Introduktion till datoranvändning Kursplanering och slutuppgifter Stefan Pålsson, stefan@tdb.uu.se TDB Januari 2001 UPPSALA UNIVERSITET Inst. för informationsteknologi Avd. för teknisk databehandling UPPSALA UNIVERSITY Information Technology Dept. of Scientific Computing
Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 Kursplanering och slutuppgifter Det du nu h ller i din hand r en detaljerad kursplan samt slutuppgifter till kursen Introduktion till datoranv ndning. Materialet r avsett civilingenj rsprogrammen F, Q, W, X, K, det Matematisk-naturvetenskapliga programmet eller motsvarande. Kursinneh ll Introduktionskursen i datoranv ndning best r av f ljande fem delar: 1. UNIX, Emacs och Pine 2. PC med Windows, Word och Excel 3. Matematikhj lpmedlet Maple 4. Informationss kning och kommunikation p Internet 5. Typs ttning av text och matematiska formler med LATEX2 ". OBS. Frivillig uppgift. Del 1 ovan kr vs f r att kunna f lja kursen Programmeringsteknik MN1. Hela introduktionen, dvs de fyra f rsta delarna, ing r som obligatoriska moment inom civilingenj rsprogrammen och det matematiskt-naturvetenskapliga programmet. Del 5 r frivilligt. Kursmaterial Till varje del i kursplaneringen çnns den litteratur som kr vs uppr knad. Allt material r av sj lvstudietyp. Materialet çnns att k pa p UTH-g rd èteknologernas k rhusè. F rbered dig inf r datorpassen genom att i f rv g l sa igenom de avsnitt som ber rs. Information om kursen samt status f r slutuppgifter çnns p kursens hemsida http:èèwww.tdb.uu.seèeduècourseèhomepageèintrodatè Examination Till varje del çnns en tillh rande slutuppgift som skall l mnas in och godk nnas av l raren. F r att f godk nt p kursen som helhet kr vs att alla slutuppgifter godk nts. Varje uppgift ska l mnas in med ett f rs ttblad d r ditt namn och din klassègrupp st r angivet. Observera att slarvigt skrivna uppgifter returneras. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 1
1 UNIX, Emacs och Pine Kursplanering Denna del av denintroduktionskursen r direkt f rberedande inf r f rsta programmeringskursen èprogrammeringsteknik MN1 resp. Programmeringsteknik I è. Du kommer att l ra dig att anv nda det datorsystem, SUN, som çnns vid Institutionen f r informationsteknologi samt det operativsystem, UNIX, som SUN anv nder. Observera att UNIX-versioner ven çnns f r PC, d under namnet Linux. Vidare kommer du att f l ra dig att kommunicera med andra datoranv ndare med hj lp av e-postprogrammet Pine. Litteratur æ Gula Luntan v 2.6, TDB 2000 è60:-è Omfattning 5 lektionstillf llen è10 timmarè. Genomf rande L s avsnitten i Gula Luntan enligt f rslagen nedan samt utf r de vningar som çnns givna i texten. Lektionspass Inneh ll Sidor i Gula Luntan 1 SUN-stationerna med CDE 9ç20 2 Att skapa ett dokument med Emacs 21 ç 34 3 Operativsystemet UNIX 35 ç 48 4 Kommunikation, e-post èpineè 49 ç 64 Avancerad UNIX 65 ç 74 5 N gra s kerhetstips samt felhantering. 87 ç 90 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 2
Slutuppgift Redovisningsform Utf r uppgifterna nedan och besvara fr gorna skriftligt. Svaren kan skrivas p detta papper eller p ett s rskilt blad. Svaren p fr gorna l mnas till l raren f rutom uppgift 7 som skickas elektroniskt till l raren. Uppgifter 1. Ta redap hur mycket tillg ngligt utrymme du har p ditt konto èse Gula Luntan s. 41è. æ Hur gjorde du och hur stort var det lediga utrymmet p ditt konto? 2. Emacs skapar ibland çler vars namn slutar med `ç'. æ Vad f r slags çler r `ç'-çlerna? `ç'-çl. Tips: Unders k inneh llet i en æ Tag bort alla `ç'-çler fr n ditt konto. Vilka kommandon gav du? 3. Skapa en katalog med namnet `intro'. æ Hur gjorde du detta? æ Ange den fullst ndiga s kv gen till din `intro'-katalog, dvs den s kv g en person m ste ange om hanèhon vill kopiera en çl som du har i katalogen `intro'. 4. I en underkatalog till katalogen `çgulaluntè' èdvs i en underkatalog till katalogen `èhomeègulaluntè'è çnns det ett textdokument med namnet `slutupp.txt'. Kopiera denna çl till katalogen `intro' som du just skapade. æ Hur utf rde du detta? Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 3
5. Editera med hj lp av Emacs èeller XEmacsè den kopia avçlen `slutupp.txt' som du nu har p ditt konto enligt f ljande anvisningar: èaè Skriv ditt namn p den f rsta raden i çlen. èbè S k i çlen efter texten `ska under'. æ P vilket radnummer i çlen hittade du texten? æ Vilket kommando anv nde du f r att hitta texten? ècè I det andra stycket i texten çnns det tre rader som ej h r dit utan till det f rsta stycket. Flytta dessa tre rader fr n det andra stycket till r tt plats i det f rsta stycket. Tips: De tre raderna som ska çyttas fr n det andra stycket b rjar med texten `humanistisk, teknisk-naturvetenskaplig'. æ Hur gick du till v ga? èdè Byt ut alla f rekomster av `Uppsala universitet' mot f rkortningen `UU'. æ Vilket kommando anv nde du? èeè De tre ber mda vetenskapsm nnen som n mns i texten har delvis f tt fel namn, antingen f r- eller efternamn. Skriv de korrekta namnen. Om du inte vet deras korrekta namn s hitta p ett namn som l ter mer korrekt n det som st r. èfè L ngst ner i textçlen st r f rkortningen f r en k nd avdelning vid Uppsala universitet ritat med hj lp av bokst ver. Det r lite sv rt att se vad det st r. R tta till det hela genom att byta plats p raderna s att f rkortningen framtr der. OBS, du ska inte skifta raderna t h ger eller v nster, bara upp t eller ned t. ègè Spara textçlen som du nu gjort alla f r ndringar i under det nya namnet `slutupp_klar.txt' i din `intro'-katalog. æ Hur gjorde du detta? Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 4
6. Unders k vilket çlskydd çlen `slutupp_klar.txt' har. æ Vilket kommando anv nder du? æ Har andra anv ndare n du l sr ttigheter till, och allts m jlighet att kopiera din çl? æ Vilket kommando anv nder du f r att ndra s att endast du har l sr ttighet till çlen? Det r en god id att s tta çlskydd p sina çler s att inte andra anv ndare kan l sa, kopiera eller exekvera çlerna. Ta f r vana att kontrollera çlskyddet! 7. Skicka `slutupp_klar.txt' till din l rare med hj lp av Pine. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 5
2 PC med Windows, Word och Excel Kursplanering Denna del skall ge en grund i handhavandet av persondatorer. De datorer som vi kommer att anv nda r vanliga persondatorer. Ordbehandlingsprogram och kalkylprogram r hj lpmedel som kommer att anv ndas f r att producera dokument d r text, tabeller och bilder ing r. Litteratur æ Anv ndning av PC, TDB 2000 è60:-è Omfattning 3 lektionstillf llen, dvs 6 timmar. Genomf rande L s Anv ndning av PC och utf r vningarna exempelvis enligt nedanst ende tabell. Om du anser att du redan beh rskar n got moment, t ex det som tas upp iword-avsnittet, men inte Excel kan du ist llet snabbt g igenom Worddelen och spendera tiden p Excel. Slutuppgiften g r du fullst ndigt. Lektionspass Inneh ll Sidor i Anv ndning av PC 1 Operativsystemet Windows NT 7ç30 Datavirus och annan nyttig information 93ç97 2 Ordbehandling Microsoft Word 31ç47 Kalkylprogram Microsoft Excel 48ç56 3 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 6
Slutuppgift Redovisningsform L mna in utskrifter av de dokument som du har producerat till din l rare p kursen. Gl m inte att skriva namnoch klassègrupp p redovisningen. Uppgifter Utf r de vningar som çnns angivna i texten. æ F r Word g r du vningen Egendeçnierade formatmallar p sid 43 i Anv ndning av PC. æ F r Excel skall du redovisa den tabell som vning 41 resulterar i samt diagrammet efter vning 43. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 7
3 Matematikhj lpmedlet Maple Kursplanering Maple r ett avancerat datorprogram f r matematiska ber kningar. Denna del av introduktionskursen skall ge dig en repetition av gymnasiematematiken samtidigt som den ger dig nya m jligheter till l sandet av matematiska problem. Du kommer att f en inblick i grunderna i Maple, hur man skriver funktioner, deriverar, integrerar, l ser ekvationssystem samt ritar grafer. Inneh llet i denna del kommer att vara till stor hj lp i matematikkurser men ven i andra mnen s som t.ex. fysik, biologi och numerisk analys. Litteratur æ R kna med Maple, TDB 1998 è40:-è Omfattning 4 lektionstillf llen, dvs 8 timmar. Genomf rande L s i R kna med Maple och utf r de exempel som r givna i texten. I slutet av varje kapitel çnns vningar. F r att f erfarenhet och f r att bef sta dina kunskaper i Maple b r du utf ra ett çertal av dessa vningar. Observera att de delar i kompendiet som markerats med gr tt r verkurs. Dessa g r du endast om du har tid ver. Lektionspass Inneh ll Sidor i R kna med Maple 1 Grunderna i Maple 3ç13 Funktioner och uttryck 14ç17 2 Grafritning och ekvationsl sning 18ç30 3 Manipulering av uttryck 31ç35 Derivator och integraler 36ç40 4 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 8
Slutuppgift Redovisningsform Utf r nedanst ende uppgifter. Redovisa uppgifterna genom att skriva ut Mapledokumentet p en skrivare. Detta g rs genom att v lja alternativet `Print Help Topic...' imenyn `File' eller anv nd Skriv ut-knappen. I den dialogruta du d f r upp p sk rmen v ljer du de inst llningar du nskar èt.ex. utskrift till skrivare, inte till çlè. Dialogrutans utseende varierar en aning beroende p vilket system du anv nder. F r att f in en graf i ett Mapledokument v ljer du `Copy' imenyn `Edit' i grafens f nster. Placera mark ren i Mapledokumentet d r du vill att grafen skall hamna och v lj d refter `Paste' fr n Maplef nstrets `Edit'-meny. Grafen kommer p s s tt att hamna d r du vill ha den. Gl m inte att skriva ditt namn p redovisningen och l mna den sedan till din l rare. OBS: L mna inte in on digt m nga sidor. Se till s att endast relevanta ber kningar çnns med d rvarje uppgift f reg s av texten `Uppgift' samt uppgiftsnummer. P s s tt underl ttar du r ttningsarbetet betydligt f r l raren. Uppgifter 1. Deçniera f ljande uttryck: A = 1 7 x2, 17 35 x + 2 5 x, 2 B = x5, 35 6 x4 +6x 3 x 2, 4 3 x 2. F renkla uttrycken f r A och B s l ngt som m jligt. 3. Deçniera en funktion f èm.h.a. `unapply'è som summan A + B d r A och B nu r de f renklade uttrycken fr n uppgift 2. 4. Rita grafen av funktionen f p ett s dant s tt att man f r en uppfattning om hur funktionen beter sig kring x-axeln. 5. Best m de lokala extremv rdena till f, d.v.s. min- och maxpunkter. Ta ocks reda p f r vilka v rden p x, exakt, dessa extremv rden upptr der. 6. Best m nollst lleènè till funktionen, d.v.s. det èeller deè v rdeènè p x som ger f èxè =0. B de exakt och numeriskt svar skall anges. 7. Derivera funktionen f med h nseende till variabeln x. Kalla derivatan f r df. Rita f och df i samma graçkf nster. verensst mmer de ber knade resultaten med bilden? 8. Graferna av f och df kommer att sk ra varandra, i vilka punkter èx; f èxèè sker detta? Svara med exakta och numeriska v rden. 9. Ber kna arean av det omr de som innesluts av x-axeln och funktionen df. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 9
4 Informationss kning ochkommunikation p Internet Kursplanering Internet r i centrum i denna del av kursen. Du kommer att f l ra dig hur man anv nder Internet f r att s ka information p internationella datorn t och databaser samt regler f r detta. Olika verktyg f r ndam len kommer att presenteras. Dessutom f r du anv nda en del av de sidor, l nkar och den lokala milj som r v sentlig f r din utbildning. Litteratur æ Introduktion till Internet, TDB 2000. Ett web-baserat on-line material. Omfattning 3 lektionstillf llen è6 timmarè. Genomf rande Starta Netscape genom att skriva netscape & i ett terminal-f nster om du sitter vid en av TDB:s SUN-stationer eller dubbelklicka p Netscapes programikon om du sitter vid en PC. Klicka sedan p knappen som det st r `Open...' p èl ngst upp i Netscapef nstretè och skriv http:èèwww.tdb.uu.seèintroè Den text som visar sig i Netscapes f nster r ett online-material som behandlar Internet. G igenom texten sida f r sida och utf r de kontrollfr gor som çnns i materialet. Lektionspass Inneh ll 1 Internet, WWW etc 2 Internet, WWW etc èforts.è 3 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 10
Slutuppgift Redovisningsform Utf r de nedan givna uppgifterna och besvara dessa skriftligt. Uppgifter 1. Denna kurs Introduktion till datoranv ndning har en hemsida med adressen http:èèwww.tdb.uu.seèeduècourseèhomepageèintrodatè æ Vad çnns det f r information p den sidan? 2. G till hemsidan f r Institionen f r informationsteknologi. Den hittar du p adressen http:èèwww.it.uu.seè èt ex genom att skriva adressen direkt i rutan `Location:' och trycka returnè. æ G r ett bokm rke till den sidan s du snabbt hittar dit. Hur skapade du bokm rket? æ Institutionen f r informationsteknologi best r av fem avdelningar med olika verksamhet inom IT-omr det. Vilka rdefemavdelningarna? æ Hur m nga studiev gledare çnns det i Matematik och datavetenskap? Ta g rna en titt p den studentinformation som çnns. Det r viktigt att du vet var du kan hitta olika information under din utbildning. 3. MIC r det omr de, eller det çcampusç, som IT-institutionen och Matematiska institutionen çnns p. G till MIC:s hemsida som du hittar p adressen http:èèwww.mic.uu.seè. æ Vad betyder MIC? æ Titta p den karta ver MIC-omr det som det çnns en l nk till p denna sida. Vad çnns i hus 4. Ta g rna en titt p den studentinformation som çnns p sidan. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 11
4. Till olika utbildningsprogram inom det tekniska naturvetenskapliga omr det çnns vanligen olika hemsidor kopplade. æ F r dig som g r Matematiskt-naturvetenskapligt program eller motsvarande çnns dock inte n gon egentlig hemsida. D remot kan du via l nken `Studentorganisationer' p IT-institutionens hemsida hitta en l nk till `Moebius'. Detta r en studentf rening f r MNprogrammets ing ng 1. G till den sidan och g r ett bokm rke. Vilken r adressen? 5. Leta dig fram till Uppsala universitets hemsida. G r ett bokm rke ven till denna. æ Hur hittade du till universitetets hemsida? æ Klicka p `Student'. H r çnns mycket viktig information f r studenter. F rs k t ex hitta tr ningstider p çsvettisç. Hur gjorde du? æ G tillbaka till toppsidan. Klickap `Utbildning'. H r çnns universitetets alla frist ende kurser. Det çnns ocks information om anm lan, anm lningsblanketter etc. H r kan du ocks s ka p kursnamn. Hur m nga kurser çnns det som inneh ller texten `dator'? æ Datavetenskap sorterar under `Naturvetenskap och teknik'. Hur m nga grundkurser èdvs kurser p A och B-niv è çnns det i datavetenskap? æ Hur m nga av dessa r distanskurser èdu m ste klicka p kursnamnenè? 6. G till SUNET:s FTP-arkiv è`ftp:èèftp.sunet.seè'è. I FTP-arkiv çnns m ngder av programvara, bilder o dyl. Titta t ex i mappen `pub' èpublicè d r det çnns ett antal dokument och mappar. F rs k att hitta en bild p serieçguren Snobben èeng. Snoopyè. Anv nd sedan `File'-menyn f r att lagra bilden p ditt konto. 7. Du kan titta p samma ftp-arkiv p ett lite mer anv ndarv nligt s tt genom att ndra ovanst ende adress till `http:èèftp.sunet.seè'. G r detta genom att markera `ftp' i `Location'-rutan och skriv `http'. Titta igenom sidan och se efter om du hittar n got du r intresserad av. èdu beh ver inte redovisa dettaè. æ Anv nd SUNET:s WWW-katalog f r att se vilka svenska dagstidningar som çnns online. Vilken r adressen till Uppsala nya tidning? Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 12
8. P adressen `http:èèwww.altavista.comè' çnns s kmotorn AltaVista. G dit och f rs k att hitta veckans bioprogram p Filmstaden i Uppsala. Prova med att ge n gra olika s ktexter, t ex `biografer', `biografer Uppsala', `çbiografer i Uppsalaç', `filmstaden uppsala'. æ Hur m nga sidor hittades f r respektive s ktext? æ Vilken r adressen d r veckans çlmer çnns? 9. P adressen `http:èèevreka.passagen.seèè' çnns s kmotorn Evreka som r AltaVista iensvensk version. Anv nd denna och upprepa s kningen i f reg ende uppgift. èange `s k i Sverige' och`svenska' p de knappar som çnns h gst uppè. æ Blir det samma resultat som i f reg ende uppgift? æ Anv nd hj lp i Evreka och ange vad r det f r skillnad mellan att s ka med och utan citationstecken èç çè? æ Hur g r man f r att kr va att ett visst ord ska ing i s kningen æ Hur g r man f r att utesluta ord ur s kningen æ Vad r det f r skillnad att s ka med stora respektive sm bokst ver, tex`biografer' och`biografer' 10. Anv nd Evreka och s k globalt p alla spr k f r att unders ka vad som çnns skrivet om `Parallel computers'. æ Hur m nga tr çar çck du? æ Hur s kte du èvilka s kord, citationstecken etcè? æ G r en ny s kning, men f rs k begr nsa den till vad som çnns om `parallelldatorer' eller `parallel computers' i Uppsala. Hur gjorde du s kningen? æ G r ytterligare en s kning, men denna g ng f rs ker du hitta det som çnns om `parallelldatorer' eller `parallel computers' p andra st llen, dvs inte i Uppsala. Hur gjorde du den s kningen? Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 13
11. F r att kommunikationen p Internet ska fungera bra har det utvecklats ett regelsystem f r hur man b r uppf ra sig p n tet, s k n t-etikett eller netiquette. P `http:èèwww.e.kth.seèesektèhelpènetiquetteèguiden.html' çnns Internet ç Netiquette och riktlinjer f r anv ndare. æ I dokumentet çnns bl a `Datoretikens tio budord'. Skriv ner dessa. æ L s g rna igenom hela dokumentet nu eller vid n got annat tillf lle. Du kan g rna skriva ut det och l sa det senare. 12. Som du vet inneh ller Internet en m ngd olika typer av information. Mycket r bra och anv ndbart, ven om man alltid m ste ifr gas tta tillf rlitligheten i information som çnns p n tet. Annat kan vara uppr rande, uppfattas som oetiskt och r ven ibland direkt olagligt. Exempel p kontroversiella resurser r olika former av pornograç, ven mycket grov s som barnpornograç, och olika typer av politisk propaganda, t ex rasistisk. Annat som kan hittas via n tet r recept p droger och hemmagjorda bomber etc. æ Ska all information f spridas fritt? Vem ska best mma vad som r bra och d lig information? Vad tycker du? Skriv kort vad du anser. Detta r en diskussionsfr ga och det çnns givetvis inget som r çfelç eller çr ttç. F r att hj lpa dig p traven çnns nedan l nkar till n gra professionella tyckares sikter i mnet. L s dem och ge dina egna synpunkter och reçektioner i mnet. - Ana L. Vald s: Kan man lska med en dator?, DN 8è2-96, http:èèwww.tyreso.seèinfobasèforeningèandraèinetforè indebattèava_porr.html. Om amerikansk h xjakt p cybersex hotar yttrandefriheten. - Johannes man: Den osedliga datorn bakom galler, DN 19è2-96, http:èèwww.tyreso.seèinfobasèforeningèandraèinetforè indebattèjam_sedl.html. Vi kan tvingas ta det onda med det goda och acceptera att det inte çnns demokratiskt godtagbara metoder att p ett eçektivt s tt dika ut Internets tr skmarker. - Anders Berggren: Internet och porrmyten, GP 22è1-96, http:èèwww.tyreso.seèinfobasèforeningèandraèinetforè indebattèabe_porr.html. Teknikens snabba utveckling ger l tt upphov till myter och moralisk panik. Resultatet kan bli framhastad, illa genomt nkt lagstiftning. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 14
F r dig som vill g ra mer ç frivilliga uppgifter H r f ljer ytterligare uppgifter f r dig som vill g vidare. Uppgifterna beh ver inte redovisas. 1. Sidorna i WWW r èvanligenè skrivna i n got som kallas HTML. Sj lva koden f r en given sida kan man enkelt se i Netscape. Klicka p `Document source' under `View' och ett f nster ppnas med HTML-kod f r den sida du f r tillf llet har i din bl ddrare. æ ppna p detta s tt HTML-koden f r n gon valfri sida Att titta p andras kod r ett utm rkt s tt att l ra sig HTML och att çstj laç id er. 2. G sedan igenom `Att skriva en egen hemsida' i online-materialet Introduktion till Internet. Om du sitter vid en Sun arbetsstation kan du g ra en enkel hemsida genom att kopiera èklippa och klistraè den mall som çnns i det materialet. 3. Det çnns ett stort antal studiematerial i HTML p n tet. L nkar till n gra av dessa çnns under `Att skriva en egen hemsida' i online-materialet Introduktion till Internet. G igenom n gon eller n gra av dessa studiematerial. Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 15
5 Typs ttning av text och matematiska formler med L A TEX2 " Kursplanering Denna del r frivillig och ger en kort introduktion till typs ttningsprogrammet LATEX2 ". Det typiska anv ndningsomr det f r LATEX r d man skriver text som inneh ller matematiska formler. Det r n mligen l tt att producera snygg matematisk text med detta program. Det r ingen tillf llighet att en stor del av de vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar som skrivs inom det datavetenskapliga och matematiska omr dena r skrivna just LATEX. S r t ex denna handledning skriven i LATEX. Du kommer som student kanske inte vara i behov av att anv nda LATEX, tminstone inte i b rjan av dina studier. D remot r det m jligt att att du h gre upp i dina studier, i t ex projektkurser eller examensarbetet, r tvungen eller çnner det praktiskt att anv nda LATEX. M ls ttningen med denna del av kursen r d rf r snarare att visa existensen av LATEX och var du kan l ra dig mer n att faktiskt l ra dig programmet. Vill du g vidare nu eller senare i din utbildning kan du anv nda det kompendium som ing r. Litteratur æ Typs ttning av text och matematiska formler med hj lp av LA T EX2 ", TDB 1998 è40:-è Omfattning Frivillig uppgift. Genomf rande P www-sidan http:èèwww.tdb.uu.seèçandreasèlatexè çnns instruktioner samt en mall som du kan kopiera och arbeta med. Arbeta med de uppgifter som çnns d r. F r att klara detta kr vs èsannoliktè att du l ser valda delar av kompendiet Typs ttning av text och matematiska formler med hj lp av LA T EX2 ". Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 16