Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage i Strängnäs kommun

Transkript

1 Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage i Strängnäs kommun Björn Palmqvist och Johnny de Jong 2016 ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se

2 Beställare: Strängnäs kommun Projekt nr: Genomförande konsult: Ecocom AB Uppdragsledare: Johnny de Jong Fältarbete: Björn Palmqvist Författare: Björn Palmqvist och Johnny de Jong Framsida, bildtext: Åkerholmeliknande miljö i Södra Årby. Framsida, fotograf: Björn Palmqvist Publiceringsdatum: Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 2 av 15

3 Uppdrag och syfte Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Strängnäs kommun. Syftet med arbetet var: - att kartlägga vilka fladdermusarter som förekommer i Södra Årby i större tätheter, och hur viktigt Södra Årby är som jaktmiljö ur ett landskapsperspektiv. - att undersöka vilka arter av fladdermöss som har kolonier i Södra Årby, samt att bedöma om alternativa koloniplatser finns i närområdet, som skulle kunna användas vid en eventuell exploatering vid Södra Årby. - att undersöka om Södra Årby temporärt används som jaktmiljö av fladdermusindivider som har sina koloniplatser och huvudsakliga jaktområden utanför området. Det är speciellt viktigt att undersöka om fladdermöss från Natura2000-området Gripsholms hjorthage använder området vid Södra Årby som jaktmiljö, samt att bedöma hur viktigt området vid Södra Årby är för fladdermöss från Gripsholms hjorthage ur ett landskapsperspektiv. Johnny de Jong, Ecocom har varit ansvarig för arbetet och författat rapporten tillsammans med Björn Palmqvist, Ecocom. Fältarbetet har genomförts av Björn Palmqvist. Johnny de Jong har arbetat med fladdermöss i ca 30 år, dels som forskare vid SLU (disputerade på en avhandling om hur fladdermöss påverkas av areella näringar och har även forskat på fladdermössens påverkan av infrastruktur), dels med inventeringar, bland annat för Ecocom. Björn Palmqvist har arbetat som fladdermusinventerare under tre fältsäsonger och skrev sitt kandidatarbete om inventeringsmetodik för fladdermöss. Områdesbeskrivning Det inventerade området är beläget strax sydväst om Mariefred, i Strängnäs kommun (figur 1). Hela inventeringsområdet framgår av figur 2. Större delen av området bedömdes hysa låga värden för fladdermöss, men två delområden valdes ut som mer intressanta och undersökningarna fokuserades på dessa områden (delområde 1 och 2, figur 3, 4). Dessutom inventerades Gripsholms hjorthage som utgjorde delområde 3 (figur 5). Delområde 1 vid Södra Årby utgörs i huvudsak av ett mindre parti lövskog omgivet av åkermark. I delområdet finns ett fåtal potentiella koloniplatser i form av några gamla ihåliga ädellövträd och en gammal lada. Delområde 2 vid Södra Årby utgörs av tallskog, blandskog och lövskog. Här finns också flera villor med uthus och trädgårdar. Ett fåtal gamla lövträd förekommer i delområdet. Byggnaderna och de ihåliga lövträden utgör potentiella koloniplatser. I Gripsholms hjorthage, delområde 3, finns rikligt med gamla ekar med håligheter. Håligheterna är potentiella koloniplatser för fladdermöss. Förekomsten av gammal lövskog och närheten till vatten gör hjorthagen speciellt intressant för fladdermöss. Hjorthagen omges av åkermark mot norr, och här finns också en väg och en museijärnväg. Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 3 av 15

4 Figur 1. Geografisk placering av inventeringsområdet mellan Strängnäs och Södertälje. Bakgrund Alla fladdermöss har god möjlighet att förflytta sig långa sträckor i landskapet. Under migrationstiden flyttar vissa arter ända ner till kontinenten (Ahlén et al. 2009, Gerell 1987). Andra rör sig kortare sträckor, men kan ändå förflytta sig många mil mellan yngelområden och övervintringsområden. Under yngelperioden (den tid då honorna bildar kolonier) är dock fladdermössen förvånansvärt stationära (de Jong 1994, de Jong et al. in prep.). Många arter rör sig bara någon kilometer från kolonin och flera arter undviker då också öppna biotoper. Vägar, järnvägar, öppna fält och bebyggelse bildar barriärer för dessa fladdermöss (Ekman & de Jong 1996, Johansson & de Jong 1996, de Jong et al. in prep.). Orsaken till att fladdermössen håller sig nära kolonin är att födosöksbeteendet är energikrävande och de måste tillbaks då och då till kolonin för att ge di åt ungarna. Långa transportsträckor är därför inte särskilt gynnsamt. Istället behövs en insektsrik miljö i närheten av kolonin (de Jong 1995). Orsaken till att de undviker öppna områden är omtvistat, men en faktor kan vara att undvika predation, främst från dagrovfåglar (Speakman 1991). Dessa arter, som undviker öppna områden, födosöker mest inne i skog eller i bryn. Exempel på sådana arter är framförallt arter inom släktet Myotis, t.ex. mustaschfladdermus, taigafladdermus och fransfladdermus. Alla arter påverkas emellertid inte av fragmentering. Större brunfladdermus kan flyga flera mil under en jaktrunda och korsar gärna stora, öppna betesmarker och sjöar (Baagoe 1987, Norberg & Rayner 1987). Andra arter som är mindre känsliga för fragmentering är nordfladdermus, sydfladdermus, och till en viss del även dvärgpipistrell och trollpipistrell. Alla de sistnämnda arterna är också mindre känsliga för ljus och bebyggelse och förekommer ofta inne i städer (Russo & Ancilotto 2015). För många arter av fladdermöss är det alltså viktigt att resurserna i form av lämpliga miljöer med hög insektsproduktion ligger samlat i närheten av kolonin. För andra arter spelar inte placeringen av biotoper så stor roll, bara det finns insektsrika miljöer i landskapet. Ofta har biotoperna olika stor betydelse under säsongen. Insektsproduktionen varierar avsevärt i olika biotoper. Därför är fladdermusfaunan också ofta rikare i mer varierade landskap där biotoperna avlöser varandra med hög insektsproduktion. Det är därför inte helt lätt att välja ut några enstaka miljöer som värdefulla fladdermusbiotoper, såsom sker vid en vanlig naturvärdesinventering. Det är mer sammanhanget som är viktigt och landskapsperspektivet är helt avgörande. Under juli månad när insektsproduktionen generellt är hög kan Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 4 av 15

5 fladdermöss förekomma i stora mängder även i vanliga produktionsskogar, medan de är betydligt mer kräsna i maj när insektstillgången är mer begränsad i landskapet. Mälardalen är generellt art- och individrikt när det gäller fladdermöss. Det är på många ställen naturligt, småskaligt fragmenterat vilket ger biotopvariation, samtidigt som de näringsrika vikarna producerar mycket insekter. Det är högst troligt att fladdermössen använder många olika biotoper under en jaktsäsong och landskapsperspektivet är nödvändigt för att bedöma biotopvärdena. Naturvården arbetar å andra sidan ofta med enstaka objekt som skyddas, t.ex. som naturreservat. Det är därför högst motiverat att undersöka hur exploateringar utanför reservaten kan tänkas påverka arter som huvudsakligen förekommer inne i reservaten. I det här fallet handlar det om hur fladdermössen inne i naturreservatet Hjorthagen kan påverkas av exploateringar utanför. Figur 2. Undersökningsområdet består huvudsakligen av odlingsmark med åkerholmar och mindre skogsområden. Det ligger inklämt mellan ett större barrskogsområde i norr och bebyggelse och trafikleder i söder. I landskapet finns emellertid höga naturvärden och många bra jaktmiljöer för fladdermöss, t.ex. vid Mälaren och Hjorthagen SO om undersökningsområdet. Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 5 av 15

6 Figur 3. De två delområden som valdes ut för inventering vid Södra Årby. Hela Gripsholms hjorthage utgör delområde 3. Skyddsvärde och lagstiftning I Sverige är 19 fladdermusarter påträffade. Sex arter är upptagna på den svenska rödlistan från 2015 och fyra arter på den globala rödlistan (IUCN) från Att en art är rödlistad innebär dock inte något formellt skydd utan beskriver endast artens bevarandestatus, d v s risken för att arten skall försvinna ur den svenska faunan. Enligt artskyddsförordningen 4 2 punkten är det förbjudet att avsiktligt störa fladdermöss särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Enligt artskyddsförordningen 4 4 punkten är det förbjudet att skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt (Naturvårdsverket 2009). Enligt EUROBATS-avtalet, som Sverige har ratificerat, skall också områden som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus skyddas från skada eller störning, förutsatt att detta är ekonomiskt och socialt genomförbart. Dessutom skall viktiga födosöksområden för fladdermöss skyddas (EUROBATS 1994). Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 6 av 15

7 Metod För att utreda artsammansättning, förekomst av kolonier och betydelsen av Södra Årby ur ett landskapsperspektiv användes tre olika metoder. Biotopsammansättning och landskapsanalys Landskapet analyserades med hjälp av ortofoton och tillgängliga GIS-skikt. En buffert på 2 km användes runt undersökningsområdet (figur 6). Intressanta faktorer för fladdermöss i landskapet är: Förekomst av kolonier Förekomst av äldre bebyggelse (potentiella koloniplatser) Förekomst av naturvärdesträd (potentiella koloniplatser) Våtmarker, sjöar och vattendrag Äldre barrskog Lövrik barrskog Äldre lövskog Ängs- och hagmarker med ett glest trädskikt Landskapets komposition, dvs. hur olika biotoper är placerade i förhållande till varandra Vegetationsstrukturen Baserat på befintliga värden var sedan syftet var att undersöka hur undersökningsområdet kompletterar omgivande landskap med avseende på följande: 1. Kolonier: Hur är förekomsten av kolonier eller potentialen för kolonier jämfört med omgivande landskap. 2. Förekomst av värdefulla biotoper Värdefulla biotoper finns inom undersökningsområdet, men saknas för övrigt i landskapet (undersökningsområdet har unika värden) Värdefulla biotoper finns både i undersökningsområdet och i omgivningen, men har en betydande areal i undersökningsområdet (undersökningsområdet har unika värden) Värdefulla biotoper finns både i undersökningsområdet och i omgivningen, men i en mindre areal inom undersökningsområdet (undersökningsområdet har kompletterande värden) 3. Är biotoperna inom undersökningsområdet placerade på ett sätt så att de utgör en viktig förbindelselänk mellan värdefulla biotoper i landskapet Manuell inventering och kolonikontroll Baserat på landskapsanalysen och tidigare naturvärdesinventeringar ( Odlings- och Skogslandskap i Södra Årbyområdet av ADOXA Naturvård, 2015), valdes områden för manuell inventering och kolonikontroll ut. Två delområden vid Södra Årby valdes ut (figur 3,4), medan hela Gripsholms hjorthage utsågs som ett delområde (delområde 3, figur5). I båda delområdena vid Södra Årby förekommer äldre ihåliga lövträd som kan utgöra potentiella koloniplatser. De två delområdena består till stor del av äldre lövskog, vilket gör dem till potentiella jaktområden för flera fladdermusarter. Delområde 2 är också intressant för att mindre gläntor och halvöppna ytor förekommer insprängda i området. Husen nära delområde 2 utgör också potentiella koloniplatser. Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 7 av 15

8 Gripsholms hjorthage innehåller många gamla ädellövträd, är belägen nära vatten och har en halvöppen vegetationsstruktur, vilket gör hjorthagen till en potentiellt viktig För att inventera de utvalda delområdena och täcka in säsongsvariationen gjordes tre besök under inventeringen 2016: i början av juli (1/7), och i slutet av juli (25/7) då fladdermushonorna är samlade i kolonier, samt ett besök i början av augusti (2/8) då ungarna börjar lämna kolonierna. Vid det första besöket (1/7) inventerades det västliga delområdet vid Södra Årby. Vid det andra besöket (25/7) inventerades det östliga delområdet vid Södra Årby. Gripsholms hjorthage inventerades vid det sista besöket (2/8). Den manuella inventeringen är ett viktigt komplement till den automatiska registreringen. Manuell inventering underlättar artbestämning av vissa arter hos vilka det kan vara motiverat att även observera flygbeteende, habitat och eventuellt morfologiska egenskaper (storlek, färg). Detta förfarande är särskilt värdefullt i artrika områden. Ett viktigt syfte med den manuella delen av inventeringen vid Södra Årby var att hitta kolonier. Att hitta kolonier vid utflygningstid är svårt eftersom fladdermössen oftast lämnar kolonin snabbt och diskret. En fladdermuskoloni i Sverige består i allmänhet av relativt få individer, särskilt när kolonin finns i trädhål (oftast individer, men ibland flera hundra), och det kan vara mycket svårt att hinna se varifrån fladdermössen kommer. Vid inflygningen är dock situationen något annorlunda. Efter några timmars jakt beger sig honorna tillbaka till kolonin för att ge di åt ungarna (en koloni består oftast bara av honor), och vid inflygningen kan det vara livlig aktivitet av flera individer samtidigt runt kolonihålet med många sociala läten från både vuxna honor och ungar. Inflygning sker ofta mellan 02:00 och 03:00, och inventeraren har ganska goda möjligheter att lokalisera kolonin. Den manuella inventeringen genomfördes med handburen ultraljudsdetektor (Pettersson D240X), inspelningsutrustning och pannlampa. Den manuella inventeringar gjordes vid samtliga besök, medan kolonisök endast gjordes vid de två första besöken. Ingen fångst tillämpades. Automatisk registrering av fladdermöss Den automatiska registreringen genomfördes med hjälp av autoboxar. Autoboxar placerades ut på strategiska platser innan skymningen och plockades ner strax innan gryningen (ca 5-6 timmar per natt, beroende på inventeringstillfälle). 6 autoboxlokaler per delområde användes (figur 4 och 5), och 6-7 autoboxar per natt. Den totala inspelningstiden var 18 autoboxnätter (egentligen 19 autoboxnätter, men en av autoboxarna saknar inspelning på grund av ett tekniskt fel). Alla ultraljud lagrade på autoboxarnas minneskort fördes därefter över till datorn. Automatiskt inspelade ljud analyserades med mjukvaruprogrammet Omnibat ( Alla inspelningar som av Omnibat bedömts som fladdermöss eller osäkra/unreliable har granskats manuellt. Särskilt komplicerade inspelningar eller inspelningar av tänkbara arter på raritetslistan (Ahlén 2011) granskas normalt av en extern raritetskommitté. Extern granskning har i detta fall ej varit nödvändig. De autoboxar som användes var av modell Pettersson D500x. Följande inställningar för autoboxar användes; Recording sensitivity (very high), sample frequency (500), pretrig (off), rec-length (3), HPfilter (y), autorec (y), input gain (60), trigger lvl (30) och interval (5). Använda inställningar har en hög känslighet vilket innebär att sannolikheten att en passerande fladdermus skall spelas in är mycket god. Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 8 av 15

9 Figur 4. De två delområden som inventerades vid Södra Årby. Delområde 1 inventerades 1/7 och delområde 2 inventerades 25/7. Vid båda tillfällena genomfördes kolonisök. En autobox, box ID 8, hade ett tekniskt fel. För att kompensera för utebliven registrering inventerades den berörda lokalen även vid inventeringstillfället 2/8 (box ID 13 i tabell 1). Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 9 av 15

10 Figur 5. Delområde 3 vid Gripsholms hjorthage. Delområdet inventerades 2/8. Resultat Påträffade arter och kolonier Vid autoboxinventeringen gjordes 1984 observationer av fladdermöss av sex arter eller artkomplex: Fladdermöss av släktet Myotis, dvärgpipistrell Pipistrellus pygmaeus, trollpipistrell Pipistrellus nathusii, större brunfladdermus Nyctalus noctula, nordfladdermus Eptesicus nilssonii och brunlångöra Plecotus auritus (tabell 1 och 2). Släktet Myotis består av flera svårbestämda arter. Några av dem dock relativt enkla att artbestämma, nämligen fransfladdermus M. nattereri och dammfladdermus M. dasycneme. Alla inspelade ljud av Myotis har granskats utan att någon av dessa två arter påträffades i materialet. Autoboxinspelningar av övriga arter i släktet Myotis har inte artbestämts vid inventeringen. De arter i släktet Myotis som skulle kunna förekomma i området är taigafladdermus M. brandtii, mustaschfladdermus M. mystacinus och vattenfladdermus M. daubentonii. Vid manuell inventering är vattenfladdermus ibland möjlig att skilja från de Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 10 av 15

11 övriga, och det kunde det konstateras att vattenfladdermusen förekommer i Gripsholms hjorthage. Inga ytterligare arter påträffades vid den manuella inventeringen. Inga kolonier hittades vid koloniinventeringen. Tabell 1. Datum för inventering, placering av autoboxar (koordinater i RT90), samt biotopuppgifter. Box 8 hade ett tekniskt fel och inspelning saknas därför i denna autobox. Som kompensation placerades box 13 på samma lokal. Box ID Datum Delområde Biotop X-koord. Y-koord Åkerholme med lövträd Ädellövskog Skogsbryn, ädellövskog, åker, aspdunge Skogsbryn, ädellövskog Skogsbryn, aspdunge Skogsbryn, blandskog Gammal oxel med hålighet Gammal lönn med hålighet Glänta i barrskog Tallskog nära trähus Skogsbryn, blandbarrskog, åker Blandbarrskog Gammal lönn med hålighet Gammal tallskog, gamla ekar, sjö Sjö, gamla ekar, hus Gammal blandskog, sjö Öppen betesmark, gammal ekskog Skogsbryn, gammal ekskog Skogsbryn, gammal ekskog Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 11 av 15

12 Tabell 2. Resultat av inventering med autoboxar. ID är identitetsnummer för varje autobox.. Msp. = obestämd individ inom släktet Myotis. Ppyg = Pipistrellus pygmeus, Pnat = Pipistrellus nathusii, Nnoc = Nyctalus noctula, Enil = Eptesicus nilssonii, Paur = Plecotus auritus. Box ID Delområde Msp Ppyg Pnat Nnoc Enil Paur Σ Σ delområde Σ delområde Σ delområde Σ totalt Bedömning av Södra Årby i ett landskapsperspektiv Större delen av undersökningsområdet bedömdes som låga värden för fladdermöss. Hela området domineras av öppna åkrar och betesmarker som är ointressanta för fladdermöss. Det finns också ett antal åkerholmar som är alltför små isolerade för att vara värdefulla. I den mer sammanhängande skogen i väste och i nordost finns dock en del intressanta områden, varav två valdes ut för den manuella inventeringen (figur 3). Dessa dominerades av ädellövträd, äldre barrträd, ett flertal hålträd och en varierad vegetationsstruktur med många brynzoner. Potentialen för kolonier bedömdes dock inte vara större i Södra Årby än i omgivande skogsområden, t.ex. närmare Gripsholmsviken, där det finns betydligt fler naturvärdesträd, eller i den sammanhängande skogen norr om Södra Årby. Södra Årby hyser en del biotoper som definitivt är av värde för fladdermöss, dvs. de kompletterar de värden som finns för övrigt i landskapet. Men dessa biotoper är små, och ligger relativt isolerat. De ligger också långt från vatten och våtmarker. Det är mer troligt att de är ett komplement till det större barrskogsområdet i norr än till skogsområdena i söder (inklusive Hjorthagen). Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 12 av 15

13 Figur 6. Undersökningsområdet ligger långt ifrån vatten och från det stora ädellövskogsområdet Hjorthagen (Hjorthagen är området öster om inventeringsområdet med högsta koncentrationen av naturvärdesträd). Även om det finns värdefulla kvaliteter inom undersökningsområdet i form av ädellöv, bryn och hålträd så är området alltför isolerat och litet för att utgöra en bra fladdermuslokal. Möjligen är området ett bra komplement till barrskogsområdet norr om undersökningsområdet. Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 13 av 15

14 Väderförhållanden Fladdermössens aktivitet minskar markant vid regn, låga temperaturer eller stark vind. För att få ett rättvisande resultat vid fladdermusinventering är det därför viktigt att inventeringen utförs under tillräckligt bra väderförhållanden. Vid det första besöket, 1/7 var det varmt, mulet, vindstilla och mestadels uppehåll men under en kort period föll en kraftig regnskur. Vid övriga inventeringstillfällen, 25/7 och 2/8, var vädret varmt, vindstilla och utan nederbörd. Vädret bedöms ha varit tillräckligt bra vid samtliga inventeringstillfällen för att ett rättvisande resultat ska ha erhållits. Diskussion och slutsatser Sex säkra fladdermusarter påträffades vid inventeringen: större brunfladdermus, nordfladdermus, vattenfladdermus, brunlångöra, dvärgpipistrell och trollpipistrell. Ingen av dessa är rödlistad. De dominerande arterna vid inventeringen var nordfladdermus och dvärgpipistrell. De stora skillnaderna mellan delområdena i aktiviteten av olika fladdermusarter kan endast till viss del förklaras med att områdena inventerades vid olika tidpunkt på säsongen. Nordfladdermus dominerar delområde 1 och 2, där dvärgpipistrell endast förekommer i mindre omfattning. I Gripsholms hjorthage (delområde 3) dominerar i stället dvärgpipistrell, även om nordfladdermus är vanligt förekommande även här. Detta är ett förväntat resultat. Biotopen i Gripsholms hjorthage med gamla, grova och ihåliga ekar samt närhet till vatten utgör en gynnsam jaktmiljö för dvärgpipistrell. Dvärgpipistrell har också ofta sina koloniplatser i ihåliga träd, till skillnad från nordfladdermusen som oftare väljer byggnader. Nordfladdermus är mycket vanligt förekommande i delområde 2. Inga kolonier av nordfladdermus påträffades i delområde 2 vid inventeringen, men det är inte osannolikt att kolonier av arten finns i närområdet, dock inte inom det område där kolonisök genomförts. Den låga tätheten av fladdermöss i delområde 1 är också förväntat. Delområde 1 är som en liten ö, omgiven av åkrar och med begränsad areal, även om det är relativt nära till större, sammanhängande skog. Sydfladdermus, som tidigare registrerats från området, påträffades inte igen. Sydfladdermusen är en extremt sällsynt art, som kan röra sig över stora områden, och därmed tillfälligtvis dyka upp på olika ställen. Eftersom den inte återfanns är det inte troligt att det finns en population i området. Inga fladdermuskolonier påträffades i undersökningsområdet. Däremot finns potential för kolonier i form av ihåliga träd och lämpliga hus. Miljön i undersökningsområdet är dock inte optimal. För arter som födosöker i halvöppna miljöer och som inte påverkas så mycket av fragmentering, är området bra, framförallt för nordfladdermus och större brunfladdermus, i viss mån även för trollpipistrell och dvärgpipistrell, men För de flesta andra arter är området sannolikt alltför fragmenterat, för litet och för torrt. Som helhet är landskapet biologiskt rika och varierade miljöer med vatten, barrskogar, ädellövskogar och bryn. Mest unikt är ädellövmiljöerna med naturreservatet Hjorthagen som främsta kärnområde. Miljön mellan Hjorthagen och ädellövskogen i undersökningsområdet domineras dock av öppen åker och avståndet är relativt stort, ca 1 km. Det är knappast troligt att fladdermöss som har kolonier vid Hjorthagen dessutom nyttjar undersökningsområdet för födosök. Det är i så fall mer troligt att fladdermöss som har kolonier i skogsområdet norr om undersökningsområdet tillfälligtvis nyttjar undersökningsområdet. Undersökningsområdet är därför inte ett komplement till Hjorthagen för fladdermöss, och de unika miljöer som finns i undersökningsområdet är alltför små och isolerade för att spela en viktig roll. Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 14 av 15

15 Slutsatsen av undersökningen är att inga kolonier finns, att fladdermusfaunan är relativt trivial och att exploateringen inte kommer att påverka fladdermuspopulationer vid Hjorthagen negativt. Dock är skogsområdena och brynen inom undersökningsområdet väl värda att bevara, särskilt inom de områden där den manuella inventeringen genomfördes, och det finns en potential för kolonier och födosök av mer vanliga arter som inte påverkas så mycket av fragmentering. Dessa arter förekommer också ofta i bebyggda miljöer och det finns en god chans att de kommer att finnas kvar även om åkrarna i undersökningsområdet bebyggs. Referenser Adoxa Naturvård Odlings- och skogslandskapet i Södra Årbyområdet. Ahlén, I Kriterier för observationer som bör raritetsgranskas. Bilaga 2 i Övervakning av fladdermöss. Naturvårdsverkets Handledning för övervakning. Ahlén, I., Baagøe, H.J. & Bach, L Behaviour of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy, 90: Baagoe, H. J The Scandinavian bat fauna: adaptive wing morphology and free flight behaviour in the field. In Recent advances in the study of bats (ed. M. B. Fenton, P. A. Racey & J. M. V. Rayner), pp Cambridge University Press EUROBATS Agreement on the Conservation of Bats in Europe, Treaty Series No. 9. Ekman, M. & de Jong, J Local patterns of distribution and resource utilization of four bat species ( Myotis brandti, Eptesicus nilssoni, Plecotus auritus and Pipistrellus pipistrellus) in patchy and continuous environments. Journal of Zoology 238: Gerell, R Flyttar svenska fladdermöss? Fauna och Flora 82: Johansson, M. & de Jong, J Bat species diversity in a lake archipelago in central Sweden. Biodiversity and Conservation 5: de Jong, J Habitat use, home-range and activity pattern of the northern bat, Eptesicus nilssoni, in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia 58: de Jong, J Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Acta Theriologica 40: de Jong, J., Luz, R., Kammonen, J. & Sjölund, A. (in prep.). Bat activity at big roads and railroads in the hemiboreal area. Naturvårdsverket, Handbok för artskyddsförordningen, del 1 fridlysning och dispenser. Rapport 2009:2. Norberg, U.M. & Rayner, J.M.V Ecological morphology and flight in bats (Mammalia:Chiroptera): Wing adaptations, flight performance, foraging strategy and echolocation. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B 316, Russo, D. & Ancillotto, L Sensitivity of bats to urbanization: a review Mammalian Biology 80: Speakman, J. R The impact of predation by birds on bat populations in the British Isles. Mammal review 21: 123:142. Inventering av fladdermöss vid Södra Årby och Gripsholms hjorthage Sida 15 av 15