Samhälleliga mål med upphandling som medel

Samhälleliga mål med upphandling som medel Reviderad och utökad upplaga inför ny lagstiftning 2016 En rapport från temagruppen Entreprenörskap och företagande

Förord Offentliga verksamheter, myndigheter och kommuner, upphandlar varje a r varor och tja nster fo r miljardbelopp. Lagen om Offentlig Upphandling, LOU, ska vara ett hja lpmedel i arbetet att skapa mesta och ba sta mo jliga nytta fo r va ra skattepengar. Ba sta kvalitet till la gsta pris a r det ma l som ofta efterstra vas. Men vad a r da ba sta kvalitet? Ja, det kanske a r la tt att svara pa i vissa fall men betydligt sva rare i andra. Ibland kanske vi inte ens vet det na r upphandlingen inleds. Samtidigt har ma nga av de myndigheter och offentliga organisationer som upphandlar, ett samha llsuppdrag da r en medveten genomfo rd upphandling av varor och/eller tja nster kan ge merva rden. Merva rden, som fo rutom att en myndighet fa r en tja nst utfo rd, ocksa o kar samha llsnyttan i myndighetens verksamhet. Det kan till exempel handla om att bidra till att skapa fler ha llbara fo retag och arbetstillfa llen vilka i sin tur ger utsatta grupper mo jlighet till arbete och egen fo rso rjning. Den ha r guiden visar hur offentliga verksamheter kan anva nda upphandling fo r att ocksa na samha lleliga ma l inom ramen fo r regelverken. Det kan handla om att upphandla med sociala ha nsyn, men ocksa om hur man planerar och genomfo r sina ko p och upphandlingar. Skriften bero r ocksa det upphandlingsdirektiv fra n EU som ska implementeras i svensk lagstiftning senast 2016. Guiden a r framtagen pa uppdrag av Temagruppen Entrepreno rskap & Fo retagande inom social ekonomi, ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden i Sverige da r Tillva xtverket (2009 till 2011) och Arbetsgivarfo reningen KFO (2012 till 2014), varit projekta gare. Arbetet fokuserar pa villkoren fo r fo retagande inom den sociala ekonomin och hur dessa fo retag kan skapa arbete och fo r grupper som idag a r utanfo r arbetslivet. Offentlig upphandling med sociala ha nsyn ar ett medel fo r samha llet att bidra till den utvecklingen. Fo rfattarna svarar sja lva fo r inneha llet i skriften. Stockholm oktober 2014 Anna Bünger Avdelningschef Na ringsliv Tillva xtverket Eva Nypelius Ledamot i SKL:s styrelse, ordfo rande i Temagruppen Entrepreno rskap & Fo retagande inom social ekonomi 1

2

Innehåll Inledning 5 EU driver på 6 Situationen i Sverige 10 Den svenska Lagen om Offentlig Upphandling 10 Upphandlingsutredningen 10 Skulle kunna vara mo jligt... 11 Upphandling med sociala ha nsyn/sociala kriterier 13 La gsta pris eller det ekonomiskt mest fo rdelaktiga anbudet? 13 Sociala kriterier 13 Policys 14 Exempel pa genomfo rda upphandlingar med sociala kriterier som kontraktsvillkor 16 Exempel pa genomfo rda upphandlingar med sociala kriterier som utva rderingskriterium 20 Exempel pa upphandling som tillkommande kriterium 21 Etisk upphandling 23 Avtal (bidrag) eller upphandling 24 Sto d/bidrag 24 Ko p 25 Statsstödsreglerna 27 Ka llor 28 3

4

Inledning Det a r en vanlig missuppfattning att offentlig upphandling bara handlar om att fa en specifik vara eller tja nst till la gsta mo jliga pris. Vi vill med denna skrift visa pa mo jligheterna till att upphandla med sociala kriterier. Det finns ett ta mligen klart regelverk att fo rha lla sig till, samtidigt som ma nga upplever det som problematiskt. Det finns ingen tradition av, och fa konkreta exempel pa, offentlig upphandling da r sociala kriterier har anva nts. Vidare tror en del personer att EU:s regler a r hindrande, na r det snarast a r tva rtom. Redan 2001 uttryckte EU-kommissionen mo jligheten att fo rverkliga sociala behov genom upphandling. Med det EU-direktiv som senast 2016 ska implementeras i svensk lagstiftning, betonas upphandling a n mer som ett instrument fo r gemensamma samhällsmål. Ett problem kan vara att det vid upphandling inom en myndighet ofta a r flera akto rer inblandade politiker, handla ggare och de som ska go ra det konkreta arbetet vid en upphandlingsenhet. Ska upphandlingar da r sociala ha nsyn inga r, ha mo jlighet att utvecklas, bo r politikerna fatta tydliga inriktningsbeslut och fo lja upp dem noga Vi hoppas att skriften ska vara informativ fo r handla ggare, upphandlare och fo rtroendevalda. Fo r upphandlare a r sa kerligen en del resonemang sja lvklara, samtidigt som det kan finnas en del ny information. Se den ha r skriften som en kortfattad handledning och introduktion till hur det kan ga till att ta sociala ha nsyn vid offentliga upphandlingar. Liknande regler och resonemang finns a ven ga llande miljo ha nsyn, som vi dock inte behandlar ha r. Vi ha nvisar till kommissionens skrift Offentlig upphandling fo r en ba ttre miljo. Na r begreppet sociala företag anva nds i den lo pande texten, menar vi fo retag i betydelsen arbetsintegrerande sociala företag, dvs. fo retag som har till huvuduppgift att integrera ma nniskor i arbetsliv och samha lle. Ansvariga fo r inneha llet a r Bo Blideman och Mathias Sylwan. Blideman, fra n kooperativet Tanke & Handling ek fo r, har en bred bakgrund av arbete i och omkring arbetsintegrerande sociala fo retag och har skrivit flera bo cker i a mnet, bl a Sociala företag vidgar arbetsmarknaden och Att stödja utan att styra. Sylwan a r jurist med inriktning pa upphandlingsjuridik och a r fo rbundsjurist hos Sveriges kommuner och Landsting, SKL. Sylwan anlitas ofta av kommunerna som fo rela sare. Han har skrivit kapitlet EU driver på. Blideman ansvarar fo r texten i o vrigt. Synpunkter pa inneha llet mottages ga rna till: bosse@tankeochhandling.coop. 5

EU driver på Europaparlamentet godka nde i januari 2014 det sa kallade paketet fo r offentlig upphandling i samverkan med ba de Europeiska Ra det och EU-kommissionen. Upphandlingsreglerna a r en av tolv prioriterade a tga rder inom ramen fo r Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt, da r offentlig upphandling spelar en nyckelroll. Bakgrund Den 18 maj 2010 antog EU-parlamentet resolutionen om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling. I resolutionen beklagar parlamentet att ma nga av ma len med den offentliga upphandlingen a nnu inte uppna tts. Offentlig upphandling a r fortfarande en mycket byra kratisk process som kringga rdas av ett komplicerat och svåröverskådligt regelverk, konstaterar parlamentet. I resolutionen ga r parlamentet igenom en rad omra den da r upphandlingsreglerna beho ver ses o ver sa de o vergripande ma len ba ttre uppfylls. Bland dessa omra den finner vi fra gor som na r myndigheter fa r samverka utan upphandling, hur sma och medelstora fo retags deltagande i upphandlingar kan underla ttas, hur innovation ska kunna uppmuntras samt hur myndigheter i sto rre omfattning ska fo rma s va ga in andra kriterier a n bara pris. Flera av de fra gor som lyfts i resolutionen har sedermera beaktats i EU:s nya upphandlingsdirektiv. Resolutionen utgo r ett viktigt tolkningsunderlag fo r fo rsta elsen av dessa direktiv. Av sa rskilt intresse fo r denna skrift a r resolutionens betoning av den offentliga upphandlingens roll som ett instrument fo r samha llsutveckling och ha llbarhet. I motiveringen pa pekar Parlamentet att arbetet med den miljo va nliga upphandlingen har gjort viktiga framsteg och att det idag finns ett stort antal verktyg för miljövänlig upphandling. Samtidigt konstaterar parlamentet att det saknas liknande instrument fo r den socialt ansvarsfulla upphandlingen. Behovet av va gledning fo r att myndigheter ba ttre ska kunna ta social ha nsyn och bedriva en socialt ansvarfull upphandling a r stort, konstaterar parlamentet. Gemensamma samhällsmål två huvudsyften Det a r mot denna bakgrund man ska fo rsta betoningen i det nya LOU-direktivet att den offentliga upphandlingen ska vara ett styrmedel fo r smart och ha llbar samha llsutveckling, samt ett medel fo r att uppna gemensamma samhällsmål. Om det gamla LOU-direktivet hade ett huvudsyfte, att den offentliga upphandlingen skulle o ppnas upp fo r konkurrens o ver gra nserna, sa har det nya LOU-direktivet två huvudsyften. Det ena a r, precis som tidigare, att fo retag o ver gra nserna ska fa konkurrera om offentliga kontrakt pa o ppna och lika villkor. Det andra huvudsyftet a r att den offentliga upphandlingen ska vara ett verktyg fo r att uppna smart och ha llbar tillva xt fo r alla, som det sta r i beaktandesats 2. Den offentliga upphandlingen beho ver da r- 6

fo r moderniseras sa att den kan anva ndas fo r att uppna gemensamma samha llsma l, sta r det vidare. Nya perspektiv Det a r visserligen tilla tet redan idag att sta lla miljo krav och sociala krav, men i det nya LOU-direktivet fa r denna uppgift fo r den offentliga upphandlingen en a nnu mer framskjuten plats. Sa rskilt den sociala dimensionen a r framtra dande i det nya LOU-direktivet. Miljo ha nsyn och social ha nsyn har ga tt fra n att vara möjligheter till att bli uppmaningar och i vissa fall till och med skyldigheter. Begrepp som ha llbar tillva xt och ha llbar utveckling, social integration och sociala aspekter, kollektivavtal, livscykel, och social livscykel samt ra ttvisema rkt fo rekommer rikligt i det nya LOU-direktivet. Ba de EU och Sverige har under de sista tva decennierna ga tt fra n ett ekonomistiskt till ett betydligt mer holistiskt synsa tt pa den offentliga upphandlingens mo jligheter och roll. En viktig del i denna utveckling kan tillskrivas EU-domstolen som i flera domar visat att utrymmet att ta ba de miljo ha nsyn och social ha nsyn a r sto rre a n ma nga trott. I till exempel C-225/98 (Nord Pas de Calais) sa ger EU-domstolen att det finns na gra hinder mot att kra va att en entrepreno r anlitar la ngtidsarbetslo sa fo r utfo randet av byggentrepreno rer och o ppnar da rmed upp fo r att den offentliga upphandlingen kan vara ett viktigt omra de fo r sysselsa ttningsskapande a tga rder. Na r det ga ller konkreta nyheter i det nya LOU-direktivet som ger den offentliga upphandlingen o kade mo jligheter att fungera som ett styrmedel, kan na mnas den nya portalbesta mmelsen i artikel 18. Den har fo rsetts med en andra punkt som fo rklarar att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att leveranto rer iakttar tilllämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställs i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal. Av andra besta mmelser i det nya LOU-direktivet, framga r att leveranto rer som inte fullgo r dessa skyldigheter ska kunna uteslutas (artikel 57.3a), att onormalt la ga anbud ska kunna fo rkastas om inte leveranto ren ger ett tillfredssta llande svar till sitt la ga pris mot bakgrund av dessa skyldigheter, samt att en leveranto r ska kunna tvingas att byta ut en underleveranto r som inte lever upp till dessa miljo -, sociala eller arbetsra ttsliga skyldigheter (artikel 71). Ett annat exempel pa den fo rsta rkta sociala dimensionen a r mo jligheten att reservera kontrakt utvidgas (se rubriken Skulle kunna vara möjligt...) Mo jligheten att kra va ma rkning uto kas i nya LOU-direktivet till att ocksa ga lla annan ma rkning a n miljo ma rkning, till exempel social ma rkning. Enligt det gamla direktivet var det inte mo jligt att kra va ma rkning utan endast att produkten skulle uppfylla de bakomlig- 7

gande specifikationerna till en ma rkning. I det nya LOU-direktivet blir det ocksa mo jligt att som utga ngspunkt kra va ma rkning, vilket fo rhoppningsvis kommer upplevas som en viktig fo renkling av ma nga upphandlare. Det mest ekonomiskt fördelaktiga I det nya LOU-direktivet har utva rderingsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga blivit till en överordnad princip. Det a r visserligen fortfarande tilla tet enligt det nya LOU-direktivet att go ra rena prisupphandlingar, men det o ppnas samtidigt upp fo r att medlemsstaterna tar bort denna mo jlighet i sina nationella upphandlingslagar. Som ett alternativ till la gsta pris erbjuder det nya LOU-direktivet la gsta kostnad, dvs. hur kostnadseffektiv en vara a r, sett till hela kostnaden under dess livscykel. Enligt det nya LOU-direktivet bo r gemensamma metoder utvecklas pa unionsniva fo r bera kning av livscykel kostnader fo r sa rskilda kategorier av varor och tja nster. Na r sa dana gemensamma metoder har utvecklats bo r deras anva ndning go ras obligatorisk, sta r det vidare. Dessutom bo r det underso kas om det a r genomfo rbart att inra tta en gemensam metod fo r bera kning av sociala livscykelkostnader. I ett sa rskilt kapitel i det nya LOU-direktivet finns regler fo r upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Till denna kategori ho r de viktigaste va lfa rdstja nsterna som va rd, omsorg och utbildning. Dessa tja nster behandlas idag som vilka B-tja nster som helst (med B-tja nster avses tja nster som inte omfattas fullt ut av direktivet)och upphandlas fo ljaktligen enligt reglerna i 15 kapitlet LOU, vilket la nar flera av sina besta mmelser fra n de stra ngare direktivstyrda kapitlen i LOU. Den svenska lagstiftaren har besta mt att samtliga principer, till exempel principen om transparens och om proportionalitet, ska ga lla lika mycket fo r upphandling av va rd, omsorg och utbildning som fo r ha rda tja nster, varor och entreprenader. Detta inneba r bland annat att en kommun inte fa r beakta merva rden i ett anbud om inte kommunen explicit har fra gat efter just detta i upphandlingen Man kan pa goda grunder ifra gasa tta om det ska vara sa stra nga regler just i Sverige fo r till exempel upphandling av va rd och omsorg. Mottagaren av dessa tja nster a r ju inte en myndighet eller ett offentligt bolag utan patienter och omsorgstagare. EU:s regler om tja nster av allma nt intresse motiverar att man ifra gasa tter det sa tt Sverige har reglerat upphandlingar av va lfa rdstja nster. EU:s protokoll om tjänster av allmänt intresse, som kom 2007, betonar att medlemsstaterna ska ha stor frihet att besta mma hur man besta ller tja nster av allma nt intresse. I det nya LOU-direktivets besta mmelser om upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster framga r denna sa rsta llning som EU ger tja nster av allma nt intresse tydligt. 8

Direktivet ga ller bara fo r upphandlingar da r tro skelva rdet fo r upphandlingar a r pa 750 000 euro eller mer. I direktivet sta r det vidare att upphandlingar av dessa tja nster (socialtja nster, ha lso- och sjukva rd samt utbildning) under 750 000 euro brukar inte vara av intresse för leverantörer från andra medlemsstater. Detta inneba r i klartext att Sverige, i vart fall som huvudregel, kan ha helt egna besta mmelser fo r upphandlingar av dessa tja nster upp till detta va rde. Upphandlingar o ver detta tro skelva rde omfattas visserligen av direktivet, men ha r finns det egentligen bara en konkret skyldighet, att upphandlingen ska annonseras. I o vrigt sta r det att medlemsla nderna ska anta egna upphandlingsregler, vilka visserligen ska vara fo renliga med principerna om o ppenhet och likabehandling, men samtidigt ma ste de ocksa ta hänsyn till de särskilda egenskaperna för tjänsterna i fråga. Enligt det nya LOU-direktivet ma ste na mligen reglerna fo r upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster ge upphandlande myndigheter mo jligheter att garantera brukarnas tillga ng till va lfa rdstja nster av ho g kvalitet, a tkomlighet, o verkomlighet, kontinuitet med mera sta r det vidare i artikel 76 i det nya LOU-direktivet. Till skillnad fra n LOU:s ensidiga betoning av leveranto rernas intresse av en strikt upphandlingsprocess, framha lls brukarnas ra tt till dessa tja nster. Exakt vad detta fa r fo r konsekvenser fo r framtida regler om upphandling av dessa tja nster ma ste na rmare utredas. Men det inneba r helt sa kert att Sverige fa r ha betydligt mindre rigida regler a n de som idag ga ller enligt LOU, fo r upphandling av till exempel va rd och omsorg. Det ba sta anbudet i till exempel en upphandling av ett a ldreboende, skulle inte beho va fo rkastas trots att det inte uppfyller na got formellt krav eller har kommit in en dag fo r sent. Kan kommunen visa att det a r det ba sta anbudet, ska det a nda fa antas. 9

Situationen i Sverige Den svenska Lagen om Offentlig Upphandling EU-kommissionen har alltsa sedan la nge visat att det a r mo jligt och o nskva rt att ta sociala (och miljo ma ssiga) ha nsyn. Det a r nu ocksa tydliggjort i svensk lagstiftning. Sa ha r sta r det i LOU: En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras (LOU 2007:1091, 6 kap 13 ). Den svenska regeringen vill fo lja och sto dja EU:s sociala ambitioner och vill da rfo r uppmuntra anva ndandet av upphandlingsinstrumentet fo r sociala och miljo ma ssiga a ndama l. Info r en ny skrivning i LOU skriver da rfo r regeringen i sin proposition: Regeringen bedömer att det finns skäl som talar för att sådana bestämmelser införs i upphandlingslagarna, inte minst mot bakgrund av den ökade betoningen av miljöaspekter och sociala aspekter i unionsrätten och Sveriges inställning i dessa frågor. Fra n och med 15 juli 2010 finns da rfo r fo ljande skrivning i LOU under rubriken Allma nna besta mmelser: Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta (LOU 2007:1091, 1 kap 9a ). Regeringen skriver i sin motivering i propositionen att det finns starka ska l att skapa incitament fo r de upphandlande myndigheter och enheter som a nnu inte pro vat mo jligheten att integrera miljo ha nsyn och sociala ha nsyn i sina upphandlingar. Da rfo r anser regeringen sammanfattningsvis att: en bestämmelse som framhåller vikten av att upphandlande myndigheter och enheter ställer miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina upphandlingar bör införas. Det a r alltsa inte na got tvingande skall-krav, men a nda en klar rekommendation. Det betyder att politiker, handla ggare och upphandlare bo r analysera vilka upphandlingar som kan vara la mpliga att kombinera med miljo - och sociala ambitioner. Upphandlingsutredningen Utredaren Anders Wijkman la mnade den uppma rksammade Upphandlingsutredningen (SOU 2013:12). Även den utredningen sla r fast att enbart fokusering pa la gsta pris a r fo rlegat. Det o vergripande ma let fo r offentlig upphandling ska vara Den goda affären, vilket inneba r att den: tillgodoser verksamheternas behov genom att sta lla och fo lja upp krav pa kvalitet da r servicen till medborgarna sta r i fokus, tillgodoser behoven till la gsta mo jliga totalkostnad vilket inneba r att, sa la ngt mo jligt, ha nsyn tas till livscykelkostnaden, tar ansvar fo r en miljo ma ssigt och socialt ha llbar utveckling na r upphandlingens art motiverar detta, beaktar mo jligheterna att ta tillvara nya och innovativa lo sningar som mo ter verksamheternas behov, samt 10

tillvaratar och va rdar konkurrensen pa de aktuella upphandlingsmarknaderna vilket bland annat inbegriper att o verva ga a tga rder fo r att underla tta de mindre fo retagens deltagande. Utredningen menar att offentliga verksamheter normalt bör gå före i arbetet med att ta sociala och miljömässiga hänsyn. Ett konkret fo rslag var att ho ja gra nsen fo r direktupphandling till 600 000. Motivet var att det kostar mer a n vad det smakar med upphandlingar under den niva n. Regering och riksdag har da refter beslutat att ho ja niva n till 500 000 fra n 1 juli 2014. Utredningen fo resla r ocksa info randet av reserverade kontrakt i Sverige (se nedan). 2014 lade Genomförandeutredningen (SOU 2014:51) fram sitt beta nkande. Utredningen behandlar de fra gor som na mns i kapitlet EU driver på, samt i nedansta ende stycke. Skulle kunna vara möjligt... Reserverade kontrakt I stort sett alla la nder inom EU har sa rskilda upphandlingsregler om sa kallade reserverade kontrakt. Det inneba r att vissa upphandlingar a r reserverade fo r en viss typ av fo retag. Tidigare ga llde det sheltered workshops, dvs. skyddade verkstäder pa svenska. I Sverige betyder det antagligen att dessa upphandlingar skulle vara reserverade fo r Samhall. Men reglerna har a ndrats, nu kan reserverade kontrakt ga lla alla fo retag som har minst 30 % sa kallade missgynnade grupper ansta llda. Det skulle i Sverige inneba ra att Samhall och de sociala fo retagen skulle vara aktuella fo r upphandlingar med reserverade kontrakt. Det kommer sa kerligen uppmuntra a ven andra fo retag att uppfylla villkoren, om reserverade kontrakt kommer att bli en attraktiv marknad. Na got sa dant fo rslag har dock Regeringen hittills inte fo reslagit. Konkurrensverket har i ett remissvar pa Genomfo randeutredningen i oktober 2014 skrivit: Skapa mer flexibilitet för upphandlande myndigheter, och ge större möjligheter för så kallade sociala företag och idéburna organisationer att lägga anbud vid upphandlingar... Det handlar till exempel om att använda möjligheten att ställa krav som bidrar till ett hållbart samhälle. Det kan också handla om att använda innovationsupphandling eller att göra det möjligt för så kalllade sociala företag att vara med i upphandlingar. I remissvaret till regeringen framhåller Konkurrensverket att det i offentlig upphandling är möjligt att ställa hårda krav som går längre än den EU-harmoniserade lagstiftningen... De möjligheter som finns i EU-direktiven om bestämmelser om reserverade kontrakt bör införas i svensk lag. Det skulle underlätta för så kalllade sociala företag att vara med och lägga anbud vid offentliga upphandlingar. 11

Diskussionen la r fortsa tta, inte minst med tanke pa debatten om vinster i va lfa rden. Upphandlingar riktade till sociala företag och andra non-profit-organisationer I ett sa rskilt kapitel i det nya upphandlingsdirektivet fra n EU-kommissionen finns regler fo r upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Da r sta r det att medlemsländerna ska anta egna upphandlingsregler vilka visserligen ska vara förenliga med principerna om öppenhet och likabehandling, men samtidigt måste de också ta hänsyn till de särskilda egenskaperna för tjänsterna i fråga. Enligt det nya LOU-direktivet ma ste na mligen reglerna fo r upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster ge upphandlande myndigheter mo jligheter att garantera brukarnas tillga ng till va lfa rdstja nster av ho g kvalitet, a tkomlighet, o verkomlighet, kontinuitet med mera sta r det vidare i artikel 76 i det nya upphandlingsdirektivet. Det sta r ocksa att upphandlingar av välfärdstjänster får reserveras till organisationer som återinvesterar vinsterna i verksamheten dvs. exempelvis sociala företag! (artikel 77, Organisationer). Na gon motsvarighet finns inte i direktivets besta mmelser fo r o vriga upphandlingar. 12

Upphandling med sociala ha nsyn/sociala kriterier La gsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet? Vid fo rsta anblicken kan rubrikens tva val la ta som samma sak, men sa a r det inte. Enligt EU:s upphandlingsdirektiv och LOU, ga r det att va lja vilken modell som ska anva ndas vid varje givet tillfa lle. Det ekonomiskt mest fo rdelaktiga anbudet a r inte alltid samma sak som ett anbud med la gsta pris. EU-kommissionen listar exempel pa vad upphandlande enheter kan ta ha nsyn till fo rutom pris na r det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska antas: kvalitet tekniska fo rdelar funktionella egenskaper sociala egenskaper driftskostnader kostnadseffektivitet eftermarknadsservice tekniskt sto d leveransdag och leveranstid tid fo r fullgo randet personalens kompetens tillga nglighet fo r att nyttja en upphandlad tja nst. Sociala kriterier Det som EU-kommissionen kallar fo r socialt ansvarsfull offentlig upphandling ska uppmuntras fo r att fra mja social ra ttvisa och social sammanha llning. Man betonar att sociala och ekonomiska hänsyn kan förstärka varandra ömsedigt. Det kan ga lla att: fra mja ansta ndigt arbete, till exempel rimliga lo nevillkor, sa kerhet pa arbetsplatsen och tillga ng pa utbildning fra mja sociala ra ttigheter och arbetstagares ra ttigheter. Det kan handla om att beka mpa diskriminering pa arbetsplatsen och fra mjande av ja msta lldhet fra mja tillga nglighet och design fo r alla fo r att sa kersta lla funktionshindrades tillga nglighet beka mpa kra nkningar av ma nskliga ra ttigheter stra va efter frivilliga a taganden fra n fo retag ga llande fo retagens sociala ansvar, CSR fra mja sma och medelstora fo retag sto dja social integration och fra mja den sociala ekonomins organisationer fra mja mo jligheter till ansta llning. 13

Vi belyser de sista rubrikerna lite na rmare: Fra mja små och medelstora företag Ofta vill upphandlande enheter ha anbud fra n mindre akto rer fra n en lokal marknad. Dessa fa r naturligtvis inte av konkurrensska l favoriseras. Da remot uppmuntras de som upphandlar att vidta a tga rder sa att sma och lokala akto rer har praktiska mo jligheter att delta i upphandlingar. Det ska vara la tt och inte kostsamt att delta i en upphandling. Storleken pa upphandlingen bo r inte vara fo r stor, det ska finnas tillra ckligt med tid sa att a ven sma akto rer hinner med att fo rbereda och skriva anbud och det ska vara rimliga krav vad ga ller betalning och kvalifikationer. Fo r att fa en bredd av akto rer vid en upphandling, uppmuntras de som ska upphandla att via arbetsmöten, seminarier och konferenser, ha dialog med potentiella anbudsgivare innan en slutlig anbudsinfordran. Pa sa sa tt kan synpunkter fa ngas upp och ingen bo r ka nna sig diskriminerad trots att upphandling med sociala ha nsyn kanske a r na got nytt och ovant. Den lokala marknaden sto rs inte. Stödja social integration och främja den sociala ekonomins organisationer Det a r ka nt att den sociala ekonomins organisationer, till exempel sociala fo retag, a r duktiga pa att skapa arbete a t till exempel funktionsnedsatta. Da rfo r ska dessa fo retag sto ttas sa att de fa r jämlik tillgång till offentlig upphandling, dvs. det handlar om villkor som a r rimliga i fo rha llande till den sociala ekonomins fo rutsa ttningar ett liknande resonemang som na r det ga ller fo rha llningssa ttet till sma och medelstora fo retag. Observera att ba da ovansta ende punkter inte handlar om att ge na gra fo retag fo rdelar framfo r andra. Resonemanget a r snarast tva rtom. Fo r att alla fo retag sma som stora, kommersiella som sociala ska ha na gorlunda lika fo rutsa ttningar, bo r insatser go ras som fa ngar upp och ger reell chans till de akto rer som inte har stor finansiell och administrativ kapacitet, att a nda vara med och la gga anbud.. Ett stort transnationellt fo retag och en lokal fo rening fra n den ide burna sektorn har olika fo rutsa ttningar. Den offentliga sektorn bo r alltsa go ra insatser sa dessa fa r mer ja mlika fo rutsa ttningar att delta i offentlig upphandling. Ibland kan ocksa den sociala ekonomins organisationer prioriteras om just dessa kan antas ha speciella fo rutsa ttningar fo r upphandlingen, till exempel om egen brukarerfarenhet efterfra gas. Policys Fler och fler kommuner har policys om upphandling med sociala kriterier, ibland i samband med policy om sto d till utveckling av socialt fo retagande. Ett par exempel: 14

Helsingborg Helsingborg har i sin policy formulerat ett erbjudande till na ringslivet: Matchning av arbetskraft Skräddarsydd rekrytering, vi väljer ut arbetssökande utifrån företagets behov Praktik för arbetslösa, ett sätt att pröva om en anställning är möjlig Kurser för arbetssökande, så att de kan ta ett jobb på ditt företag. Som företagare har du möjlighet att påverka dessa kurser utifrån den kompetens ditt företag behöver. Uppföljning och bra tillgänglighet för både företag och arbets-sökande Handledarutbildning Kulturtolk utan kostnad Kontakt med Arbetsförmedlingen angående information om anställningsstöd Ingå i nätverk för att diskutera frågor och utbyta erfarenheter kring socialt ansvarstagande Publicering på stadens webbplats, helsingborg.se, bland andra socialt ansvarstagande företag Möjlighet att bli en aktiv samhällsbyggare. Luleå Lulea formulerar delar av sin Policy sa ha r: Luleå kommun ska aktivt arbeta för att öka sin kunskap om sociala företag och dess villkor. Luleå kommun ska aktivt sträva efter ett ökat samarbete med viktiga aktörer inom området. Luleå kommun ska arbeta för att synliggöra de sociala företagen såväl internt som externt i kommunen. Luleå kommun ska aktivt bidar till att sociala företag startas och fortlever. Luleå kommun har beslutat om följande konkreta insatser: Medel avsätts för handledning Möjligheten att söka andra medel/bidrag för att starta sociala företag beaktas. Behov av medel kan initieras om särskilda skäl föreligger. Ställa sociala hänsyn i upphandlingar där så är möjligt. Förenkla upphandlingsförfarandet samt göra mindre omfattande upphandlingar där så är möjligt. 15

Högsby I Ho gsby kommun har man antagit bland annat fo ljande punkter: Engagera det lokala sociala entreprenörskapet i syfte att initiera verksamheter som kan utgöra en övergångsarbetsmarknad och/eller en mer permanent sysselsättning för de grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Utveckla samverkansformer mellan kommunen och de lokala sociala företagen. Göra de kommunala förvaltningarna och bolagen delaktiga i processen samt ansvariga för att utforma konkreta stöd- och stimulansinsatser inom sina respektive områden. Ställa sociala hänsyn i upphandlingar där så är lämpligt. Förenkla upphandlingsförfarandet samt göra mindre omfattande upphandlingar där så är lämpligt. Underlätta för individer i den egna organisationen som vill starta socialt företag. Exempel på genomförda upphandlingar med sociala kriterier som kontraktsvillkor Det handlar om villkor som skrivs in i kontraktet om att till exempel ett visst antal arbetslo sa ska anlitas fo r utfo randet av ett uppdrag. Observera att det inte handlar om entrepreno rens situation vid anbudstillfa llet, utan villkoret handlar om situationen vid sja lva genomfo randet. Norrta lje kommun I Norrta lje drevs kommunhusets cafe av ett socialt arbetskooperativ. Kontraktet med kooperativet sades upp eftersom kommunen ville ha en sto rre lunchrestaurant ista llet. Som kompensation sta lldes i fo rfra gningsunderlaget (2014-06-13 KS 14-1178) sociala krav pa restaurato ren i form av fo ljande skall-krav: Sociala krav, lönebidragstagare Restauratören som får hyresavtal ska till uppdragets start inneha/ anställa två (2) personer som får sin lön via lönebidrag. De två (2) anställningarna ska vara på heltid. A ven restaurangchef + 1 anställd kan ha lönebidrag varpå kravet uppfylls. Det ledde till att en av de som var ansta lld i det sociala fo retaget fick fortsatt ansta llning hos den nya entrepreno ren. Göteborg, exempel 1 Det kommunala bostadsbolaget Familjebosta der upphandlade 2013 sta dservice fo r bostadsomra det Bergsjo n. Det a r en stadsdel med ma nga arbetslo sa. En ide var da att kombinera tva viktiga ma lsa ttningar i en gemensam insats: dels att fa bra sta dservice, dels att skapa arbete a t de boende i omra det. Sa ha r formulerades det sociala kravet: 16

Social hänsyn i städuppdrag i Nordost Att öka upphandlingen av tjänster med sociala hänsyn är ett prioriterat mål i Göteborgs Stad. Det är ett sätt att öka möjligheterna för göteborgare som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Därför används sociala hänsyn som ett särskilt kontraktsvillkor för vår förfrågan på städtjänster i Nordost. Vi på Familjebostäder vill börja arbetet med social hänsyn i vårt distrikt Nordost genom att entreprenören skall rekrytera upp till 70 % av arbetstagarna för uppdraget bland våra hyresgäster i Bergsjön. Vi som beställare är gärna delaktiga i urvalsprocessen även om entreprenören ansvarar för rekrytering. Vi kan vara behjälpliga med annonsering och sprida information hos våra hyresgäster, t ex. Vi vill på detta sätt skapa arbetstillfällen för våra hyresgäster i ett område där nivån för förvärvsarbete ligger under snittet i staden. Vid kontraktstillfa llet a ndrades formuleringen att upphandlingen skulle handla om att minst 70 % skulle vara bosatta i omra det. Det är ett fantastiskt verktyg. Vi har skapat många jobb det gör skillnad. Skulle fler göra som vi, skulle det bli stor skillnad för arbetslösa i de områden där vi satsar. A ven entreprenörer är positiva, de vill ta ansvar och vi ger dem verktyg för detta. De som är positiva, är också företag som vi tycker är bra företag i övrigt det blir en slags kvalitetssäkring. Det sa ger Tobias Johansson fra n Familjebosta der. Det a r ocksa la tt att ta nka sig att nedskra pningen i omra det minskar, na r det a r de boende sja lva som ansvarar fo r sta dningen. De har nu gjort ett flertal upphandlingar med sociala kriterier. Göteborg, exempel 2 Go teborg gjorde i slutet av 2007 en upphandling ga llande: Bemanning av café, skötsel av yttre städning, renhållning och skötsel av grönytor (dnr 0304/07). Under rubriken Krav pa leveranto r finns fo ljande krav: Minst 70 % av företagets anställda ska vid ingången anställning ha varit beroende av försörjningsstöd eller arbetsmarknadsstöd. Anställningen kan ha ingåtts i ett tidigare skede i leverantörens företag eller i samband med att avtal träffats kring denna upphandling. Helsingborg I Helsingborg har sociala kriterier anva nts ett tiotal ga nger inom olika omra den som fastighetssko tsel, gro nytesko tsel och lokalva rd. I en upphandling om ma leritja nster aktuell under 2015 formulerar kommunen sig sa ha r: Socialt ansvarstagande Helsingborgs stad håller på att utveckla ett offentligt upphandlingsredskap inom ramen för socialt ansvarstagande företagande/organisation för att motverka utanförskap... 17

Socialt ansvarstagande i förfrågningsunderlaget innebär att anbudsgivaren accepterar att inleda ett samarbete med Utvecklingsnämndens förvaltning i Helsingborgs stad angående Socialt ansvarstagande. Målet är få personer som idag har kontakt med staden och står utanför arbetsmarknaden i arbete och öka integrationen i samhället. Anbudsgivare som erhåller uppdraget ska erbjuda lärlingsplats eller praktikplats under avtalstiden i samarbete med Utvecklingsnämndens förvaltning. Personerna som är berörda är arbetssökande i Helsingborg och är i behov av att etableras på arbetsmarknaden. Utvecklingsnämndens förvaltning vid Helsingborgs stad är van att arbeta nära arbetsgivare med stöd vid rekryteringar och uppföljningar. Upphandlingschef Henrik Karlsson: Att upphandla med sociala kriterier har inte varit något problem för oss. Men det gäller att hitta skärningspunkten mellan den aktuella förvaltningen och oss. I början får man arbeta för att hitta varandra Vem ska till exempel ha uppföljningsansvaret? Men det är roligt! Det känns meningsfullt att vara med och åstadkomma något mer än bara det som vi upphandlar. Socialt ansvar är bra för alla, sa ger Christian Orsing, kommunalra d(m). Fo retagen fa r vidgade perspektiv, samtidigt som de go r en samha llsinsats och fa r kompetens info r kommande rekryteringsbehov. Botkyrka I Botkyrka har man gjort ett flertal upphandlingar med sociala kriterier som ga r ut pa att en entrepreno r ska tillhandaha lla trainee-platser fo r arbetslo sa ungdomar. Det formuleras pa detta sa tt: Villkor för att främja sysselsättningen m.m. (sociala hänsyn) Leverantören är skyldig att acceptera och iaktta att det för uppdragets utförande fordras att sysselsättningen främjas för, av kommunen särskilt anvisade personer mellan 16 och 24 år, vilka är boende inom Botkyrka kommun. Detta villkor förutsätter både att uppgift om antalet personer som skall anställas i samband med att uppdrag utförs, och att Botkyrka kommuns gällande program för traineeanställningar, är redovisade i förfrågningsunderlag och i kontrakt. Upphandlingschef Anders Kuylser: Inte minst när det gäller sociala krav behöver vi arbeta nära den aktuella entreprenören så att vi förstår varandra. Det gäller också att hitta upphandlingar som är lämpliga när vi t ex har kravet om traineeplatser. Många undrar om upphandlingar med sociala kriterier inte blir dyrare. Det har vi inte märkt någonting av. 18

Det är viktigt att kommunen samlar ihop alla upphandlingar som görs så att en bedömning kan göras tillsammans med upphandlaren om vilka upphandlingar som är lämpade för sociala krav. Detta ger också större möjlighet att öka andelen upphandlingar där sociala krav ställs. Söderköping I en upphandling om mark- och parkunderha ll formulerar kommunen uppdraget sa ha r Entreprenaden omfattar: Markunderhåll samt vinterväghållning inom fastighetsmark Parker, flaggstänger och planteringar Hårdgjorda ytor Vinterväghållning avser samtliga ytor. Da refter lade man till en mening: Under tiden maj sep skall minst 3 arbetslösa i Söderköpings kommun rekryteras för enklare arbete inom entreprenaden. Gry Andersson, enhetschef fo r bl. a. arbetsmarknadsfra gor bera ttar: Det är vi själva på kontoret som har gjort upphandlingen. Vi får stöd från den centrala Upphandlingsenheten som är ett gemensamt organ för flera kommuner, bl. a. Norrköpings kommun. Sen har vi förankrat oss hos Näringslivssamordnaren också. Detta var vår första upphandling med sociala kriterier, nu planerar vi för fler. Det är en positiv attityd hos företagen, de vill ta sitt sociala ansvar. Det som behövs är mer kunskap, det är en viktig fråga. Norrköping I en upphandling om drift av en campinganla ggning (UH-2014-181) skrev Norrko pings kommun in fo ljande sociala klausuler som kontraktsvillkor: I denna upphandling gäller följande särskilda kontraktsvillkor angående sociala hänsyn. Anbudsgivaren ska i sitt leveransåtagande enligt detta avtal följa och iaktta International Labour Organizations åtta (8) kärnkonventioner. Vidare ska minst en (1) av entreprenörens personalstat som åtgår för att verkställa detta avtal vara personer som av någon anledning har haft eller har särskilda svårigheter att ta sig in eller etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden, såsom exempelvis långtidsarbetslösa eller personer med funktionsnedsättningar enligt de definitioner som Försäkringskassan eller annan myndighet tillämpar. Stockholm Det kommunala fastighetsbolaget Stockholmshem gjorde under va ren 2010 en upphandling med rubriken Fastighetsskötsel med socialt engagemang. Uppdraget ga ller omra det Tensta-Rinkeby i va stra 19

Stockholm da r det finns en mycket ho g andel invandrare och da r ungdomsarbetslo sheten a r ho g. Tonvikten i anbudsunderlaget ligger i att entrepreno ren ska ha en lokal fo rankring samt visa pa det sociala engagemanget. Ett utdrag ur anbudsunderlagets skall-krav: Entreprenören Entreprenören ska ha erfarenhet och intresse för socialt engagemang Stormöten med alla anställda hos entreprenören 2 ggr/år All personal ska vara stationerad i sitt område, på grund av att vi vill att de anställda ska bli kända ansikten i området Ambitionen är att andelen anställda från området ska uppgå till minst 40 % Entreprenören ska under lov erbjuda skolungdomar från området extraarbete som ersättare under semestrar för att upprätthålla nivå enligt upphandling Alla anställda ska kunna kommunicera på svenska och gärna ett utomeuropeiskt språk till, samt ha en social kompetens för att t.ex. kunna föra en korrekt diskussion med en hyresgäst. Ma nga av de andra skall-kraven handlar om hur uppdraget ska utfo ras pa ett professionellt sa tt. Pa det ha r sa ttet kombinerar uppdragsgivaren Stockholmshem behovet av att fa fastighetssko tsel utfo rt, samtidigt som en del av omra dets ungdomar pa det ha r sa ttet fa r arbete. Det är en sprängkraft i möjlighet att göra upphandlingar med sociala kriterier, sa ger Per Ollas som var ansvarig fo r denna upphandling. Exempel på genomförda upphandlingar med sociala kriterier som utva rderingskriterium O rebro Nedansta ende exempel fra n O rebro (dnr Sov 206/2010) visar pa en mycket klar ambition att ta till vara de va rden som den sociala ekonomins fo retag ofta representerar da de inneba r ett merva rde fo r individen. Ett par utdrag fra n upphandlingsunderlaget: Anbudsförfrågan, Stöd och utredning för personer som står mycket långt från arbetsmarknaden 2010 Ur O rebro kommuns O vergripande strategier och budget för år 2010 :... Kommunens upphandling ska, enligt kommunens nuvarande upphandlingspolicy, bland annat bidra till O rebros ställning som den miljöanpassade, socialt och ekonomiskt hållbara kommunen... Att ta sociala hänsyn vid upphandlingar innebär att den sociala ekonomin kommer att stimulera och att socialpolitik kommer att förenas med kommunens åtaganden i övrigt. Miljö, social och etisk hänsyn i upphandlingar utesluter inte ordinarie företag och organisationer vid upp- 20

handling. Snarare öppnar det upp upphandlingsförfarandet och innebär bland annat att man underlättar för sociala, små och lokala företagare att lämna anbud... Satsningar ska göras på att bygga nätverk och utveckla samröret med det civila samhället... Corporate Social Responsibility (CSR) Socialt ansvarstagande Hållbarhetsfrågorna har stor betydelse för O rebro kommuns arbete och för helhetssynen på sambandet mellan människa, miljö och hälsa. Att erbjuda arbete, med eller utan bidrag, till personer som normalt ej har förmåga att konkurrera på öppna arbetsmarknaden är ett ökat ansvarsområde för kommunen. Här är samverkan med den sociala ekonomin viktig. Personal- och Brukarinflytande (viktat med 15 % som utva rderingskriterium, va r anma rkning) Verksamheten ska minst erbjuda: en plan för verksamhetens personal- och brukarinflytande, start, genomförande och hur resultatet tas om hand ansvarig person för personal- och brukarinflytande personal med egen personlig erfarenhet av att stå långt från arbetsmarknaden (egen brukarbakgrund) verktyg för att möjliggöra deltagande för brukaren mötesformer och inflytandeaktiviteter som anpassas till individen, gruppen och verksamheten. Upphandlingsform Denna upphandling genomförs som förenklad upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU kapitel 15, SFS 2007:1091. Upphandlingsformen innebär att upphandlingsbeslut får föregås av eventuella förhandlingar på kommunens initiativ. Anbud kan komma att antas utan föregående förhandling, varför det är av stor vikt att alla krav och villkor enligt detta förfrågningsunderlag följs och att bästa villkor lämnas i anbudet. Exempel på upphandling som tillkommande kriterium Det a r tilla tet att anva nda sa kallade tillkommande kriterier vid val av tva eller flera likva rdiga anbud. Det kan till exempel vara miljo - eller sociala kriterier. Det ma ste da framga i upphandlingsunderlaget att sa dant villkor kan komma att anva ndas. Det kan vara sociala kriterier om exempelvis ansta llning av la ngtidsarbetslo sa vid genomfo rande av anbudet (a ven om EU-kommissionen exemplifierar med ett fall med miljo kriterier, se nedan). 21

Helsingfors Stad EU-kommissionen visar ett exempel da r miljo ha nsyn anva ndes som ett tillkommande kriterium. Helsingfors stad skulle upphandla busstrafik och kom att va lja stadens eget bussbolag som hade naturgasdrivna bussar. Stadens bussbolag var det enda som kunde uppfylla kriterierna. En konkurrent o verklagade beslutet eftersom att man uppfattade kravet pa miljo ha nsyn som konkurrensha mmande. Att andra leveranto rer inte kunde uppfylla det tillkommande miljo kriteriet, var inte na gon anledning till att riva upp beslutet, enligt EUkommissionen. 22

Etisk upphandling En offentlig myndighet kan upphandla varor utifra n etiska riktlinjer som ett bidrag till en ha llbar utveckling. I och med att EU:s nya Upphandlingsdirektiv implementeras i svensk lagstiftning, kommer det att bli tilla tet att sta lla krav pa en viss ma rkning, t ex att varor ska vara ma rkta med det vedertagna fair trade-ma rket (eller motsvarande ma rkning). I anbudsunderlaget ga r det ocksa att sta lla etiska krav som kontraktsvillkor, da r kraven kan vara likartade de kriterier som finns fo r olika ma rkningar eller certifieringar. Malmö stad Malmo stad har antagit fo ljande policy som grund: Arbetet med att öka kännedomen, utbudet och konsumtionen av rättvisemärkta produkter, inom ramen för Fair Trade City, ska fördjupas. Ekologiska och rättvisemärkta produkter ska vara förstahandsvalet om det finns en avtalad märkt vara som uppfyller samma behov, funktion och kvalitet som en icke märkt. Med sa dana klar tydliga politiska riktlinjer, a r det la ttare fo r handla ggare och upphandlare att genomfo ra upphandlingar med etisk profil. Malmo stad upphandlade blommor fo r perioden aug 2008 juli 2010 och sta llde da fo ljande krav: Leverantören skall ha rättvisemärkta och ekologiska blommor och växter (t ex Fairtrade, FFP och liknande) i sitt sortiment och sträva efter att öka utbudet av rättvisemärkta och ekologiska blommor och växter. 23

Avtal (bidrag) eller upphandling Fo r ma nga handla ggare a r det ofta sva rt att avgo ra na r det ga r att sto dja ett socialt fo retag med bidrag i na gon slags form eller na r det handlar om ko p och da rmed tilla mpning av lagen om offentlig upphandling, LOU. Enligt LOU a r alla offentliga ko pare av varor och tja nster skyldiga att fo lja lagens fo reskrifter om hur ko pet, dvs. upphandlingen, ska genomfo ras. Upphandling ska da, med vissa undantag, go ras med utnyttjande av de konkurrensmo jligheter som finns och a ven i o vrigt genomfo ras affa rsma ssigt. Reglerna ska alltsa tilla mpas om det a r fra ga om ko p. Är det da remot fra ga om sto d, ga ller inte LOU. Köp Det som utma rker ett ko p a r att ko paren betalar (inte no dva ndigtvis i pengar) fo r att sa ljaren ska leverera en viss vara eller utfo ra en specifik tja nst. Varan respektive tja nsten a r alltsa en direkt motprestation till betalningen. Är det en tja nst, utfo rs den pa ko parens uppdrag och fo r dennes ra kning. Stöd/bidrag Det som utma rker sto d, sa som begreppet anva nds ovan, a r att endast den ena parten presterar i fo rha llandet mellan bidragsgivare och mottagare. Bidragsgivaren sto der mottagaren, eller dennes verksamhet, utan att kra va na gon motprestation. Är det fra ga om pengar kallas sto det oftast bidrag. Sto det kan ocksa ges i form av personalresurser och lokaler. Sva righeten med att bedo ma om det a r fra ga om ko p eller sto d, ligger i att avgo ra om det finns en motprestation, och i samband med sociala fo retag a r det inte ovanligt med sva rbedo mda gra nsfall. Stöd/bidrag Ofta har exempelvis en kommun nytta av en verksamhet som kommunen sto djer, genom att man slipper driva verksamheten sja lv. Dessutom a r det naturligt att kommuner som ger bidrag fo rknippar dessa med vissa villkor. Villkoren kan till exempel vara att pengarna ska anva ndas i en viss verksamhet, eller fo r att utfo ra en viss tja nst som a r nyttig fo r en sa rskild kategori ma nniskor inom det kommunala ansvaret. (till exempel personer med arbetshinder inom kommunen). Fra gan blir da om detta ett sa dant villkor ra cker fo r att det ska anses vara fra ga om en motprestation, na r mottagaren uppfyller villkoren. Svaret blir i regel nej. Fo rst na r kommunen i praktiken fo rfogar o ver den tja nst som utfo rs genom att besta mma vilka enskilda personer som ska ha nytta av, eller tillga ng till, tja nsten, kan man tala om en motprestation. Da ska LOU tilla mpas. 24

Ett exempel på att när stöd/ bidrag kan ges till en verksamhet Vi ta nker oss ett socialt fo retag som bedriver en viss legotillverkning och de som arbetar pa fo retaget a r ma nniskor med psykisk funktionsnedsa ttning. Den som vill arbeta da r, tar sja lv kontakt med det sociala fo retaget, kanske efter tips fra n en kommunal handla ggare. Den enskilde besta mmer tillsammans med det sociala fo retaget om arbetsuppgifter, antal arbetstimmar och arbetstidens fo rla ggning under en provperiod. Da refter kan den enskilde anso ka om att arbeta stadigvarande och antagligen anso ka om medlemskap om det sociala fo retaget a r i form av ett kooperativ. Den som upprepade ga nger inte kommer till arbetet utan att ho ra av sig eller som missko ter sig pa annat sa tt kan bli av med sa va l arbete som medlemskap. Det a r viktigt att fo retaget har liknande typ av rutiner som man har pa andra arbetsplatser. Det sociala fo retagets inkomster kommer fra n legotillverkningen, och dessa finansierar alla kostnader fo r verksamheten, utom kostnaderna fo r lokalerna. Lokaler tillhandaha lls gratis av kommunen. Uto ver lokalerna finansierar kommunen kostnader fo r lo ner till handledare fo r verksamheten. Det finns ett na mndbeslut pa att ge ett bidrag till verksamheten, da den tillhandaha ller meningsfull sysselsa ttning enligt Socialtja nstlagen och verksamheten pra glas av god kvalitet. Fo rvaltningen go r sedan ett kortfattat avtal med det sociala fo retaget om villkor fo r utbetalning av bidraget, bland annat att det ska finnas ett visst antal platser och fo r vilken ma lgrupp. I o vrigt sko ter det sociala fo retaget sin verksamhet sja lvsta ndigt och a r huvudman fo r verksamheten. Det uppkommer alltsa ingen motprestation, varfo r det a r fra ga om sto d. En ja mfo relse kan go ras med det kommunala sto det exempelvis till Kvinnojourer runt om i landet. Det a r en verksamhet som passar va l in i Socialtja nstlagens intentioner och som i regel fa r kommunalt sto d. Verksamheten a r definierad, liksom ma lgruppen. Kommunen detaljreglerar inte verksamheten och ko per inte platser fo r specifika individer. Även ha r a r det naturligen fra ga om sto d. Köp Om kommunen vill ha avtal med det sociala fo retaget om kring specifika personer och i vilken utstra ckning de ska fa arbeta i det sociala fo retaget, handlar det om ett ko p. Det sociala fo retaget tillhandaha ller ett antal platser som kommunen fo rfogar o ver. Kommunen blir da ocksa huvudman fo r den tja nst som tillhandaha lls. Det a r da inte sto d till en verksamhet. Oavsett om tilldelningen innefattar en bista ndsbedo mning eller inte, inneba r lo sningen att kommunen agerar som ko pare. Reglerna om offentlig upphandling blir da rmed tilla mpliga. 25

Hänsyn till den enskildes önskemål Innefattar tilldelningsbeslutet en bista ndsbedo mning enligt SoL eller LSS, ska kommunen, i sitt beslut, ta ha nsyn till den enskildes o nskema l i den omfattning lagen fo reskriver. Om en person med funktionsnedsa ttning har behov av meningsfull sysselsa ttning och vill ha sysselsa ttning/arbete i ett socialt fo retag, ska kommunen alltsa medverka till detta om det inte finns starka ska l som talar mot det. Ga r kommunen emot den enskildes o nskema l, ska denne alltid ges mo jlighet att o verklaga beslutet. 26