Lu net före rapportstormen

Transkript

1 Marknadsbrev september 2010 Lu net före rapportstormen September har varit en tämligen lugn börsmånad. Börsen har pekat stadigt uppåt och tråkiga ekonomiska nyheter har vi till stor del sluppit under månaden. Det är ju skönt. Men nu drar snart börsens rapportsäsong igång. En hel del bolag ska redovisa sina kvartalsrapporter under oktober. Då får vi se om det går så bra för bolagen som börsen indikerar. Det återstår att se. För dig som är intresserad av den svenska börsen rekommenderar jag krönikan på nästa sida. Simon Blecher på HQ Fonder/Carnegie levererar högintressant läsning om börsen, och nämner ett antal aktier som han har tittat närmare på. Simon påminner även om att uppgången på den svenska börsen inte går att finna på så många andra börser runtom i världen. Månadens makrokrönika, skriven av Christer Tallbom på Garantum, är en rejäl genomgång av makroläget i Sverige och omvärlden. Om du är intresserad av den breda ekonomiska utvecklingen tror jag du kommer tycka att Christers krönika är mycket intressant. Vi tar även upp hur dina räntefonder påverkas av Riksbankens räntehöjningar. Räntan är, som hörs på namnet, av största betydelse för avkastningen i räntefonder. Så vad betyder det egentligen för dessa fonder när Riksbanken höjer räntan? På sidan 6 kan du läsa om en nyhet i Skandias sortiment _ autocalls. Detta är en investeringsform som inte passar alla sparare. Men som kan vara en spännande krydda till sparportföljen för vissa. Trevlig läsning, Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management. Fondstatistik september 2010: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Asien 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Tillväxtmarknad Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Hedgefonder/Alternativa investeringar 3. Aktiefonder Bransch Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Asien exkl. Japan 3. Asien Asien Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Nordamerika 2. Aktiefonder Sverige 3. Hedgefonder/Alternativa investeringar Statistiken baseras på byten, försäljningar och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under perioden 1 juni t.o.m. 25 augusti. Ps. Visste du om att Skandiabanken har en sparblogg? Gå in på så kan du läsa blogginlägg på temat sparande från mig och Jeanette Hauff som är Skandias spar ekonom. 1

2 Sveri e är fantastiskt Blott Sverige svenska krusbär har, skrev författaren Carl Jonas Love Almqvist redan på 1800 talet. Orden har ibland tolkats som att vi svenskar har en något naiv syn på oss själva och, vad vet jag, det må så vara. Men översatt i börssammanhang försvinner faktiskt naiviteten och blir verklighet ty blott Sverige börsuppgång har! När flera av de världsledande börserna knappt har rört sig och några stycken till och med är på minus har det för svensk del varit ett mycket bra 2010; Stockholmsbörsen är i skrivande stund upp med drygt 15 procent inklusive utdelningar. Det motsvarar två års normal avkastning och bör därför anses som mycket bra. Betyder det att det är läge att ta hem vinsten på aktiemarknaden? Nej, säger undertecknad. För bilden är faktiskt tudelad. En stor del av börsuppgången hör ihop med fyra aktier, nämligen: Volvo, Scania, Hennes & Mauritz och Ericsson. Dessa fyra bolag står för närmare halva uppgången och de som av olika skäl valt att undvika dessa aktier har en helt annan avkastning. Som motvikt kan nämnas att stabila och välskötta företag som Electrolux, Husqvarna, Skanska och SSAB står på minus sedan årsskiftet (!). Det här påminner om situationen i slutet av nittiotalet då en hel del av börsuppgången kunde tillskrivas Ericsson, som på den tiden stod för en stor del av index. Och precis som då har de indextunga bolagen gjort att marknaden valt att ignorera välskötta bolag med stabila kassaflöden, höga utdelningar och starka balansräkningar. Och därför finns det ingen anledning att ta hem vinsten för dessa bolag är fortsatt mycket billiga och har en stor potential kvar. HQ Sverigefond har som investeringsfilosofi att vara en värdefond. Vi letar efter precis ovannämna kategorier: stabila kassaflöden, höga utdelningar, starka balansräkningar och låg värdering av vinsterna. Portföljen är koncentrerad och innehar cirka 25 bolag och faktum är att nästan samtliga aktier i portföljen har en högre ordinarie utdelning är den 10 åriga svenska räntan. För några bolag ligger utdelningen närmare 5 procent på nuvarande kursnivå, exempelvis Astra Zeneca, Intrum Justitia och Skanska. Flera bolag har också dolda tillgångar, en annan faktor som värdeförvaltare gärna letar efter. Bland dessa kan nämnas Telia Sonera (kopparnät, ryska och turkiska tillgångar), SCA (stort skogsinnehav) och Investor (en rabatterad portfölj). Hur är då prislappen på våra innehav? Vår uppskattning är att Stockholmsbörsen värderas till 13 gånger nästa års vinst medan vår portfölj är värderad till drygt 11 gånger nästa års resultat. Billigt. Och framför allt: lägre risk. Kalla oss gärna tråkiga det tar vi som en komplimang. Aktier är nämligen tillräckligt riskabla Blott Sveri e svenska krusbär har varför vi hellre äger stabilare bolag med hög utdelning än det som är inne för stunden. Hur ser då världen ut? Tja, som vanligt. Lite bra, lite mindre bra, lite osäkert och lite spännande. Eller rättare sagt: USA står och väger, södra Europa fortsätter vara i skuldkris och norra Europa (läs Sverige och Tyskland) står mycket starkt och tillväxtmarknaderna likaså. Vår tes är att räntorna förblir låga så länge den amerikanska ekonomin har det tufft. Deflationen ligger över oss, men alla är rädda för ett Japan och därför kommer stimulanserna att fortsätta och på sikt leda till inflation. Hur ska man tackla den synen på aktiemarknaden? Vi har gjort det genom att köpa fastigheter. Fastighetsbolagen tjänar på låga räntor, eftersom det är den största kostnaden. Men framför allt tjänar de på att räntorna håller nere avkastningskravet och det går därför att sälja fastigheter allt dyrare. Under de senaste veckorna har det sålts flera kontorsfastigheter i Stockholms innerstad till priser över kronor per kvadratmeter. Värderingen av bolag som Fabege, vars bestånd finns i innerstaden liksom Solna och Hammarby Sjöstad, och AtriumLjungberggruppen med köpcentrumbestånd i de stora städerna, ligger på under halva detta. Och då har vi till och med tagit hänsyn till eventuella skatteproblem och dylika saker. Men kan inte räntan gå upp? Självklart. Troligt till och med för den som lyfter blicken. Men vad indikerar högre ränta? Jo, att ekonomin växer och framför allt: inflation. Och i det läget. brukar fastigheter vara bra att äga eftersom det är en realtillgång. På tal om herr Almqvist igen. Han må ha varit naiv, men faktum är att den svenska börsen varit den näst bästa av alla världens börser de senaste hundra åren och det är ju inte fy skam. Simon Blecher Fondförvaltare HQ Sverige och Skandia Swedish Stars 2

3 Marknadsutblick Oron har varit ständigt närvarande på de finansiella marknaderna under I början på året blev Grekland enzymet som utlöste en accelererande rädsla för en europeisk statsfinansiell kris. Den akuta oron dämpades dock efter "Oron har varit ständi t närvarande på de finansiella marknaderna under 2010." att EU och IMF med gemensamma krafter mejslat fram en gigantisk krisfond. Oron för den statsfinansiella situationen kommer dock även fortsättningsvis att oroa marknaden i skiftande grad. I skrivande stund är det istället osäkerheten kring styrkan i den globala efterfrågan som kastar de längsta skuggorna över marknaden. En osäkerhet vi sannolikt kommer att få fortsätta dras med under en period. Vi befinner oss nämligen i ett läge i konjunkturen där tidigare åtgärder för att stimulera tillväxten gradvis börjar dras tillbaka. Effekten av detta blir att den ekonomiska tillväxten tillfälligtvis tappar fart. Det är lätt att i den här tillfälliga fasen i konjunkturen dra fel slutsatser och underskatta den underliggande kraften i den globala återhämtningen. Avseende tillståndet i världsekonomin är det främst tre saker marknaden fokuserar på: Kinas möjligheter att fortsätta agera draglok i världsekonomin Arbetsmarknaden i USA Europas förmåga att kombinera åtstramningar med fortsatt tillväxt Kina har börjat strama åt. Man har höjt räntorna och begränsat utlåningen, vilket har skapat oro för att den kinesiska ekonomin ska bromsa in kraftigare än tänkt. Här anser vi att man kan göra det lätt för sig och utgå från att den kinesiska regeringens övergripande mål är en fortsatt hög tillväxt. "Kina har börjat strama åt." Man har möjligheterna och viljan att kunna fortsätta stimulera ekonomin till dess att den globala efterfrågan vuxit sig starkare vilket man kommer att göra. För att den globala efterfrågan ska kunna ta ordentlig fart räcker det dock inte med en stimulansdriven efterfrågan i tillväxtekonomierna, utan den måste öka snabbare också i USA och Europa. För USA:s vidkommande innebär en punkterad bostadsmarknad och tuffare lånevillkor att det enda som nu kan lyfta hushållens konsumtionsutrymme är att fler jobb skapas. Därför har den senaste periodens mer dämpade sysselsättningsökning skapat osäkerhet kring styrkan i USA:s efterfrågan framöver. Det är dock viktigt att "USA kommer successivt att dra sitt strå till den lobala tillväxtstacken." komma ihåg att en viss inbromsning är någonting man alltid ser i ett konjunkturläge som detta. I en ekonomisk nedgång sätts stimulansåtgärder in, vilka sedermera successivt dras tillbaka allteftersom ekonomin visar tecken på att repa sig. När stimulanser fasas ut uppstår ett glapp i den ekonomiska aktiviteten i och med att konsumtion och investeringar, som tidigarelagts för att kunna utnyttja skattelättnader och liknande, under en period växer långsammare. Ett visst efterfrågevakuum uppstår innan det underliggande växande behovet återigen lyfter efterfrågan på den subventionerade varan eller tjänsten. Efterfrågan i USA kommer successivt att dra sitt strå till den globala tillväxtstacken. Företagens aktivitet fortsätter att stiga, vilket gradvis kommer att höja temperaturen även på arbetsmarknaden. I Europa ser Tyskland ut att bli den tillväxtmotor som regionen så väl behöver, när de flesta länderna måste strama åt. Optimismen och aktiviteten i det tyska näringslivet är hög. Detta har i sin tur lyft hushållens optimism kraftigt, vilket har börjat avspegla sig i en ökad konsumtion. 3

4 De globala ansträngningarna att bringa ordning i statsfinanserna innebär samtidigt att styrräntorna förblir låga. Sannolikt ser vi inga räntehöjningar från vare sig Federal Reserve och ECB förrän om 1 2 år, och Riksbankens räntehöjningar blir troligen färre än vad de själva säger. I Europa ser Tyskland ut att bli den tillväxtmotor som re ionen så väl behöver, när de flesta länderna måste strama åt. Vår bedömning är att världsekonomin befinner sig i en fortsatt, men utdragen, återhämtning. På kort sikt kommer osäkerheten kring tillväxten att skapa svängningar på finansmarknaderna. Även statsfinanserna i Europa kommer fortsättningsvis att skapa osäkerhet i växlande grad, men bedöms inte komma att hota återhämtningen. I takt med att förtroendet för att konjunkturen har bärkraft kommer också osäkerheten på marknaden att sjunka. Den svenska börsens värdering, i relation till bolagens förväntade vinster tolv månader framåt, är i skrivande stund dessutom inte utmanande, utan snarare låg. Samtidigt som börskurserna slagit upp och ned, har prognoserna på bolagens vinster fortsatt att skruvas upp på starka bolagsrapporter. En låg börsvärdering i kombination med låga räntor gör börsen attraktiv. Marknaden törs dock i dagsläget inte fullt ut tro på vinstprognoserna. Det mesta talar för att den här misstron kommer att finnas kvar hos investerare ytterligare under en period. Men, när tron på en bärkraftig återhämtning successivt stärks, finns goda utsikter också för en uthållig börsuppgång. I det läget kommer andra faktorer än bara risk att påverka investerares val. "Vår bedömnin är att världsekonomin befinner si i en fortsatt, men utdra en, återhämtnin." Olika regioner kommer att gynnas i olika hög grad av en ökad global efterfrågan. Vår bedömning är att ekonomier med en robust inhemsk efterfrågan och konkurrenskraftig exportindustri kommer att gynnas mest. I det avseendet står sig Sverige mycket väl. Men, framförallt kommer investerare återigen att alltmer basera sina investeringsbeslut på de långsiktiga tillväxttrenderna i världen. Snabbväxande befolkningsrika länder, som t.ex. Kina, Indien, Ryssland och Brasilien, har fantastiska förutsättningar att under många år ekonomiskt kunna växa betydligt snabbare än övriga världen. I takt med att riskaptiten på marknaden stärks kommer alltfler investerare att söka sig till börserna i de länder som uppvisar den högsta tillväxten. Sammantaget är vår bedömning att konjunkturen sakta men säkert stärks, men att återhämtningen blir utdragen. Det är därför viktigt som investerare att ha rimliga förväntningar på börsutvecklingen framöver. Dessutom anser vi att är det dags att bli mer selektiv. Större skillnader i kursutvecklingen gör valet av investeringsalternativ viktigare. När marknaden börjar fokusera mindre på risk och mer på tillväxtpotential kommer detta sannolikt främst att gynna placeringar mot tillväxtmarknader. Christer Tallbom Chefekonom, Garantum Fondkommision 4

5 Så påverkas dina räntefonder av Riksbankens räntehöjnin ar Sedan i somras har Riksbanken höjt reporäntan och dessutom meddelat att fler höjningar är på väg. För räntefonder är avkastningen i högsta grad beroende av ränteutvecklingen. Hur påverkas dina räntefonder av räntan? Hur fun erar en räntefond? Räntefonder delas vanligen upp i korta och långa räntefonder. De korta räntefonderna, ofta kallade likviditets eller penningmarknadsfonder, består av räntebärande papper med en genomsnittlig återstående löptid på mindre än ett år. Långa räntefonder, ofta kallade obligationsfonder, består av räntebärande papper med en genomsnittlig löptid som överstiger ett år. En räntefondsförvaltare handlar med räntebärande papper på andrahandsmarknaden. Anta att en förvaltare har köpt en obligation med en löptid på 10 år till en ränta på 5 procent. Om den tioåriga räntan stiger till 6 procent innebär det att förvaltarens obligation ger mindre ränta än nyutgivna obligationer och därför tappar i värde. Omvänt så stiger värdet på långa obligationer om marknadsräntan för samma löptid går ned. Hur mycket obligationen sjunker i värde beror dels på hur mycket räntan stiger och dels på hur lång löptiden på obligationen är. Ju längre löptid och ju större ränteförändring, desto större blir prisskillnaden. Därav är det logiskt att korträntefonder har lägre risk då de "drabbas" i mindre utsträckning av ränteförändringar. Korta och lån a räntor så påverkar de Riksbanken styr de korta räntorna genom reporäntan. Denna påverkar i sin tur räntan på korta lån mellan bankerna och räntan på vanliga bankkonton. De långa räntorna bestäms av marknaden, det vill säga investerarnas förväntningar om hur den framtida räntan och inflationen ska se ut, men även av tillgång och efterfrågan på obligationer med fast ränta. För sparare med korta räntefonder, såsom Skandia likviditetsfonden, kan Riksbankens reporäntehöjningar ge förbättrad avkastning, eftersom ränteintäkterna på fondens obligationer stiger. För sparare som äger långa räntefonder, såsom Skandia realräntefond och Skandia kapitalmarknadsfond, är det något mer komplicerat. Utvecklingen för de långa marknadsräntorna är av störst betydelse för avkastningen i dessa fonder. Förväntningar på Riksbankens framtida räntepolitik och inflationsförväntningar är de främsta sakerna att hålla koll på. Vad sä er förvaltaren? Christer Käck på DnB NOR förvaltar realräntefonden och kapitalmarknadsfonden på uppdrag av Skandia Fonder. Han räknar med att inflationen kommer att förbli låg och inte förväntas stiga nämnvärt. Långa räntor, som i kapitalmarknadsfonden, ger därför god avkastning i förhållande till inflationen, menar Käck. De korta räntorna förväntas stiga i takt med att Riksbanken höjer reporäntan. Detta beror framförallt på att vi kommer från en rekordlåg nivå. Men vi har mycket låg inflation och låg löneökningstakt. Uppgången för långa räntor bör samtidigt bli begränsad på grund av den låga inflationen, säger Christer Käck. Han säger även att det finns en risk för att inflationen tar fart på sikt, men den risken ligger ett par år fram i tiden. Räntorna är alldeles för låga och räntorna ska upp, så är vi vana att se på räntorna under en konjunkturvändning. Men den här gången har vi haft både finanskris och skuldkris i kombination med lågkonjunkturen, det förklarar det speciella ränteläget, säger Christer Käck. Käck betonar samtidigt vikten av att ha olika typer av räntefonder i portföljen för att förbättra riskspridningen. Att ha en del av portföljen i realräntor och en del i en lång obligationsfond såsom kapitalmarknadsfonden skapar förutsättningar för god riskspridning. Johan Lundqvist, Nordic Investment Management 5

6 Ny investerin sform i Skandia depå: Autocall I Skandias rådgivna depå introduceras nu en ny sparform, Autocall. Detta är en investeringsform som inte lämpar sig för alla sparare, men som kan vara ett mycket intressant komplement till en väldiversifierad portfölj för andra sparare. I den här artikeln förklarar vi hur en autocall fungerar och vad man bör tänka på om man investerar i denna sparform. En autocall är ett icke kapitalskyddat finansiellt instrument. Det vanliga är att produkten baseras på en eller fler underliggande tillgångar, t.ex. ett eller flera börsindex. Autocallen löper därefter över en given löptid med en på förhand fastställd avkastning. Under löptiden finns fastställda avstämningsdagar (t.ex. en gång per år). Vad som händer med produkten påverkas av värdet på indexet på avstämningsdagen. Vanligtvis är den avgörande frågan om indexet vid avstämningspunkten står högre eller lägre än vid startdagen. Ett exempel på hur en autocall kan se ut Anta att det underliggande indexet noteras till 100 på startdagen och avkastningen är satt till 50 procent. Avstämningsdagar sker en gång per år. Om indexet står högre än 100 på avstämningsdagen, så förfaller produkten automatiskt och det nominella beloppet (din insats) plus den på förhand bestämda avkastningen, i det här fallet 50 procent, betalas ut. Om indexet istället står lägre än 100 så händer ingenting och produkten löper på ytterligare en period (ett år). Samma regel gäller vid de återstående avstämningsdagarna. Så länge indexet är lägre än startdagens notering på avstämningsdagen så löper produkten vidare oavsett hur indexet har utvecklats under tiden. En autocall har oftast också en nedre barriär. Vi kan i det här exemplet anta att den nedre barriären är 50. Om indexet når den nedre barriären under någon av perioderna spelar ingen roll. Denna barriär påverkar endast produkten på slutdagen i de flesta produkter. Den sista avstämningen görs normalt på slutdagen. Om indexet ligger över 100 betalas det nominella beloppet plus avkastningen ut. Om index fortfarande ligger under nivån från startdagen men över barriären (dvs. mellan 51 och 100) betalas det nominella beloppet ut. Om indexet ligger under barriären på slutdagen betalas det nominella beloppet minus nedgången i index ut. T.ex. om index står i 40, och investeraren har investerat kronor, betalas 400 kronor ut. Observera att exemplet ovan endast är en teoretisk förklaring över hur en autocall kan vara uppbyggd. Autocalls kan se ut på många olika sätt och ha olika villkor. Sammanfattnin En autocall passar i första hand sparare som vill investera på en given marknad med fasta villkor. Möjligheten att tjäna pengar på en autocall bygger på att det underliggande indexet står högre än vid startdagen vid någon av avstämningspunkterna. Risken att förlora mer än insatsen är om indexet understiger den nedre barriären på slutdagen. Detta är det normala upplägget på en autocall, men kan, som nämnt tidigare, variera beroende på produktens villkor. Skandia lanserar sju stycken autocalls i den rådgivna Skandiadepån. Efterhand kommer fler produkter att tillkomma. Johan Lundqvist, Nordic Investment Management 6

7 Marknadsuppdaterin i lokal valuta Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 15% 0% 8% 6% 19% -11% 23% Norden FTSE, NOREX 30 6% 0% 6% 4% 8% -26% 6% Europa STOXX 50 Index -6% -1% 6% 4% -4% -37% -19% USA S&P 500 3% 1% 9% 7% 8% -25% -6% Japan Topix Nikkei, 225-9% 0% 4% 0% -5% -43% -30% Global MSCI, All Countries 1% 0% 7% 6% 6% -27% -5% Kina FTSE Xinhua 25 0% 2% 7% 6% 4% -28% 101% Indien S&P Nifty Index 16% 0% 11% 13% 22% 20% 132% Ryssland CSFB ROS 1% 0% 3% 6% 9% -39% 23% Asien MSCI Asia All Countries 9% 1% 9% 11% 18% -15% 62% Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 9,2-10% 1% -2% -3% -10% 0% -2% USD/SEK 6,8-5% -2% -9% -13% -3% 5% -13% Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 0,5 0, ,2 0,4-3 -0,9 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 2,4-1 -0,2 0,2-0,2-0,9-1,9-0,6 Fonderna med högst avkastning i Skandia Links sortiment (sep) SGF Enter Swedish Equity Skandia Småbolag Sverige Skandia Sverige SGF Lannebo Swedish Growth Skandia Cancerfonden Fonderna med lägst avkastning i Skandia Links sortiment (sep) PineBridge Japan Smaller Comp. Plus Skandia Japan Fidelity Malaysia SGF Funnex Japanese Eq Skandia Kapitalmarknad Fonderna med högst avkastning i Skandiabankens sortiment (sep) Handelsbanken Svenska Småbolag SEB Sverigefond Småbolag SGF Enter Swedish Equity Carlsson Sweden Microcap Swedbank Robur Småbolag Sverige Fonderna med lägst avkastning i Skandiabankens sortiment (sep) Gartmore Japan SEB Penningmarknadsfond USD Morgan Stanley Emerging Markets Debt Nordea Japanese Value Fund Fidelity Emerging Markets Debt Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 7