Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 11 - Fladdermusinventering av Naturvårdskonsult Gerell 30 April 2013
Planerad vindkraftspark vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan PM På uppdrag av HS Kraft AB (kontaktperson Christian Bladh) har vi ombetts att ta ställning till om några smärre ändringar i positionerna för fyra av de sex planerade vindkraftverken (fig. 1) har någon påverkan på den lokala fladdermusfaunan. Verk 1: Flyttas 113 m åt sydost Verk 4: Flyttas 50 åt nordost, Verk 5: Flyttas 113 m åt sydost Verk 6: Flyttas 100 m åt sydväst Verk 1 och 5 flyttas med hänsyn till markförhållanden, verk 4 och 6 flyttas på grund av en arkeologisk bedömning. Figur 1. Justeringar av positionerna för 4 av 6 planerade vindkraftverk vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun. Röda vindkraftssymboler visar de nya positionerna. Karta från HS Kraft AB.
Vi har funnit att de redovisade justeringarna inte medför någon påverkan på fladdermössens jaktområden och att vår tidigare bedömning av effekterna av den planerade vindkraftsparken på fladdermusfaunan (rapport 2012-05-28) därför kvarstår. Tågratorp den 5 februari 2013 Rune Gerell
Planerad vindkraftspark vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport 2012-05-28
En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Planerad vindkraftspark vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Sammanfattning Med hänsyn till att de planerade vindkraftverken är placerade i barrskog, där tillgången på insekter är låg, samt att det inom området saknas lämpliga betingelser för yngelkolonier (hålträd) bedömer vi att effekten på den lokala fladdermusfaunan inklusive barbastellen (Barbastella barbastellus) är försumbar på populationsnivå. Bakgrund På uppdrag av HS Kraft AB (kontaktperson: Christian Bladh) har vi undersökt om de planerade 6 vindkraftverken vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun (fig. 1) kan ha en påverkan på den lokala fladdermusfaunan. I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna har man kunnat notera ett ökande antal döda fladdermöss i anslutning till verken (Dürr & Bach 2004, Arnett 2005). Största antalet, 2 095 st. påträffades vid en vindkraftpark på en bergsrygg i West Virginia. Det faktiska antalet med hänsyn till att man inte hittade alla fladdermössen eller att asätare åt upp dem uppskattades till 14 000. För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september 1999. Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på Gotland, 39 på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 2002). En sammanställning av fladdermuskollisioner med master och vindkraftverk antyder att de flesta kollisioner drabbar flyttande arter längs deras flyttningsvägar (Ahlén 2003, Johnson et al. 2004, Dürr & Bach 2004). Flera olika hypoteser har framlagts varför fladdermöss slås ihjäl eller förolyckas på grund av att de utsätts för ett kraftigt undertryck av rotorbladen. De senaste forskningsrönen visar att fladdermössen attraheras av vindkraftverken (Horn m.fl. 2008), inte på grund av ljudet från dem utan troligen av ansamlingen av insekter runt verken. En hypotes till varför insekter koncentreras till höga föremål eller bergstoppar ( hill-topping ) är att parningen förläggs dit, där hannarna konkurrerar om honorna (Alcock 1987). Beskrivning av området Inom det aktuella området planerar man att bygga 6 vindkraftverk med en totalhöjd av 150 m (fig. 1). Området ligger inom den östra delen av Linderödsåsen på en högplatå på ca 150 m ö.h. och täcks till större delen av granplanteringar med inslag av bokskog. Längs bäckar växer fuktlövskog, dominerad av björk och viden. Granplanteringarna består av olikåldriga bestånd, från nyplanteringar till ca 50-årig skog (fig. 2). Inom området finns ett mycket stort hygge (fig. 3), delvis uppkommen till följd av stormar. Området saknar bebyggelse. 2
En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Figur 1. Preliminär lokalisering av 6 vindkraftverk vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun. Karta erhållen från HS Kraft AB. Figur 2. Gammal granskog. Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun. Foto: Rune Gerell 3
En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Figur 3. Hygge inom planeringsområdet för vindkraft vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun. Foto: Rune Gerell. Metodik Området för den planerade vindkraftsparken vid Tolseröd-Borrestad inventerades på fladdermöss den 22-24 maj 2012 under goda väderleksförhållanden (tab. 1). Vid inventeringen använde vi oss av automatisk registrering av fladdermössens ultraljud med hjälp av s.k. autoboxar, D500X (Pettersson Elektronik AB), utrustade med time expansion. Systemet med time expansion innebär att den inkommande ljudsignalen reduceras med avseende på hastighet, i det här fallet 10 ggr. Ljudfilerna lagras på minneskort och analyseras senare i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Autoboxarna har en mycket hög känslighet. Vi använde oss också av bärbara ultraljudsdetektorer, D240X (Pettersson Elektronik AB), en modell även den utrustad med time expansion. De registrerade ljudpulserna från fladdermössen avlyssnas momentant. De kan även lagras och analyseras i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Placeringen av autoboxarna (fig. 4) gjordes på basis av våra erfarenheter av hur fladdermöss rör sig i landskapet och var insekter ansamlas och därmed var man kan förvänta sig störst fladdermusaktivitet. Autoboxarna var i drift under fladdermössens huvudsakliga aktivitetsperiod, kl. 21.30 05.00. Tabell 1. Väderleksbetingelserna 22-23 maj 2012 inom planeringsområdet för etablering av vindkraft vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun. Datum Kl. Temp. Vind Molnighet % 22.5 22.00 17,2 C 1 m/s NO 100 24.00 15,6 C 1 m/s NO 0 23.5 22.00 10,5 C 1 m/s O 100 24.00 9,6 C 1 m/s O 50 4
En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Figur 4. Lokaliseringen av 6 planerade vindkraftverk (B1-B6, röda flaggor), autoboxar (Bo1-Bo8 där andra siffran anger inventeringsomgången, t.ex. B11 tolkas som autobox nr 1 första inventeringsdagen osv, blåa lådor) samt manuell registrering (BoM1-BoM2, gröna trianglar) vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun. Lantmäteriet. Skydd Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år 1986. Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, EUROBATS. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari 1994. Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs. arter som kräver strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II, där det dessutom krävs att de ingående arterna får särskilda bevarandeområden. Barbastellen är en av dessa fyra arter. Genom artskyddsförordningen (2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning. 5
En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Resultat Antal registreringar är ett mått på flygaktiviteten vid den aktuella autoboxen och anger således inte antalet individer eftersom en och samma fladdermus kan flyga fram och tillbaka och bli registrerad vid flera tidpunkter (tab. 2). Resultaten av de gjorda inventeringarna visar på en tämligen artrik fladdermusfauna inom det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark vid Tolseröd-Borrestad (tab. 2). Den vanligast förekommande arten utgjordes av brunlångöra (Plecotus auritus), specialist på att jaga nattaktiva fjärilar. Den jagar ofta inom mycket begränsade områden, t.ex. längs en väg, och ett individ blir därför registrerad många gånger. Nattaktiva fjärilar utnyttjar även den sällsynta barbastellen (Barbastella barbastellus), som är klassad som starkt hotad (EN) på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2010). Barbastellen registrerades inom större delen av planeringsområdet. En analys av tidpunkterna för registreringarna av ljudfilerna visar att det rörde sig om enstaka individ. Tabell2. Resultat av inventeringarna av fladdermöss den 22-23 och 23-24 maj 2012 inom planeringsområdet för vindkraft vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.4. Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Myotis sp = obestämd Myotis-art), Nnoc = större brunfladdermus (Nyctalus noctula), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Pnat = trollpipistrell (Pipistrellus nathusii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Datum Lokal M/A Myotis sp Nnoc Enil Pnat Ppyg Bbar Paur 22-23 maj Bo11 A 1 8 135 Bo21 A 1 9 17 Bo31 A 11 1 5 16 Bo41 A 1 1 232 Bo51 A 2 38 1 1 113 Bo61 A 8 7 Bo71 A 2 5 Bo81 A 1 2 24 Man 1 M 1* 1* 23-24 maj Bo12 A 3 10 Bo22 A 1 1 2 Bo32 A 4 109 Bo42 A 2 5 6 Bo52 A 4 13 Bo62 A 5 11 Bo72 A 68 1 1 19 Bo82 A 5 112 Man 2 M 1* 1* * Uppskattning av antalet individer vid manuell registrering. Analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan till följd av uppförandet av en vindkraftpark vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun Resultatet av inventeringarna visar bl.a. på en förekomst av den sällsynta barbastellen inom större delen av det aktuella planeringsområdet för en vindkraftspark (tab. 2). Barbastellen är listad i habitatdirektivet bil. 2 (Natura 2000). Som medlemsland har Sverige åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att bevara arten, vilket bl.a. lett till att arten är föremål för ett nationellt åtgärdsprogram. Vidare har barbastellen inventerats på uppdrag av Natur- 6
En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell vårdsverket sedan 1999, främst inom Småland, Östergötland och Skåne (Ahlén 2008, Gerell & Gerell Lundberg 2011). Barbastellen är till övervägande del en skogsart som på kontinenten prefererar skogar med inslag av grova träd (Sierro 1999, Russo m.fl. 2003), vilket överensstämmer med erfarenheterna från Sverige. Barbastellen skiftar dagtillhåll oftare än någon annan europeisk fladdermusart (Russo m.fl. 2005), vilket medför att den behöver ett stort antal lämpliga träd i sitt reproduktionsområde. Dagtid uppehåller den sig i trädhåligheter eller under stora barkflagor på grova träd. Den viktigaste begränsande faktorn för barbastellen är tillgången på yngelplatser och lämpliga jaktmiljöer. Behovet pekar på att man bör skydda äldre lövskogsbestånd med lång trädkontinuitet. Inom dessa bestånd kan även enstaka grova granar vara värdefulla. Inom det aktuella etableringsområdet för en vindkraftspark bedömer vi att det rör sig om något enstaka individ av barbastell som utnyttjar området för näringssök. De mest lämpliga livsmiljöerna för arten finns öster och sydost om planeringsområdet, i den lövskogsrika sluttningen av åsen, samt i söder där äldre bokskogar breder ut sig, bl.a. inom N2000-området Forsakar-Borråkra (SE 0420141). Med hänsyn till att området för de planerade vindkraftverken är placerade i barrskog, där tillgången på insekter är låg, samt att det saknas lämpliga betingelser för yngelkolonier inom området (hålträd) bedömer vi att effekten på den lokala fladdermusfaunan inklusive barbastellen är försumbar på populationsnivå. Referenser Alcock, J. 1987. Leks and hilltopping in insects. J. Nat. Hist.21:319-328. Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97 (3): 14-21. Ahlén, I. 2003. Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning. Slutrapport 2003-12- 11. Ahlén, I. 2008. Barbastell och några andra ovanliga fladdermusarter i Sverige 2007. Rapport 2008-03-07 till Naturvårdsverket. Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010: 22-27. Arnett, E.B. 2005. Relationships between bats and wind turbines in Pennsylvania and West Virginia: an assessment of bat fatality search, protocols, patterns of fatality, and behavioural interactions with wind turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Consevation International. Austin, Texas, USA. Dürr, T. & L. Bach. 2004. Bat death and wind turbines a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz 7: 253-264. Gerell, R. & K. Gerell Lundberg. 2011. Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus) i Skåne 2007-2009. Länsstyrelsen i Skåne län, (under tryckning). Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, Uppsala. Horn, J.W., E.B. Arnett & T.H. Kunz. 2008. Behavioral Responses of Bats to operating Wind Turbines. - J. Wildl. Mgmt 72 (1): 122-132. Johnson, G.D., Perlik, M.K., Ericson, W.P. & Strickland, J.D. 2004. Bat activity, composition, and collision mortality at a large wind plant in Minnesota. - Wildlife Soc. Bull. 32(4): 1278-1288. 7
En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Russo, D., L. Cistrone, G. Jones & S. Mazzoleni. 2004. Roost selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus, Chiroptera: Vespertilionidae) in beech woodlands of central Italy: consequences for conservation. - Biological Conservation 117: 73-81. Russo, D., L. Cistrone & G. Jones. 2005. Spatial and temporal patterns of roost use by treedwelling barbastelle bats Barbastella barbastellus. - Ecography 28: 769-776. 8
HS Kraft AB Tel: 040 694 19 60 Frihamnsallén 8 211 20 MALMÖ Org.nr 556885-6503 info@hskraft.se HS Kraft AB 2013