QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström: Docent i hälsoekonomi, Karolinska Institutet Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off metoden och dess brister Emelie Heintz: Hälsoekonom, SBU (Linköpings universitet) Lycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter Fredric Jacobsson: HSA, Linköpings universitet 1
QALY Bakgrund och nuläge Lars Bernfort Institutionen för medicin och hälsa Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys
Karnofsky index Physical ability Percent Normal health 100 % Minor symptoms 90 % Normal activity with some 80 % effort Unable to carry on normal activity but able to care for oneself 70 % Requires occasional help with personal needs 60 % Disabled 50 % Requires considerable assistance and medical care 40 % Severely disabled, in hospital 30 % Very sick, active support 20 % needed Moribund 10 % Death 0 % Begynnelsen Karnofsky index (1949): utgångspunkt i fysiska funktionsnedsättningar ett tidigt försök att dela upp livslängd och livskvalitet Klarman et al. (1968): studie om njursvikt resonemang om nedsatt livskvalitet till följd av dialys (jämfört med lyckad transplantation) Torrance (1970): the generalized costeffectiveness analysis Drummond et al. (1981): cost-utility analysis 3
QALY-ansatsen Grundad i expected utility teorin QALY-vikter skulle representera preferensbaserad nytta Ställer krav på att vissa villkor är uppfyllda - ömsesidigt nyttooberoende - konstant proportionell trade-off - riskneutralitet över levnadsår Metoder som används (och använts) för att mäta QALY-vikter anses generellt inte uppfylla dessa villkor Som QALY-ansatsen tillämpas är det inte nytta som mäts Extra-welfarism (Culyer 1989) annat än nytta vägs in i den sociala välfärdsfunktionen (Paretoprincipen ej allenarådande ledstjärna) 4
Metoder för mätning av QALY-vikter Direkta metoder: valsituationer som ska avslöja respondenters preferenser för hälsotillstånd ger QALY-vikt mellan 0 och 1 - Time trade-off (TTO) - Standard gamble (SG) (Visual analogue scale (VAS)) Indirekta metoder: livskvalitetsinstrument (profiler) som via tariffer översätts till QALY-vikter - EuroQol-5D (EQ-5D) - SF-36 (SF-6D) - Health Utilities Index III (HUI III) Vanligast på senare år: EQ-5D med brittisk tariff 5
Vad mäter man egentligen? Nytta? Hälsa? Livskvalitet? Riskaversion? Hälsoförändringar? Som man frågar får man svar olika metoder ger olika svar och är inte med varandra utbytbara Resultatet (ICER) av en utvärdering är beroende av vilken metod som använts för att mäta QALY-vikter För att resultat (ICERs) av olika utvärderingar ska kunna jämföras måste samma metod ha använts Det vore önskvärt att en och samma metod används genomgående Vad mäts egentligen med den vanligt använda EQ-5D + brittisk tariff? 6
Vad mäts med EQ-5D? Hälso-/livskvalitetsprofil utifrån 5 dimensioner i 3 nivåer Brittisk tariff: ett urval av de 243 möjliga profilerna värderades av ett urval ur populationen Profiler värderades med TTO- och VAS-frågor vilket gav den funktion som används för översättning till QALY-vikter Alltså: tariffen baserad på (huvudsakligen) ex ante värderingar av hälsotillstånd enligt den grova indelning som EQ-5D ger 7
Problem/frågetecken i relation till EQ-5D EQ-5D är i sig ett grovt instrument (variant med 5 nivåer på gång) EQ-5D + brittisk tariff har tydlig takeffekt okänslig för små hälsoeffekter i den övre delen av skalan (nästan inga tillstånd mellan 0,9 och 1) Tariffen ger relativt många tillstånd med negativa QALY-vikter Vem ska värdera hälsotillstånd patienter eller allmänhet? Värdering enligt den brittiska tariffen är allmänhetens Så, vad betyder egentligen de QALY-vikter man får fram? Hur mycket är en QALY enligt detta sätt att mäta värd? Är det vi mäter det mest relevanta för utvärdering av sjukvårdens insatser? Finns alternativa tillvägagångssätt? 8
Slutsatser EQ-5D + brittisk tariff används tämligen slentrianmässigt Vi vet inte riktigt vad det är vi mäter.... åtminstone inte vad en enhet av det vi mäter är värt.. Det vi mäter är relaterat till hälsa/livskvalitet, vilket är bra! Det ÄR bättre att mäta som vi gör än att inte mäta alls! MEN, är dessa egentligen bra argument för att inte försöka utveckla mätning av vårdens effekter? 9
www.liu.se