YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Friskvård hos vårdadministratörer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Friskvård hos vårdadministratörer Examensarbete 35 poäng Författare: Pia Nilsson Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

SAMMANFATTNING Ordet friskvård betyder åtgärder för att förebygga sjukdomar. Jag var intresserad av att se arbetsgivarens syn på friskvård men även vad vårdadministratörerna gjorde för att hålla sig friska. Jag tittade på om och hur arbetsgivaren erbjöd friskvårdspeng och friskvårdstimme. Vad använde vårdadministratören som hade tillgång till friskvårdspeng sin förmån till? Vad gjorde vårdadministratören som hade tillgång till friskvårdstimme på den avsatta tiden för det? Hade vårdadministratören belastningsskador och hade vårdadministratören tillgång till ergonomiska hjälpmedel? Syftet med mitt arbete var att kartlägga hur friskvårdsarbetet såg ut på olika arbetsplatser runt om i länet. Skiljde sig arbetssituationen från arbetsgivare till arbetsgivare när det gällde synen på friskvård? Metoden jag valde var en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 32 vårdadministratörer. I undersökningsgruppen fanns vårdadministratörer från företagshälsovård, vårdcentraler och sjukhus, anställda av landsting eller privat arbetsgivare. Undersökningsgruppen var yrkesverksam i Värmland. Vad jag fann var att många vårdadministratörer utövade någon form av friskvård på sin fritid. Vanliga aktiviteter var promenader och gym. Merparten av arbetsgivarna i länet erbjöd friskvårdsbidrag dock varierar summan en del på hur mycket som erbjuds. Några arbetsgivare erbjöd också friskvårdstimme, jag fann också att det fanns en önskan hos vårdadministratörerna att friskvårdstimme skulle erbjudas till dem som inte har det. Den del av kroppen som undersökningsgruppen uppgav att den gav mest besvär var nacken. De flesta vårdadministratörerna uppgav att de hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel och det vanligaste var höj- och sänkbart skrivbord och rollermouse/mousetrapper. Det förekom även kombinationer av hjälpmedel i svaren.

FÖRORD Mitt examensarbete handlar om friskvård och ergonomi hos vårdadministratörer. Detta examensarbete har gett mig en djupare insikt i hur synen på friskvård kan skilja sig från arbetsgivare till arbetsgivare. Examensarbetet har också gett mig insikten att det ligger lika mycket ansvar på arbetsgivaren som det ligger på mig som arbetstagare när det gäller friskvård och ergonomi. Tack till de vårdadministratörer som svarat på min enkätundersökning, utan era svar hade inte detta examensarbete varit möjligt. Ett stort tack till Anna-Karin Wiklander och Anna Nilsson som korrekturläst och bidragit med synpunkter för att förbättra min uppsats. Jag vill speciellt tacka min handledare Doris Karlsson, Yrkeshögskolan i Kristinehamn, för all din hjälp och stöttning, utan din hjälp hade resultatet inte blivit lika bra. Tack! Pia Nilsson Vårdadministratörsstuderande, Yrkeshögskolan i Kristinehamn safflepia@hotmail.com

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 SYFTE... 4 METOD... 5 Undersökningsgruppen... 5 Enkätundersökning... 5 RESULTAT... 7 UNDERSÖKNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 7 Motionerar vårdadministratörerna på fritiden?... 7 Erbjuder arbetsgivarna friskvårdspeng och eller friskvårdstimme?... 8 Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer?... 10 Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket?... 11 Övriga synpunkter på undersökningen.... 12 Slutsats... 14 DISKUSSION... 15 METODDISKUSSION... 16 RESULTATDISKUSSION... 17 Motionerar vårdadministratörerna på fritiden?... 17 Erbjuder arbetsgivarna friskvårdsbidrag och eller friskvårdstimme?... 18 Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer?... 19 Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket?... 20 Diskussion kring övriga synpunkter... 21 SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 22 KÄLLFÖRTECKNING... 23 BILAGOR 1-3

INLEDNING Nu när det är dags för oss studenter att söka arbete kan det vara av intresse hur friskvårdsarbetet på de olika arbetsplatserna ser ut. Det kan vara intressant att titta på hur den presumtiva arbetsgivaren ser på vår hållbarhet i yrket. Kanske är det så att synen på friskvårdsarbetet kan vara värt att lägga in som en variabel när vi söker jobb, inte bara hur mycket lön vi erbjuds. Jag är nyfiken på hur vårdadministratörerna själva gör för att hålla sig friska och vilken hjälp vårdadministratören kan få av sin arbetsgivare. Enligt min mening har arbetstagaren och arbetsgivaren lika stort ansvar när det gäller friskvård och ergonomi. Det är därför intressant att se vad som administratörerna själva gör och vad som erbjuds från arbetsgivarens sida. Jag tror att både arbetstagare och arbetsgivare har att vinna på att det satsas på friskvård och ergonomi från båda parter. BAKGRUND Friskvård Ordet friskvård betyder enligt ne.se åtgärder för att förebygga sjukdomar. 1 Med friskvård menas den egna aktiva insatsen som människan gör i syfte för att må bra. 2 Det kan innebära att individen skapar bra kostvanor, slutar röka, sover tillräckligt mycket, motionerar regelbundet, minskar intaget av alkohol och stressar mindre. Enligt idrottspedagog Lisbet Olofsson lönar sig friskvård på jobbet. 3 En satsad krona på friskvård kan ge mellan tre och åtta kronor tillbaka genom högre effektivitet och minskad sjukskrivning. Hon tror inte att det hjälper alla arbetstagare att arbetsgivaren ger den anställde ett gymkort utan Lisbet menar att friskvården måste anpassas till individen. Det som är viktigt är att individen hittar en aktivitet som han eller hon tycker är rolig. Lisbet säger vidare att bra 1 ne.se, 2015 (a) 2 Ibid, (b) 3 naturvetarna.se, 2012 1

kondition inte är en universallösning. Friskvård kan liknas vid ett bord med fyra ben, där benen står för att individen mår bra mentalt, har en sund kosthållning, träning och har en meningsfull fritid. Dessa fyra ben ska ha balans för att individen ska fungera bra. Eftersom minneskapaciteten och koncentrationsförmågan ökar och den anställde blir mer stresstålig är det bra att satsa på friskvård. 4 Några exempel på hur ett företag kan satsa på sin personal är: Ergonomi Frukt på jobbet Hälsocoachning Egna motionsanläggningar För att få in friskvård i sin vardag kan arbetstagaren kliva av bussen en hållplats tidigare, ta trapporna istället för hissen eller cykla till jobbet. 5 När du gör dessa små förändringar börjar kroppen att bygga upp kondition och muskler. Friskvårdstimme Med begreppet friskvårdstimme menas att arbetstagare, under en timme i veckan, kan utöva någon form av hälsofrämjande aktivitet på arbetstid. 6 Arbetstagaren ska lägga sin friskvårdstimme i sin ordinarie arbetstid och många arbetsgivare vill att den förläggs i samband med en rast. På Karolinska Institutet vill arbetsgivaren att aktiviteten ska vara en aktiv paus under arbetstiden och att chefen har gett sitt medgivande. 7 4 friskvård.se, 2014 (a) 5 netdoctor.se, 2007 6 gotland.se, 2010 7 internwebben.ki.se, 2014 2

På Tillsynsutveckling i Västs internetsida (projekt mellan 55 kommuner och Länsstyrelsen Västra Götalands och Halland) hittar jag några andra exempel på vad arbetstagarna har gjort på sin friskvårdstimme. 8 Arbetsgruppen där provade bland annat körsång, fågelskådning, bowling och tennis. Anledningen till att de väljer att ha friskvårdstimme är att öka gemenskapen och att den anställde ska få prova på en ny form av aktivitet och motion. Friskvårdspeng Arbetstagaren kan av arbetsgivaren erbjudas frisvårdspeng. 9 Friskvårdspengen är en personalförmån som ska användas till friskvård och annan motionsform av mindre värde och enklare slag. Definitionen av mindre värde är inte fastställt som summa men skatteverket säger att för att räknas som mindre slag bör inte kostnaden för friskvårdsaktiviteten överstiga 1000 per tillfälle. Om arbetstagaren får tillgång till friskvårdspeng eller inte är helt upp till arbetsgivaren. 10 Det finns heller inte en speciell summa som arbetsgivaren måste bidra med. Summan på friskvårdspengen som arbetsgivaren erbjuder kan variera från ingenting och uppåt, dock är det bara upp till ett visst belopp som är skattefritt för arbetsgivaren. Förmånen, det vill säga friskvårdspengen, måste också rikta sig till alla anställda. Några exempel som arbetstagaren kan använda friskvårdspengen till är: 11 Bowling Gym och gymnastik Massage Simning Zonterapi Stresshantering Skrattgympa 8 projektwebbar.lansstyrelsen.se, n.d. 9 skatteverket.se, n.d. 10 friskvard.se, 2014 (b) 11 ibid 3

Listan kan göras lång på hälsofrämjande fysiska aktiviteter som arbetstagaren kan använda friskvårdspengen till. Det finns dock sporter som inte ingår i friskvårdspengen för att de helt enkelt faller utanför ramen för mindre värde och enklare slag. Här följer några exempel: Ridning och hästhoppning Golf Personlig tränare Redskap för träning och motion SYFTE Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur friskvårdsarbetet ser ut på olika arbetsplatser runt om i länet. Min tanke är att titta på om det skiljer sig från arbetsgivare till arbetsgivare när det gäller synen på friskvård. Jag är också nyfiken på vilka belastningsskador som är vanliga inom yrket och om arbetsgivaren tillhandahåller ergonomiska hjälpmedel. Frågeställningen gäller naturligtvis åt andra hållet också. Vad gör vi vårdadministratörer för att hålla oss friska och hålla längre? Motionerar vi och använder vi de ergonomiska hjälpmedel som eventuellt tillhandahålls? Mina frågeställningar är: Motionerar vårdadministratörerna på fritiden? Erbjuder arbetsgivarna friskvårdsbidrag och eller friskvårdstimme? Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer? Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket? 4

METOD Undersökningsgruppen Den grupp som jag valde att fokusera på är gruppen vårdadministratörer som är yrkesverksamma i dag. För att slumpa fram kandidater till undersökningen tog jag fram listor på företagshälsovård, vårdcentraler, mottagningar och avdelningar i Värmlands län. Jag kastade tärning för att slumpa fram 32 personer till min enkätundersökning. Vårdadministratörerna kommer både från öppen- och slutenvården och jag har inkluderat både privata och offentliga aktörer i Värmlands län. Samtliga deltagande i undersökningen fick ett telefonsamtal där jag frågade vederbörande om vederbörande kan tänka sig att delta i min undersökning om friskvård hos vårdadministratörer samt information om examensarbetet. De 32 vårdadministratörer som valde att delta fick ett missivbrev som innehöll en länk till enkäten per e-post till den mejladress som de uppgav i telefonsamtalet. Deltagarna i enkätundersökningen garanterades anonymitet och att uppgifterna endast ska användas i studiesyfte. Se bilaga 1. Enkätundersökning Den metod jag valde att använda för att få svar på mina frågor var enkätundersökning. Det verktyg jag använde mig av var den elektroniska enkäten från Fluidsurvey.se. Främst för att det var ett lättarbetat verktyg där det var enkelt att skicka ut länken och sedan en påminnelse när tiden för undersökningen gått ut. Enkäten bestod av 18 frågor som berörde frågor om friskvård från arbetstagarens sida, arbetsgivarens sida samt frågor om ergonomi och belastningsskador. Se bilaga 2. Innan jag skickade ut min enkätundersökning testade jag den på några av mina klasskamrater som lämnade synpunkter på förbättringar och korrekturläste. 5

Vårdadministratörerna fick efter telefonsamtal från mig ett mejl till den mejladress som de uppgav när de godkände sitt deltagande i enkäten. Mejlet innehöll ett missivbrev med en länk till enkäten. Missivbrevet talade om vad mitt arbete gick ut på, vilka frågor som jag utgått från och när jag senast ville ha svar på enkäten. Mina kontaktuppgifter bifogades i missivbrevet om någon av deltagarna i undersökningen hade några ytterligare frågor angående mitt arbete. Se bilaga 1. När svarstiden för enkäten gått ut och jag fortfarande saknade några svar, skickades en påminnelse ut till alla vårdadministratörer i undersökningsgruppen. Eftersom min undersökning var helt anonym, även för mig, skickades påminnelsebrevet till alla deltagare i undersökningsgruppen. I påminnelsebrevet stod att påminnelsen gick ut till alla svaranden, eftersom jag på grund av anonymiteten inte kunde se vilka som svarat eller inte. De vårdadministratörer som inte svarat på enkäten ombads svara på den bifogade länken till enkätundersökningen och när jag senast önskade vårdadministratörernas svar. Påminnelsebrevet innehöll även mina kontaktuppgifter om deltagaren i undersökningen ville komma i kontakt med mig. Se bilaga 3. 6

RESULTAT UNDERSÖKNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING Undersökningsgruppen bestod av 32 vårdadministratörer från Värmlands län, inget bortfall. Alla vårdadministratörer i undersökningsgruppen var kvinnor. 60- år 6 Åldersfördelning i undersökningsgruppen 20-29 år 4 50-59 år 8 30-39 år 6 N=32 40-49 år 8 Av de 32 vårdadministratörerna som svarade på enkäten var 29 personer anställda av landstinget och tre personer var anställda av privata arbetsgivare. I undersökningsgruppen uppgav elva deltagare att deras anställningstid var mellan 0 5 år, vilket motsvarade 35 procent av den totala gruppen. De tre som arbetat längst tid inom yrket uppgav att de arbetat 41 år eller mer. Resterande vårdadministratörer var jämt fördelade mellan 5 40 arbetade år inom yrket. Beroende på vilket svarsalternativ deltagaren valde fick hon antingen ytterligare frågor inom området eller ombads att gå vidare till nästa huvudfråga. Motionerar vårdadministratörerna på fritiden? Vårdadministratörerna fick frågan om de motionerade på fritiden. I undersökningsgruppen svarade 78 procent att de motionerade och 22 procent svarade att de inte motionerade på fritiden. Bland de som motionerade var den vanligaste sysselsättningen var promenader, vilket hela 54 procent gjorde. 7

Gym och andra aktiviteter var kom 2:a och 3:a. De som hade valt svarsalternativet annat uppgav att de cyklade, cyklade och promenerade och motionerade på crosstrainer. Vilken motionsform utövar vårdadministratören på sin fritid? Löpträning; 1 Annat; 3 Gym; 4 Simning; 1 Gruppträning; 1 Yoga; 1 N=25 Promenader; 14 Erbjuder arbetsgivarna friskvårdspeng och eller friskvårdstimme? På frågan om undersökningsgruppens arbetsgivare erbjöd friskvårdspeng svarade 30 vårdadministratörer att arbetsgivaren erbjöd sina anställda friskvårdsbidrag, en vårdadministratör erbjöds inte friskvårdspeng och en vårdadministratör svarade att hon inte visste om hon hade friskvårdspeng. Gruppen som svarade ja fick frågan vilket belopp de erbjöds. 26 vårdadministratörer svarade att de fick 1200 kr, en vårdadministratör uppgav 1100 kr, en vårdadministratör uppgav 1300 kr, en vårdadministratör uppgav 3000 och en vårdadministratör uppgav att hon erbjöds 5000 kr. Vårdadministratörerna som erbjöds friskvårdspeng (30 st.) fick frågan om de använde sig av friskvårdspengen. I vårdadministratörsgruppen uppgav 19 deltagare att de använde sig av friskvårdspengen och elva deltagare uppgav att de inte använde friskvårdspengen. 8

Vårdadministratörerna som uppgett att de använde sig av friskvårdspeng fick frågan vad de använde friskvårdspengen till. Vad använder vårdadministratörerna friskvårdspengen till? Annat, specificera 2 Massage 9 Gruppträning 1 Jympa 2 Simning 1 Gym 4 N=19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal I svarsalternativet annat fann jag att vårdadministratörerna använt friskvårdspengen till profylaxkurs och vattengympa. Alla vårdadministratörer i undersökningsgruppen fick frågan om de erbjöds friskvårdstimme. Merparten (19 st.) svarade att de inte erbjudits friskvårdstimme. Fem vårdadministratörer visste inte om de har erbjudits och åtta vårdadministratörer svarar att de erbjöds friskvårdstimme på arbetsplatsen. De 8 vårdadministratörer som erbjöds friskvårdstimme fick frågan vad de gjorde på sin friskvårdstimme. Fyra vårdadministratörer svarade att de gick på promenad och en vårdadministratör kombinerade promenader och gym. En vårdadministratör hade bara 30 minuter och använde den halvtimmen till gym. En vårdadministratör hade 30 minuter som kunde kombineras med lunch och på så vis fick deltagaren 1,5 timme som kunde utnyttjas till promenader och gym. Administratören hade också möjlighet att förlägga friskvårdstimmen i början eller slutet på dagen. En vårdadministratör hade tillgång till friskvårdstimme men svarade att hon inte utnyttjar den. 9

Antal Gruppen som svarat att de inte hade tillgång till friskvårdstimme från sin arbetsgivare (19 st.) och gruppen som inte visste om de har tillgång till friskvårdstimme från arbetsgivaren (5 st.) fick frågan om de skulle vilja ha friskvårdtimma. I undersökningsgruppen svarade 18 vårdadministratörer att de skulle vilja ha tillgång till det och en vårdadministratör svarade nej på frågan. 5 personer valde att inte svara på frågan. Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer? Alla vårdadministratörer i undersökningsgruppen fick frågan om de trodde att det var vanligt med värk och belastningsskador hos kollegorna. Av deltagarna i undersökningsgruppen svarade 27 personer att de trodde att det var vanligt förekommande. Två personer svarade nej och två personer svarade att de inte visste. En person valde att inte besvara frågan. 20 18 16 14 Har du värk i kroppen eller belastningsskada? 18 14 12 10 8 6 4 2 0 N=32 Ja Nej Vidare fick vårdadministratörerna frågan om de hade värk i kroppen eller någon belastningsskada. I vårdadministratörsguppen svarade 18 vårdadministratörer att de hade värk i kroppen eller belastningsskada och 14 vårdadministratörers svarade nej på frågan. 10

Antal 14 12 Vilken kroppsdel ger dig störst besvär? 12 10 8 6 4 4 2 1 1 0 N=18 Rygg Handled Nacke Annat Gruppen som uppgett att de hade värk i kroppen eller belastningsskada (18 st.) fick frågan vilken kroppsdel som ger störst besvär. I den gruppen var det 12 vårdadministratörer som uppgav att de hade besvär från nacken. En vårdadministratör uppgav besvär från ryggen och en vårdadministratör uppgav handleden. I svarsalternativet annat (4 st.) framkom även besvär från axlar, knä, artrosfingrar och armar. Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket? Vårdadministratörerna fick frågan om de hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel. Om vårdadministratören hade tillgång till fler hjälpmedel ombads vårdadministratören att välja det hjälpmedel som hon eller han ansåg var viktigast för sitt arbete. I undersökningsgruppen svarade 30 vårdadministratörer att de hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel. En person uppgav att hon inte hade tillgång till hjälpmedel och en person svarade att hon inte visste om hon hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel. 11

Antal De 30 vårdadministratörer som svarat att de hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel fick frågan vilket hjälpmedel de hade tillgång till. Vilket ergonomiskt hjälpmedel är viktigast för ditt arbete? 15 13 14 10 5 0 0 3 0 1 N=30 Höj- och sänkbart skrivbord Pausprogram Annat Mousetrapper ellr rollermouse Handreglage De två vanligaste hjälpmedlen var höj- och sänkbart skrivbord (13 st.) och mousetrapper eller rollermouse (14 st.). Under svarsalternativet annat (3 st.) återfanns hjälpmedel som underarmsstöd, delbart tangentbord och kombinationen ståmatta, höj- och sänkbart skrivbord och mousetrapper. Ingen av deltagarna uppgav pausprogram eller handreglage som det viktigaste ergonomiska hjälpmedlet för arbetet Övriga synpunkter på undersökningen. En person tyckte att det var bra att ta upp dessa aspekter på vårdadministratörens jobb. Vårdadministratören trodde att friskvården ofta glömdes bort och tyckte att det inte bara hjälpte med ergonomiska hjälpmedel. En annan deltagare i undersökningsgruppen visste att vissa sekreterare får ont, blev stela i nacken och mellan skulderbladen och att detta troligen berodde på statiskt arbete. Samma person trodde att sekreterarna i dag oftast har ett avslappnat arbetssätt vid sina datorer vilket deltagaren tyckte var positivt. Vårdadministratören trodde att sekreterarna varierade sig genom att sitta och stå på sin arbetsplats. Hon tyckte också att trivsel var en viktig ingrediens i hur vårdadministratörerna mådde både fysiskt och psykiskt, kanske det viktigaste av allt. 12

En vårdadministratör uttryckte att det var bra om man redan på utbildningen tänkte på och informerade om vikten av motion. Vårdaministratören tyckte också att det var viktigt att vårdadministratören använder de ergonomiska hjälpmedel som finns. En deltagare i undersökningsgruppen skulle kunna tänka sig några frågor i enkäten om vårdadministratören ansåg att besvären är arbetsrelaterade eller inte. Samma person ville också ha en fråga om vårdadministratören hade tillgång till företagshälsovård och om vårdadministratören kunde få hjälp av en ergonom vad gäller arbetsstationens utformning. En vårdadministratör ville ha frågor omvarför vårdadministratören inte använder friskvårdspengen. Vårdadministratörerna kanske inte kan motionera på vanligt sätt, beroende på kronisk skjukdom eller annat och efterlyste frågor angående detta. Vårdadmininstratören ville ha ytterligare frågor för att få undersökningen mer utförlig. Några vårdadministratörer trodde att de klarat sig från värk för att de haft varierande arbetsuppgifter och tyckte att det var viktigt att ändra ställning under dagen. En av dessa nämnde också att friskvårdsarbetet över tid har förändrats så att det blivit besvärligt att få tillgång till t.ex. massage i anslutning till arbetstid. Vårdadministratören nämnde också stress i samband med hög arbetsbelastning och omorganisationer vilket hade lett till högt blodtryck och huvudvärk för några av vårdadministratörer på personens arbetsplats. Samma vårdadministratör uppgav att de skulle få tillgång till höjoch sänkbara skrivbord så vårdadministratören kunde variera sin arbetsställning. Slutligen uttryckte en vårdadministratör att det var av stor betydelse att vi tänkte oss för hur vi arbetar och att det görs på ett ergonomiskt sätt utifrån de förutsättningar som finns. 13

Slutsats Merparten av vårdadministratörerna svarade att de motionerade på fritiden. De flesta av deltagarna i undersökningen hade tillgång till friskvårdsbidrag men inte alla använde det. Ett mindre antal vårdadministratörer hade friskvårdstimme i någon form men ett flertal önskade tillgång till friskvårdstimme blande de som inte hade det. En större del av undersökningsgruppen trodde att kollegorna hade besvär av värk i kroppen eller belastningsskada. Enkäten visade att ungefär hälften av vårdadministratörerna hade någon form av värk i kroppen eller belastningsskada. De flesta deltagare i undersökningen svarade att de hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel. 14

DISKUSSION Friskvård Som vi kunde läsa i bakgrunden sa idrottspedagog Lisbet Olofsson att friskvård kunde jämföras vid ett bord med fyra ben och att dessa fyra ben skulle ha balans för att individen skulle fungera bra. Tyvärr hade jag inga frågor som täckte den vinklingen på friskvården men jag tror att hon har rätt i det hon påstår. Friskvården är mångfasetterad och det är många faktorer som spelar in. Några vårdadministratörer uppgav att de cyklade till och från arbetet som en del i sin friskvårdstimme och detta är en av några enkla saker som vårdadministratören kan göra för att få in friskvård i sin vardag. Friskvårdstimme En arbetstagare kan erbjudas friskvård på arbetstid, så kallad friskvårdstimme. Den kan utformas på olika sätt, som till exempel kan vara en timme på arbetstid, i samband men rast eller i samband med arbetsdagens början eller slut. Tillsynsutveckling i Väst valde att inte bara motionera utan erbjöd även gruppaktiviteter som körsång och fågelskådning. Jag tycker att det är både kul och intressant att de gjort något som kanske inte är så vanligt. Det hade varit intressant att se om denna typ av friskvårdstimme gett någon ytterligare effekt i gruppen som till exempel social samvaro och förstärkning av vi-känslan. Friskvårdspeng Personalförmånen friskvårdspeng var något som de flesta men inte alla arbetsgivare erbjöd. Det finns heller inget i lagen som säger att arbetsgivaren måste erbjuda det. Något som jag inte hade helt klart för mig var att mottagare av förmånen inte kunde använda den till exempelvis ridning. Ridning kan vara en kostsam sport och faller därför utanför ramen för mindre värde och enklare slag. 15

METODDISKUSSION Jag bestämde mig för att använda mig av en webbaserad enkät som skickades ut till vårdadministratörerna i ett mejl med en länk till enkäten. Valet av enkätverktyg föll på Fluidsurveys.se som hade ett verktyg som tillät upp till 20 frågor och hade en snygg sammanställning. Tyvärr kunde jag i det verktyget inte se vem som svarat varför jag fick skicka ut påminnelser till alla 32 när det var dags för det. För att få 32 vårdadministratörer som ville svara på min enkät tog jag fram listor på företagshälsovård, vårdcentraler, mottagningar och avdelningar runt om i Värmland från internet och telefonkatalogen. Sedan kastade jag tärning för att få fram vart jag skulle ringa för att prata med vårdadministratörerna i fråga. Processen att ringa runt till vårdadministratörerna var ganska tidskrävande men jag tyckte att det var ett arbete som var väl värt mödan och tiden. Resultatet av rundringningen var att jag fick vårdadministratörer som ville svara på min enkät och visste lite mer om vad mitt arbete handlade om. Det var också roligt att ringa runt till vårdadministratörerna i länet, det blev många roliga och trevliga samtal under de dagar som rundringningen pågick. De vårdadministratörer som ville vara med i min undersökning fick sedan ett mejl med en kort presentation av arbetet och en länk till enkäten. När tiden för enkäten hade gått ut hade jag fått in 26 svar, varför jag skickade ut en påminnelse. Tyvärr var enkäten anonym, även för mig, varför jag fick skicka en påminnelse till alla. Det skulle varit bra om jag på något sätt hade kunnat se vilka som inte svarat för att undvika dubbelutskick. Ganska snart efter utskicket av påminnelsen kom resterande svar in och jag kunde påbörja arbetet att bearbeta svaren. Enkätundersökningen som metod fyllde sin funktion väl och jag tror inte något annat tillvägagångssätt för att samla in information hade varit bättre. 16

RESULTATDISKUSSION Mitt syfte med undersökningen var att se om det finns några skillnader i friskvårds- och ergonomitänkandet bland våra arbetsgivare i länet. Jag var också intresserad av om vårdadministratören själv motionerade och eller använde ergonomiska hjälpmedel för att hålla sig frisk och i sådana fall, vad gjorde de och eller vilka hjälpmedel använde de? Vi ska snart ut i arbetslivet och det kan vara av intresse att se hur arbetsgivarna tänker på friskvård, ergonomi och därmed vår hållbarhet i längden. I mitt tycke är en hög lön bra men inte allt, det är minst lika viktigt att hålla sig frisk och stark. Därför ville jag se om det fanns några skillnader i tänket bland arbetsgivarna. Ges vårdadministratörerna verktyg för att hålla sig friska? Något som är minst lika viktigt är vad vårdadministratören själv gör för att hålla sig frisk. Använder vårdadministratören de verktyg som erbjuds d.v.s. friskvårdspeng, friskvårdstimme eller ergonomiska arbetsredskap? När jag började mitt arbete bestämde jag mig för att utgå från följande frågeställningar: Motionerar vårdadministratörerna på fritiden? Erbjuder arbetsgivarna friskvårdsbidrag och eller friskvårdstimme? Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer? Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket? För att kunna få svar på dessa frågor skapade jag en enkät med 18 frågor rörande dessa områden. Motionerar vårdadministratörerna på fritiden? Min ursprungliga frågeställning var vad gör vårdadministratörerna för att undvika belastningsskador? När jag började sammanställa svaren för denna fråga märkte jag att jag inte riktigt hade ställt frågorna så att det blev ett svar på min ursprungliga frågeställning. Därför ändrade jag frågeställningen till motionerar vårdadministratören på sin fritid. Jag skulle ha formulerat frågorna för avsnittet så att det framgick att det jag söker är vad vårdadministratören gör för att hålla sig frisk och undvika belastningsskador. 17

Några frågor som jag skulle vilja ha ställt är: Tänker du på att variera din arbetsställning, utför du rörliga eller statiska arbetsuppgifter och använder vårdadministratören de tillhandahållna ergonomiska hjälpmedlen. Det hade varit intressant att även få med den synvinkeln på frågan. Även om jag inte fick fram svar på min ursprungliga fråga fick jag ändå svar på att flertalet vårdadministratörer motionerade på fritiden. Den motionsform som hade mest utövare i gruppen var promenader, på andra plats kom gym. När jag jämförde vilken motionsform som vårdadministratörerna uppgav att de utövade på fritiden och vad de använt friskvårdspengen till var det tveklöst gymmet som var den gemensamma nämnaren. Erbjuder arbetsgivarna friskvårdsbidrag och eller friskvårdstimme? Vad jag fann var att arbetsgivarna var medvetna om friskvård och ergonomi. Övervägande delen av arbetsgivarna erbjöd friskvårdspeng, dock varierade beloppet som erbjöds vårdadministratörerna. Jag fann också att inte alla som erbjuds friskvårdspeng utnyttjade den. Lite mer än hälften i undersökningsgruppen som erbjöds friskvårdspeng använde sig av den. Kanske var anledningen att vid dyrare aktiviteter kände vårdadministratören att det var mycket pengar att ligga ute med eftersom de flesta får friskvårdsbidraget mot kvitto. Det är en fråga som jag, med facit i hand, också skulle velat fråga undersökningsgruppen. Av de vårdadministratörer som använde sig av friskvårdsbidraget var det nästan hälften som använde bidraget till massage men även gym var vanligt. De frågor som jag ställde angående friskvårdspeng gav svar på frågorna. Jag hoppas att min undersökning har väckt frågan om friskvårdspeng hos de två vårdadministratörer som inte hade eller visste om de erbjöds friskvårdspeng så att de tar upp frågan med respektive arbetsgivare. När det gäller frågan om friskvårdstimme var det bara ett fåtal som erbjöd detta och i lite olika former. Jag fann en önskan om friskvårdstimme hos merparten av vårdadministratörerna som inte erbjöds friskvårdstimme. 18

Frågorna avseende friskvårdstimme tyckte jag fyllde sin funktion och gav de svar som jag sökte, trots att jag fick ett bortfall på fem vårdadministratörer på frågan om de skulle vilja ha friskvårdstimme. Jag kan visserligen bara spekulera i varför dessa fem vårdadministratörer inte svarade på frågan. Jag tyckte att jag var tydlig men kanske jag skulle ha lagt in någon form av tvingade fält i enkäten så att vederbörande inte kunde gå vidare i enkäten om inte svar på frågan fanns. Det jag fann hos de som hade friskvårdstimme var att utformningen av friskvårdstimmen såg lite olika ut på de olika arbetsplatserna men det gemensamma var att vårdadministratörerna som hade friskvårdstimme använde den till promenader och gym. Några vårdadministratörer la friskvårdstimmen i samband med lunch, början eller slutet av arbetsdagen för att friskvårdstimmen skulle bli lite längre. Eftersom önskan om friskvårdstimme var så pass hög bland deltagarna i undersökningsgruppen hoppas jag att vårdadministratörerna tar upp detta med sina respektive arbetsgivare. Enligt mig främjar friskvårdstimme både hälsan och den sociala samvaron för gruppen. Kanske är det något att ta upp med arbetsgivaren när vårdadministratörerna har sina arbetsplatsträffar. Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer? I denna frågeställning dyker något intressant upp. Merparten av vårdadministratörerna trodde att det var vanligt med värk i kroppen och belastningsskador hos sina kollegor, jag fick dock ett bortfall på frågan. Vad det beror på kan jag inte svara på, kanske inte vårdadministratören ville svara på frågan eller helt enkelt inte hade något svar. När jag frågade vårdadministratörerna om de hade värk i kroppen eller belastningsskador svarade strax över hälften att de hade det. Jag tycker att det är positivt att vårdadministratörerna i undersökningsgruppen inte har så mycket värk i kroppen och belastningsskador som de tror att kollegorna har. Frågorna för denna frågeställning tycker jag fyllde sin funktion och jag fick svar på det jag sökte. 19

Jag frågade vårdadministratörerna med värk i kroppen eller belastningsskador vilken kroppsdel som gav dem mest besvär. I undersökningsgruppen var det nacken som var den kroppsdel som gav vårdadministratören mest besvär i form av värk eller belastningsskada men även rygg, axlar, armar, handled, knä och artrosfingrar framkom bland svaren. Varför vårdadministratören har dessa besvär kan jag bara gissa. Jag tror att det kan ha med statiskt sittande framför datorn utan att göra någon annan arbetsuppgift emellan. En annan idé om varför vårdadministratören hade belastningsskador och värk kan vara att vårdadministratören helt enkelt inte arbetar ergonomiskt riktigt eller att arbetsbelastningen är så hög att vårdadministratören omedvetet spänner sig för att hon eller han är stressad. Det hade varit intressant att ha med en fråga om vad vårdadministratören tror är orsaken till sina besvär. Det skulle också varit intressant att veta om någon av vårdadministratörerna hade en kronisk skada eller sjukdom som gör att vårdadministratören upplever värk eller belastningsskada. Något mer som jag skulle ha frågat de vårdadministratörer med värk i kroppen och belastningsskada är om en ergonom och sjukgymnast hade tittat på vårdadministratörens arbetsstation så att den är anpassad för den enskilde vårdadministratören. Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket? Jag frågade vårdadministratörerna om de hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel. Merparten av deltagarna i undersökningen uppgav att de hade tillgång till sådana hjälpmedel. Detta är något som jag tycker är positivt och jag tycker att det visar att arbetsgivaren är intresserad av att hjälpa till att hålla vårdadministratören fri från belastningsskador. De hjälpmedel som undersökningsgruppen angav som det viktigaste för sitt arbete var höj- och sänkbart skrivbord och mousetrapper eller rollermouse. Dessa hjälpmedel är lättanvända och jag tror att vårdadministratörerna använder mousetrapper eller rollermouse frekvent. Vårdadministratörerna hade också alternativen handreglage till diktaten och pausprogram att välja mellan. 20

Ingen i undersökningsgruppen uppgav dessa alternativ som det viktigaste. Om det beror på att det är svårt att använda dem eller om det helt enkelt är så att ingen i undersökningsgruppen använde sig av det eller inte hade dessa hjälpmedel låter jag vara osagt. Något som jag inte tänkte på att fråga var om vårdadministratörerna använde de ergonomiska redskap som tillhandahölls. Det är en fråga som i efterhand skulle ha varit mycket intressant att ha ett svar på. Jag hoppas också att den vårdadministratör som uppgav att hon inte hade tillgång till ergonomiska hjälpmedel tar upp diskussionen med sin arbetsgivare. Diskussion kring övriga synpunkter Jag fick också några synpunkter om mitt examensarbete. Kommentarerna om mitt examensarbete var både relevanta och intressanta. Vårdadministratörernas kommentarer gav synpunkter både på sådant jag borde tänkt på och positiva kommentarer. Jag tycker att det var kul att vårdadministratörerna tog sig tid för att tycka till och kommentera arbetet. Kommentarerna är till för att föra arbetet framåt och lyfta examensarbetet lite till och även ge tips för framtida examensarbeten i ämnet. Något som jag inte hade tänkt på när jag utformade undersökningen var att de vårdadministratörer som hade en kronisk sjukdom kanske inte kunde motionera som alla andra. Detta är något som jag borde ha haft med i tanken kring utformningen av min undersökning och lagt in en fråga om det i enkäten. En fråga som jag också skulle ha frågat vårdadministratörerna är om de uppfattar sin värk i kroppen eller belastningsskada som arbetsrelaterad eller inte för att få ytterligare substans i mitt examensarbete. En vårdadministratör berättade också hur friskvårdsarbetet förändrats över tid vilket för hennes del gjorde att friskvården blev mindre lättillgänglig. Det vårdadministratören berättade var mycket intressant och jag blev nyfiken på varför det har blivit så. 21

Bland kommentarerna hittade jag att en vårdadministratör nämnde vårt egenansvar genom att tänka oss för hur vi arbetar och att vi gör det på ett ergonomiskt sätt. Jag kan bara hålla med henne i denna kommentar. Jag finner också en kommentar om att det är bra att det redan under utbildningen fokuseras på vikten av motion och ergonomi. Personligen tycker jag att det kan ingå lite mer ergonomi och friskvårdstänk i utbildningen eftersom vårt blivande arbete tenderar att bli statiskt om vi inte tänker till. Jag tycker att det är mycket bra om vårdadministratören ges möjlighet att få sin arbetsstation inställd av en ergonom så att arbetsstationen passar den enskilda vårdadministratören och att vårdadministratören också ges den kunskapen. SAMMANFATTANDE DISKUSSION Syftet med examensarbetet var att se om det fanns några skillnader bland länets arbetsgivare vad gäller friskvårdsarbetet. Jag tycker att jag uppnådde syftet med examensarbetet och jag fann att det fanns skillnader i hur arbetsgivarna tänker kring friskvård om än ganska små skillnader. Frågeställningarna som jag använde för att komma fram till resultatet fungerade väl, dock fick jag ändra på en frågeställning på grund av att mina frågor i enkäten rörande det området inte var tillräckliga. Frågeställningen jag fick ändra på var: Vad gör vårdadministratören för att undvika belastningsskador? Frågorna i enkätundersökningen visade istället på vårdadministratörernas motionsvanor på fritiden varför frågan ändrades till: Motionerar vårdadministratörerna på fritiden? Jag fick svar på mina resterande frågeställningar och svaren var väl anpassade till frågorna. Jag vill också lämna några tips till kommande examensarbeten i ämnet. Glöm inte bort vårdadministratörer med olika kroniska sjukdomar, fråga om de erbjuds företagshälsovård, om en ergonom kommer och tittar på arbetsstationen och om vårdadministratören använder de ergonomiska redskap som tillhandahålls. 22

KÄLLFÖRTECKNING Elektroniska källor friskvard.se, 2014 (a) Friskvård på jobbet Senast uppdaterad: 2014-03-05, hämtad: 2015-04-06 http://xn--friskvrd-f0a.se/friskvard-pa-jobbet/ Sökord: Friskvård på jobbet, klicka in på artikel friskvård på jobbet. friskvard.se, 2014 (b) Friskvårdsbidrag Senast uppdaterad: 2014-10-05, hämtad 2015-03-24 http://xn--friskvrd-f0a.se/friskvardsbidrag Sökord: Vad är friskvårdspeng? gotland.se, 2010 Friskvårdstimme Region Gotland Senast uppdaterad: 2010-11-04, hämtad: 2015-03-31 http://www.gotland.se/53759 Sökord: friskvårdstimme regler naturvetarna.se, 2012 internwebben.ki.se, 2014 Friskvårdstimme Karolinska Institutet Senast uppdaterad: 2014-09-12, hämtad: 2015-03-31 https://internwebben.ki.se/sv/friskvardstimme-ochfriskvardsbidrag Sökord: friskvårdstimme regler Naturvetarna, En satsat krona på friskvård ger fyra tillbaka. Senast uppdaterad: 2012-03-27, hämtad: 2015-04-06 http://www.naturvetarna.se/om-oss/medlemsartiklar/en-krona-pafriskvard-ger-fyra-tillbaka Sökord: Minskar sjukskrivningarna med friskvård? 23

ne.se, 2015 (a) Nationalencyklopedin, friskvård Senast uppdaterad: 2015-04-06, hämtad 2015-04-06 http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/friskvård Sökord: NE+friskvård ne.se, 2015 (b) Nationalencyklopedin, friskvård Senast uppdaterad: 2015-04-06, hämtad 2015-04-06 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/friskvård Sökord: NE+friskvård netdoctor.se, 2007 Varför motionera? Senast uppdaterad: 2007-02-05, hämtad: 201-03-19 http://www.netdoktor.se/traning-kost/artiklar/varfor-motionera/ Sökord: stärker motion musklerna? lansstyrelsen.se, n.d. Friskvård ökar hälsa och prestation i Varberg Tillsynsutveckling i väst Senast uppdaterad: n.d., hämtad: 2015-03-31 http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/tillsynsutvecklingivast/sv/sm art-gjort/pages/friskvard-okar-halsa-varberg.aspx Sökord: friskvårdstimme+aktiviteter skatteverket.se, n.d. Personalförmån, motion och friskvård Senast uppdaterad: n.d., hämtad: 2015-03-24 https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/ personalvardmotionochfriskvardmedexempel.4.7459477810df5bcc dd4800014540.html Sökord: Vad är friskvårdspeng? 24

681 84 Kristinehamn BILAGA1 Hej! Jag heter Pia Nilsson och studerar till vårdadministratör på Yrkeshögskolan i Kristinehamn. Nu läser jag min sista termin och ska göra mitt examensarbete. Jag är intresserad av att se hur friskvården ser ut hos vårdadministratörer. I min kommande rapport kommer jag att utgå från följande frågeställningar: Vad gör vårdadministratörerna för att undvika belastningsskador? Erbjuder arbetsgivarna friskvårdsbidrag och eller friskvårdstimme? Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer? Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket? Jag har slumpmässigt valt ut cirka 30 vårdadministratörer på olika vårdcentraler och sjukhus, både landsting och privata, varav just du är en av dem. Din medverkan är betydelsefull för genomförandet av min uppsats och jag är mycket tacksam för ditt deltagande. Deltagandet är anonymt och resultaten av din medverkan kommer att endast användas i studiesyfte. Enkätundersökningen är naturligtvis frivillig men för att få ett så brett underlag som möjligt är jag tacksam om du tar dig tid att medverka. Vänligen besvara enkäten så snart som möjligt dock senast 2015-02-13. Gå in på denna länk för att besvara enkäten: http://fluidsurveys.se/surveys/pia-nilsson/friskvards-hosvardadministratorer/ Om du har några frågor om undersökningen är du välkommen att kontakta mig Pia Nilsson på telefon 070-625 24 32. Min handledare i examensarbetet kan också svara på frågor och funderingar angående arbetet, Doris Karlsson 0739-77 77 70. Tack för din medverkan! Pia Nilsson Vårdadministratörsstudent

681 84 Kristinehamn Friskvård hos vårdadministratörer Hej! BILAGA2 Jag heter Pia Nilsson och studerar till vårdadministratör på Yrkeshögskolan i Kristinehamn. Nu läser jag min sista termin och ska göra mitt examensarbete. Jag är intresserad av att se hur friskvården ser ut hos vårdadministratörer. I min kommande rapport kommer jag att utgå från dessa frågeställningar: Vad gör vårdadministratörerna för att undvika belastningsskador? Erbjuder arbetsgivarna friskvårdsbidrag och eller friskvårdstimme? Vilka belastningsskador är vanliga hos vårdadministratörer? Vilket ergonomiskt hjälpmedel är vanligast inom yrket? Jag har slumpmässigt valt ut cirka 30 vårdadministratörer på olika vårdcentraler och sjukhus, både landsting och privata, varav just du är en av dem. Din medverkan är betydelsefull för genomförandet av min uppsats och jag är mycket tacksam för ditt deltagande. Deltagandet är anonymt och resultaten av din medverkan kommer att endast användas i studiesyfte. Enkätundersökningen är naturligtvis frivillig men för att få ett så brett underlag som möjligt är jag tacksam om du tar dig tid att medverka. Vänligen besvara enkäten så snart som möjligt dock senast 2015-02-13. Om du har några frågor om undersökningen är du välkommen att kontakta mig Pia Nilsson på telefon 070-625 24 32. Min handledare i examensarbetet kan också svara på frågor och funderingar angående arbetet, Doris Karlsson 0739-77 77 70. Tack för din medverkan Pia Nilsson Vårdadministratörsstudent Fråga 1 Jag är: Kvinna Man Fråga 2 Arbetsgivare Landsting Privat

681 84 Kristinehamn BILAGA2 Fråga 3 Hur gammal är du? 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Fråga 4 Antal år i yrket 0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41- Fråga 5 Erbjuder din arbetsgivare friskvårdspeng? Ja Nej (hoppa till fråga 9) Vet ej (hoppa till fråga 9) Fråga 6 Om du har friskvårdspeng, vilket belopp får du?

681 84 Kristinehamn BILAGA2 Fråga 7 Använder du dig av friskvårdspengen? Ja Nej (fortsätt till fråga 9) Fråga 8 Vad använder du friskvårdspengen till? (endast ett alternativ är möjligt, välj det du gör mest) Gym Simning Jympa Gruppträning Yoga Fotboll Karate Massage Annat, vänligen specificera... Fråga 9 Erbjuder din arbetsgivare friskvårdstimme? (träning på arbetstid) Ja Nej (fortsätt till fråga 11) Vet ej (fortsätt till fråga 11) Fråga 10 Vad gör du på din friskvårdstimme? Promenad (fortsätt till fråga 12) Gym (fortsätt till fråga 12) Annat, vänligen specificera... (fortsätt till fråga 12)

681 84 Kristinehamn BILAGA2 Fråga 11 Om du inte vet eller om du inte har tillgång till friskvård, skulle du vilja ha det? Ja Nej Vet ej Fråga 12 Motionerar du på fritiden? Ja Nej (fortsätt till fråga 14) Fråga 13 Du som motionerar, vad gör du? (endast ett alternativ är möjligt, välj det som är din huvudsakliga motion). Gym Simning Jympa Gruppträning Yoga Fotboll Karate Promenader Löpträning Annat, vänligen specificera... Fråga 14 Har du tillgång till ergonomiska hjälpmedel? Ja Nej (fortsätt till fråga 16) Vet ej (fortsätt till fråga 16)

681 84 Kristinehamn BILAGA2 Fråga 15 Vilket hjälpmedel har du tillgång till? (endast ett alternativ är möjligt, välj det som känns viktigast för dig) Höj- och sänkbart skrivbord Mousetrapper eller rollermouse Pausprogram Handreglage till diktaten Annat, vänligen specificera... Fråga 16 Tror du att det är vanligt med värk i kroppen eller belastningsskador hos dina kollegor? Ja Nej Vet ej Fråga 17 Har du värk i kroppen eller någon belastningsskada? Ja Nej (fortsätt till Övriga synpunkter på denna undersökning/enkät). Fråga 18 Från vilken del i kroppen har du störst besvär? Rygg Handled Nacke Annat, vänligen specificera...

681 84 Kristinehamn BILAGA2 Övriga synpunkter på denna undersökning/enkät. Slutför enkät Enkätverktyg av FluidSurveys.

681 84 Kristinehamn BILAGA3 Hej! För cirka en och en halv vecka sedan fick du ett mail med en länk till en enkätundersökning. Nu har tiden gått ut och jag saknar några svar. Det är av allra största betydelse för undersökningen att även du svarar. Enkäten är som sagt helt anonym och jag kan därför inte se vem som svarat eller ej. Därför vill jag be dig som inte ännu svarat att göra det snarast dock senast den 23/2. Gå in på denna länk för att besvara enkäten: http://fluidsurveys.se/surveys/pia-nilsson/friskvards-hosvardadministratorer/ Har du redan svarat på enkäten ber jag dig bortse från denna påminnelse. Jag är mycket tacksam för din medverkan! Med vänliga hälsningar Pia Nilsson e-mail: pia.nilsson@komvux.kristinehamn.se telefon: 070-625 24 32