Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet och miljöfrågor. Mer information om BeBos hemsida www.bebostad.se Ägare: Alingsåshem Kontakt: Ing-Marie Odegren Verksamhet: Bostadsföretag Ombyggnadsår: 2008 Brogården miljonhusen blir passiva FOKUS Ombyggnad till nästan passivhusstandard. ÅTGÄRD Tilläggsisolering, FTX-ventilation och byte till energieffektiva fönster. Köldbryggor byggs bort. Individuell mätning av varmvatten. VINST Uppmätt energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel ligger på 74 kwh/m 2. Fotograf: Ulla Janson
Bakgrund Brogården består av 300 lägenheter, byggda under miljonprogrammet i början av 70-talet. Byggnaderna har 18 lägenheter fördelade på tre våningar och två trapphus. Lägenheterna har en bra standard avseende planlösningen, med generösa och lättmöblerade rum. Lägenheterna upplevdes emellertid dragiga och hade ett dåligt inomhusklimat, huvudsakligen pga. luftläckage vid de lätta utfackningsväggarna. Isoleringen var inte tillräcklig och de indragna balkongerna bildade en köldbrygga. Det fanns även fuktproblem i bottenplattan. Fasadteglet är utbytt sedan i början på 90- talet, men har visat sig inte vara tillräckligt hårdbränt vilket fått till följd att det absorberat fukt och fryst sönder. Radiatorerna ansågs vara utslitna. Byggnaderna hade alltså ett stort renoveringsbehov. Renoveringen fokuserades på att förbättra inneklimatet, men var ett utmärkt tillfälle att energieffektivisera. Fasaderna behövde renoveras, merkostnaden för tilläggsisolering var inte så hög. Fönster och ventilationssystem behövde bytas. Arkitektoniskt vill man bevara intrycket av t.ex. den gula tegelfasaden. Projektet följdes av avdelningen för Energi och Byggnadsdesign på Lunds Tekniska Högskola och finns avrapporterat i en doktorsavhandling från 2010 av Ulla Janson. Uppföljningen gällde det första huset som renoverades, demonstrationshuset. Energibehov Genom att huset i samband med renovering genomgick en upprustning till nästan passivhusstandard beräknades energibehovet, inkl. fastighetsel komma att ligga på ca 74 kwh/m 2 och år, vilket stämmer väl överens med mätningarna. Detta kan jämföras med 2012 års BBR-krav på 90 kwh/m 2 och år eller värdet före renovering på 175 kwh/m 2 och år. Den årliga hushållselanvändningen har mätts upp till 14 kwh/m 2 /år. Total uppmätt köpt energi är alltså ca 88 kwh/m²/år. kwh/år/m² 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 BBR2012 Brogården Fläktel Fastighetsel exl. fläktel Varmvatten Uppvärmning Total energi Den uppmätta innetemperaturen under vinterhalvåret är ca 20 C och under sommaren kan den under kortare perioder överskrida 25 C. 2
Tekniska lösningar Att välja passivhus som uppvärmningsfilosofi vid en ombyggnad är en mycket större utmaning än att bygga nytt enligt samma metod. Man möter en verklighet som inte alls är designad för den nya tekniken. Alingsåshem var tvungna att bygga bort köldbryggor och lösa fuktproblem på bottenplattan som sedan isoleras. En viktig erfarenhet man gjorde är att man bör använda standardmaterial i standardstorlekar. Renoveringen genomfördes under tak dvs. ett tält byggdes. Isolering Långfasaderna har ersatts med fasader med fyra skikt med isolering, totalt 480 mm isolering. Gavelväggarna har klätts med 430 mm isolering. Vindsbjälklaget har fått 300 mm tilläggsisolering med lösull. Ovan på taket har lagts 100 mm mineralull, för att undvika fuktproblem. Bottenplattan, som ursprungligen inte hade någon isolering alls, har fått ca 60 mm isolering av EPS. Då når man inte riktigt passivhusstandard som vanligen innebär 300 mm. Lufttäthet Innanför ett installationsskikt på 70 mm finns en plastfolie. Fönster Alla fönster har bytts ut mot treglasfönster, som uppfyller kraven enligt passivhusstandarden. De nya fönstren har ett U-värde på 0,85 W/m 2 K, vilket är mer än dubbelt så bra som de gamla. Karmen är isolerad. Ventilation Varje lägenhet har fått en värmeväxlare för återvinning av värmen i ventilationsluften (FTX). Denna har placerats i badrummen. Det ursprungliga ventilationssystemet var central frånluft, utan värmeåtervinning. Alla lägenheter har fått en köksfläkt där luften leds direkt ut och blandas inte med ventilationsluften. Balkong Balkongerna har byggts in och införlivats med vardagsrummet så man slipper köldbryggor. Nya balkonger står på plintar utanpå fasaden. Uppvärmning Till skillnad från många andra passivhussystem där tillskottsvärmen är el har man i Brogården valt fjärrvärme. Ett varmvattenbatteri i värmeväxlaren eftervärmer tilluften riktigt kalla dagar. Energianvändningen för uppvärmning har reducerats från 115 till 29 kwh/m² och år enligt mätningar. Solfångare och fjärrvärme används för att producera varmvatten. För att det inte ska bli för varmt sommartid så skuggas fönstren delvis av balkonger och taksprånget har dragits ut något. Fasad En av de svåraste frågorna att lösa är materialvalet i fasaden. Hur ska fasadens kulturvärde värderas? Lösningen blev fasadtegel. Plattorna har nästan samma gula färg som teglet så att området inte har förlorat sin ursprungliga karaktär. De boende Under ombyggnationen av Brogården har ett helhetsgrepp på boendemiljön tagits, ett helhetsgrepp som bidrar till social hållbarhet. Det har skapats grupper med de boende och andra aktörer, t.ex. 3
näringsidkare och föreningsliv. Syftet är att skapa ett område med ökad tillgänglighet, variation och med fler mötesplatser. Brogårdsprojektet startade med att en visningslägenhet byggdes, så att de boende kunde se hur lägenheten ter sig utifrån och inifrån. Visningslägenheten skulle locka hyresgästerna till medverkan. Dessutom har hyresgästerna informerats om byggprocessen genom nyhetsbrev och lokal-tv. De boende fick flytta ut under renoveringen, eftersom åtgärder genomfördes i lägenheterna. Individuell mätning av el och varmvatten Efter renoveringen ingår inte längre el och varmvatten i hyran. Samtidigt installerades energieffektiva vitvaror och belysning. Hushållselen har minskat från uppskattat 39 till uppmätt 21 kwh/m 2. Vattenbesparande kranar och duschmunstycken har sänkt energianvändningen för varmvatten från uppskattat 42 till uppmätt 16 kwh/m 2. Partnering som arbetssätt Alingsåshems viktigaste insikt är att passivhustekniken kräver att alla kompetenser arbetar ihop från början. Därför gjorde man en partneringupphandling där man köpte byggentreprenörens kompetens. Kompetensen har viktats till 80 procent och priset till 20. Man har också gjort djupintervjuer, tagit referenser och poängsatt enligt en egen mall. Byggprojektet inleddes med en informationsdag, där alla projektdeltagare var med. Ekonomi Kostnaderna för renoveringen har delats upp på tre poster: 1. Energisparåtgärder 2. Förbättrad lägenhetsstandard betald av hyresgästen (5 m² större vardagsrum, renoverat badrum, nya kök m.m.) 3. Nödvändiga underhållskostnader Enligt Alingsåshem återbetalas energiinvesteringarna på ca 10 år. Eftersom behovet av underhåll och att höja standarden på byggnaden var så stort är energiinvesteringarna inte dominerande i projektet. Alingsåshem har gjort en kostnadsuppskattning som för varje lägenhet visar att den högre standarden borde kosta 590 000 kr, energisparåtgärderna 270 000 kr och underhållsåtgärderna 140 000 kr dvs. totalt 1 000 000 kr år 2009. Den verkliga kostnaden var högre för den första ombyggnaden. Hyran för lägenheterna var före renoveringen 734 kr/m² och efter 893-1101 kr/m². Efternivån är exkl. varmvatten och hushållsel. Hyreshöjningen motiverades av bl.a. större vardagsrum och ny ventilation. Slutsatser Den viktigaste slutsatsen är att passivhustekniken kräver att alla kompetenser i byggprocessen samarbetar från början. Projektet har visat att det är möjligt att renovera ett miljonprogramshus till en mycket låg energianvändning med hjälp av traditionella material och traditionella entreprenörer. Dessutom är det är en fördel att använda standardmaterial i standardstorlekar. Övriga lärdomar som kommer inkorporeras i den fortsatta renoveringen av Brogården är: - Central FTX istället för lägenhetsbaserad kommer att installeras, för att minska underhållsarbetet och arbetet med filterbyte - Fasadkonstruktionen kommer att förenklas från fyra skikt med isolering till två skikt med isolering, för att reducera investeringskostnaderna och underlätta arbetet i produktionen. 4
Faktaruta Grunddata: Golvarea (ett hus med 18 lägenheter) 1274 m² Antal lägenheter 300 st Färdigställandeår 2012 Energistandard Uppvärmningsbehov/år uppmätt (20 ºC) Effektbehov beräknat (20ºC) 29 kwh/m² 12 W/m² U-värden före efter Yttervägg 0,30 0,11 W/m²K Tak 0,22 0,13 W/m²K Platta på mark 0,38 0,16 W/m²K Fönster, medel 2,00 0,85 W/m²K Dörr 2,7 0,75 W/m²K Lufttäthet vid 50 Pa: 2,0 l/sm² 0,2 l/sm² Byggnadstyp: Betongstomme, lätta utfackningsväggar och tegelfasad Ventilationssystem: Fläktventilation med en värmeväxlare (verkningsgrad η~0.80) i varje lägenhet. Före ombyggnad central frånluft, utan värmeåtervinning. Värmesystem: Värmebatteri i tilluften, radiator i hall på markplan, fjärrvärme, solfångare. Före ombyggnad radiatorer. Byggkostnad: ca 14 000 kr/m², varav energieffektivisering 3 800 kr/m² Arkitekt: efem arkitekter Konstruktör: WSP Generalentreprenör: Skanska 5