Det lackar mot jul...

Marknadsbrev november 2010 Det lackar mot jul... När jag skriver det här har Stockholmsbörsen precis passerat nytt årshögsta. Hittills i år har börsen stigit 19 procent och räknar man in utdelningarna är uppgången ännu större. Jag minns hur tongångarna gick i början av året. Efter ett fantastiskt 2009 var det lite nervöst inför det nya året. Som jag minns det trodde de flesta på ett "mellanår" för börsen. Några procent upp eller ner, var den vanligaste gissningen. Vi har i det här brevet gått igenom och summerat fondåret 2010. Det är förvisso några veckor kvar av året men många sparare brukar se över sin portfölj inför årsskiftet så vi tyckte därför att det passade bra med en genomgång fram till nu. Vidare har vi tittat närmare på Europa. Visste du att en stor del av europeiska bolags försäljning går på export till tillväxtmarknader, inte minst till Asien? Vi har frågat en av våra Europa-förvaltare om hur man som sparare kan dra nytta av europeiska bolags stora export till Asien. Läs artikeln på sidan 7. Du missade väl inte första delen av "struktskolan" i förra marknadsbrevet? Den här månaden fortsätter vi med en genomgång av ickekapitalskyddade produkter. Andra delen av "struktskolan" hittar du på sidan 8. Som vanligt har vi två externa krönikörer. Den här månaden skriver Michael Konstantinov, som förvaltar Skandia BRIC, om hur han väljer aktier på tillväxtmarknaderna. Makrokrönikan är skriven av Anders Haskel, kapitalförvaltare på Case Asset Management, och behandlar ett ytterst aktuellt ämne det internationella valutaspelet. Med det här brevet tar vi ett juluppehåll och är tillbaka i början av januari igen. Jag vill därför passa på att önska er en god jul och ett gott nytt år! Fondstatistik november 2010: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Asien 2. Aktiefonder Tillväxtmarknad 3. Aktiefonder Bransch Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Sverige 3. Hedgefonder/Alternativa investeringar Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Nordamerika 3. Aktiefonder Europa Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Asien exkl. Japan 3. Aktiefonder Sverige Statistiken baseras på byten, försäljningar och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under november 2010. Trevlig läsning! Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management. 1

Mån a positiva teman i BRIC-länderna 2009 innebar ett viktigt steg i övergången till en tillväxtmarknadsledd global ekonomi. Den globala återhämtningen leddes av Kina, Brasilien och Indien och följdes av utvecklade ekonomier kvartalet efter. Vi tror att samma teman som bidrog till denna återhämtning även kommer att bli viktiga drivkrafter för BRIC-länderna framöver. Så vilka teman ser vi som drivkrafter för BRIC-länderna? De fem främsta är följande: 1. Den inhemska efterfrågan kommer att fortsätta att visa motståndskraft mot konjunktursvängningar tack vare en växande medelklass i många tillväxtekonomier. Vi bedömer att konsumenternas ökade välstånd i kombination med måttligt belånade hushåll kommer att resultera i en kraftig konsumtionsökning på många marknader. 2. Efterfrågan på råvaror (både insatsråvaror och jordbruksprodukter) förväntas bli stark. Vi räknar därför med att råvaror förblir ett viktigt investeringstema framöver. 3. Utbyggnad av infrastruktur, tillsammans med fasta investeringar relaterade till infrastruktur, kommer att drivas av fortsatta offentliga utgifter och återvunnen styrka i den privata sektorn. 4. Vi förväntar oss att utbud och efterfrågan på olja kommer att vara balanserat vid nuvarande nivåer och att oljepriset kommer att hålla sig inom det nuvarande prisintervallet på mellan 70 90 dollar per fat. Oljerelaterade investeringar kommer därför fortfarande vara ett viktigt investeringstema. 5. Miljöindustrin och tekniker såsom etanol i Brasilien och solenergi i Kina kommer att vara i fokus. Att identifiera teman är en viktig grundförutsättning, men det gäller att välja rätt aktier. I min aktievalsprocess kombinerar jag analys där jag bestämmer hur jag ska fördela portföljinnehavet mellan olika sektorer och länder med bolagsanalys för att välja de enskilda aktierna till portföljen. För mig som portföljförvaltare är det även viktigt att spendera tid "på marknaden" för att få en känsla för marknaden i fråga. Till exempel åkte jag i augusti i år på en konferens i Brasilien och passade också på att besöka företag som är potentiella kandidater för fonden. Jag anser att man kan få ut värdefull information genom att faktiskt besöka företagen, samtala med ledning och personal, besöka produktionsanläggningar och se deras produkter tillverkas. Dessutom pratar jag med distributörer och återförsäljare om produkterna, vilket också är en källa till information. Dessa besök kompletterar delårsrapporterna och ger mig en mer komplett bild av ett företag. Vi föredrar för närvarande företag som är inriktade mot inhemsk konsumtion. Ett exempel på ett sådant bolag är Odontoprev som är den största tandvårdsoperatören i Brasilien. Vår bedömning är att företaget kommer att dra nytta av en stigande reglering av arbetsmiljö i landet och ökad konsumtion av hälso- och sjukvård bland företag och privatpersoner. För att även fånga upp sådana saker som trender för prissättningen i branschen har vi vårt analysverktyg Grassroots som är unikt för RCM. Detta genomförde vi med positiva resultat på Odontoprev. För att utvärdera marknaden för tandvårdsförsäkring i Brasilien frågade vi kundföretagens inköpare om deras syn på Odontoprev och om hur konkurrensen ser ut. Detta analysverktyg ger oss ytterligare förståelse för den lokala marknaden. Vi är fortsatt positiva till tillväxtmarknaderna globalt och framförallt BRIC-länderna. Sunda ekonomiska förhållanden på de flesta marknader tillsammans med starka tillväxtutsikter lägger grunden för ytterligare uppgång på börserna i BRIC-länderna. Vår bedömning är att en av de viktigaste händelserna för kommande år kommer att vara framväxten av en ny medelklass i BRICländerna och vi kommer att försöka dra nytta av detta tema. Michael Konstantinov, fondförvaltare på RCM, en del av Allianz Global Investors, förvaltar Skandia BRIC 2

Makro Sedan länge pågår ett ordkrig mellan USA och Kina kring valutan. Med Federal Reserves gigantiska köp av statsobligationer, statsskuldkrisen i Europa och Japan som hamnar i kläm mellan de ekonomiska stormaktsblocken stiger risken för ett valuta- och handelskrig som kan leda världen in i en ny lågkonjunktur. Även med mindre dramatiska scenarion kan den globala valutasituationen få en lång rad konsekvenser för svenska sparare. Att det råder stora obalanser i världsekonomin är alla eniga om. Ett av de stora problemen är USA:s stora underskott i handeln med framför allt Kina. Skevheten betyder att Kina bygger upp allt större tillgångar i dollar och att landet till stor del finansierar det amerikanska budget- och bytesbalansunderskottet. För att nå en bättre balans behöver USA dra ner på importen samtidigt som exporten hålls uppe. Det görs bäst genom en svag Att det råder stora obalanser i världs ekonomin är alla eni a om. dollar. Problemet är att Kina bedriver en politik som innebär valutan knutits till dollarn. Visserligen sker mindre förändringar som innebär att den kinesiskan valutan successivt blir dyrare mot dollarn, men inte alls i den takt som USA anser vore motiverat. Man kan med andra ord säga att USA bakbundits av den kinesiska valutapolitiken. USA får stöd av europeiska politiker och experter runt om i världen i sin syn att Kinas valuta är kraftigt undervärderad. Om Kina släpper sin valuta fri, vilket landet inte kommer att göra inom överskådlig tid, skulle den förmodligen stärkas rejält mot de flesta andra valutor. Med en svag dollar blir effekten den motsatta. Under det senaste året har Kinas valuta periodvis devalverats mot till exempel euron och den japanska yenen. Att Kina snabbt skulle ändra inställning och kraftigt skriva upp sin valuta är inte särskilt troligt. Det är viktigt för den kinesiska ledningen att landets exportindustri hålls igång och expanderar. Det gör att nya jobb skapas och att välfärden fortsätter öka i snabb takt. Detta för att inte skapa social oro i landet. Detta spel kring valutorna kommer att vara ett viktigt tema även under 2011, inte minst eftersom det finns starka skäl som talar för att dollarn kommer att vara svag. Bilden stökas dock till av de gigantiska skuldproblem som drabbat flera av euroländerna. I värsta fall spricker hela eurosamarbetet. I ett lindrigare scenario leder krisen i Europa till att euron sätts under rejäl press. Att förutsäga hur relationen dollar/euro kommer att se ut om ett år är därför förenat med mycket stora svårigheter. Det finns trots allt starka skäl som talar för en svag dollar där framför allt effekter av den amerikanska penningpolitiken spelar stor roll. Först och främst talar allt för att det kommer att dröja innan Federal Reserve höjer räntan på Fed Funds, det vill säga motsvarigheten till den svenska reporäntan. Nollavkastning på pengar som placeras i dollar kommer att hålla tillbaka kapitalflödet till USA. Vad som kan komma att spela väl så stor roll är Fed s så kallade kvantitativa lättnader. I praktiken handlar det om att USA:s centralbank genom köp av statsobligationer förser marknaden med en ökad mängd dollar. Och när utbudet av någonting ökar brukar det bli press på priset. Då spelar det ingen roll om det handlar om valutor, aktier eller råvaror. Men det är inte i första hand ett fall för dollarn som Fed vill uppnå. I stället gäller det att undvika fallande priser, alltså deflation. Hög inflation är inte bra för ekonomin, men deflation kan vara ännu värre redan i måttliga mängder eftersom effekten bland annat blir att konsumtionen hålls tillbaka och därmed sänker tillväxten i ekonomin. Vänder vi blicken till Sverige så har vi här en situation med en ekonomi som är i mycket bra skick jämfört med många länder i vår omvärld. Sverige har sedan lång tid ett överskott i handeln med utlandet. Det betyder att det hela tiden finns en naturlig efterfrågan på svenska kronor. Att den riskfria räntan i Sverige är högre än på många andra håll och dessutom förväntas höjas tidigare och Vänder vi blicken till Sveri e så har vi här en situation med en ekonomi som är i mycket bra skick jämfört med mån a länder i vår omvärld. snabbare än i andra länder skapar också ett sug efter kronor. Möjligheten är alltså stor att kronan stärks mot flertalet valutor i vår omvärld, inte minst dollarn och euron. Sannolikheten för detta ökar dessutom med en någorlunda god ekonomisk utveckling i vår omvärld. I ett läge där den finansiella krisen och lågkonjunkturen fördjupas finns det däremot risk för att kronan tar stryk, åtminstone kortsiktigt. I ett sådant läge vill många undvika den risk som det innebär att äga ett litet lands valuta. Rörelser på valutamarknaderna för med sig en lång rad konsekvenser för svenska sparare. Den mest uppenbara och tydliga effekten är att tillgångar i utländsk valuta blir mindre värda när 3

kronan stärks. Något som lätt glöms bort är att det i många fall gäller andelar i utlandsfonder som noteras i svenska kronor. I de flesta fallen skyddas inte tillgångarna i sådana fonder mot förändringar i valutorna. Ett exempel kan vara en fond som äger amerikanska aktier, det vill säga tillgångar noterade i dollar. Säg att dollarn faller med tio procent samtidigt som aktiekurserna står stilla. För en andelsägare i Sverige vars andelar noteras i svenska kronor kommer värdet på fondinnehavet att backa lika mycket som valutan, det vill säga med 10 procent. Verkligheten är dock inte så enkel. I praktiken kommer kraftiga valutarörelser att få en rad andra följdeffekter på marknaderna. Vad som är hönan och ägget är heller inte särskilt enkelt när sambanden på finansmarknaderna ska analyseras. Ett av de mer tydliga historiska sambanden är ändå att fallande dollar brukar leda till högre råvarupriser. Så kommer det förmodligen att se ut även framöver, förutsatt att inte ett dollarfall går hand i hand med en kraftigt försämrad världskonjunktur. I så fall kan efterfrågan på råvaror komma att falla så pass kraftigt att det bromsar en prisuppgång eller skapar en nedgång för råvarupriserna. Med all den osäkerhet som finns är mitt råd att vara försiktig med valutarisker. Som jag visat kan sådant som vinns på gungorna lätt förloras på karusellen. Fördelarna med att spela på hemmaplan ska därför inte underskattas. Svenska aktier och företagsobligationer bör klara sig bra i det klimat som vi kan se framför oss. Företag med stor export kan visserligen komma att missgynnas av en kraftigt stärkt krona och det är svårt att se annat än att börsen kommer att bromsas av en dyrare krona. Runt dagens nivåer kommer valutaeffekterna däremot knappast att ställa till några problem för de svenska börsbolagen. Euron ligger runt samma nivå som den gjorde från 2002 fram till hösten 2008. Dollarn har vid några tillfällen under de senaste tio åren varit billigare mot kronan än vad den är idag utan att det medfört några märkbart tydligt negativa konsekvenser för den svenska börsen. Dagens valutakurser är med andra ord inte på något sätt extrema, åtminstone inte mätt mot den svenska kronan. 9,0 Dollarkursen i kronor, senaste 5 åren 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 jan/05 apr/05 jul/05 okt/05 jan/06 apr/06 jul/06 okt/06 jan/07 apr/07 jul/07 okt/07 jan/08 apr/08 jul/08 okt/08 jan/09 apr/09 jul/09 okt/09 jan/10 apr/10 jul/10 okt/10 Eurokursen i kronor, senaste 5 åren 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 jan/05 apr/05 jul/05 okt/05 jan/06 apr/06 jul/06 okt/06 jan/07 apr/07 jul/07 okt/07 jan/08 apr/08 jul/08 okt/08 jan/09 apr/09 jul/09 okt/09 jan/10 apr/10 jul/10 okt/10 Anders Haskel Kapitalförvaltare Malmökontoret Case Asset Management 4

Börs- och fondåret 2010 Året lider mot sitt slut och med endast tre veckor kvar ser även 2010 ut att bli ett starkt börsår. I takt med att börsen har stigit har Skandias sparkunder aktivt köpt högavkastande aktie fonder. Det har de tjänat på. De mest populära fonderna är även de som har gått bäst hittills i år. Under fjolåret, 2009, var det rally på världens börser. Trots att börsbolagen redovisade katastrofala resultat- och försäljningssiffror och den makroekonomiska statistiken var usel, så steg börserna. Detta är inte så märkligt eftersom marknaden räknade med att utvecklingen snart skulle vändas. Med facit i hand kan vi konstatera att marknaden hade rätt, åtminstone delvis. Efter en uppgång på över 50 procent i Sverige 2009, började börsen avvaktande i år. Men i slutet av februari/början av mars tog börsuppgången fart. Under senvåren och resten av året var utvecklingen stundtals skakig. "Grekland-oro" följdes av vikande makrostatistik från framförallt USA. Och i slutet av året blossade skuldkrisen i Europa upp på nytt. Trots inslag av oro har börsbolagens vinster tenderat att överträffa förväntningarna och börsen har bevisligen stigit. Under året har återhämtningen för världsekonomin och bolagsvinsterna fortsatt, vilket har ingett förtroende inför framtiden bland investerare. Dessutom bidrar låga räntor till att traditionella ränteplaceringar ger låg avkastning och intresset för aktiemarknaden stiger. Fondåret Vinnarfonderna 2010 har varit smala Asienfonder. Bäst avkastning har Fidelity Thailand gett, följt av Fidelity Indonesien. Dessa små aktiemarknader har gynnats när riskaptiten har kommit tillbaka efter finanskrisen. I takt med att etablerade tillväxtmarknader blir allt mer utvecklade har många investerare fått upp ögonen för dessa outvecklade marknader. Utvecklingen för övriga tillväxtmarknadsfonder har varit minst sagt blandad hittills i år, även för fonder som investerar på samma tillväxtmarknad. East Capital Balkan är i skrivande stund den enda "Vinnarfonderna 2010 har varit smala Asienfonder." fond i kategorin som ligger på minus. Bästa tillväxtmarknadsfond är Aberdeen Global Emerging Markets Small Companies. Den vinnande strategin har alltså varit en global tillväxtmarknadsfond med fokus på småbolag. Fonder som investerar i BRIC-länderna har gått blandat. Trots vissa likheter mellan länderna har skillnaderna gjort sig påminda under året. Rysslandfonderna har gått bäst. Ryssland är den marknad som föll mest under finanskrisen och som har mest att hämta hem. Den sämsta marknaden är den brasilianska. En gigantisk nyemission från börsens största bolag Petrobras är en viktig anledning till landets svaga utveckling. I Kina har börshumöret dämpats efter oro för landets penningpolitiska åtstramningar. Vissa fonder har dock lyckats väl i sin aktievalsprocess och på så sätt genererat hög avkastning trots svag kinesisk börs. Bland utvecklade länders börser har den svenska aktiemarknaden utmärkt sig under året som en av de bästa. De svenska börsföretagen har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen. Effektiva "Bland utvecklade länders börser har den svenska aktiemarknaden utmärkt si under året som en av de bästa." kostnadsbesparingar, stor försäljning till tillväxtmarknader och en svag krona som gör svenska varor mer attraktiva utomlands, nämns ofta som anledningar till den svenska börsuppgången. Även stora investerares förnyade vilja att ta risk tenderar att ge stöd åt den svenska börsen. Många Sverigefonder har stigit omkring 20 procent hittills under året. Bäst har det gått för SGF Lannebo Swedish Growth, som har stigit 22,6 procent. Samtidigt finns det vissa fonder som inte har lyckats fullt så bra. Ingen av fonderna Case, HQ Strategi och Skandia Swedish Stars lyckades nå upp till tvåsiffrig avkastning. För övriga utvecklade länders börser har avkastningen varit trevande. Den svenska kronan har stärkts mot många utländska valutor, vilket har drabbat avkastningen i svenska kronor negativt. USA-fonder brukar vanligtvis delas upp i tillväxtfonder och värdefonder, baserat på förvaltarens stil. Oftast brukar den ena strategin vara mer framgångsrik än den andra beroende på tidsperiod. Hittills i år har det dock inte varit någon tydlig skillnad 5

mellan olika förvaltarstilar. USA-börserna har kännetecknats av hög osäkerhet över alla typer av bolag och sektorer. Högst avkastning, 10,9 procent, har SGF Marsico US Capital Growth gett och sämst i klassen har BlackRock US Basic Value varit med en nedgång om 0,4 procent. De europeiska marknaderna som helhet har drabbats av skuldkrisen på kontinenten, men vissa strategier har lyckats mycket "De europeiska marknaderna som helhet har drabbats av skuldkrisen på kontinenten, men vissa strate ier har lyckats mycket bra." bra. Småbolagsfonden Montanaro European Smaller Companies toppar listan med en uppgång på över 20 procent. Spridningen i avkastning mellan olika Europafonder märks tydligt då den sämsta fonden, JP Morgan Europe Strategic Value, har backat drygt 10 procent. Japanfonderna började året starkt och tillhörde de bättre kategorierna fram till sommaren. Därefter utraderades gradvis uppgången. Efter en spurt under november uppgår nu avkastningen till 6 7 procent. Bästa fond i kategorin är Skandia Japan som har stigit 7 procent. Trots rekordåret i fjol är det fortfarande fonder av typen "high yield" som toppar listorna bland räntefonderna. Nordea European High Yield har stigit drygt 10 procent i år. Långräntefonden Skandia Kapitalmarknadsfond och Realräntefond har gått bättre än korträntefonderna Skandia likviditet och Penningmarknad. Spararnas fondval 2010 Ett tydligt mönster är att Skandias sparkunder har köpt de fonder som har stigit mest hittills under 2010. Raketfonderna Fidelity Thailand och Fidelity Indonesien är två av de mest populära fonderna hittills under året. Även Sverigefonder hamnar högt upp på köplistan. Hittills i år har många Sverigefonder gett högre avkastning än de flesta tillväxtmarknadsfonder. De fonder som spararna säljer är i första hand traditionella tillväxtmarknadsfonder såsom Latinamerika-, Ryssland- och Kinafonder. Mönstret tyder på att spararna inte byter trygga fonder mot högriskfonder utan snarare byter ut typen av högriskfonder. Värt att påpeka är emellertid att Asienfonderna, trots att de "Det är fortfarande bredare fondkate orier som står för den absolut största delen av spararnas innehav." har varit mycket populära i år, utgör en mycket liten del av spararnas fondportföljer. Det är fortfarande bredare fondkategorier som står för den absolut största delen av spararnas innehav. Samtliga siffror i texten avser perioden 1 januari till 1 december. Mest köpta fondkategorier Aktiefonder Asien Aktiefonder Sverige Blandfonder Mest sålda fondkategorier Aktiefonder Tillväxtmarknad Aktiefonder Europa Aktiefonder Bransch Mest köpta fonder Fidelity Thailand Aberdeen Gl Em Markets Sm Co Lannebo Småbolag Fidelity Indonesia Lynx Dynamic Mest sålda fonder BlackRock Latin America Skandia BRIC JP Morgan Russia HQ Fonder Strategi Skandia Global Hedge Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 6

Europa är mer än bara Europa Tillväxtmarknadsländerna växer så det knakar medan de utvecklade länderna, inte minst i Europa, brottas med svag ekonomisk tillväxt. Skillnaden mellan regionerna märks även hos svenska sparares stora intresse för tillväxtmarknadsfonder. Men vad många inte tänker på är att flera europeiska företag har en stor andel av sin försäljning till Asien och andra tillväxtmarknader. En investering i Europa kan således ses som en indirekt investering i tillväxtmarknader. Hugh Cuthbert. Europas företag producerar en mängd olika varor och tjänster. Alltifrån livsmedel till industriutrustning, bilar, kosmetik, kläder, och lyxvaror produceras av europeiska företag. Aptiten på europeiska varor är hög långt utanför Europas gränser och en stor andel av varorna går på export till Asien. Ett av de viktigaste skälen till att investera i Europa är att man kan dra fördel av europeiska företags försäljning utanför Europa. Värderingarna på de europeiska bolagen är dessutom betydligt mer lockande än för jämförbara bolag i Asien eller andra tillväxtmarknader, säger Hugh Cuthbert, som förvaltar fonden SGF European Opportunities. Hugh Cuthbert nämner lyxvarumärken som Gucci, Mont Blanc och Cartier som efterfrågas i hög grad från kunder i Asien. Ökat välstånd bland befolkningen har gjort dessa varor överkomliga. Men det är inte bara lyxvaror som lockar. Behovet är stort av en bred fauna av produkter och tjänster. Ett exempel är den norska mobiloperatören Telenor där nästan hälften av intäkterna härrör från tillväxtmarknader men som handlas till en betydligt lägre värdering än mobiloperatörer i många tillväxtekonomier. Även flera svenska börsföretag har stor försäljning till Asien. Vi ser attraktiva investeringsmöjligheter inom en rad sektorer och utesluter inte något område. Vi ser dock få intressanta aktier i läkemedelsföretag och placerar därför vårt kapital på annat håll. Därutöver har vi ingen exponering mot Grekland, Spanien eller Portugal då vi ser bättre möjligheter på andra europeiska marknader. Det viktiga tror jag är att inte begränsa portföljen till några specifika aktier eller sektorer, fortsätter Hugh Cuthbert. Europafonder följer olika investeringsstrategier och inriktar sig på olika typer av bolag. Därför kan avkastningen avvika en hel del mellan fonderna. Hugh Cuthbert menar att en exponering mot Europa inte nödvändigtvis ger fördelarna som en Europainvestering kan innebära. Det gäller att fondförvaltaren lyckas välja de rätta aktierna. För Hugh Cuthbert är försäljning till tillväxtmarknader en viktig faktor i aktivalsprocessen. Vi satsar på företag där upp till 50 procent av försäljningen går till tillväxtmarknaderna, och Asien är en särskilt viktig region framför allt för industriföretag. Ett exempel är kemiföretaget Yule Catto, som är noterat i Storbritannien. Bolaget genererar över 50 procent av försäljningen från Asien och andra tillväxtmarknader och värderas för närvarande till mindre än 10 gånger årsvinsten. Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 7

Skandias struktskola del 2: Icke kapitalskyddade produkter I den förra artikeln i Skandias struktskola gick vi igenom den vanligaste typen av strukturerade produkter kapitalskyddade investeringar. I den här artikeln tittar vi närmare på icke kapitalskyddade produkter. Detta är en investeringsform som inte lämpar sig för alla sparare, men som kan vara ett mycket intressant komplement till en välbalanserad portfölj för andra sparare. Hur fun erar det? Gemensamt för icke kapitalskyddade produkter är att du tar en större risk med ditt investerade kapital eftersom du inte har något kapitalskydd. Vanligtvis är produkterna knutna till ett börsindex, en aktiekorg eller t.ex. ett råvaruindex, och löper över en given löptid. Två vanliga former av icke kapitalskyddade investeringar är autocalls och indexbevis. Dessa går vi igenom i den här artikeln. Autocall En autocall löper över en bestämd löptid med en på förhand fastställd årlig avkastning givet att ett eller flera villkor uppfylls. Under löptiden finns fastställda avstämningsdagar (t.ex. en gång per år). Produktens värde påverkas av indexets värde på avstämningsdagen. Anta att du investerar 1 000 kronor i en autocall som är knuten till Stockholmsbörsen och att börsens index noteras till 100 på startdagen. Avkastningen är satt till 50 procent och avstämningsdagar sker en gång per år. Om indexet står högre än 100 på avstämningsdagen, så förfaller produkten och det nominella beloppet (din insats) plus den på förhand bestämda avkastningen om i det här fallet 50 procent betalas ut. Om indexet istället står lägre än 100 så händer oftast ingenting och produkten löper på ytterligare en period (ett år). Samma regel gäller vid de återstående avstämningsdagarna. En autocall har oftast också en nedre barriär. Vi kan i det här exemplet anta att den nedre barriären är 60. Om indexet når den nedre barriären under någon av perioderna spelar ingen roll. Denna barriär påverkar endast produkten på slutdagen i de flesta produkter. Den sista avstämningen görs normalt på slutdagen. Om indexet ligger över 100 betalas det nominella beloppet plus avkastningen ut. Om index fortfarande ligger under nivån från startdagen men över barriären (d.v.s. mellan 60,01 och 100) betalas ändå hela det nominella beloppet ut. Om indexet ligger under barriären på slutdagen betalas det nominella beloppet minus nedgången i index ut. Om index t.ex. står i 40, och investeraren har investerat 1000 kronor, betalas 400 kronor ut. Indexbevis Ett indexbevis (kallas även sprint i vissa fall) är också knutet till en underliggande marknad. Avkastningen i indexbeviset följer den underliggande marknaden men med en hävstång. Hävstången påminner om deltagandegraden i en kapitalskyddad strukturerad produkt. Om hävstången är 2,0 blir avkastningen i indexbeviset två gånger så stor som på den underliggande marknaden. Ett indexbevis har inte avstämningsdagar som en autocall. Om den underliggande marknaden sjunker så fungerar indexbeviset oftast som en autocall. Observera att exemplen ovan endast är teoretiska förklaringar över hur icke kapitalskyddade strukturerade produkter kan vara uppbyggda. Produkterna kan se ut på många olika sätt och ha olika villkor. Gemensamt är emellertid att vid en nedgång i det underliggande indexet så riskerar du att förlora delar av (eller i vissa fall hela) din insats. För vem passar produkterna? En icke kapitalskyddad strukturerad produkt innebär högre risk än en kapitalskyddad produkt, därför lämpar sig dessa inte för dem som vill ha mycket låg risk i sitt sparande. Det allra viktigaste för dig som sparare är att du förstår produktens villkor. Sammanfattnin Denna artikel har förklarat en icke kapitalskyddad strukturerad produkt. Viktiga delar att förstå är hur de vanligaste icke kapitalskyddade produkterna i Skandias sortiment autocalls och indexbevis fungerar att utvecklingen för den underliggande tillgången stäms av på fastställda avstämningsdagar i en autocall och att avkastningen baseras på hur den underliggande marknaden har utvecklats fram till denna dag att avkastningen i ett indexbevis utvecklas med en hävstång att båda produkterna har en slutdag och att hur den nedre barriären påverkar värdet på produkterna på slutdagen Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 8

Marknadsuppdaterin i lokal valuta 2010-12-02 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 20% 3% 4% 10% 20% 4% 23% Norden FTSE, NOREX 30 11% 2% 2% 8% 11% -18% 7% Europa STOXX 50 Index -6% 1% -3% 2% -3% -36% -21% USA S&P 500 10% 2% 2% 12% 10% -17% -3% Japan Topix Nikkei, 225-3% 1% 11% 12% 2% -35% -35% Global MSCI, All Countries 6% 1% 2% 9% 8% -21% -4% Kina FTSE Xinhua 25 3% 1% -5% 8% -2% -28% 113% Indien S&P Nifty Index 15% 4% -3% 9% 17% 2% 125% Ryssland CSFB ROS 8% 2% 0% 11% 12% -41% 30% Asien MSCI Asia All Countries 14% 2% -1% 13% 16% -11% 67% Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 9,1-10% -2% -2% -2% -12% -3% -3% USD/SEK 6,9-4% -1% 4% -5% 0% 8% -14% Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 1,2 1,0 0,1 0,2 0,8 1,0-2,8-0,4 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 3,1-0,3 0,1 0,3 0,7-0,2-1,1-0,3 Fonderna med högst avkastning i Skandia Links sortiment (nov) SGF FuNNeX Japanese Eq Invesco Global Leisure Skandia Japan SGF Gamco US All Cap Value SGF Fifth Third US Large Cap Growth Fonderna med lägst avkastning i Skandia Links sortiment (nov) East Capital Turkiet JP Morgan Europe Strategic Value Lynx Dynamic East Capital Balkan Nordea European High Yield Fonderna med högst avkastning i Skandiabankens sortiment (nov) Invesco Energy Henderson Japanese Smaller Comp Franklin US Small Mid Cap Growth Franklin Natural Resources FIM Russia Small Cap Fonderna med lägst avkastning i Skandiabankens sortiment (nov) Fidelity Iberia Fidelity Italy East Capital Turkiet Morgan Stanley European Property Fidelity Euro Stoxx 50tm Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 9