Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2

Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare upplaga går också bra.) James Rachels, Rätt och fel: Introduktion till moralfilosofi 3 Peter Singer, Praktisk etik, 2 uppl. Lars Bergström

Examination Salstentamen bestående av totalt nio frågor; tre frågor per bok Ordinarie tentamen: Fredag 26/4 8-12 Sparta Omtentamen: Måndag 20/5 15-19 sal 104 4

Bergström + Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp Gruppindelning: Grupp 1: födda jan t.o.m. april Grupp 2: födda maj t.o.m. aug Grupp 3: födda sep t.om. dec 5

Inledning Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates

Moralfilosofi Det Sokrates säger är en beskrivning inte av moralfilosofin i dess helhet utan av den del av moralfilosofin som vi idag skulle kalla normativ etik Många moralfilosofer skulle dock istället fråga Hur bör man handla? Frågor om hur man bör leva/handla är värdefrågor. Och som vi skall se längre fram så ger olika normativa etiska teorier olika svar på dessa frågor 7

Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss OBS! Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad är moralens natur? 2. Vad kräver den av oss? 8

Frågan om moralens natur behandlas inom den delen av moralfilosofin som kallas metaetik Frågan om vad moralen kräver av oss kan i sin tur delas upp i två delfrågor: 1. Vad kräver moralen av oss generellt sett? (normativ etik) 2. Vad kräver moralen av oss med avseende på ett eller annat specifikt, konkret område (tillämpad etik) 9

Moralfilosofins tre delar: (huvudsakligen:) 1. Metaetik - Bergström 2. Normativ etik - Rachels 3. Tillämpad etik - Singer 10

Normativ etik (etisk teori) Exempel på frågor: Hur bör man leva/handla (moraliskt sett)? Vilken/vilka generella moraliska principer bör man följa? Är vad som spelar roll inom etiken främst att göra folk lyckliga? Eller att vara en god människa? Eller att respektera andra personer? Svar på sådana frågor är (generella) värderingar 11

Tillämpad etik Exempel på frågor: Är det moraliskt fel att äta kött? Kan abort vara moraliskt rättfärdigat? Bör vi acceptera eutanasi? Kan det vara rätt att bryta mot lagen? Tillämpning av etiska teorier på konkreta problem. Svar på sådana frågor är också värderingar 12

Metaetik Exempel på frågor: Kan moraliska värderingar vara sanna? Kan man ha kunskap i moraliska frågor? Om ja, hur får vi sådan kunskap? Vad betyder ord som rätt, fel, bör, god, etc. (när de används i moraliska sammanhang)? Dessa frågor handlar om värderingar, men svar på dem är inte värderingar 13

Till skillnad från den normativa (och tillämpade) etiken så är metaetiken inte normativ ( Normativ = värderande) Man kan säga att normativa etiska teorier är teorier i moral medan metaetiska teorier är teorier om moral En normativ etisk teori talar om vad som är rätt och fel medan metaetiken handlar om vad rätt och fel är 14

Värdeteori Metaetiken kan sägas vara en del av ett vidare fält som kallas värdeteori Medan metaetiken handlar om specifikt moraliska värden och värderingar (samt normer) Så handlar värdeteori om värden och värderingar generellt sett (moraliska, estetiska, politiska, vetenskapliga, etc.) 15

Empirisk värdeforskning I värdeteorin studeras normer, värden och värderingar från en filosofisk synvinkel Normer och värderingar studeras dock inte bara inom filosofin utan också inom en rad vetenskaper, t.ex. antropologi, sociologi, samhällsvetenskap, historia, etc. Sådan empirisk värdeforskning är inte en del av värdeteorin, men vissa resultat från sådan forskning kan vara av filosofiskt intresse 16

Något förenklat kan man säga såhär: Inom empirisk värdeforskning intresserar man sig för vilka värderingar folk faktiskt har Inom värdeteori (inklusive metaetik) intresserar man sig för vad värderingar är Inom normativ värdefilosofi (inklusive normativ teori & tillämpad etik) så intresserar man sig för vilka värderingar som är sanna eller korrekta 17

En empirisk observation som kan vara av filosofisk relevans är att de värderingar folk faktiskt har tycks variera från ett samhälle till ett annat från en kultur till en annan och från en historisk epok till en annan Även inom ett och samma samhälle kan olika grupper och individer omfatta olika värderingar 18

Det man inom en kultur, grupp, samhälle, tidsepok, etc. anser vara moraliskt rätt och riktigt kan te sig fullkomligt motbjudande för de som lever inom en annan kultur, grupp, tid, etc. Ex. 1. Hanteringen av de döda 2. Behandling av gamla, sjuka och spädbarn (infanticid) 19

Det empiriska faktum att det råder olika värderingar och moralkoder i olika samhällen, kulturer, tidsepoker, etc. har ibland använts som ett argument för att värderingar inte kan vara sanna i objektiv mening Objektiv = (ungefär) oberoende av våra uppfattningar, känslor, attityder Men är detta ett bra argument? 20

Argumentet om kulturella skillnader Specifik version: Premiss: Eskimåerna ser inget fel med infanticid, medan vi Européer anser detta vara fel Slutsats: Därför är infanticid vare sig (objektivt) rätt eller fel Generell version: Premiss: Olika kulturer (etc.) har olika moralkoder Slutsats: Därför finns det ingen (objektiv) sanning i moraliska frågor 21

Dessa argument är ogiltiga. Även om premissen är sann så kan slutsatsen ändå vara falsk Av det blotta faktum att vi tycker olika följer det inte logiskt att det inte finns någon objektiv sanning i frågan Jämför med följande: I vissa samhällen har man ansett att jorden är platt, men i andra att den är rund. Det följer knappast från detta att det inte finns någon objektiv sanning i denna fråga! 22

Längre fram skall vi titta på ett annat argument för en liknande slutsats som också tar sin utgångspunkt i observationen att det råder olika värderingar i olika samhällen, kulturer etc. Vi frågar oss då: Vad är den bästa förklaringen till att vi har olika värderingar? Är det (1) att det finns en objektiv sanning i värdefrågor som bara vissa kulturer har upptäckt? Eller (2) att det är våra olika levnadsförhållanden och livsvillkor som format våra värderingar? 23

Men hur omfattande är oenigheten gällande värderingar mellan olika samhällen, kulturer (etc.)? Både Bergström och Rachels påpekar att skillnaderna nog är mindre än de först verkar Det finns värderingar som delas av alla samhällen, kulturer (etc.) 24

Rachels menar vidare att det finns vissa moralregler som alla samhällen måste ha gemensamt eftersom dessa regler är nödvändiga för att ett samhälle ska kunna existera Ex. sanningsenlighet, förbud av dödande 25

Den oenighet som råder mellan t.ex. oss och eskimåerna angående infanticid kan verka stor. Men kanske är denna oenighet bara ytlig? Vi måste fråga oss varför vi är oeniga Beror det på att vi har olika grundläggande värderingar eller beror det snarare på att våra gemensamma värderingar ger olika utslag under olika levnadsvillkor? 26

Som Rachels påpekar så utövar eskimåerna infanticid inte för att de saknar respekt för människolivet eller för att de inte anser att barn bör beskyddas utan för att de lever under mycket hårda förhållanden De är nomader; de ammar länge; det är ofta brist på mat; och de har inte alltid haft tillgång till preventivmedel, etc. Man bedrev selektiv infanticid för att man var tvungen till det (och vi skulle göra likadant!) 27

Fundamental oenighet? Den oenighet som beror på skillnader i levnadsvillkor räknas som icke-fundamental Fundamental oenighet skulle råda mellan två parter när det inte finns någon mer grundläggande värdering som de båda har gemensamt Oenigheter kan också vara icke-fundamentala i det att de beror på olika åsikter i sakfrågor 28

Två typer av åsikter: Åsikter i sakfrågor: Åsikter om hur verkligheten är; om att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt. Åsikter av detta slag är inte värderingar Exempel: Åsikter i värdefrågor: Åsikter om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre, rätt/fel, vackert/fult och om hur vi bör handla i olika situationer. Åsikter av detta slag är värderingar Exempel: - Det förekommer mycket lidande i världen - Kungshuset ligger i Lund - Gud existerar - Freuds teori är sann - Det vore bättre om alla var lyckliga - Kunskap har ett egenvärde - Kungshuset bör bevaras - Prostitution är fel 29

Två personer kan t.ex. ha olika åsikter i värdefrågan om huruvida vi bör tillåta genmodifierade grödor eller inte Men om denna oenighet kan förklaras helt och hållet i termer av att de har olika åsikter i sakfrågor så är oenigheten i värdefrågan inte fundamental Detta eftersom oenigheten då inte handlar om att de har olika grundläggande värderingar. (Båda kan t.o.m. vara anhängare av samma etiska teori.) 30

Fundera! 31 1. Karin tror att homosexualitet är en synd 2. Det är omoraliskt att ljuga 3. Inom Islam anses det vara fel att äta fläskkött 4. Evolutionsläran är sann 5. Rockmusik är bättre än Eurotechno Vilka av dessa satser ger uttryck för värderingar? Vilka kan testas empiriskt? Vilka tror du vi skulle vara mest oeniga om? Varför?

Oenighet förekommer alltså både i värdefrågor och i sakfrågor Är oenigheten generellt sett större i värdefrågor än i sakfrågor? Vad tror du? Som vi skall se längre fram: Att det råder större oenighet i värdefrågor är en premiss i ett argument för den värdeteoretiska tesen att värdeomdömen ger uttryck för känslor och inställningar (inte föreställningar) 32

Bergström påpekar att när det gäller våra åsikter i sakfrågor, så finns det - åtminstone ibland - relativt väletablerade metoder för att avgöra vad som är sant och vad som är falskt, metoder som används inom olika vetenskaper Men hur är det i värdefrågor? Kan man bevisa eller rättfärdiga värderingar? Om ja, hur då? Detta är också exempel på värdeteoretiska frågor 33

Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt Kan man dra några moralfilosofiska slutsatser av empiriska observationer? 1. Kan man dra några normativa slutsatser? 2. Kan man dra några värdeteoretiska slutsatser? 34

Både Bergström och Rachels är tydliga med att empiriska undersökningar av folks faktiska värderingar inte kan visa något alls om vilka värderingar som är sanna eller korrekta Även om alla skulle omfatta en viss värdering så följer det inte logiskt att denna värdering är sann eller riktig! Likadant, även om alla eftersträvar lycka så följer det inte logiskt att lycka är eftersträvansvärt 35

Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om kapitel 1 i Bergström samt kapitel 2 i Rachels Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 1 i Rachels Läs gärna dessa kapitel till nästa gång! 36