VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Relevanta dokument
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Uddevallakonferensen 2015

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallfröblandning för breddat skördefönster

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Försöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Lantmannens valltävling

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Sortval i ekologisk vallodling

SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Sveakonferensen januari 2015

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Sortprovning i olika vallarter

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Försöksrapport 2003 Animaliebältet

Försöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Svenska Vallbrev. Vallfröblandningar för breddat skördefönster 11,7 11,6 11,4 11,1 11,0 11,2 11,0 10,8 10,6 10,4 10,4 10,1

Transkript:

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning * Rörsvingelhybriden Hykor är mycket intressant att ha med i vallblandningar eftersom den kan öka avkastningen. * Men över 45 % Hykor i blandningen finns risk att den tar över helt. * Timotej kan hjälpa till att lösa problem med för lite fiber i vallfodret och den tål mycket väl att skördas tre gånger. * Rajsvingel har en plats i blandningar i Sydsverige. Trots utvintring kan en rajsvingelblandning avkasta lika bra som en timotejblandning totalt över tre vallår. * Mer än 3 % rajgräs i blandningen kan innebära stor risk för utvintring och därmed lägre produktion. Inledning och bakgrund Ny kunskap om hur vallväxter beter sig i blandningar har kommit fram då de har testats systematiskt på olika ställen i landet. Preliminära resultat från försöksserie L6-4429 finns redovisade av Andersson & Halling (28). I försöksserien L6-4429 har inblandningen ökat av olika vallväxter stegvis så att det går att dra slutsatser av hur varje art påverkat och påverkats (tabell 1). Tabell 1. L6 4429, vallfröblandningar i försöksserien L6-4429. Led- Vit Röd Timotej Ängs- Engelskt Hybrid Raj- Rajbeteckn. klöver klöver svingel rajgräs rajgräs svingel svingel (VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS), Paulita (RS), Hykor A (mätare) 1 4 35 15 B (mätare) 5 1 3 55 C 5 1 4 45 D 5 1 4 45 E 5 1 4 45 F 5 1 4 45 G 5 1 3 4 15 H 5 1 3 4 15 I 5 1 3 4 15 J 5 1 3 4 15 K 5 1 2 35 15+15 L 5 1 2 35 15 15 M 5 1 2 35 15 15 N 1 3 3 3 Sorter som använts i L6-4429 redovisas i tabell 2. Observera att en del sorter byttes ut vid den andra anläggningen 26. 16

Tabell 1. Sorter i L6-4429. Rödklöver: Sara Engelskt rajgräs: Fanda, sedan SW Birger Vitklöver: Riesling Engelskt rajgräs led K: SW Birger + Herbie Timotej: Grindstad Rajsvingel led E, I, M och N: Paulita, sedan Felopa Ängssvingel: Laura, sedan Sigmund Rörsvingelhybrid led F och J: Hybridrajgräs: Hykor Storm Bland annat har blandningar med rörsvingelhybriden Hykor ingått såväl som olika rajgräs som timotej i hög andel. I denna uppsats redovisas en ingående analys hur den botaniska sammansättningen mellan olika arter har varierat över tiden under perioden 25-28. I Andersson & Halling (28) finns ingen botanisk sammansättning redovisad. Resultaten av botanisk sammansättning baseras i första hand på okulära bestämningar, vilket kan innebära viss osäkerhet. Högavkastande rörsvingelhybrid Styrkan hos rörsvingelhybrid (Hykor) är uthålligheten och stor avkastning, särskilt i återväxten. Dessa blandningar avkastade ca 1 % mer summerat över tre vallår. Ju äldre vallen blev desto mer visade rörsvingelhybriden sin styrka. Övriga blandningar baserade på timotej, med eller utan en mindre del rajsvingel eller engelskt rajgräs, avkastade ungefär lika mycket sett över tre år. Se figur 1 och 2. Svinglar med olika konkurrenskraft Rajsvingel Paulita/Felopa eller rörsvingelhybrid Hykor fanns inblandade med 15 eller 45 %. Den verkliga andelen i fält blev för 15 % sådd rajsvingel ca 4 % i vall I vilket minskade till 3-15 % i vall III. Vid 45 % rajsvingel i blandningen minskade innehållet i skörden från ca 7 % i vall I till 4 % i vall III. Rajsvingeln utvintrar och kan tappa i ganska mycket avkastning med åren. I försöken blev ändå totalskörden lika stor oavsett hur mycket rajsvingel som fanns i blandningen. I klimatiskt gynnsamma områden kan man anta att en blandning med mycket rajsvingel har potential till en totalt sett större avkastning jämfört med en timotejblandning, även med tre års liggtid. Hykor kommer med tiden Rörsvingelhybriden utvecklas på motsatt sätt som rajsvingel över åren. Av sådda 15 % blev det 25 % i vall I och som ökade till ca 5 % i vall III. Så lite som 15 % anses ofta vara för liten inblandning för att få en säker etablering av rörsvingelhybrid. Det här gräset är en dålig konkurrent vid etablering och första vallåret. Den stora avkastningen med 15 % inblandning får man antagligen inte om engelskt rajgräs finns med. Resultaten visar att en rörsvingelhybrid ökar sin dominans med åren. Särskilt om den fått en bra start i form av stor andel i fröblandningen eller om blandningen saknar ett konkurrerande rajgräs, kan den kan ta plats redan från början. Blandningen med 45 % rörsvingel gav 45 % i vallen första året, men ökade till hela 75 % i vall III. Timotej tål mer än man tror Timotej gav en uthållig vall med stabil avkastning. Se figur 3. Men det gäller att den inte trycks undan av konkurrens från andra gräs. I yngre vallar har timotej svårast att hävda sig mot olika rajgräs ochy rajsvingel. I äldre vall och i återväxt tar rörsvingelhybrid lätt över. Timotejen har sin styrka i förstaskörden, sedan tar andra gräs över, särskilt i skörd 3. Trots tre år med tre skördar årligen fanns timotejen kvar. Den har alltså inte varit så känslig för upprepad slåtter som man brukar säga att den är. Den bidrar till bra avkastning hos äldre vall. Mer fiber med timotej (figur 4) Timotej kan höja fiberinnehållet i viss mån med bibehållet energivärde. Rörsvingelhybriden bidrog inte lika mycket som timotej till ett högt NDF, trots att den har en tidigare utveckling än övriga gräs och utgjorde runt 3-4 % av vallväxterna i skörden. Man brukar rekommendera att skörda vallar med rörsvingelhybrid tidigt eftersom näringsinnehållet annars snabbt försämras. Anledningen är att dess NDF- 17

värdet stiger snabbt i förhållande till andra vallgräs. Blandningar med rörsvingelhybrid hade ett högre NDF-innehåll än blandningar med rajsvingel. Rajgräs - potential med risk När engelskt rajgräs finns med i marknadsblandningar är det ofta mellan 1 och 3 %. Väl etablerad i vallen har den oftast en betydligt större andel. I försöket gav 15 % sådd av engelskt rajgräs 3 % i vallen, vilket sjönk till ca 1 % i vall III. Såddes 3 % gav det 4 % i vall I, vilket sjönk till 2 % i vall III. Blandar man däremot in starkt konkurrerande gräs, som rajsvingel och hybridrajgräs, kan det verkligen bli 3 % i vallen av sådda 3 % engelskt rajgräs. Blandningar med mer än 3 % rajgräs avkastade totalt sett sämst i försöken. Sådana blandningar har god avkastningspotential de första vallåren, men nackdelen är alltför stor risk för utvintring. Rajgräsblandningar passar bara i de sydligaste delarna av Sverige. Mer fakta Mer om hur man kombinerar en vallblandning finns att läsa i rapporten "Utformning av vallblandningar". M.A. Halling m.fl., Aktuellt från VPE nr 6 29. SLU. Uppsala. http:// www2.vpe.slu.se/vpeaktuellt/aktuelltnr6.pdf Faktaruta Rajsvingel = Ängssvingel x Italienskt rajgräs (Paulita/Felopa) Rörsvingelhybrid = Rörsvingel x Italienskt rajgräs (Hykor) Hybridrajgräs = Engelskt rajgräs x Italienskt rajgräs (Storm) Referenser * Andersson, P-A. & Halling, M. 28. Vallfröblandningar i intensiva skördesystem. * Försöksrapport 27 Animaliebältet. Växtodlingsförsök 27. Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland s 12-15. När resultatet får bestämma SF Nora Nora bygger på nya rön kring baljväxternas ökade värde i foderstaten. En hög baljväxtandel kombineras med gräs med god återväxtförmåga för att få en jämn baljväxtandel även i återväxten. Nora får en hög kvalitet jämt fördelad över skördarna. Prova även att lita på klöverns kvävefixerande förmåga och spara pengar vid gödslingen. Anvil - FAO 19 Anvil är en tidig silo- och kärnmajs med bra och kraftig utveckling på våren. Det är en robust majssort med förmåga att utveckla stora välmatade kolvar under våra svenska förhållanden. Detta skapar förutsättningar för högsta stärkelseskörd i kombination med högsta totalskörd och ger dig som offensiv odlare ett oslagbart odlingsnetto. Box 673 531 16 Lidköping Tel: 51-828 info@svenskafoder.se Kundservice: 2-83 18

4 Delskördar L6-4429 Ts kg/ha 4 3 2 1 A B C D E F G H I J K L M N Figur 1. L6-4429, delskördar och total skörd för alla försöksled under 3 vallår. ma 4 Delskördar raj/rörsvingelhybridblandningar L6-4429 med bra t är en tveckla svenska tningar ation som snetto. kg ts/ha 4 3 2 1 E F I J M Figur 2. L6-4429, delskördar och total skörd för led med raj/rörsvingelhybrid-blandningar under 3 vallår. 19

4 Delskördar timotejblandningar L6-4429 4 kg ts/ha 3 2 1 B G I J K Figur 3. L6-4429, delskördar och total skörd för led med timotej under 3 vallår. 6 NDF timotejblandningar L6-4429 55 g NDF/kg ts 5 45 4 B G I J K A 35 Figur 4. L6-4429, fiberinnehåll, NDF-värden, för fröblandningar med timotej under 3 vallår. 2