Försöksrapport 2003 Animaliebältet
|
|
- Anna-Karin Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försöksrapport 23 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN ISBN Tryck: Elanders Berlings, Malmö 24 Foto i rapporten: Erik Ekre, HS Halland 1
2 Innehållsförteckning 23 Sid Förord... 4 Fältförsöksverksamheten i Animaliebältet Adressuppgifter till försökspersonal... 6 Temperatur och nederbörd Grödfördelning i Animaliebältet... 1 Vall och grovfoder Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem Koppargödsling i vall på kopparfattiga jordar Sortförsök i fodermajs Sortförsök i spannmål, trindsäd och potatis Höstvete... Kvävegödsling till höstvete... Rågvete... Höstråg... Höstkorn... Vårkorn... Kornsorter och kvävegödsling... Havre... Vårvete... Ärter... Matpotatis... Växtnäring Resultat från de långliggande regionala kalkningsförsöken... Ogräs Ogräsbekämpning i vallinsådd, efterverkan Ogräsbekämpning i vallinsådd Ogräsbekämpning i höstvete Ogräsbekämpning i vårkorn Växtskydd Växtskydd i höstvete och vårkorn
3 Animaliebältet Fältf ältfor orskning i samarbete Hushållningssällskapen i Jönk önköping öping, Kalmar - Kronober onoberg, Blekinge, Halland Svenska Lantmännen: HBK och h Jönk J önköping öping Kalmar Lantmän Svenska Foder F Svalöf Weibull Scandinavian Seed Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och för ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Lars Wijkmark och Erik Ekre vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets nionde försöksrapport. Halland Erik Ekre HS Halland, redaktör 3
4 FÖRORD Denna försöksrapport är resultatet av det nionde årets samarbete inom fem län: Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Halland. Samarbetet sker under namnet: Fältförsöksverksamheten i Animaliebältet. Basfinansiärer: Svenska Lantmän: HBK och Jönköping Hushållningssällskapen i Kalmar Lantmän Jönköping Svenska Foder Kalmar-Kronoberg Blekinge Halland Styrelsen 23: Ulf Ohlsson, ordförande Lantmännen Mo HBK Fredrik Nilsson, Lantmännen Mo HBK Sture Vistingsgård, Lantmännen Mo Jönköping Mikael Bäckström, lantbrukare, Aneby Erik Andersson, Kalmar Lantmän Hans Gustafsson, lantbrukare Ingelstad Mats Halling, ekon.ansv. HS Kalmar-Kronoberg Mats Månsson, lantbrukare Ronneby Torsten Andersson, Svenska Foder Lars B Nilsson, Svalöf Weibull Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Styrelsens arbetsutskott 23: Ulf Ohlsson, ordförande Erik Ekre, verksamhetsledare HS Halland Klas Eriksson HS Kalmar-Kronoberg Margareta Björk HS Kalmar-Kronoberg Per-Anders Andersson HS Jönköping Hans Hedström HS Blekinge Adjungerade: Sven Fajersson Lantmännen, Christer Nilsson SJD, Björn Andersson, SLU Under år 23 fortsatte samarbetet inom de fem länen och verksamheten inriktades mot de gemensamt uppsatta målen: Att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Preliminära resultat från sortprovningarna inom vårt område presenteras på vår hemsida strax efter skörd. adress till hemsidan: Sökning av försöksresultat har utvecklats under senare år. Nu finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige. Försöksdatabasen samordnas av Fältforskningsenheten, Sveriges lantbruksuniversitet. adress till försöksdatabasen: Arbetet med att skapa en rationell samordning av fältförsöksverksamheten inom för oss viktiga områden kommer att fortsätta under år 24. Den försöksrapport som Du nu har i Din hand, hoppas vi ger en givande läsning och att den kan fungera som ett uppslagsverk under flera år! Ulf Ohlsson Erik Ekre Ordförande Verksamhetsledare 4
5 FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Försöksverksamhetens omfattning och fördelning inom länen framgår av tabellerna nedan. Efter inriktning har försöken grupperats i olika avdelningar och på huvudgrupper riksförsök, länsförsök och övriga (beställnings) försök. Försöksverksamhetens omfattning Avdelning Riksförsök Länsförsök Övriga försök Summa försök. Vattenvård Hydroteknik Jordbearbetning Växtnäring Odlingssystem Ogräs Vall Öppen växtodling Växtpatologi Nematologi 15. Mykologi Tillämp. växtskydd 1 1 Summa: Placering inom länen Avdelning Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Summa försök. Vattenvård Hydroteknik Jordbearbetning Växtnäring Odlingssystem Ogräs Vall Öppen växtodling Växtpatologi Nematologi 15. Mykologi Tillämp. växtskydd 1 1 Summa:
6 Adressuppgifter till försökspersonal Hemsida: Jönköpings län Försöksledare Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet Box JÖNKÖPING , per-anders.andersson@hush.se Försöksutförare Jan-Olof Storm Försökshallen Riddersberg JÖNKÖPING Kronobergs län Försöksutförare Se Kalmar län Kalmar län Försöksledare Margareta Björk Hushållningssällskapet Flottiljvägen KALMAR , john.winroth@hush.se Försöksutförare Klas Eriksson Hushållningssällskapet Flottiljvägen KALMAR , klas.eriksson@hush.se Blekinge län Försöksledare Hans Hedström Hushållningssällskapet Thornska villan 37 1 Bräkne-Hoby , hans.hedstrom@hush.se Försöksutförare Peter Fransson Edestad gård Johanneshus peter@k.lrf.se Hallands län Försöksledare Erik Ekre Hushållningssällskapet L. Böslid Eldsberga , erik.ekre@hs.halland.net Försöksutförare Lars Svensson Hushållningssällskapet Försökscentrum 43 1 TVÅÅKER , lars.svensson@hs.halland.net 6
7 Temperatur och nederbörd på centrala platser i Animaliebältet Källa: SMHI "Väder och vatten" Län Temperatur o C September Oktober November December Januari Februari Mars Jönköping 11,1 1,1 3,2 6,3 -,1 1,4-5, -2,1-4, -3,7-5,5-3,9 1,2-1, Växjö 12,5 11,2 4,2 7, 1,3 2,3-3,7-1,2-3, -2,8-3,7-2,8 2,2, Kalmar 13,4 12, 6, 8, 3,1 3,3-2,1 -,1-2,1-1,9-3,8-1,9 2,3,7 Karlshamn 13,9 12,2 6,3 8,3 3,3 4, -1,5,7-1,2 -,9-2,8-1, 2,3 1,4 Halmstad 14,3 12,4 5,7 8,6 2,2 3,8-1,7,2-1,7-1,5-2,4-1,3 1,9 1,5 Nederbörd mm Jönköping Växjö Kalmar Karlshamn Halmstad April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Temperatur o C Jönköping 3,8 3,4 1,2 9,3 14,3 13,6 16,9 14,8 15,1 14, 11,4 1,1 3,1 6,3 Växjö 4,9 4,7 11,2 1,2 15, 14,3 18,4 15,8 16,7 15, 12,6 11,1 4,3 7,1 Kalmar 4,3 4,3 11,4 9,8 15,5 14,7 18,7 16,4 17,2 15,7 13,3 12, 5,2 8, Karlshamn 5,8 5,4 11,7 1,6 15,8 14,9 18,7 16,3 17,7 15,7 13,7 12,2 5,3 8,3 Halmstad 6,5 5,6 12,1 11,2 16,4 15, 19,3 16,2 17,4 15,8 14,2 12,4 5,3 8,6 Nederbörd mm Jönköping Växjö Kalmar Karlshamn Halmstad I tabellen anges medeltal med kursiv siffra Jönköping Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Jönköping Temperatur C medeltal Temperatur C Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm
8 2 Växjö Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Växjö Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm Kalmar Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Kalmar Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm
9 Karlshamn Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Karlshamn Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm Halmstad Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Halmstad 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm
10 Animaliebältet: länsvis grödfördelning 22 Diagram 1. Areal höstsådd stråsäd 22. Källa: SCB 23 2 HEKTAR Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland H-korn Råg Rågvete Höstvete Diagram 2. Areal vårsådd stråsäd 22. Källa: SCB 23 HEKTAR Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Blandsäd Vårvete Havre V-korn Diagram 3. Areal vall- och baljväxter 22. Källa SCB HEKTAR Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Ärt/bönor Vall och grönfoder
11 VALLFRÖBLANDINGAR I INTENSIVA SLÅTTERSYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping På 6 försöksplatser har 11 försök i serien L6-4425, vallfröblandningar i intensiva slåttersystem, skördats under 21 och 22. Avsikten har bl a varit att jämföra engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel med varandra med olika procentuell andel i en fröblandning. Resultaten från vallår 1 och 2 visar att: - Optimal inblandning av engelskt rajgräs är mellan 15-3 %. Vid 3 % och högre inblandning sjunker avkastningen med stigande andel rajgräs. - Hybridrajgräs och rajsvingel avkastar bättre än engelskt rajgräs vid samma procentuella andel i fröblandningen. - Blandningar med hybridrajgräs och rajsvingel skall skördas tidigare vid andra skörden än blandningar med engelskt rajgräs. - Det är svårt att nå en bra balans mellan energi, protein och NDF i tredje skörden. Inledning Försöksserien L6-4425, Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem är en fortsättning på serierna L och L Målet är att prova olika vallfröblandningar för stabil skörd med hög och jämn kvalitet. Syftet är också att prova konkurrensförmågan mellan olika rajgräs, engelskt och hybrid, samt rajsvingel i blandningar. Tanken är att serien skall ligga fast och förändras kontinuerligt allteftersom nya resultat och sorter kommer fram. I försöken är målsättningen att skörda när energiinnehållet ligger vid 11, MJ/kg ts. Metod Ett antal försök anlades första gången år 2 enligt tabell 1. Sedan har försök anlagts 21 och 22. Inför 23 förändrades sortmaterialet och serien fick beteckningen L Försöken bekostas av Animaliebältet, Skåneförsöken och Mellansvenska försöken. De flesta försöken ligger inom Animaliebältet. Försöksplanen, som gjorts i samarbete mellan Animaliebältet, fröfirmorna samt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), presenteras i tabell 1 med arter och sorter. Försöken skördas 3 gånger per år med riktskördedatum, 1/6, 15/7, 5/9 och gödslas med kg N/ha till respektive skörd. 11
12 Tabell 1. L6-4425, vallfröblandningar för intensiva slåttersystem, arter och sorter Vit- Röd- Timotej Ängs- Engelskt Hybrid- Raj- Hund- Led- Lusern klöver klöver svingel rajgräs rajgräs svingel äxing beteckn. (LU) (VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS) (HÄ) A (mätare) B (mätare) C D E F G H I J K L M (N Öland) 6 4 Vitklöver: Ramona Timotej: Grindstad Eng.rajgräs: Fanda Led I: Fanda+Leia Rödklöver: Fanny Rajsvingel: Paulita Led L: Fanda+Leia+Gunne Ängssvingel: Sigmund Hundäxing: Dactus Hybridrajgräs: Storm Resultat, avkastning Lusern: Pondus Avkastningen över två vallår redovisas som De fyra blandningar som har lägst avkastning relativtal i tabell 2. Avkastningen är relativt är de blandningar som innehåller 3 % engelskt jämn mellan fröblandningarna. Fröblandningen rajgräs eller mer. Tendensen är att av- med 9 % engelskt rajgräs har avkastat sämst. kastningen sjunker vid större inblandning med engelskt rajgräs. Tabell 2. L6-4425, Avkastning som relativtal Medel Vall 1 & 2, 11 försök, år skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 rel.tal: kg ts/ha: B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS
13 Vid jämförelse mellan samma procentuella inblandning av engelskt rajgräs och hybridrajgräs,avkastar blandningarna med hybridrajgräs 4-5 % mer än motsvarande blandningar med engelskt rajgräs. Samma klara samband finns inte vid jämförelse med rajsvingel, dock avkastar blandningarna med rajsvingel, mer eller lika mycket som motsvarande vallar med engelskt rajgräs i. Näringskvalitet Målet att nå 11, MJ/kg ts har inte nåtts i i någon av skördarna. Högst energivärden har nåtts i första skörden och lägst i tredje skörden. I första skörden är både energivärden och proteinvärden lägre än önskvärt, men mycket jämna mellan blandningarna. Blandningar utan timotej har lägre NDF-värdena än blandningarna med timotej i. Det är endast blandningarna utan timotej som ligger inom de önskvärda g/kg ts. En tidigare skörd hade medfört lägre NDF värden och högre energioch proteinvärden, vilket varit önskvärt. I andra skörden är protein och NDF-värdena i önskvärd nivå, medan energivärdet kunde ha varit något högre. Vi vet dock att balansen är svårare att uppnå i andra skörden än i första skörden. I jämförelse mellan engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel, finns en tendens till högre energi- och proteinvärde i blandningarna med engelskt rajgräs jämfört med hybridrajgräs och rajsvingel, vilket indikerar att de senare skall skördas något tidigare än rajgräset. Går vi tillbaka och tittar på avkastningssiffrorna, kan vi se att det är där den största skillnaden i avkastning är. I tredje skörden är energihalterna alldeles för låga, medan protein- och NDF-halten tenderar att vara för höga. Detta är ett stort problem i grovfoderproduktionen. Tendensen är att högre andel engelskt rajgräs, hybridrajgräs eller rajsvingel ger högre proteinhalt och lägre NDFhalt. Tabell 3. L Näringskvalitet, vägda medelvärden. Vall 1 & 2, 11 försök, Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,5 1,4 1, B 1,5 1,5 1, C 1,6 1,4 1, D 1,8 1,2 9, E 1,5 1,1 9, F 1,5 1,6 1, G 1,5 1,3 1, H 1,4 1,3 1, I 1,7 1,6 1, J 1,6 1,4 1, K 1,5 1,2 1, L 1,9 1,3 1, M 1,9 9,9 1,
14 Avkastning och näringsvärden enskilda försök 22 L6-4425, Vall 1 Jönköping 22, F kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS CV% 9,6 5,7 7, 5,2 Skörd datum 5-jun 17-jul 6-sep L6-4425, Vall 1 Jönköping 22, F Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 9,8 1,2 1, B 1,1 1, 1, C 1,3 9,6 1, D 1,6 9,8 1, E 9,8 9,8 1, F 1,3 1,8 1, G 1,4 9,3 1, H 1, 1,2 1, I 1,3 1,3 1, J 1,3 1,4 1, K 1,3 9,9 1, L 1,4 1,3 1, M 1,1 1,1 1, Skörd 5-jun 17-jul 6-sep 14
15 L6-4425, Vall 2 Jönköping 22, F-8-2 kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS CV% 5,7 8,3 5,1 4,4 Skörd datum 4-jun 17-jul 9-sep L6-4425, Vall 2 Jönköping 22, F-8-2 Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,6 1,6 1, B 1, 1,9 9, C 1,6 1,5 1, D 1,9 1,6 9, E 1,5 1,7 1, F 1,2 1, 9, G 1,3 1,7 1, H 1,2 1,9 9, I 1,6 11,6 1, J 1,1 11,1 1, K 1,2 1,1 1, L 1,8 1,6 1, M 1,7 1,5 1, Skörd 4-jun 17-jul 9-sep 15
16 L6-4425, Vall 2 Kalmar 22, H kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS N LU 6, HÄ CV% 4,7 7,7 17,3 3,6 skörd datum 29-maj 9-jul 26-aug L6-4425, Vall 2 Kalmar 22, H Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,9 1,8 9, B 11,1 1,5 9, C 11,5 1,8 9, D 11,5 1,6 9, E 11, 1,5 8, F 11, 1,6 9, G 1,9 1,8 9, H 11, 1,6 9, I 11,1 11,2 9, J 11,5 1,8 9, K 1,9 11, 9, L 11,1 11,1 8, M 11,4 1,6 9, N 1,8 1,4 9, Skörd 29-maj 9-jul 26-aug 16
17 L6-4425, Vall 2 Halland 22, N kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS CV% 8, 6, 1, 5,4 skörd datum 23-maj 9-jul 2-sep L6-4425, Vall 2 Halland 22, N Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,7 1,6 9, B 1,6 11,1 9, C 1,8 11,4 9, D 1,7 1,6 9, E 1,2 1,6 9, F 1,6 11,3 9, G 1,3 1,8 9, H 1,4 1,6 9, I 1,4 1,7 9, J 1,7 1,8 9, K 1,2 1,5 9, L 1,8 1,6 1, M 1,2 1,3 1, Skörd 23-maj 9-jul 2-sep 17
18 KOPPARGÖDSLING I VALL PÅ KOPPARFATTIGA JORDAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping En försöksserie med koppargödsling i vall har startats under 23. Resultaten indikerar skördeökning för gödsling med fast koppargödsel. Bakgrund I Västergötland har ett försök med koppargödsling till stråsäd på kopparfattig jord legat fast sedan Försöket har gett stora skördeökningar, + 26 kg/ha i både havre och korn. För att studera effekterna av koppargödsling i en valldominerad växtföljd startades denna serie under 23. Koppar tillförs dels genom förrådsgödsling med en kornad fast produkt under hösten före år 1, och dels genom årlig bladgödsling. Försöksserien finansieras av Hydro Agri, Svenska Lantmännen och Animaliebältet. I Jönköpings län sker försöket också i samarbete med Stiftelsen Vallerstads gård. Resultat Två försök har skördats i Animaliebältet under 23, ett i Jönköping och ett i Halland. I Jönköpings län var kopparvärdet i marken mycket lågt, 1,2 mg/kg jord, vid utläggningen. I led B och C förrådsgödslas med fast koppargödsel på hösten i en insådd vall och därefter mäts endast efterverkan. I led D, gödsling med Coptrel, har bladgödsling skett inför alla skördar, när vallen varit ca 1 cm hög. Skördeökning har erhållits i både Jönköping och Halland för den lägre givan av fast koppargödsel. L3-668, Jönköping vall 1, 23 kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel Koppargödsling skörd 1 tal skörd 2 tal total tal A. Obehandlat B. Fast koppargödsel Hydro 83 kg/ha = 5 kg Cu/ha C. Fast koppargödsel Hydro 166 kg/ha= 1 kg Cu/ha D. Coptrel, bladgödsling,25 l/ha Beh inför varje skörd CV% 5,7 1,2 5,2 Skördedatum 18-jun 4-aug L3-668, Halland vall 1, 23 kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel Koppargödsling skörd 1 tal skörd 2 tal total tal total tal A. Obehandlat B. Fast koppargödsel Hydro kg/ha = 5 kg Cu/ha C. Fast koppargödsel Hydro kg/ha= 1 kg Cu/ha D. Coptrel, bladgödsling,25 l/ha Beh inför varje skörd CV% 6,3 11,6 7,3 Skördedatum 2-jun 8-jul 12-sep 18
19 SORTFÖRSÖK I FODERMAJS Av Arne Ljungars, HS Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fyra försök i majs 23, två i vardera området. Försöken är sponsrade av Scandinavian Seed och Plantev. Svensk Majs (SM) och ett österrikiskt företag (DS) medverkade med en sort vardera. Resultat Tyvärr blev försöket i Halland sent sått på grund av mycket regn. Ett block ströks pga vattenskador och resultatet från 2 block redovisas. Försöket är utelämnat i årsmedeltalet. Det gäller även Kalmarförsöket som var torkskadat år 22. Skördarna i år är höga och det är intressant. Stärkelsehalten har bestämts i ett försök, L 45/3 på Karsholm på grund av kostnadsskäl. Att dra långtgående slutsatser av en analys i en sort och ett år är vanskligt. Det är säkrare att studera flerårsmedeltalen som omfattar 3 försök både 23 och 22. I tabell 1 redovisas medeltal för 3 försök 23 och tvåårsmedeltal för 6 försök Fyra har legat i Skåne och ett i Halland respektive Kalmar. Resultaten från 23 års fyra försöksplatser finns redovisade i tabell 2 med torrsubstansinnehåll och hektaravkastning, höjdmätning vid skörd och i ett försök stärkelsehalt. Vi ser av medelskördarna i försöken att året har varit mycket lyckat för majsodling. För studier av de enskilda sorterna hänvisas till tabellerna. 32 sorter per försök ingick i provningen 23. Loft är mätare och den brukade förr hamna ca 5 % högre i avkastning än den tidigare mätaren Naxos. Dagens marknadssorter Justina och Santiago ligger ytterligare ca 1 % högre i avkastning och vi ser att det finns ytterligare flera nya sorter som avkastar 1 % över dessa. Detta innebär att nya sorter avkastar 25 % mer än marknadssorterna för ca 1 år sedan. Ett oerhört framsteg och vi ser att sorter idag i bra lägen avkastar mer än 2 ton ts/ha. Majs är idag en mycket intressant gröda i goda odlingsområden. Tabell 1. L6-73 Fodermajs-sort. Medeltal ts-skördar. Medeltal Medeltal Sort Föret. kg ts/ha Rel kg ts/ha Rel Loft SSd Santiago SSd Tassilo SSd Justina Pl Birko Pl Cameron Pl Speedy SSd Companero SSd Ravenna SSd G12 Pl Early Star Pl Algans Pl Jet Pl KX 2112 SSd KX 22 SSd KX 26 SSd Alemao SSd SUM 33 SSd B5 Pl Euro Star Pl Energy Star Pl Baxxos Pl Avenir Pl Monitor Pl Furioso Pl Ice Bear Pl Anjou 219 Pl Airbus Pl Anjou 29 Pl Daxxar Pl Leeds SM Moskita DS Antal försök: 3 st 6 st 19
20 Tabell 2 L 45/3, Kristianstad L 46/3, Fjälkinge H 22/3, Mörbylånga N 676/3, Falkenberg L6-73, 23 Karsholms Lantbruks AB Trolle Ljungby AB Bröd. Sjögren, Mysinge Donald Brorsson, Hällerup Skörd Kg Rel- Stärkelse Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Sort För. Ts % ts/ha tal % kg/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Loft SSd 33, , , , , Santiago SSd 27, , , , , Speedy SSd 29, , , , , Companero SSd 31, , , , , KX 2112 SSd 32, , , , , KX 22 SSd 35, , , , , KX 26 SSd 35, , , , , Tassilo SSd 35, , , , , SUSYD Ravenna SSd 36, , , , , SUSYD SUM Alemao SSd 37, , , , , SUSYD SUM 33 SSd 39, , , , , Justina Pl 34, , , , , PR 39G12 Pl 32, , , , , PR 39B5 Pl 31, , , , , Early Star Pl 37, , , , , Euro Star Pl 32, , , , , Energy Star Pl 32, , , , , Birko Pl 33, , , , , Baxxos Pl 36, , , , , Avenir Pl 41, , , , , Cameron Pl 3, , , , , Algans Pl 34, , , , , Monitor Pl 32, , , , , Jet Pl 32, , , , , Furioso Pl 36, , , , , Ice Bear Pl 32, , , , , Anjou 219 Pl 34, , , , , Airbus Pl 3, , , , , Anjou 29 Pl 33, , , , , Daxxar Pl 31, , , , , LEEDS SM 37, , , , , Moskita DS 33, , , , , CV% 8,3 12,9 4,6 Block I+II Sådd: 9-maj 12-maj 15-maj 31-maj Skörd: 3-sep 3-okt 29-sept 14-okt 2
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merMedverkande i Animaliebältets försöksrapport
Tack alla finansiärer! Vi riktar ett stort tack till nedanstående företag som tillsammans bidragit med en miljon kronor till de regionala försöken. Ytterligare drygt en halv miljon har vi fått från Hushållningssällskapen.
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merFörsöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007
Försöksrapport 27 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 27 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-6 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 28 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2013
SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT animaliebältet Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.sverigeforsoken.se animaliebältet Försöksrapport
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merFörsöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merTack! som på olika sätt medverkat till Animaliebältets artonde försöksrapport. Halland 21 januari Erik Ekre, redaktör Illustr.
Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merFörsöksrapport Animaliebältet
Försöksrapport Animaliebältet Växtodlingsförsök 28 Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.animaliebaltet.se www.ffe.slu.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs meranimaliebältet Försöksrapport 2015
animaliebältet Försöksrapport 2015 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation:
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs meranimaliebältet Försöksrapport 2014
animaliebältet Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation:
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merSortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.
Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merKlas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:
ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merFörsöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merVäxjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs mer- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.
L5-6602. Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd och vitklöver Av Klas Eriksson Försöksledare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar. E-post: Klas.Eriksson@hush.se
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merFörsöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009
Försöksrapport 29 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 29 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-8 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merMajs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merSortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade
Läs merFörsöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Läs merUpprättad: Gäller från: Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade
Försökshandboken 2. Planering och genomförande av försök 2.1 Försöksplanering - allmänna riktlinjer Upprättad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merLusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD
OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg Statistisk bearbetning Robert Anderson SLU FFE Uppsala Två försöksserier med ogräsbekämpning i höstsäd har genomförts i Animaliebältet under
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merSammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merVÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
Läs merHavre. Sortbeskrivning
TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merAv Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs merFörsöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken
Läs merTabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010
Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre
Läs merSammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merSortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Läs merBekämpning av skräppa
Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merSammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs mer