense. In winter, life slows down. Locals commitment to their communities is strong, especially in matters touching on public transport and school. Many of the social issues important to the Stockholm Archipelago are also relevant to archipelagoes in other countries. Transport stands out as a strategic issue in archipelagoes in other countries. Archipelagoes near cities share the challenges of coping both with increasing tourism and with growing demands by moneyed households wanting to take up residence in them. All in all, the following conclusions can be drawn regarding the Stockholm Archipelago: It is not uniform. 67

68 Its transport infrastructure is of strategic importance. Vulnerability is great, especially for those communities and households lacking permanent links with the mainland. Housing supply is a major challenge. The issue of generation shifts is a fateful one. Many residents maintaining the area s cultural values and services cannot afford to go on living there. Dependency on the public sector is particularly great 68