Utgiven av Svenska gitarr- och lutasällskaet 4 / 2012 Årgång 45 Intervu med: Peder Riis I huvudet å en gitarrbyggare På besök i Per Hallgrens gitarrverkstad Reseberättelse från Brasilien Av onatan Bougt Intervu med David Russell En av de stora mästarna å årets gitarrfestival i Usala NOTER INTERVUER REPORTAGE RECENSIONER Gitarr & Luta 4 2012 1
Unik klassisk gitarrmusik från Ous Records! 1 En el silencio de la noche, que interrume el susurro de las brisas aromadas or los azmines, suenan las guzlas acomanando las Serenatas y difundiendo el aire melodias ardientes y notas tan dulces como los balanceos de las almas en los altos cielos 20 Andantino 1 Git 1 Git 2 Git Git 4 4 4 4 4 0 CHANTS D'ESPAGNE CORDOBA Trans Peder Riis -91 INNEHÅLL Stockholm Guitar Quartet: Albumet innehåller musik av: Bach (Brandenburg konserter) Granados Mendelssohn Brahms Debussy Peder Riis: Bach Duodecima: Sor Stockholm Guitar Trio: Granados Peterson-Berger År 1978, ett år efter att skivbolaget Ous hade bildats, kom vi i kontakt med den alldeles nybildade Stockholms Gitarrkvartett, bildad av Peder Riis se artikeln i detta nummer! Deras första album, Transcritions slätes hösten 1978 och två år senare deras 2:a album, Bach Telemann och 1991, släte vi deras :e och sista album Mendelssohn Brahms Debussy Fortfarande, vad vi vet, så är detta den enda gitarrkvartett i världen som transkriberade och selade musik för fyra olikstämda gitarrer gitarrer först konstruerade av Georg Bolin På grund av att de nu tillsammans täcker in över 6 oktaver istället för normala 1/2, önas möligheten till att sela orkester- och ianomusik som inte går att sela å vanliga gitarrer! Inför deras :e album var Peder också sälv med och konstruerade de nya 8-strängade gitarrerna tillsammans med Lars önsson å Dalarö Eftersom Stockholm Guitar Quartet inte reresenterar den enda seciella och annorlunda klassiska gitarrmusiken som roducerats av Ous, har vi också å detta unika samlingsalbum (Ous CD 22062) inkluderat musik från Stockholm Guitar Trio, Duodecima och från ledaren och grundaren av kvartetten, Peder Riis soloalbum, Classical Guitar Albumet innehåller musik av: Bach Villa Lobos Turina Weiss För mer information gällande kvatettens och Peder Riis album se vår hemsida! 5 6 7 8 10 11 12 1 DAVID 12 22 Utlysning av Lilla örgen Rörby-stiendiet Gitarr och Luta besöker Per Hallgrens verkstad b b b Maratonlöare, fotograf, golfare, humanitära åtaganden INNEHÅLL NR 4 2012 Ledare Aktuellt & Notiser RUSSELL Nya gitarrlärare å Musikhögskolan Ingesund Intervu med David Russell Ny gitarrfestival i Stockholm Lilla Akademien anordnar Lilla Gitarrfestivalen SGLS å Usala Gitarrfestival Raort från SGLS monter örgen Rörby-stiendiet I huvudet å en gitarrbyggare 8 b 20 0 b 8 41 42 b 45 bb b b b b Notbilaga b n b b Choro Na Varanda Cordoba (för gitarrkvartett) Från elektrikerasirant till Bachtolkare Intervu med Peder Riis b b b b Reseberättelse från Brasilien Av onatan Bougt Dikt Strängasel Recensioner Nya böcker, DVD- och CD-skivor Konsertkalender 8 U U U u b a temo a temo 2 Alla våra album kan beställas å vår hemsida: wwwousrecordscom förmånliga riser och fraktfritt! Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012
LEDARE GITARR OCH LUTA Utgiven av SGLS, Svenska gitarr- och lutasällskaet SENASTE NYTT HITTAR DU ALLTID PÅ wwwsglsnu och SGLS facebook-sida Redaktör & ansvarig utgivare: Rolf Nilsén e-ost: rolfnilsen59@hotmailcom Annonser: Kerstin Belkeman e-ost: kerstin@belkemanse Konsertkalender: Helena Börzén e-ost: helenaborzen@comhemse Grafisk form: Anna Hallgren och Henrik Hallgren e-ost: sglslayout@hotmailcom Distribution: Gabriella Oxenstierna e-ost: gabriellaoxenstierna@gmailcom Övriga redaktionsmedlemmar: Bengt Magnusson, ohan Muskala, Margareta Rörby Medarbetare i detta nummer: an Rudling, onatan Bougt, Kenneth Sarr, Mårten Falk, Stefan Löfvenius, Peder Riis, Milton D Agostino, Octavian Badea, Petter Wingren, Mats acobson, George Varney, Meese Agrawal, Börn Bergek På omslaget: Peder Riis fotograferad av Bengt Magnusson Utgivning: Tidskriften Gitarr och Luta utkommer fyra gånger er år: 1 mars, 1 uni, 15 setember, 1 december Manussto: 1 februari, 1 ma, 15 augusti, 1 november Medlemska: Som medlem i SGLS får du tidskriften Gitarr och Luta 4 ggr/år Årsavgiften för 201 är 270 kr inom Sverige, 20 kr för utrikes adresser Plusgiro: 40 9 55-5 IBAN: SE60 9500 0099 604 0409 555 BIC: NDEASESS Adressändring: Roland Hogman e-ost: hogmanton@swinetse Mera luta! En helt ny fantastisk värld! ulen kom tidigt till mig i år ag tillät mig nämligen att inhandla en begagnad renässansluta förra månaden Lutmusiken, och instrumenten den framförs å, har länge för mig haft ett både mytiskt och mystiskt skimmer över sig Liksom många andra lockades ag först som lyssnare till lutvärlden genom ulian Breams lutinselningar och Dowlands melankoliska melodier och sånger Men ag är, liksom de flesta av vår tidnings läsare, i första hand gitarrist, och gitarren har erbudit tillräckligt med utmaningar genom åren När ag nu håller min renässansluta i famnen och rovar mig fram för att locka ut de förborgade tonerna ur den, då förundras ag över hur delikat och förfinat detta instrument är bredvid en gitarr Instrumentet är en levande länk till en svunnen tid och ag känner en andakt inför hela denna musikaliska värld som ag kikar in i För mig är musik något som i de magiska ögonblicken känns oerhört sännande och lockande, och mötet med ett instrument kan ulevas som en kärleksakt som kan ge en otrolig nutning Även om ag säkerligen aldrig kommer att bli en fullfädrad lutenist, så ger det mig en stark kick vare gång ag tar fram lutan Mitt nya instrument har hält mig att få en liten inblick i lutans fantastiska värld, och ag kan bara säga att min fascination för instrumentet och min resekt för lutenisterna ökar u mer ag lär mig Och ag har börat få ersektiv å Breams lutsel! Men hur ligger det till med lutan i Gitarr & Luta? I rollen som redaktör för Gitarr & Luta har det ofta känts som att lutenisterna är styvmoderligt behandlade i tidningen Det är alltför långt mellan artiklarna som handlar om lutan och lutenisterna, för att inte tala om barockgitarren och vihuelan och teorben Faktum är att det fortfarande bara är vår trogne recensent Kenneth Sarr som regelbundet skriver om lutan, även om vi har fått fler skribenter som medverkar i tidningen Därför vill ag umana alla som har något att berätta om från lutans värld att skriva en rad till redaktionen Det föreliggande numret av Gitarr & Luta innehåller en intervu med Peder Riis, som ag minns från de fantastiska inselningarna med hans gitarrkvartett Vi får sedan titta in i Per Hallgrens verkstad och föla hans resonemang kring gitarrbyggandets hemligheter Det kommer också raorter från Usala Gitarrfestival och från en sännande Brasilienresa Övriga ulysningar: Stefan Löfvenius tfn: 0707 0 4 48 e-ost: stefanlo@bahnhofse ISSN 028-474X Rolf Nilsén, redaktör 4 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 5
AKTUELLT & NOTISER Okänt Carullimanuskrit utäckt Nicola Giuliani, en ättling till Mauro Giuliani, utäckte nyligen ett manuskrit innehållande två stycken för gitarr komonerade av Ferdinando Carulli Titlarna å komositionerna är Sinfonia er chitarra sola och Overture er chitarra sola Nicola Giuliani är författaren till en biografi över Mauro Giuliani med titeln La Sesta Corda som utkom 2008 ohn Williams-biografi Det engelska bokförlaget Robson Press har utgivit den första auktoriserade biografin över ohn Williams Författaren William Starling har i samarbete med Williams arbetat fram en berättelse som täcker både Williams breda musikaliska karriär (inklusive utflykterna utanför den klassiska genren) och människan ohn Williams bakom gitarren och musiken ohn Williams har tidigare motsatt sig idén om en biografi över hans liv William Starling berättar i boken även om ett besök hos gitarrbyggaren Greg Smallman ag säler gitarrer i världsklass Casimiro Lozano Ny model dubbelto Göran Söllscher har recis köt en sådan Gitarrist, Carsten Grøndahl Tel +45-2489285 guitar@carstennu wwwcarstennu Biografi över Eduardo Sáinz de la Maza I nummer 1/2012 av Gitarr & Luta kunde vi läsa om hur Gunnar Lif åkte ner till Sanien och fick undervisning av Eduardo Sáinz de la Maza i Barcelona Nu har Thomas Schmitt skrivit den första biografin om denne store sanska gitarr ersonlighet Titeln å biografin, som är utgiven å sanska, är Eduardo Sáinz de la Maza, guitarrista, comositor, rofesor Lazar Cherouana fransk segrare i Pittalugas gitarrtävling I slutet av setember avgordes den 45:e årgången av Pittalugas gitarrtävling i Alessandria i Italien Tävlingen hade samlat 27 gitarrister från hela världen Tre finalister valdes ut: vitryssen Pavel Kuchta, thailändaren Ekachai earakul och fransmannen Lazar Cherouana Den 2-åriga fransmannen gick segrande ur finalen medan Ekachai earakul kom å andra lats och Pavel Kukhta å trede Filminselningar från tävlingens avslutande skede kan beskådas å wwwittalugaorg Rättelse I förra numrets Reflektioner från I ngesund (ss 7 9) berättas det om gitarrbyggarna som ställde ut sina instrument under veckan och ett foto (s 8) visade u fyra byggare En umärksam läsare har kontaktat redaktionen för att berätta att det faktiskt var fler gitarrbyggare närvarande under veckan För rättvisans skull har redaktionen kollat med kursledningen och fått fram ugiften att det faktiskt var su byggare som ställde ut instrument i Ingesund: Per Hallgren, Yngvar Thomassen, Heiki Rousou, Anders Ahlborg, Rudolf Ladenstein, Marcus Halse och Calle Pleel Nya gitarrlärare å Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet De står för en nystart inom gitarrlärar utbildningen å skolan som har en historia av att vara den klassiska gitarrens vagga i Sverige Musikhögskolan Ingesund erbuder en attraktiv högskoleutbildning i gitarr där studenterna väler sin inriktning som musiker och som konstnärliga edagoger dels å musiklärarrogrammet, dels å förutbildningarna Musik 60h/Musiklinen College Förutom klassisk gitarr erbuds studenterna undervisning i elgitarr inom o, rock, hårdrock, azz och imrovisation wwwgitarrense Dessutom kan de studera gitaround, gitarrorkester, kammarmusik och metodik Georg Gulyás är en internationellt eftertraktad lärare och konsertgitarrist Han har gett ut flera soloskivor, bla S Bachs komletta soloverk för luta, och framträder regelbundet som solist med landets orkestrar Per-Owe Solvelius är känd för sitt nytänkande och med sina rötter i rockmusiken har han en unik bredd Förutom konserter i hela Euroa har han genomfört turnéer i USA Per-Owe är en eftertraktad konsertgitarrist och edagog 19 kr i frakt å alla stängar och ofta gäst å olika festivaler och kurser i Sverige På Musikhögskolan Ingesund möter man dessa båda engagerade edagoger i en omgivning där ett koncentrerat konstnärligt arbete möliggörs av skolans unika milö Esteve cutaway fishman eq Nylonsträngad el-akustisk gitarr - Mikrofon Fishman Classic - Lock i solid ceder - Sarg och botten i laminerad mahogny - Hals i mahogny - Mekanik: förnicklad Esteve är mycket noga i sitt urval av trä vilket återseglas i såväl tonen som i byggkvaliteten Ett högkvalitativt och mycket risvärt gitarrsortiment 8195 kr LOZANO_Advertising01-Bindd 1 05082012 11:11:48 Uhr Illustrationer: Henrik Hallgren 6 Besök oss å webben wwwgitarrense eller i våran fysiska butik i Göteborg Våra gitarrdoktorer finns alltid å lats för rådgivning och rearationer Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 7 SKANSTORGET 10 - GÖTEBORG - 01 711 0 11
Min fru och ag har som tumregel att besöka ett nytt land vare år Göran Söllscher och David Russell å Usala Internationella Gitarrfestival, 2012 Maratonlöare, fotograf, golfare, humanitära åtaganden Han selar gitarr å högsta nivå Mina damer och herrar: David Russell Text: George Varney FOTO: stefan löfvenius David, din websida är laddad med information, insikter och anteckningar om dina in selningar med mera Det gör en intervu nästan överflödig, och därför ställer ag dessa frågor till dig och hoas att de blir av intresse för våra läsare GV: Du är en flitig resenär, finns det ställen du ännu inte har besökt, och vilka får dig att återvända? DR: Det är klart det finns många ställen å orden som ag gärna vill besöka och sela musik ur min reertoar å Min fru och ag har som tumregel att besöka ett nytt land vare år Våra resor får därför lite av äventyr över sig I vissa länder selar ag konserter vare år Under drygt trettio år har ag turnerat i USA För det mesta blir det några månader under våren Det betyder inte att ag alltid konserterar i samma städer GV: Vad tycker du om dagens undervisningsmetodik? Ser du en utveckling i nivån och umärksamheten hos eleverna? DR: Särskilt å högre nivåer, ser ag en otrolig utveckling! Det finns så många unga, underbara gitarrister idag, som ofta har med sig en mycket bred skolutbildning och musikkunska ag kan inte så mycket om utbildning hos unga gitarrister eftersom min undervisning mest blir i workshos under kortare, intensiva erioder GV: Du träffar många masterclassdeltagare, undervisar du ibland nybörare? DR: Det har funnits tider då ag har haft lektioner för nybörare ag tycker att en bra grund i gitarrteknik bör finnas med redan från böran Det är lika lätt för en nybörare att lära sig korrekt som fel, så lite kravställning och discilin i böran räcker långt GV: Blir du överraskad någon gång av tekniska eller musikaliska idéer hos en klass? DR: avisst, många elever tolkar stycken å ovanliga sätt som ag inte hade tänkt å Ibland lyckas det, ibland inte Många gånger får ag idéer angående reertoar från vad elever har med sig GV: Sedan 1978 har du selat in en mängd CD-skivor, finns det någon som har en seciell lats i din karriär? DR: Alla CD-inselningar är seciella för mig av flera skäl, inte endast för deras musikaliska innehåll, utan också å grund av min sociala situation vid inselningstillfället och gläden över det slutresultat som inselningen gav Så det finns ingen CD som har en secifikt viktig lats i min karriär GV: Din livsstil verkar ha balans Vilka är de viktigaste asekterna av komlement till dina konserter och masterclass-roller? DR: Min fru och ag reser ungefär åtta månader vare år och balansen mellan konserter, masterclass och det sociala umgänget är nödvändig Vi har många olika aktiviteter vid sidan om Vi srang nyligen Berlin Maraton, och ser fram emot att delta i fler lo ag selar gärna golf så ofta det går då ag är hemma men sällan när ag är å turné ag brukar ha med kameran överallt Fotografering är en annan sännande hobby som vi har Humanitära roekt får lats å schemat också, men musiken har alltid högsta rioritet GV: Tycker du att fysiska aktiviteter är en viktig ingrediens för musiker idag? DR: ag tycker att det är bra för alla, inte bara musiker Att vara i form häler mig mentalt, det får mig att vara mer alert Det ger mig uthållighet när ag övar och ag orkar mer å mina resor Vi äter oftast ute och har sociala tillställningar, vilka u blir många när vi är å turné GV: Hur långt framåt fokuserar du? DR: Oftast ska konsertrogram skickas ut ett år i förväg, så under årets turné försöker ag förbereda nästa års rogram GV: Och dina mål, nästa berg att bestiga, så att säga? DR: Sringa nästa maraton, obba å mitt golfhandika, ta en och annan vacker bild, och naturligtvis sela mer av den underbara gitarreertoaren Det finns många stycken ag hoas ha tid att sela och ag har ännu många ställen att besöka ag träffade David flera gånger under åttiotalet och var å hans konserter och masterclasses Den senaste gången vi sågs var ust å åttiotalet och då selade vi squash i Finland ag vill minnas att ag vann den gången Förvisso var det trettio år sedan, men nu konstaterar ag att han har samma brinnande intresse för sina masterclass-elever Även om en elev har med sig ett stycke som är lite tråkigt, lyckas han med att blåsa lite eld i det Hans energi är smittsam, liksom hans vänlighet och glada humör Idag är en del av David och Marias fokus riktat mot den trede världen Häl till skolor för handikaade, rent vatten-roekt, välgörenhetsgolftävlingar med mera Besök David å wwwdavidrussellguitarcom Nu är David och Maria å resa till nästa land, nästa konserthus och nästa masterclass Det var finbesök vi fick i Usala 2012 8 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 9
Ny gitarrfestival i Stockholm Den 25 27 anuari äger en gitarrfestival i miniatyr rum i Stockholm Det är Lilla Akademiens musikgymnasium i Stockholm som anordnar Lilla Gitarrfestivalen Det blir fyra konserter med bla Alberto Vingiano från Italien och svenskarna Mats Bergström och Mårten Falk Både Vingiano och Bergström kommer att undervisa i masterclass, vilka är öna för alla intresserade Ett visst fokus kommer att ligga å kammarmusik Festivalen inleds fredagen den 25 anuari kl 1900, då den italienske gitarristen Alberto Vingiano framträder På konserten medverkar även den franske violinisten Cyril Garac På lördagen undervisar Vingiano masterclass-studenter Samma dag blir det först en lunchkonsert med Mårten Falk, där han selar å vihuela, luta, barockgitarr, rysk gitarr samt sansk gitarr, och å kvällen en konsert med Mats Bergström På söndagen ger Mats Bergström masterclass, och å kvällen blir det deltagarnas konsert, vilken inleds med att Alberto Vingiano, Mats Bergström, Mårten Falk och enny Horn uruför en gitarrkvartett av Sven-David Sandström Alberto Vingiano är en av sin generations främsta gitarrister Han har vunnit förstariser i många av världens mest restigefyllda tävlingar, Certamen F Tárrega de Benicassim, Bath International Guitar Cometition, Printems de la guitare de Walcourt, Città di Sanremo etc Han har tidigare gästat Sverige, där hans konserter och masterclasses varit mycket omtyckta, och det är många som önskat att han skall återkomma En resentation av Mats Bergström är nog ganska överflödig för denna tidnings läsare Masterclass och lunchkonsert är i Lilla Akademiens lokaler å Norrtullsgatan 14 Plats för kvällskonserterna kommer att meddelas å lillaakademiense Sista anmälningsdag för masterclass är den 5 anuari För information ring enny Horn (07 787 452) eller maila till lillagitarrfestivalen@hotmailse Mårten falk Din resurs för gitarrdelar och tillbehör SGLS å Usala Gitarrfestival I oktober vallfärdar gitarrentusiaster till Usala Gitarrfestival, som nog inte behöver någon närmare resentation Den rankas bland de 4 5 bästa i världen Festivalen hade i år ca 6 000 besökare som lyssnade å konserter i världsklass Dagsrogrammet med föreläsningar, work shos, masterclasses mm samlade 450 deltagare Festivalen ordnar också en gitarrmässa som är öen för dem som vill ställa ut instrument, skivor, noter och annat som hör till gitarrselet Redan 2008 tog Helena Börzén initiativ till att SGLS skulle resentera sig å Usala Gitarrfestival Hennes tanke var att SGLS skulle vara där gitarrister är Idén fick hon från sin egen skolvärld där initiativrika rektorer skickade sina lärare å konferenser och seminarier Efter festivalen 2010 bildades en arbetsgru som bla tog till ugift att skaa en vacker monter för SGLS där vi å ett intressant sätt kan resentera verksamheten Montern var i år strategiskt lacerad å en lats där många asserar Det gorde att det var lätt att skaa kontakt och attrahera intresserade Vi delade ut det senaste numret av Gitarr och Luta Seciellt för festivalen hade vi tagit fram ett erbudande: medlemska under 2012 och alla årets nummer av Gitarr och Luta för 100 kr Vi sålde även gamla nummer av tidningen Text: an Rudling Mycket väl till ass kom också en notdonation från Ulf G Åhslund, hans klassiska svit Hös ten, som vi sålde Perfekt med tanke å årstiden och att Ulf var vår omslagsoke å det senaste numret av tidningen Stort tack till Ulf och till Theo Radić som förmedlat kontak ten Det blev tillfälle att resentera sommarkursen Liten Gitarrakademi å Ingesunds folkhögskola 21 27 uli 201 där The VIDA Guitar Quartet kommer att ge konsert och undervisa Stort tack till alla SGLS:are som så glatt och villigt hälte till i montern Som ett resultat av våra ansträngningar ökar medlemsantalet i SGLS hela tiden Vi är övertygade om att många fler skulle vila vara medlemmar bara man kände till oss Foto: Stefan Löfvenius, Guitarissimo Kerstin Belkeman och Gabriella Oxenstierna i SGLS monter En tyisk kommentar av en som besökt Liten Gitarrakademi första gången var: Vad synd att ag inte visste om att SGLS fanns Tänk så mycket ag missat under alla år som ag inte varit med Det är ett roligt arbete att skaa kontakter med andra som delar vår assion för gitarr- och lutmusik Bra tillfällen att resentera SGLS kan vara de gitarrfestivaler som ordnas runt om i Sverige, i Oskarshamn, Grisslehamn, Vallentuna, för att ta några exemel Gitarrkonserter är också bra tillfällen Har du idéer eller vill häla till, kontakta arbetsgruen genom an Rudling (an@rudlingsse) Arvid Mörnes väg 1 i Bromma Mån-Tors 11-18, Fre 11-160 (Lunch 115-14) wwwgitarrdelarse info@gitarrdelarse 08-80208 an Rudling och Gabriella Oxenstierna Bygger och rearerar gitarrer kitselisguitarscom ohannes@kitselisguitarscom tel 07-500 90 69 vällingby/stockholm 10 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 11
I huvudet å en gitarrbyggare - samtal med Per Hallgren text & Foto: Rolf Nilsén ÖRGEN RÖRBY-STIPENDIET 201 SGLS stiendiefond till örgen Rörbys minne har som huvudsakligt syfte att främa musikalisk undervisning och utbildning genom att dela ut stiendier till unga, lovande gitarrister och lutenister Härmed utlyses Lilla örgen Rörby-stiendiet å 5000 kronor Stiendiet kommer att delas ut under Liten Gitarrakademi å Ingesunds musikskola, 21 27 uli 201, varvid stiendiaten resenterar sig vid en kort konsert Ansökan ska bestå av en cd med högst 10 minuters musik å klassisk gitarr eller luta För gitarrister ska Cadiz av I Albeniz ingå Obligatorium för lutenister är Pavan nr 5 av Luiz Milan (renässansluta) eller Menuet ur Sonat i d-moll av S L Weiss (barockluta) Sökande kan kontakta Roland Hogman å hogmanton@swinetse för tabulatur Bifoga också kort information om dig sälv, ålder, musikstudier etc Vill du ha inselningen i retur, bifoga ett frankerat, adresserat kuvert Sökande får e ha åbörat högskolestudier Välkommen med din ansökan som ska vara stiendiefonden tillhanda senast den 2 aril 201 SGLS stiendiefond c/o Mats acobson Tulegatan 41 11 5 Stockholm I somras gorde ag ett besök hos gitarrbyggaren Per Hallgren i hans verkstad i Gråbo Den långa ratstund som blev resultatet av besöket gav mig både en välbehövlig lektion i hur ag bäst tar hand om min gitarr och många sännande insikter i gitarrbyggarkonsten Per är en verklig en tusiast och har gått sin egen långa väg till den konstnär han är idag! Men vi tar det från böran när ag steg in i hans vältemererade atelé Här var det svalt! a, det här med klimat är ett elände När ag börade sela klassisk gitarr talades det mycket om att sanska gitarrer kunde sricka i Sverige, men ag har aldrig varit med om det! ag vet inte hur det är nu, om de har hunnit ika Vi nordeuroeiska byggare, som har kommit in i det här utan traditionen bakåt, så att säga, vi har nog tagit reda å saker utanför den bubbla som kanske sanorerna levt i Att bygga här utan avfuktare å sommaren, det vore sälvmord å marknaden! Ändå vet ag att en del sanorer slarvar med det När ag var nere i Granada för tio år sedan besökte ag en verkstad där det rann in vatten från sluttningen ovanför till en stor öl å golvet Och dörrarna var öna för att ventilera! ag tror inte att de har det i sig å samma sätt Men det är bara ena halvan av roblemet, den andra halvan är de som går å två ben, kunderna! Man kan u ha som en livslång ugift att försöka skola folk att ta hand om sina instrument, men det verkar dödfött ag är irriterad å många lan över detta, över att elever inte får lära sig av sina lärare vad luftfuktighet innebär för instrumenten och hur man hanterar det i vårt land Och sedan är ag irriterad över att lärarna inte sälva har koll å det, att de inte förstår vilka otroliga krafter de hanterar och att det är de sälva som blir drabbade när instrumentet sricker! Egentligen är gitarren vansinnigt konstruerad! Fiolen är mycket smartare byggd, den kan u röra sig som en ballong, den har inget som är limmat tvärs över träet Men gitarren har oftast åtminstone två balkar å locket och tre balkar å botten, i rät vinkel mot fiberriktningen Balkarna hindrar u träet att röra sig där de är limmade, medan området mellan balkarna vill röra å sig Och däremellan ustår sänningarna som orsakar srickor! Men det handlar u inte bara om srickfaran när man talar om klimatet Det är också en fråga om stränghöden Halsen består av två trästycken: ebenholz och mahogny eller ceder, med två helt olika rörelsemönster Ebenholzen rör sig mycket mer än de andra två träslagen, både å längden och å tvären Och då rör sig halsen framåt eller bakåt beroende å om det är fuktigt eller torrt ag har sälv stött å instrument där ag kunnat umäta en skillnad i stränghöd å en millimeter beroende å hur det har varit fuktat Men om man köer en svenskbyggd gitarr, är risken mindre då när gitarren är byggd i samma klimat som den sedan bor i? a, då är risken mindre under förutsättning att gitarren byggts under klimatkontrollerade former, men det innebär inte att det är roblemfritt ag bygger i ungefär 42 % luftfuktighet lus/minus ett ar rocent året om Sanorerna bygger ofta under den torra erioden, det är då de monterar iho saker som är känsligt för det här Det ger en större osäkerhetsmarginal än om de hade helt klimat reglerade verkstäder Men oavsett ursrung behöver gitarrer fuktas under vintern då det är torrt Din hemsida är u mycket mer ambitiös än andra byggares sidor De verkar oftast antingen ha köt en aketlösning av en webbsideroducent som är ganska fyrkantig eller är de nästan ointresserade av att använda hemsidan som ett ansikte utåt Det är roligt att du säger det ag har försökt hitta ett tonläge som talar till ersonen som kommer till hemsidan och försökt levandegöra mitt gitarr byggande Helt enkelt för att ag fortfarande är så fascinerad av det ag sysslar med ag tog nästan för givet att man är fascinerad av gitarrbyggande när man sysslar med det o, men det som ofta saknas å byggares sidor, tycker ag, är den mänskliga asekten, inte den tekniska, hur man limmar iho del A med del B eller det vanliga om material och den ton byggaren strävar efter ag vill visa den komlicerade och fascinerande rocessen: Hur ska ag tex kunna veta hur man bäst bygger en gitarr? Som byggare kan man u aldrig riktigt veta Byggandet sker mycket i huvudet å byggaren och kolingen mellan det byggaren tror att han gör och det som faktiskt sker med instrumentet är inte sälvklar Trots detta tenderar gitarrer na man bygger att bli bättre och bättre En världsberömd sansk byggare ag träffade sa så här om tonribborna: Dem lacerar ag så här i en triangelform som ekar mot ludhålet så att ludet ska kunna föla ribborna och ut genom ludhålet och då kunna höras bättre Och det finns u inte ett uns av sanning i det, men han bygger mycket bra gitarrer i alla fall Intressant, tycker ag, och det är sådant ag vill diskutera å min hemsida! Hur gitarrbygge är en mental rocess som inte alltid har tydliga svar Men finns det någon etablerad vetenskalig ufattning om detta med tonribborna? Man har u sett bilderna då man lagt sån å ett lock för att se hur de flyttar sig när locket vibrerar Förändras detta med hur man lacerar ribborna? Ur vetenskalig synvinkel kan man se att de flesta instrument har ganska likartade resonansmönster, oavsett hur de 12 Gitarr & Luta 4 2012 1
är byggda Grundmönstren är desamma, men med häl av locktocklek och ribbsystem kan man styra dessa mönster, både deras utbredning och frekvenser De små skillnaderna som finns i dessa resonanser mellan olika gitarrer är det som gör att man ufattar instrumenten olika, men det finns inget vetenskaligt sätt att åvisa samband mellan olika resonansmönster och det vi hör Det är där som det stora glaet finns Du kan ha en vetenskalig grundsyn som gör att du vet att de här resonansmönstren finns där, och du kan ha en vetenskalig grundsyn som säger att om du tillför vikt så sänker du en resonansfrekvens, ökar du styvheten så höer du den osv Det måste du ha i ryggmärgen som byggare och det är en del av verktygsarsenalen, men sedan hur vi väler att göra det här som skiler instrumenten åt, de små detalerna, kan inte alltid bevisas vetenskaligt ag gör anteckningar i en loggbok när ag bygger Noterar ribbsystem, material, mått och vikter osv Fyra A4 för vare instrument Och när ag då får fram ett instrument som blir riktigt bra, utifrån min standard, så är det u naturligt att ag sneglar å anteckningarna och undrar: Vad i detta ska ag använda mig av när ag bygger nästa gitarr? Anteckningarna ger mig häl att minnas hur ag tänkte då ag byggde gitarren, så de är en bra utgångsunkt, men det är sällan helt tydligt vilka faktorer som selat roll Även om ag använder trä från samma stock och noggrant bygger efter samma system kanske det nya instrumentet inte alls håller samma standard Men det är u väldigt många faktorer med i sammanhanget! Det måste väl vara svårt att lyckas urea alla faktorerna? a, det är uenbarligen så Och ag tror att många av de faktorer som är betydelsefulla är sådana som man inte kan mäta Hur mäter man karaktär? En träbit kan u ha många olika tyer av egenskaer Du kan höra en viss tonkaraktär, du kan känna å styvheten, du kan mäta densiteten och vikten, men det tenderar att bli allt mindre som ag skriver ner, nu efter sammanlagt 26 års byggande Det som fascinerar mig i allt detta är dialogen mellan de olika delarna i mig Den analytiska delen av mig och den som bara ulever eller som bara vill roducera Det är inte allt i byggandet som är mätbart och därigenom redovisningsbart, och den som skulle hävda det är antingen en vetenskasman utan byggerfarenhet eller också omogen som byggare ag har sälv många gånger sagt, både till mig sälv och andra, att Nu vet ag! Nu har ag teorin klar! Och då behövs det bara några misslyckade instrument för att inse att det där var urdumt sagt! Vet du om du dokumenterar mer än andra byggare? En av de främsta byggarna av klassiska gitarrer är u Daniel Friedrich i Paris, och han är tydligen väldigt noggrann med dokumentation Han är känd för det Men sedan finns det u byggare som enbart går å känsla, intuition Romanillos till exemel ag tror inte ens att han mäter tockleken utan han går å känsla, nu känns det bra, helt enkelt! ag är nog något mitt emellan de två extremerna Hur var det nu med din väg till byggandet? Du selade gitarr först, eller hur? a, ag börade sela gitarr när ag var sutton år Selade trumet i yngre år, men slutade Och sedan var det tyst tills ag blev sutton Men i Falköing där ag växte u fanns det ingen gitarrlärare först Det fanns en fiollärare som selade lite gitarr, så ag tog lektioner av honom Sedan efter gymnasiet fick ag lite timmar som lärare å musikskolan i Falköing, vilket ag fortfarande har dåligt samvete för, men det var u inte ag som tog det beslutet! Efter lumen så visste ag inte riktigt vad ag skulle syssla med ag hade många intressen, men hade lite svårt att avgöra vad ag skulle bli ag hade varit nere i Sanien och rest och sett verkstäderna där och fått någon sorts romantisk lust att bygga instrument Det hade gått några år, ag var 26, och när ag köte ett hus här i Gråbo fick ag raktisk mölighet att bygga mig en verkstad, så ag gorde det Och så beställde ag hem en lutbyggsats från England ag hade ingen raktisk erfarenhet alls, utan köte faktiskt min första hammare för att bygga verkstaden! Visste du om att du hade fallenhet för detta? Var du duktig i slöden i skolan, eller? Slöden var kul, men inget seciellt ag bara fick för mig att ag ville rova att bygga instrument Men ag hade inte ens byggt färdigt det första instrumentet ag har sälv många gånger sagt, både till mig sälv och andra, att Nu vet ag! Nu har ag teorin klar! Och då behövs det bara några misslyckade instrument för att inse att det där var urdumt sagt! ag stöder Svenska Gitarr och Luta Sällskaet & Svenskt Gitarrliv Man kan u ha som en livslång ugift att försöka skola folk att ta hand om sina instrument, men det verkar dödfött Luthier Lars önsson Bygger och Rearerar Knäinstrument 14 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 15
f örrän ag kände att det var något seciellt med instrument bygge Det var så många delar i mig som fick lust! Så det första instrumentet var en luta? a, en renässansluta som ag byggde utifrån en byggsats med en 20-sidig handledning Sedan fick ag kontakt med Arne Lindberg å Birkagårdens Folkhögskola som ledde lutbyggarkurser, och där gick ag två somrar i rad a sammanlagt tre sommarkurser à 2 veckor Det är min samlade utbildning! 1986 stod min verkstad färdig och 1992 börade ag obba med byggandet å heltid Hur har det utvecklats för dig över tiden, har det funnits någon tidunkt då allt fått en skuts och efterfrågan å gitarrerna stigit mycket? Det har nog mest varit en ganska långsamt stigande efter frågan, men 2007 2008, då var det en riktig boom Då angav ag su års leveranstid och sedan dog telefonen i säkert ett år ag tror det kom ut ett rykte att det inte var någon idé, och det kan ag förstå Nu har ag en kö å knat tre år Men det kändes lite konstigt med boomen när den kom eftersom ag sälv tyckte att varken ag eller instrumenten hade förändrats så mycket ag börade bygga double-to-instrument 2001 (tvåskikts lock med ett bikakeliknande material kallat Nomex emellan, för konsertbruk i första hand) Det var u en instrumentty som var mycket i roet då David Russell, Barrueco och många andra av de stora konsertgitarristerna selade med double-togitarrer, ofta byggda av tyska byggare som Matthias Damman och Gernot Wagner När ag börade bygga double to tror ag att ag var först i norra Euroa, och om ag inte är felinformerad var det ag som ufann den teknik som de flesta nu använder Hur gick det till? ag hade kontakt med en amerikansk byggare, Randy Reynolds, som hade blivit ulärd av Gernot Wagner hur man bygger delarna och hur man limmar iho dem Det är oerhört tunna dimensioner, 0,6 0,7 mm tockt På den tiden tog de ett ytterlock och sliade ned till 0,7 mm och ett innerlock och sliade ned lika mycket Sedan byggde de en ram av trä inuti, runt ludhål och runt kanter, och däremellan limmade de det här Nomex-materialet ag tyckte att det verkade oraktiskt och bökigt att ha tre searata delar, så ag kom å att man kan fräsa ur fickor i ytterlocket där man limmar in Nomex och sedan stänger igen å insidan med det inre lockfaneret Och eftersom ag hade fått häl med limtekniken av amerikanen så returnerade ag det här som tack för hälen Och amerikanen tisade alla sina byggarkolleger och skrev en artikel i Guild of American Luthiers tidning American Luthiery så att det sreds över hela världen Fick du något omnämnande där? Ne, inte i artikeln, men han gör det å sin hemsida Och sedan ringde Gernot Wagner 2006 och frågade å bruten eng elska: Are you the guy who invented the router-technique? Då var cirkeln sluten! 16 Gitarr & Luta 4 2012 Genom att ag börade bygga double-to-gitarrer så har ag kun nat bygga gitarrer till gitarrister som är verksamma å konsert scenen i Sverige, och då har de synts och lockat kunder till mig Vilka gitarrister är det som selar dina double-tos? Eric Lammers var den förste, sedan földe bland andra Sven Lundestad i Norge, Leif-Åke Wiklund, Gothenburg Combo, Georg Gulyas och Mårten Falk Det tog ett tag att komma igång med de här instrumenten, men sedan rullade det å Ett tag byggde ag 60% double-to och 40% vanliga, nu är det nog tvärtom Det är inte längre en fluga utan har landat å en nivå som kanske är mer rimlig ag tycker att det egentligen bara är i vissa sammanhang som man behöver en double-to, men samtidigt är det svårt att argumentera emot instrumentet när man vill ha köare Det som kanske talar emot instrumentet är att vi inte vet hur det håller emot i ett längre, kanske femtio årigt tidsersektiv Är double-toens lock svagare? Na, både och Det har bättre motståndskraft mot tork srickor och mot trubbigt våld, medan setsigt våld som en sträng som snärtar till eller nagelslitage kan göra större skada än å ett vanligt lock Då är det ingen bra idé att bygga flamencogitarrer med double-to? Ne! Per visar double-to Och Willy Nelson ska nog inte sela med en double-to! Haha, ne! Men ag undrar om inte han gort en lo av sin söndriga gitarr Han har nog låtit någon förstärka den inifrån Hade du några förebilder bland byggare när du börade? Inte så många, faktiskt, eftersom ag fanns här, och ekonomin tillät mig inte att resa ut så mycket Den ag vill framhålla som min stora mentor och samtalsartner under de första åren är Bengt Sahlén, som bodde bara någon kilometer härifrån och var lärare å musikhögskolan i Göteborg Han hade en Hernandez y Aguado-gitarr hemma som han selade å, och en Barba som han selade flamenco å Barban fick ag sedan när han dog Han såg min trede klassiska gitarr och därefter hade vi kontakt regelbundet ett ar, tre-fyra gånger i månaden, och ibland nästan dagligen under inten siva erioder Men han var inte byggare? Ne, men han var mycket intresserad av gitarren i ett mycket brett ersektiv Han hade obbat för Levin och hade inblick i konstruktionsrocessen där å fabriken ag tror att han tyckte att det var sännande att föla mig och att vara bolllank När du byggde luta i böran, hade du ingen lärare då? o, Arne Lindberg å de där sommarkurserna, men vi hade ingen kontakt utöver kurserna Lutorna släte ag ganska snabbt också, när ag utäckte att det å den trånga mark naden fanns en stor ro i vägen för mig som börar å Lars Gitarr & Luta 4 2012 17
Drömmer du också om ett liv som klassisk gitarrist? och slutar å önsson Han är u fyra år äldre än ag och var igång tidigare Han var redan etablerad lutbyggare, och å den tiden var dessutom Karl-Erik Gummesson ännu igång Hade du någon vision från böran om hur du ville bygga gitarrer? Ne, den har nog kommit under tiden ag kanske trodde mig ha en vision, men sett i backsegeln var den visionen nog ganska barnslig ämfört med vad ag sedan kommit fram till längs vägen Är du nyfiken å att lära dig mer om den klassiska gitarrteknikens grunder? Siktar du å att i framtiden söka en skola som Musikkonservatoriet Falun eller liknande, och senare fortsätta med musikhögskolestudier? Fortsättning å intervun föler i Gitarr och Luta nr 1 201 Passa å och förbered dig genom en avgiftsfri kurs! Platser finns under våren 201 Nu också med enskilda lektioner utan avgift ag hade ingen raktisk erfarenhet alls, utan köte faktiskt min första hammare för att bygga verkstaden! Läs mer å: wwwmusikkonservatorietcom Eller kontakta gitarrlärare Leif-Åke Wiklund: lawiklund@musikkonservatorietcom 070-585241 Tre Hallgren-gitarrer i nästan färdigt skick ANSÖKAN SKA VARA INSKICKAD SENAST 20 DECEMBER 2012 StiPenDieR till DRAGSPelARe OCH GitARRiSteR inom POPUlÄRMUSiKenS OMRÅDe, födda 1977 eller SenARe Per hängde en gammal gitarr å väggen till verkstaden och har sedan i erioder haft fåglar häckande i gitarren! 18 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 T IE D EN i KUnGliGA MUSiKAliSKA AKADeMien DelAR Ut ALBIN HAGSTRÖMS MINNESFOND C/O KUNGL MUSIKALISKA AKADEMIEN BLAISEHOLMSTORG 8 111 48 STOCKHOLM ANSÖKNINGSBLANKETT för utskrift och MER INFORMATION: IP AlBin HAGStRÖMS MinneSfOnD TILL ST StiftelSen wwwmusakadse telefon: 08-407 18 02 eost: adm@musakadse OBS! STIPENDIERNA KAN INTE SÖKAS AV GRUPPER
NOTBILAGA NOTBILAGA 20 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 21
En el silencio de la noche, que interrume el susurro de las brisas aromadas or los azmines, suenan las guzlas acomanando las Serenatas y difundiendo el aire melodias ardientes y notas tan dulces como los balanceos de las almas en los altos cielos Git 1 Git 2 Git Git 4 4 4 4 4 Andantino CHANTS D'ESPAGNE CORDOBA Trans Peder Riis -91 Isaac Albeniz o 22 no4 4 b b U U U u NOTBILAGA V V V V b b b b b b b b b b b b b b b b b Πb 44 U U u u a temo a temo dim et rall molto dim et rall molto U U U U Πn 22 b b b bb b b n b U U U u a temo a temo 54 n n b Πn n n b dolce m 22 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 2-2 -
NOTBILAGA NOTBILAGA 61 m 82 m V b V b V b m n Œ V b m marcato ṁ m n 68 b b n n n n 89 m n Œ n n b n Œ Œ Œ 75 n m m 96 m Œ n n n molto molto molto molto n n n n a temo a temo a temo a temo 24 - - Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 25-4 -
NOTBILAGA NOTBILAGA 10 V V V V cresc cresc cresc 125 V semre grandioso V n n V semre grandioso V n n n n n n n n n 111 V V V V n Πn n Π12 V V V V n b n b n b n b n b n n n n n n b n b n b n b n b 119 V n V V V Πn Πb n b Πn n b Πb n n b Πn Π18 V V n b n b V n b n b n b V n b n b cresc cresc cresc cresc 26-5 - Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 27-6 -
NOTBILAGA NOTBILAGA 145 V V V V f f f f cresc cresc cresc cresc n n b n n b n n b n n b tranquillo tranquillo 172 dolce V V b b dolce ΠΠ8va harm n n 154 U U U U dolce m m n 180 U U U U a temo a temo Πa temo a temo n n n b 16 Πm m morendo morendo b morendo morendo b n molto a temo molto a temo molto a temo ΠΠmolto a temo 188 Πn n n b ΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠΠ28-7 - Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 29-8 -
Från elektrikerasirant till Bachtolkare Samtal med Peder Riis TEXT: Bengt Magnusson FOTo: Bengt Magnusson, Ous Det unika med musik är dess förmåga att gå direkt till härtat utan att först assera härnan Citatet är av Peder Riis från böran av 80-talet Det har fastnat ag återvänder till det ofta Inte minst efter en stark konsertulevelse, men även de gånger då musiken inte gått direkt till härtat, utan man efter ett tag in i konserten ser sig sälv lötsligt sitta och registrera fingersättningar mm, eller i värsta fall, sneglar å klockan Vad som orsakar det ena eller andra beteendet / tillståndet var några av de trådar som vi nystade i, Peder och ag, under vårt samtal Undertecknad hade förmånen att ha honom som lärare i gitarr under böran av 80-talet Ett av Peders främsta kännetecken, förutom hans stora erfarenhet och kunska om musik i allmänhet, och gitarrselet i synnerhet, är hans humor Det är aldrig långt till skrattet när man umgås med honom! De flesta känner nog Peder främst för hans arbete med Stockholms Gitarrkvartett under framför allt 80-talet, med huvudsakligen av Peder mycket fina transkritioner av klassiska verk Mer om detta längre fram Peder arbetar idag som lektor i gitarrsel vid musikhögskolan i Örebro Efter att ha lagt en yrkeskarriär i en helt annan riktning åt sidan, sökte Peder in till Musikhögskolan i Malmö 1971 där rofessor Per-Olof ohnson arbetade och väntade å beskedet om han blivit antagen 0 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 1
Mitt första möte med Peder var under antagningsrovet till gitarredagogutbildningen vid SMI (Stockholms Musikedagogiska Institut) i Stockholm, 1981 Han röde inte en min av vare sig gillande eller ogillande när han lyssnade Han hade lite av ett Buster Keaton-face (Detta till skillnad från en av hans bisittare Ralf Sandberg, som ratade och gestikulerade ivrigt mellan varven) Faktum var att ag under några ögonblick i böran av selrovet undrade om den där långe mannen visade eller hade några känslor över huvud taget (På samma gång förstod ag naturligtvis innerst inne att Buster Keaton-looken var i line med det rofessionella arbetet att vara neutral inför de som selade) Men vid ett tillfälle log han faktiskt! När ag senare börade gitarredagogutbildningen gorde han ett avsänt och coolt intryck Precis som idag brast han ofta ut i skratt Peder har sedan unga år studerat musik, alltifrån Bach till wienklassicism och den romantiska reertoaren Det faller sig naturligt att fråga honom om han fortfarande tycker det är lika roligt att undervisa? Snudd å roligare! Man känner u som lärare att man med åren har förkovrat sig, har mera i verktygslådan Under tiden å SMI hade ag min egen utbildning recis bakom mig Genom åren har man u obbat emiriskt Det är lite som en läkare Första året är man AT-läkare, sedan efter 5 år är man kanske kirurg eller har stött å det mesta i sukdomsväg ag drivs av ust detta, att kunna häla andra Där var några knutar som ag lyckades lösa u eller det där gav någon en ny insikt etc B: Har du någonsin ångrat att du inte blev konsertgitarrist å heltid? P: Ne ag skulle nog tycka det var ganska ensamt att fara runt och sela solokonserter Dessutom är det enormt tidsödande Man ska vara å to hela tiden Det är som tillvaron för en idrottsman, eller som att vara Carl Lewis i trettiofem år! u fler år man varit aktiv desto duktigare är man u å att veta hur det ska vara Kraven ökar Så småningom börar teknik och motivation gå i motsatt riktning 1968 blev gitarren ett instrument å Musikhögskolan Violinen har varit det sedan 1800-talet! På frågan om han tror att gitarren nu börar komma ika exemelvis violinen, menar Peder att det är en bra bit kvar 1968 blev gitarr ett instrument å Musikhögskolan 1968! Violin har varit det sedan 1800-talet! Du förstår då vilken edagogisk evolution det har varit å resektive instrument Soloviolin lyssnar man kanske inte så ofta å annat än om det anordnas en konsert, tex fyra soloviolinsonater av Bach Violinen är u framförallt ett ensembleinstrument i en stråkkvartett, orkester mm Det var u så ag tänkte med kvartetten också Så här ser ag, lite förenklat, å gitarren kontra andra instrument Musikinstrument kan man grovt dela in i två kategorier 1) Alla melodiinstrument Stråkar, blås och människorösten De är fenomenala å att utrycka dynamik och melodiska liner Gitarren har inte en chans! Vi kan u inte ens göra crescendo å en ton! 2) Då är vi inne å klaversidan De instrumenten är u framsrungna ur ett behov av att simulera orkester, en som sunger eller en komsektion å ett smidigt sätt Pianot å andra sidan har u inte en mölighet att utrycka melodier som instrumenten i den första kategorin, men det finns behov av båda kategorierna B: Var är då gitarren? P: a, den är recis mitt emellan de här kategorierna Detta faktum är gitarrens styrka, och samtidigt dess svaghet Pianot slår u fiolen å fingrarna när det gäller olyfoni och harmoni, men inte melodiskt! Gitarren slår ianot när det gäller att utrycka melodier, liner med vibrato, glissando etc, men den kan inte konkurrera med ianot olyfont Gitarren står lite ensam, med ett ben i vare läger Vi kan säga till violinisten: Vi gitarrister kan sela fugor med flera stämmor eller Dowlandfantasier etc Ni violinister har inte en chans! Å andra sidan kan vi inte sela så uttrycksfulla melodier som violinisten Gitarren är för mig ett instrument för att utrycka musik, men det kunde lika gärna vara något helt annat Styrkan är att du kan sela tex Caricho Arabe, med vibrato och ättesnygga glissandon Det blir u inte alls detsamma å ett iano! Däremot skulle ianisten kunna smaska i med tio gånger fler harmonier, mellan stämmor Ta tex Choin, då har vi gitarrister inte en chans! Som sagt, grunden för gitarren är att den står med ett ben i vare läger sas Gemene går kanske allra helst och lyssnar å en ianokvintett, stråkkvartett alternativt en kammar- eller symfoni orkester Där är u violinen en bland kanske tolv andra fioler B: Bidrog detta faktum också till din lust och ambition att arrangera för flera gitarrer? P: o, det gorde det, men ag arrangerade också mycket för sologitarr Då är det oundvikligt med komromisser Den mellanstämman hinner man inte med, O vad högt det gick här, då får vi oktavera ner etc Ur allt detta väcktes insikten att om vi är två kan vi göra dubbelt så mycket, tre eller fyra ännu mera Men om det är fyra vanliga gitarrer har man inte vunnit något i tonomfång, bara i antal fingrar Det var då, berättar Peder, i mitten av 70-talet som gitarrkvartetten bildades Han sälv å sorangitarr, Peter Augustesen trakterade altgitarr, Henry Forsblom tenorgitarr och Anders Kagg basgitarr Samtliga instrument var åttasträngade och kvartetten hade ett tonomfång å fem och en halv oktav Han berättar att de två lägsta basarna nästan uteslutande med undantag av basgitarren användes vid frasslut eller slutackord Allt arrangerande och övande utmynnade senare i en mängd konserter samt LP-skivor och CD-skivor (Med en utsökt både teknisk och musikalisk kvalité! BM) Peder berättar vidare att det inte var helt enkelt att få till en bra sorangitarr Tillsammans med gitarrbyggaren Lars önsson lyckades det efter andra försöket att få till ett instrument utan klang eller association av mandolin 1986 Kvartetten samlad med dels vanlig sorangitarr samt de karaktäristiska instrumenten av Georg Bolin Det var mindre roblem i de lägre registren ag kommer u från ianovärlden och vet hur fantastisk den musiken är Dessutom är ag väl förtrogen med reertoaren för stråkkvartett, orkester mm ag arrangerade mycket då och hade klart för mig ifrån ianoselet detta med olika klaver Peder var den drivande kraften i kvartetten, till 99% Han kände stor lust till obbet merarten av tiden, men till slut blev det väl tungt att bära det ansvaret Detta inte minst för att han arallellt undervisade å Musikhögskolan och SMI Efter sista skivan med Brahms- och Debussytranskritioner kände ag: Ahh äntligen! Det var så mycket reeterande, konserterande och från min sida arrangerande att det blev ett lite för tungt lass att dra När Peder nämner detta kan ag bara ana alla timmars arbete med transkribering och arrangering Har det då funnits utrymme för eget komonerande? Så gott som noll ag har skrivit lite Bachfugor och inventioner som rena etyder, bara för att öva att skriva ag tänkte: Hur bar Bach sig åt? Dessutom för att få lite känsla för hur stor han var, och hur svårt det är! B: Har du studerat, lärt dig hantverket för detta? P: Oh a! Das Wohltemerierte Klavier och Die Kunst der Fuge har varit mina biblar! ag har lyssnat mycket å cembalo, iano, ser vad han har gort: När kommer kontrasubektet, teman etc Vänt å det Die Kunst der Fuge kan ag nästan utantill Det var det sista Bach skrev Han dog u i den fuga där hans namn B A C H var temat (Eller som ungdomarna säger idag: Bess, A C, B Haahaa ) Så, hur börade allt detta? ag vet att Peder först hade laner å en yrkeskarriär inom elektronik, som svagströmselektriker ag fick en angenäm tänst å en isbrytare, haaha! ag gick tekniskt gymnasium i Västerås, rimärt var ag intresserad av elektronik Utbildningen varade under fyra år, och då träffade ag gitarristen Bengt Edkvist Du minns kanske gitarrduon Bengt & Böre? På musikbiblioteket i Västerås börade Peder lyssna å ulian Bream och ohn Williams å skiva, och då var det något med gitarrens klang som slog an Genom Bengt Edkvist lärde han sig så småningom grunderna i gitarrsel Året var 1970 Bengt hälte mig ett år innan ag 1971 sökte till Per-Olof ohnson i Malmö ag hade selat iano sedan 8 års ålder och var väl förtrogen med notsystemet ag selade tex olonäser av Choin Sedan minns ag en sommarkurs i Vadstena Ulf G Åhslund var där, och ag fick lära mig lite noter å gitarr, bla Romance d amour Peder slutförde ändå el- och elektronikstudierna å gymnasiet Lite håglöst visserligen, berättar han Det är u dumt att sluta! Det blev nämligen en yrkesutbildning färde året En utbildning var viktig Gitarrselet kunde han ägna sig åt å fritiden, resonerade han Skiftet, när gitarren helt tog över intresset, var i lumen ag fick en angenäm tänst i byssan å en isbrytare, haaha! Dessutom lyckades ag förhandla mig till en hälreda Vi obbade varannan dag (till skillnad från besättningen ue å däck som arbetade i 2 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012
Är vi två kan vi göra dubbelt så mycket, tre eller fyra ännu mera fyratimmarsskift, dygnet runt, dvs obba fyra timmar, sova fyra) och hade bara lite frukostdiskning och lunchstädning Sedan var vi lediga dessemellan Vi var alltså två ersoner som var hellediga varannan dag Då satt ag i hytten och övade och övade och övade ag hade köt en mängd med noter och bara satt och malde igenom En sak som alltid gort, och fortfarande gör mig smått avundsuk, är musiker som mer eller mindre flytande kan sela från bladet ag minns att Peder bara lockade fram något ur nothyllan och börade sela Han berättar att han sedan unga år alltid haft lätt för sig att sela a rima vista ag vet inte varför, egentligen Å andra sidan har ag selat mycket ensemble, två-, trestämmigt eller kvartett Då går tåget! Då är det bara att haka å, till skillnad från när man övar solosel där man alltid kan böra om igen Det där är nog olika härnor En del gitarrister är fenomenala å att sela men ganska usla å rima vista-sel och vice versa 1990 Bild från inselning, här med de åttasträngade gitarrerna från gitarrbyggaren Lars önsson Musiktalangen kommer från aas sida som trakterade violin, men också selade iano till husbehov När det skulle investe ras i ett instrument var det inget roblem Vi turades om att sela, aa och ag Han var helt galen i Choin! Peder tog ianolektioner under några år i kommunala musikskolan men lessnade i böran av 60-talet Fakturera för giget utan att ha företag! 4 Gitarr & Luta 4 2012 Då blev det gitarr och Beatles När Beatles slog igenom å 60-talet var det m ånga med mig som hamnade i olika band och selade elgitarr Sedan i 18-19-årsåldern försvann alla, och banden ulöstes Några luggade i Usala, andra i Lund Så ag frågade mig sälv: Vad gör ag nu, lägger gitarren å hyllan, eller? Taa, då tog ag helt enkelt tag i att sela sälv ag tyckte helt enkelt det var för roligt med musik! B: Saknade du aldrig elgitarren? P: Ne, som ung är man nog lite dema gogisk Under elgitarreoken lärde ag mig allt från o och rock till azz Sedan Gitarr & Luta 4 2012 blev det bara klassiskt med Bengt Edkvist till dess ag sökte till musikhögskolan i Malmö B: Vänta nu, nu får vi backa bandet lite! Menar du att du selade gitarr under endast ett år innan du sökte till musikhögskolan i Malmö?! P: a, det stämmer Man kom in i ett rum där samtliga tre censorer röker ia! Det är sant! ag kommer inte ihåg exakt vilka stycken ag selade, men ett moment var att man skulle kunna sela vilken skala som helst uryn valde, i två oktaver! ag blev inte antagen Peder blev inte nedslagen av beskedet Snarare tvärtom I lumen övade ag konstant när ag hade mölighet ag var u å en isbrytare, bla i Luleåtrakten Sedan hade vi fria flygresor till Arlanda en gång i månaden Ansökningstiden till musikhögskolorna var u i aril, tror ag, och Försvaret betalade, yntade, för flygresan och sa lycka till Det tycker ag var uste! ag flög ner och sökte in Då var det 65 sökande och ag kom in! B: Vilket år var detta? P: 197 Så då börade ag där ag triv des ättebra med Rolf la Fleur Han hade u gått för Karl Scheit, så det var lite mer ustramat Noll tonbildning men lite om handställningar Var och en fick sköta sina naglar ag visste ingenting om detta! a, och så hade ag Ulf G Åslund i meto dik Andra året var rofessor Per-Olof ohnson gästlärare å Ackis Då tog ag u lektioner för honom Aroå tonbildning sa Peder en gång: Ni ska kunna segla er i era naglar! Så ag frågar honom varför detta moment i gitarrselet helt förbisetts under böran av 70-talet? ag vet inte Det var liksom lite otill ständigt, lite för ersonligt när det gällde naglarna Man förväntades helt enkelt att klara av detta å egen hand Det är u också en mognadsfråga, detta att höra skillnad ag tror att det var ganska illa ställt å den fronten under 70-talet En del gitarrister sliade naglarna med grova afilar innan de selade! ag skulle u idag aldrig tillåta en student göra detta! ag har ibland i min undervisning stött å studenter som selar ättebra men med en dålig tonbildning ag har försökt att visa dem skillnaden å en korrekt sliad och olerad nagel, med rätt vinkel etc, och en obearbetad, grovt sliad nagel Hör du skillnaden i klang mellan naglarna?, frågar ag Hmm a det där är tonen ess, kan de säga! Framför allt förstaårseleverna brukar ha svårt med ton bildningen ag brukar fila deras naglar, samt innan dess alicera lite blyerts å strängen/strängarna, så att man ser var det färgar av sig å nageln Man ser då också hur vinkeln mot strängen blir Vi resonerar vidare angående kvalité, och eventuell skillnad å lärar/edagogfronten förr och nu Det är u en enorm skillnad å edago ger idag ämfört när ag sälv studerade ag såg en hel del orofessionella master classes å 70- och 80-talen, edagogiskt sett! De var händiga att sela, men visste inte vad de skulle säga ag har u under de trettiofem år ag undervisat sett så många gitarrister Å, där har hon tekniska ro blem, och han också, och ag sälv! Det har fått mig att analysera och ställa frågan: Ok, vi har vissa gemensama roblem, hur löser man dem? ust dessa saker som i stort sett alla får obba med har det varit intressant att nysta u! På iano eller violin finns det decennier bakåt så enormt utarbetade rutiner för tekniska och musi kaliska roblem ag är väl andra gene rationen edagoger efter Rolf la Fleur Nu kommer trede Det var ett enormt intresse å den tiden för gitarren Peder nämner rekordet 1981 då det var 81 sökande till SMI Idag söker kanske 8 eller 12 till högsko lan, men de är väldigt mycket bättre, har mer å fötterna ag har ändå svårt att tro att vi får uleva samma boom för gitar ren igen som vi gorde å 70-talet Peder berättar också att han sedan drygt tio år tillbaka sett en trend att hårdrockare söker sig till den klassiska gitarren De kommer från en gehörstradition 5
Pianister, de som går vidare, har u selat efter noter; Für Elise etc sedan 7 års ålder Hårdrockare är u begåvade och fingerfärdiga och börar kanske sela klassiskt vid 15-17 års ålder, men har inte läst en not i hela sitt liv, å sin höd tabulatur Där gaar avståndet stort Det märker man också bland många gitarrister i rima vista-selet (Fast nu är det u så att rima vista-sel å gitarr är lite seciellt Pianisterna har till skillnad från gitarrister sin ton å ett ställe) ag har märkt en tendens å dem som kommer in att de är duktiga å att sela, men ag kan inte säga att de är bättre å avistaselet Ska man bli lärare är det katastrof, och det borde vara det också om man vill bli musiker Det handlar u om att kunna tillgodogöra sig reertoar, att memorera stycken etc B: Du som huvudlärare då, hur åtgärdar du det? P: a, vi har u gitarrensemble! Det är duo, trio och kvartett ag selar även med dem, och som sagt, då går tåget! Två i vare stämma om det är fyrstämmigt, till exemel Det är två timmar vare vecka Förstaårseleverna har ofta mycket svårt med avistaselet Det finns u avistaselsböcker ag tror ändå att ensembleselet ger mest ag har sett gitarrister under avslutningskonserter sela de stora styckena, Asturias mm, otroligt bra Sedan hamnar de i en ensemble och är som nybörare, det är sant! De är helt torsk och blir störda av att höra en annan stämma bredvid sig! Gitarrbyggare Heikki Rousu wwwgitarrmakarese Sand 21, 881 91 Sollefteå, Sweden 062 02 24 21 0705 94 95 87 heikkirousu@hotmailcom Vi resonerar även kring begreet ramfeber, där Peder recis som de flesta musikutövare vid några tillfällen haft negativa erfarenheter Gitarren är u ett fruktansvärt känsligt instrument att ha ramfeber å, det är u finmotorik utan like! Det finns två tyer av nervositet Den konstruktiva gör dig mer taggad, fokuserad, än tex situationen i övningsrummet Får du däremot destruktiv nervositet ryker u, a allt B: o, den erfarenheten har man u haft men du har väl recis som undertecknad varit med om konserter med ett i stort sett tekniskt oklanderligt framförande, där musiken ändå inte berört en nämnvärt, även om man blivit imonerad Finns det tekniker, komonenter recis som areggio eller andra teknikövningar att öva u detta, alltså att beröra en ublik? P: a, det tror ag För det första, som med all musik, ska du sela blues är det u otroligt bra att lyssna å alla gamla blueskungar som har funnits Varenda dag! Det är u ändå en muntlig tradition, det här med musik, även om vi raktiskt använder noter Det är lite roblematiskt med klassisk musik, oavsett instrument Vi sätter små barn som absolut inte har någon relation, uttrycksmässigt, till det de gör vid ett instrument Sela de noterna som står, säger vi En del barn kanske av naturen börar känna något när de selar rätt toner Andra selar också rätt toner, men har ingen naturlig relation till det de selar Det finns inget utrycksbehov Det är som en rörelse, vilken som helst, som att tex dra i en enarmad bandit Båda selar helt korrekt, samma temo etc, men det ena barnet säger något, övertygar B: Kan då den som bildligt talat drar i den enarmade banditen å sikt lära sig att övertyga? P: a, det är inte ättevanligt, men det händer! Alla utvecklas, för det mesta, både tekniskt och uttrycksmässigt genom åren Det beror u å att de har börat lyssna mera å den musik de vill sela Precis som du måste få känslan för att veta hur mycket du ska bända strängen i en blues för att ge ubliken gåshud, är det å samma sätt i ett klassiskt musikstycke: Hur länge ska ag stanna å den här tonen? Du kan u inte bara stanna för att läraren sa: Stanna en sekund å den tonen Det är lite som skådeselare, en del säger rätt reliker, andra gestaltar en karaktär Det är exakt samma reliker, men den ene berör Det där måste komma inifrån! Genom åren, när man suttit i antagningsrov till musikhögskolan, till exemel, har ag varit noga med att inte avfärda, såga, folk ag har haft gitarrister både studenter som kommit in å folkhögskola eller musikhögskola för att de är väldigt händiga, fingerfärdiga Andra, där ag tyst ställt mig frågan: Varför måste du också sela gitarr? Det behövs u rörmokare, bilmekaniker etc Musik är inte din gre! Måste du också hålla å med musik? Du är u emot instrumentet och musiken! ag har sett gitarrister under avslutningskonserter sela de stora styckena, Asturias mm, otroligt bra Sedan hamnar de i en ensemble och är som nybörare, det är sant! Sedan, lötsligt vid 16-17 års ålder är det helt fantastiskt! ag har suttit å 100-tals inträdesrov och ibland hört kollegor som sagt: Den trede som selade var u helt obegåvad, ingen känsla alls, den ersonen kan vi u inte ta in! Det kommer inte att bli någonting! Då har ag kontrat: Hur katten kan du veta det?! Det kan inte du säga! ag har aldrig sagt så Någonsin Ett exemel: Mats Bergström tog lite rivatlektioner för mig i de tidiga tonåren Han selade korrekt tekniskt sett, men verkade i övrigt inte särskilt lovande, faktiskt Under gymnasietiden bestämde han sig för att satsa ännu mer Studier halva tiden, gitarrsel andra halvan På bara ett halvår märkte ag en enorm skillnad! Mats hör u idag till toskiktet bland gitarrister i Sverige, och är en av de mångsidigaste Man ska vara försiktig med att döma ut folk: Du är omusikalisk, du ska inte hålla å! Vi ska vara rädda om människor, det kan bli hur bra som helst Peder under en både informativ och underhållande föreläsning under sommarkursen 2010 i Ingesund Svenska gitarr- och lutasällskaet Svenska gitarr- och lutasällskaet bildades 1968 å initiativ av örgen Rörby Föreningen har sedan starten verkat som en riksomfattande ideell organisation med omfattande kontakter i hela Norden Sällskaet vill ge stöd åt gitarr- och lutamusik å alla nivåer, från amatörer och musiklyssnare till edagoger och rofessionella musiker Alla är välkomna som medlemmar Tidskriften Gitarr och Luta utkommer med fyra nummer er år och distribueras gratis till medlemmarna Vare år arrangerar SGLS en veckolång sommarkurs i samarbete med Ingesunds Musikhögskola Senaste nytt hittar du alltid å wwwsglsnu och SGLS facebook-sida 6 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 7
onatan och Börn under en TV-inselning i Domingos Martins onatan och Börn selar konsert i Domingos Martins Reseberättelse från Brasilien Text: Brasilien, landet där hälften av invånarna bär långa, välfilade naglar å ena handens fingrar och strängmärken å andra handens fingrar Åtminstone var det så det kändes En månad i Brasilien, en resa till musiken, gitarristerna och rytmerna, vad kan bli bättre för en ung, kunskastörstande gitarrist? Man kan tro å ödets lanering, man kan tro å livets nycker Oavsett vad det var, är ag oerhört tacksam att Börn Bergeks öna selgläde lät sig introducera mig onatan Bougt för choron under Liten Gitarrakademi 2011 När vi väl satt där utanför Ingesunds musikhögskolas matsal och selade Breeiro av Ernesto Nasareth, vandrade lötsligt flötisten ulie Koidin från Chicago förbi med glada öron Det visar sig vara helt rätt erson för oss att sringa å ust där, ust då Men det förstod inte vi Gitarrveckan tog slut, hösten kom, skolan börade, rutinen kom smygande Sen, från ingenstans, dam det ner ett mel i inkorgen från ulie ag och Börn var inbudna till en vintermusikfestival i Domingos Martins, som ligger i delstaten Esírito Santo, med fullt stiendium Tio dagar med musik, lektioner och masterclasses Efter skyesamtal och melkontakt mellan foto: meese agrawal, börn bergek Börn och mig, kom vi fram till att vi ville hålla en konsert under festivalen i Domingos Martins Så Börn åtade iho ett fint mel till Edilson Barboza, rektor för musikhögskolan i Esírito Santo, FAMES, och snabbt fick vi svar att det vore fantastiskt kul, och sen var förberedelserna igång för fulla muggar Eftersom ag och Börn garanterat skulle få ta del av den brasilianska musiken, valde vi att sätta iho ett rogram bestående av svensk, traditionell musik, för att få srida den vidare Det krävdes mycket tid för att få iho ett konsertdugligt rogram, och under våren tog ag och beställde flygbiletter till Berlin för fem intensiva redagar Det behövdes, och vi hann med att arrangera och rea in en stor del av reertoaren innan ag for hem igen Våren gick och mer detaler sikades Planerna rullade å och när de väl börade sätta sig så hade vi två konserter inbokade, en i Rio de aneiro tillsammans med ulie Koidin och en i Domingos Martins Den 12 uli var det avfärd för min del, och när ag nästkommande dag (som råkade vara fredagen den 1:e) landade i Rio, mötte Börn mig å flyglatsen Han hade nämligen tuvat lite och redan varit där i en vecka Vi tog oss till konstnärskvarteren i Santa Teresa, där vi skulle bo, och det märktes direkt att det var trakter med konstnärer I Brasilien verkade gatorna inte vara transortsträckor mellan olika latser; vare gata var en lats där allt möligt kunde arrangeras Andra dagen i Rio gick ag och Börn tillsammans med Marcello, som Börn bodde hos, till en gata där en Roda de Samba anordnades Det betyder ungefär sambacirkel och är, recis som det låter, ett gäng musiker som sitter i en cirkel och selar samba Inte mycket mer komlicerat än så, och med Marcello som vägvisare stod vi snart runt cirkeln tillsammans med många, många fler och bara sög i oss alla rytmerna För mig som såg allting genom nyfödda ögon var det helt fantastiskt att se att det varmare klimatet kunde göra så stor skillnad å kulturen och musiken I Sverige blir det lätt en stor gre av att anordna en konsert Man behöver lokal, utrustning, förstärkning mm Där i deras vintervärme var det inga roblem att vara ute hela natten i enbart linne och shorts, vilket medförde en sådan lätthet för folk att vara ute å gatan och musicera och dansa dygnet runt Tisdagen den 17 uli var det dags för vår resentation i Centro Cultural usticia Federal och vi var väl sända inför det hela Vårt rogram innehöll en blandning av musik från olika delar av världen ag inledde konserten med att sela Recuerdos de la Alhambra, och tillsammans med Börn fortsatte ag med delar av vår svenska reertoar, bland annat Berg-Kirstis olska och Skaffareolskan Det här ögonblicket betydde mycket för oss och för vår resa Det var nu vi skulle få bekräftelse å om vi lyckats med att göra våra rötter intressanta för en ublik med ingen som helst koling till dem ag hade fördelen av min vana att sela i konsertsalar med en stillasittande, lyssnande ublik Börn å sin sida kommer mer från konsertsammanhang där ubliken ska u å dansgolvet och snarare känna in rytmerna än smådetalerna i musikernas selande Men kombinationen av våra olika erfarenheter blev fantastiskt bra, olskorna och gånglåtarna gick hem och vi avslutade konserten med att buda in ulie att sela både traditionell sydamerikansk musik och även den choro som förde oss samman från första böran, Breeiro Börn, som den fantastiska komositören han är, hade även arrangerat två av sina egna choros, som vi selade tillsammans 8 Gitarr & Luta 4 2012 Gitarr & Luta 4 2012 9