TÄNK TVÄRTOM Tänk tvärtom De som tar de sjunkande resultaten i svensk skola på allvar bör ha modet att ta enskilda barn/elevers behov på allvar. Ska kunskaper förbättras måste utvecklingsarbete utgå från analyser av hur den enskilda förskolan eller skolan möter de unga och vad dessa lokala verksamheter behöver förbättra. Aktörer på alla nivåer i styrkedjan måste vara inkluderade. Professor Elisabet Nihlfors elisabet.nihlfors@edu.uu.se
EXPERTRÅDET FÖR SKOLUTVECKLING 7 områden Undervisning och arbetssätt Lärmiljön Läraryrket Ledarskap En lärande organisation Värden och värderingar Skolans infrastruktur för forskning och utveckling
Livet i skolan skolan i livet Förskola Gymnasium
Tidsandan 1960- talet respektive 1990-talet (SIFO) Stabilitet Planerbarhet Rationalitet Stordrift, teknikvänlighet Människan kollektivt planerbar Höja och fördela den materiella levnadsstandarden Ekonomisk tillväxt Jämlikhet Kompetens Stärkta relationer Nätverk Den nya familjen Globalisering Identitet formas i självutveckling och konsumtion Komplexitet; Mångfald i uttryck och livsstilar Etik och Moral Miljö och teknik Flexibla människan Autonomi och integritet; Individen inte kollektivt planerbar i samhälle, produktion och konsumtion
DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Ålder 30 29 28 27 26 25 24 23 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 forskarnivå avancerad nivå grundnivå gymnasieskola grundskola förskoleklass förskola 2037 2033 3126 2028 2025 2016 2012
Mål en gemensam skolkultur för förbättrade elevresultat - eller horisontella kulturer och vertikala kulturer? Nationell politisk nivå Nationell Administrativ Kommunal Politisk och Administrativ Rektor Lärare
Utbildning Att lära sig att klara sig i världen och att lära sig att bidra till att världen klarar sig! (P. Kemp 2005:Världsmedborgaren Politisk och pedagogisk filosofi för de 21 århundradet. Göteborg: Daidalos)
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Övergripande syfte. (del av SL 1 kap 4)
Statlig styrning, politik & praktik Elev Familjebakgrund Skolmiljö Kommunal styrning, politik & praktik Skolans ledarskap Lärare Elevens lärande Skolledares professionella utveckling, erfarenhet Civilsamhälle Klassrums miljö
Ekonomisk Juridisk Ideologisk Uppföljning, utvärdering & kontroll En modell av ett styrsystem 2016-09-12 16
Ett föränderligt system? Juridisk Uppföljning, utvärdering & kontroll Ideologisk 2016-09-12 17 17
Bypass of policy from national level to schools Government & Parliment National Agency for Education & State School Inspection The municipality council & Board / School owner School board Central school office Schools Under pressure The governing chain with a by-pass from government/agencies to school and under pressure from schools to local political level/school board
Ansvar & Befogenheter Tillit & Förtroende Förväntningar
Det lokala olika villkor inom nationellt system 15-20 000 enheter Skolverkets specialdestinerade medel (7 miljarder 65 bidrag, 2014) Närsamhället; syn på kunskap; Demokratifrågor (lokala politiker) Urbaniseringens effekter etc. 2040? - 56 kommuner kan då ha färre än 8 000 inv. (19%) och - 164 kommuner färre än 20 000 (56%). Dvs 75% av våra kommuner skulle ligga på gränsen för att orka välfärdsuppdraget...
Finns det en risk att vi värderar det vi utvärderar istället för att utvärdera det vi värderar. A. Hargreaves
250 240 230 220 210 200 190 180 Resultatutveckling i Kommun Alfa 2005-2014 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket - Merit Alfa- merit Riket - mål Alfa -mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
250 240 230 220 210 200 190 180 Resultatutveckling i Kommun Beta 2005-2014 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket- merit Beta- merit Riket - mål Beta - mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Skolresultat Huvudman X 1998-2015 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40
Undervisning och arbetssätt Lärmiljön Läraryrket Ledarskap En lärande organisation Värden och värderingar EXPERTRÅDET FÖR SKOLUTVECKLING 7 områden Skolans infrastruktur för forskning och utveckling
Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår (SL 2 kap. 10)
Några redskap Fysiska strukturer (byggnader, lokaler, datorer) Formella strukturer (planer, scheman, regler) Handlingsstrukturer (vad som faktiskt sker) Tankestrukturer (dominerande tankar, strukturer) Dialogstrukturer (kommunikationen) Struktur Kultur Ledarskap (Larsson & Löwstedt, 2010) & Höög & Johansson, 2012)
Ett professionellt nav En professionell kärna med ansvar & befogenheter 2015 I ömsesidigt glokalt utbyte med andra skolor högskolor näringsliv forskning
och att: Huvudmannen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som lärare eller förskollärare ska bedriva (SL 2 kap 13) Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning (SL 2 kap 23) benämnas lektor om (SL 2 kap. 24)
Vad? Hur? Förutsättningar (Gbg) Forskning/kunsk apsbildning/ grundforskning Delta i forskarutbildning på högskolans villkor Tjänstledig för forskning Forska/kunskapsbilda utifrån egen erfarenhet. Tillämpad forskning Delta i forskarskola t ex CUL Del av arbetstid avsatt för forskning Sprida kunskap Delta i forskningsprojekt som bedrivs på den egna enheten PBS, att erövra frirummet Aktionsforskning Forskar-för-skola Forskarförberedande kurser Systematisera sin vardag Gemensamma problemformuleringar på arbetsplatsen som någon får fördjupa Bedriva egen fördjupning, Beforska sin vardag Aktionsforskning Etnografisk ansats PBS, kulturanalys Läsa/tillämpa kunskaper Delta i högskoleseminarier Handledning Q i förskolan Ge tid inom arbetstidens ram Flera som deltar vid samma enhet Bygga det pedagogiska arbetet på kunskap och beprövad erfarenhet Känna till Förkovra sig Delta i formulerande av frågeställningar t ex i examensarbeten Skapa klimat och arbetsorganisation som ger möjligheter
Referenser Huvudmännens Expertråd för Skolutveckling (2016) http://skl.se/download/18.70aae65915385321fb070fe0/1459759366111/expertr%c3%a5det+slutsatser+och +rekommendationer+20160403.pdf Jarl, M. & Nihlfors, E. Red. (2016). Ledarskap Utveckling Lärande grundbok för rektorer och förskolechefer. Stockholm: Natur & Kultur. Nihlfors, E. (2012). Lärares dubbla uppdrag enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & Kultur. Nihlfors, E. & Johansson, O. (2013). Rektor en stark länk i styrningen av skolan? Stockholm: SNS Förlag. Nihlfors, E. & Johansson, O. Red. (2014). Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. Malmö: Gleerups. Nihlfors, E. Jervik Steen, L. & Johansson, O. (2015). Förskolechefen en viktig länk i utbildningskedjan. Malmö: Gleerups. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.