Försöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009

Transkript

1 Försöksrapport 29 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 29 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN ISBN Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 21

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord.... Försöksverksamheten i Animaliebältet Karta över Animaliebältet... Adressuppgifter till försökspersonal Länsvis grödfördelning Växtodlingsåret 28/ Temperatur och nederbörd Vall och grovfoder Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid L Vallfröblandningar i intensiva skördesystem L Sortförsök i fodermajs L Sortförsök i spannmål, trindsäd och oljeväxter Höstvete L Rågvete L Höstråg L Höstkorn L Vårkorn L7-41, L Havre L Vårvete L Ärter L Sortförsök i ekologisk odling... Sortförsök i matpotatis L Sortförsök i höstraps OS-22,-23, Jordbearbetning Etablering och luckringsbehov för höstraps R2/L Växtnäring Kycklinggödsel till vårkorn D Kväve till höstraps OS Ogräs Ogräsförsök i södra Sverige Ogräsförsök i höstvete L5-2424, L5-245, L Ogräsbekämping i vårkorn L Ogräsbekämping i fodermajs L5-8, L5-84, L sid Växtskydd Växtskyddsförsök Svampbekämpning i höstvete L15-171, L15-15, L15-141B Svampbekämpning i rågvete L Svampbekämpning i råg L Svampbekämpning i korn L15-41, L Bilder i rapporten: Erik Ekre foto, Maria Henriksson illustrationer

3 FÖRORD Var så god! Försöksresultaten från 29 finns nu i tryckt version. Vi försöker presentera denna rapport så fort det går inför den nya odlingssäsongen. Men försöken skall utvärderas och sammanställas, texter skall skrivas, tabeller skall ändras och rapporten skall sättas, tryckas och distribueras. För er som vill ha besked från fältförsöken tidigare finns möjlighet att gå in på vår hemsida. I Animaliebältet är vall och foderproduktion till djurhållningen viktig. Inom länen F,G,H,I,K,N finns ca 5 ha åkermark och 22 ha betesmark. Av åkermarken är ca 28 ha vallodling och en stor del av övrig åkermark används till foderspannmål. Vi lägger därför stor vikt vid att ha en stor andel vallförsök och under 29 användes ca 38% av budgeten till detta. Basfinansieringen av fältförsöksverksamheten sker numera i huvudsak från Stiftelsen Lantbruksforskning ( SLF ), men även från Hushållningssällskapen och de större förnödenhetsföretagen inom växtodling. SLF s pengar kommer ursprungligen från inbetalda skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel, som numera till viss del återförs till lantbruket, samt från avgiften på lantbrukarnas avräkningar. Arbetet med att samordna försöksserier i Sverige bedrivs inom Fältforsks ämnesgrupper, som är öppna forum för alla intresserade, och kan sägas vara en regional del av SLU. Samordning av försöksplanerna har ytterligare utvecklats inom Sverigeförsöken, och ger ett bredare och säkrare underlag till sammanställningarna. Animaliebältets styrelse vill tacka försökspersonal och övriga i de 6 länen för ett gediget arbete med att få fram underlaget till denna rapport och hoppas att materialet skall ge vägledning i växtodlingsfrågor under 21. Ulf Ohlsson ordförande Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och för ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Lars Wijkmark och Erik Ekre vid Hushållningssällskapet/Växa Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets trettonde försöksrapport. Halland 18 januari 29 Erik Ekre, redaktör 3

4 FÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET Denna försöksrapport är resultatet av det femtonde årets samarbete med fältförsök i vår region. Här presenteras länsförsöken i Kalmar-Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Från och med 24 finns en styrgrupp för Sveriges regionala fältförsök. Den består av representanter från handeln, Hushållningssällskapen och LRF som innehar ordförandeskapet. Basfinansieringen skedde tidigare från handeln och Hushållningssällskapen, men under senare år bekostas den till stor del av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Styrelsen 29 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen-Svalöf Weibull Åke Hellström, lantbrukare, Lekeryd Göran Larsson, Kalmar Lantmän Hans Gustafsson, lantbrukare, Ingelstad Mats Halling, ekon.ansv. HS Kalmar-Kronoberg Arne Nyroth, Lantmännen Klintehamn Sten Rosvall, lantbrukare Romakloster Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Mattias Lennartsson, Svalöf Weibull Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Medel fördelas till regionerna efter handelns omsättning i respektive region. Därutöver medverkar och finansierar flertalet växtodlingsföretag med egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat Strax efter skörd presenteras preliminära resultat från sortprovningen inom vårt område på hemsidan: Det finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige via försöksdatabasen: Denna samordnas av Fältforsk vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Gustafsson, Lantmännen Björn Andersson Fältforsk, SLU Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Karin Andersson, Jönköping Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg- Blekinge Bo Pettersson, Gotland Animaliebältets styrelse i ett försöksfält under sommarmötet i Halland 29. 4

5 Animaliebältet Jönköping Riddersberg F-LÄN Gamleby H-LÄN Visby Stenstugu I-LÄN Tvååker N-LÄN Lilla Böslid G-LÄN Ingelstad Kalmar K-LÄN Bräkne-Hoby 15 4 företag 5 hektar åkermark 22 hektar betesmark Adresser till försökspersonal Jönköpings län Försöksledare; Karin Andersson , karin.andersson@hush.se Hushållningssällskapet, Huskvarnav. 97B, Jönköping Försöksutförare; Jan-Olof Storm , Försökshallen Riddersberg, Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/ Försöksutförare; Klas Eriksson klas.eriksson@hush.se Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB, Flottiljvägen 18, Kalmar Gotlands län Försöksledare/ försöksutförare; Bo Pettersson , bo.pettersson@hush.se Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, Visby Hallands län Försöksledare; Erik Ekre , erik.ekre@vxa.se Hushållningssällskapet/Växa Halland, Lilla Böslid, Eldsberga Försöksutförare; Magnus Håkansson , magnus.hakansson@vxa.se Hushållningssällskapet/Växa Halland, Lilla Böslid, Eldsberga 5

6 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 29 Källa: SJV 29 Höstsådd stråsäd, hektar Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn Råg Rågvete Höstvete Vårsådd stråsäd, hektar Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd Vårvete Havre Vårkorn Vall och baljväxter, hektar Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Ärt/bönor Vall

7 VÄXTODLINGSÅRET 29 av Karin Andersson F-län, Bo Pettersson I-län, Klas Eriksson H, G och K-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Efter en relativt snörik vinter kom även en kall vårvinter, vilket möjliggjorde tidig flytgödselspridning till vallarna. Sen sådd och en kall vinter gav stora problem med utvintring i höstoljeväxter. Vårbruket blev normalt, och de flesta hade sått färdigt i slutet av april. Liksom 28 blev maj en kall månad med ganska lite nederbörd, vilket bromsade grödornas utveckling. De tidigaste vallskördarna togs sista veckan i maj. Resten av sommaren bjöd på omväxlande soliga och regnigare perioder, men både vall- och spannmålsskördar kunde klaras av utan problem. Mängden vallfoder blev bra överlag, men den kalla och torra försommaren gav generellt låga råproteinvärden i förstaskörden. Även spannmålen avkastade bra 29. Gotlands län Efter en relativt normal vinter kunde det konstateras att höstsådda grödor klarat vin-tern bra. En torr inledning på våren och vårsådden drog igång i halva april. Den torra våren övergick till en regnig sommar, så regnig att vissa områden drabbades av översvämningar vilket vållade stora problem för bl.a. morots- och potatisodlare.svamptrycket var högt speciellt i rågvete där gulrost orsakade stora skördesänkningar i de fält som inte svampbehandlats. Vallarna trivdes i regnet som gav höga återväxtskördar, dock med varierande kvalitet. Tröskningen startade ca 1 dagar senare än normalt med höstkorn och höstraps. Skörden blev utdragen på grund av många regndagar och var inte avklarad förrän i slutet av september. Kvalitén varierade med en del låga falltal och proteinhalter. 29 var ett år som inte hör till vanligheterna på Gotland. Torkan som hör till det normala byttes mot regn och väta. Det vållade en del problem men som helhet har det varit positivt med höga skördar, högre än vad vi är vana vid. Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Efter en snöfattig vinter såddes enstaka fält redan i slutet av februari och början av mars, men det egentliga vårbruket startade de första dagarna i april. Höstgrödorna övervintrade bra och såg överlag fina ut vid tillväxtstarten. Låg nederbördsmängd i april, maj och juni utsatte grödorna för torkstress. Juli blev en varm månad och med ojämnt fördelad nederbörd. Spannmålsskörden kom igång i mitten av juli och i skiftet juli/augusti även höstrapsskörden. Avkastningen var förvånansvärt hög och en del höstsådda grödor visade på rekordskördar. I försöken uppmättes höstveteskördar på 13,6 ton och rågveteskördar på 14,3 ton/ha.vårsådda grödor nådde docki flesta fall inte upp till förväntad nivå. Skörden blev utsträckt i tid p.g.a.mycket regn i augusti och september vilket också innebar att kvaliteten på spannmålen försämrades med låga falltal. Vallarnas förstaskörd gav en låg avkastning men av bra kvalitet. Även vallarnas andraskörd blev svag p.g.a. vattenbrist, medan tredjeskörden blev normal. Hallands län Efter en måttligt regnig sommar blev höstsådden 28 väl utförd och på planerade arealer. Stora regnmängder föll under oktober, men senhösten fick relativt låg nederbörd. Under vintern 29 föll små regnmängder och en kall februari gav en välbehövlig tjäle. Vårbruket startade tidigt och april blev en ovanligt torr och varm månad. Under maj inträffade flera frostnätter och tidigt sådda majsfält skadades. Månaden avslutades med bra förhållanden för första vallskörden, som gav en god skörd med jämn kvalitet. Sommaren var variationsrik med höga temperaturer och rikliga regnmängder. Spannmålen kunde skördas tidigt och med högre skördar än normalt. Under mycket goda förhållanden skördades potatisfälten i sep-tember och förutsättningarna för höstsådden blev optimal. 7

8 TEMPERATUR Temperatur C medeltal Temperatur C Jönköping o C Växjö o C Kalmar o C Källa: SMHI

9 NEDERBÖRD Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm Jönköping mm Växjö mm Kalmar mm Källa: SMHI 9

10 TEMPERATUR Temperatur C medeltal Temperatur C Karlshamn o C Visby o C Halmstad o C Källa: SMHI

11 NEDERBÖRD Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm Karlshamn mm Visby mm Halmstad mm Källa: SMHI 11

12 KVÄVEINTENSITET I LÅNGLIGGANDE VALL MED RÖRSVINGELHYBRID av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksserien L6-472 Kväveintensitet i långliggande vallar med rörsvingelhybrid- är pågående och finns på tre platser i Mellansverige, Rådde gård i Länghem, Ingelstorpsskolan i Kalmar och på Hamrefältet i Hedemora. I försöken görs en jämförelse mellan fröblandningar som innehåller timotej tillsammans med antingen ängssvingel Sigmund (ÄS) eller rörsvingelhybriden Hykor (RS). Dessa gräsled finns med eller utan röd- och vitklöver vid fyra olika kvävenivåer,, 9, 18, eller 27 kg per ha/ år. För 29,vallår tre, finns endast preliminära resultat. Serien avslutas efter fyra vallår och slutredovisas 21. Resultatsammanfattning Resultat från Rådde och Kalmar (preliminära för 29) visar att: Genom att använda en rörsvingelhybrid i stället för ängssvingel kan vi minst halvera kvävetillförseln utan att avkastningen minskar. Se figur 1. För fem försöksvallår, vall I till vall III på Rådde och vall II till vall III i Kalmar är Hykor klart överlägsen ängssvingeln i avkastning. Detta gäller såväl i ren gräsvall som i blandvall med 14 % insådd klöver. Se figur 1. En snål gödsling till Hykorblandvallen med 9 kg N/ ha ( ) ger i snitt en avkastning på ca 1 ton/ha och år. Då har vi reducerat försöksavkastningarna till 8 procent för att mer efterlikna praktiken. För att komma upp i denna avkastning med ängssvingelvallen krävs kg N/ha och år. Vi kan också ta vara på rörsvingelhybridens mycket goda avkastningsförmåga genom att öka kväveintensiteten. Vid ett beräknat gödslingsnetto för dessa avkastningssiffror kommer direkt frågan upp vilket "produktpris på vallen" vi skall använda. Här har givetvis näringskvaliteten en avgörande betydelse. Vad är vallfodret värt i foderstaten? I figur 1 har vi inte tagit hänsyn till näringskvaliteten utan figuren är mer avsedd att principiellt visa skillnaden mellan ängs-svingel och en rörsvingelhydrid när det gäller förmågan att utnyttja tillfört kväve. Vi kan se att om vallfoderpriset sätts till 1,15 kr/kg ts och kvävepriset till 9 kr/kg N är det knappt lönsamt att tillföra 9 kg N/ha och år till ängssvingelblandningen (ÄS + KL). Ser vi på Hykorn (RS+KL) kan vi konstatera att det finns ett "ekonomiskt merutbyte" av kvävegödsling upp till 27 kg N/ha. Observera blandvallens överlägsenhet i avkastning gentemot de rena gräsvallarna. Resultat från Rådde (preliminära för 29) visar att: Hykor konkurrerar ut timotej även vid en totalkvävenivå på 9 kg N per år trots att den konkurrenskraftiga sorten Grindstad ingår i blandningen. Redan i andra årsvallen var timotejandelen i medeltal under 1 %. I medeltal för tredjeskörden var nivån 5 %. Timotejandelen i ängssvingelblandningarna ökar med vallåren och i tredjeskörden ligger den på ca 2 %. Se tabell 1-2. Klöverandelen för 9 kg N till rörsvingelhybridblandningen ligger på ungefär samma nivå som för 18 kg N till ängssvingelblandningen. I tredjeårsvallen var nivån i medeltal ca 3 %. I medeltal för förstaskördarna mellan 15-2 %. Energihalterna genomgående har varit låga. Det finns en tendens till att rörsvingelhybridblandningarna har lägre energihalt än ängssvingelblandningarna, i medeltal i storleksordningen,2-,3 MJ. Skördetidpunkterna i detta försök har i medeltal varit 3 maj, 9 juli och den 31 augusti. Alltså knappt sex veckor mellan första och andra skörden och drygt sju veckor mellan andraoch tredjeskörden. 12

13 Bakgrund och syfte Rörsvingelhybrider och rörsvinglar har i tidigare fröblandningsförsök (L6-66 och R6-45) visat mycket god uthållighet och stark konkurrensförmåga gentemot baljväxter i återväxter och i äldre vallar. Detta kan vara till fördel då timotej/ängssvingel i blandning med klöver ofta gett för höga klöverandelar i återväxt framförallt vid låg kvävegödsling. Syftet med denna försöksserie är att studera optimal kväveintensitet i vall med större uthållighet och konkurrensförmåga i gräskomponenten. Kan kvävegödslingen till baljväxtblandvallar med Hykor sänkas utan att klöverandelen blir besvärande hög i återväxterna och kan då avkastning och kvalitet hållas uppe? Utvärderingen görs både med avseende på kvantitet och på kvalitet. Målet är att hitta mera ekonomiska kombinationer mellan vallblandning och kväveintensitet där kostnaderna för vallomläggning och kvävegödsling kan minimeras. Som enskilda arter kan inte rörsvingelhybrider och rörsvinglar mäta sig med rajgräs eller rajsvinglar av Felopa-typen när det gäller smältbarhet. Tidigare försök har visat att den mätbara näringskvaliteten inte nämnvärt skiljer sig från ängssvingel. Styrkan med blandvallar där rörsvingelhybrider ingår ligger i uthålligheten och den goda avkastningsförmågan i återväxterna. Utförande De tre försöken i serien L6-472 anlades under 26 i Hedemora, Kalmar och på Rådde i Länghem och är utlagda som tvåfaktoriella blockförsök med split-plot design med fröblandningar på smårutor och kvävenivåer på storrutor. Fyra samrutor ger sammanlagt 16 led. Botaniska analyser har genomförts ledvis med uppdelning i gräsarter, klöverarter och ogräs. Kemiska analyser har utförts rutvis i tre block. Analysen har omfattat råprotein(rp) enligt NIR, omsättbar energi MJ enligt VOS metod och NIR- metod, fiber NDF enligt referensmetod och NIR- metod samt osmältbar fiber indf enligt NIR metod. Här redovisas Rp och övriga parametrar enligt referensmetod. Delresultat från de tre försöken har tidigare redovisats i Försöksrapporterna 28 och 27 för Mellansvenska försökssamarbetet och Animaliebältet. Försöksplan L6-472 anläggningsår 26 Vallfröblandningar (smårutor) Arter/sorter A. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha ÄS Sigmund B. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha RS Hykor C. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + Timotej Grindstad Rödklöver 2, kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) Rödklöver Fanny D. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + Vitklöver Ramona Rödklöver 2, kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) Kvävenivåer Gödsling kg N/ha (storrutor) sk1 sk2 sk3 Totalt

14 Resultat L6-472 Avkastning (reducerad till 8 %) och gödslingsnetto för V I- V III Rådde samt V II-VIII Kalmar. Nettoberäkning med 8 % av försöksavkastningen, kvävepris = 9 kr och 1 kg ts= 1,15 kr kg ts/ha 12 kg ts/ha Netto kr Gödslingsnetto kr/ha ÄS RS ÄS+KL RS+KL Figur 1. Avkastning för ren gräsvall (ÄS) och (RS) bestående av 4 kg/ha timotej och 13 kg/ ha ängssvingel Sigmund (ÄS) eller 13 kg/ha Hykor (RS). ÄS+KL och RS+KL innehåller gräsblandningarna och 2 kg/ha rödklöver samt 1 kg/ha vitklöver. Blandningarna ligger i en kvävestege med, 9, 18, 27 kg N/ha och år. Tabell 1. L6-472, kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. Botanisk sammansättning och näringskvalitet för VI-VIII Rådde. Vägda medeltal för de tre vallåren för ängssvingelled (ÄS) med klöver eller Hykorled (RS) med klöver vid 9 eller 18 kg N/ha. ÄS + KL 9 N RS+9 N ÄS + KL18 N RS+KL 18 N V I VII VIII V I VII VIII V I VII VIII V I VII VIII Klöver % Timotej % Rp g/ kg ts MJ /kg ts 1,5 1,5 1,5 1,4 1,5 1,2 1,6 1,7 1,6 1,3 1,3 1,4 NDF g/kg ts Avk. t ts/ha 11,2 11,5 1,9 11,4 13,4 12,7 12,2 13, 12,2 13,4 14,2 14,1 Diskussion Att optimalt utnyttja baljväxter i ensilagevallar har med den rådande miljödebatten blivit ytterst intressant. Såväl rådgivare och foderstatsprogram som nötkreatur verkar också idag ha högre tolerans för mer klöver i vallen. En bidragande orsak till detta kan vara att allt fler gårdar har möjlighet att blanda grovfoderpartier. Det är emellertid inte problemfritt att 14

15 Tabell 2. L6-472, kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. Botanisk sammansättning och näringskvalitet VI-VIII i Råddeförsöket. Vägda medeltal för de tre delskördarna i ängssvingelled(äs) med klöver eller Hykorled (RS) vid 9 eller 18 kg N/ha. ÄS + KL 9 N RS+9 N ÄS + KL18 N RS+KL 18 N sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 Klöver % Timotej % Rp g/ kg ts MJ /kg ts 1,7 1,7 1, 1.8 1,3 9,8 1,7 1,6 1, 1,7 1,4 9,8 NDF g/kg ts Avk. ts/ha 4,87 2,83 3,49 5,17 3,1 4,2 5,5 3,1 3,86 5,82 3,53 4,56 förlita sig på minskad kvävegödsling och därmed förmodad högre klöverandel i ensilaget. Det gäller att få klövern bra etablerad så att den är med från början i vallen. I de redovisade försöken var inte detta fallet på Rådde inför vall I. Ett annat problem som lyfts fram är den oftast varierande klöverhalten över delskördarna. Det är ytterst sällan att klöverandelen blir för hög i första skörden med väl i återväxterna. Detta har att göra med klövern och gräsets olika tillväxtsrytmer. En gräsart som rörsvingelhybrid borde därför passa in som bra samodlingskomponent till klövern, öppen och relativt konkurrenssvag inför förstaårsvallens förstaskörd och därefter konkurrensstark. Att så är fallet indikerar ju hittills framkomna resultat från Rådde och Kalmar. På många gårdar kan den lägre N -nivån -9 kg N/ha till hälften klaras med nötflytgödsel. Inför 21 ligger Jordbruksverkets rekommendationer för blandvallar i treskördesystem med en önskvärd baljväxthalt på 4 % och 1 tons avkastning bärgad skörd på totalt 11 kg N/ ha med en beräknad N-leverans från tidigare stallgödselanvändning på 2 kg N/ha. Resultaten från Rådde och Kalmar indikerar ju starkt att det går att sänka kvävegivan från 18 kg N/ha till 9 kg N/ha om man byter ut ängssvingel mot rörsvingelhybrid. Svinglarna har en tidig axgång och kräver därför en tidig skörd för bra näringskvalitet. Även om arterna är rena bladgräs så försämras näringskvaliteten snabbt i återväxterna. Det krävs därför korta intervall mellan delskördarna inte minst för Hykorn. Försöken borde ha skördats tidigare i återväxterna än vad som är gjort. Med en tidig förstaskörd och säg max. fem veckor mellan delskördarna kommer detta förmodligen att innebära en fjärde skörd i Götaland. Ett fyrskördesystem kommer troligtvis att påverka rödklövern negativt men det bör gynna vitklövern som hittills i försöken fört en tynande tillvaro. Även om det går att utnyttja rörsvingelhybrider för att få bättre ekonomi genom att sänka kvävegivan kan man fundera på om det omvända är användbart för en del vallintensiva gårdar med begränsad areal i närområdet. Arten, sorten svarar mycket bra på tillfört kväve. Den högsta avkastningen i försöken (och beräknat netto) hade ju det högst gödslade ledet, 27 kg N/ha med klöver och Hykor. 15

16 VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning * Rörsvingelhybriden Hykor är mycket intressant att ha med i vallblandningar eftersom den kan öka avkastningen. * Men över 45 % Hykor i blandningen finns risk att den tar över helt. * Timotej kan hjälpa till att lösa problem med för lite fiber i vallfodret och den tål mycket väl att skördas tre gånger. * Rajsvingel har en plats i blandningar i Sydsverige. Trots utvintring kan en rajsvingelblandning avkasta lika bra som en timotejblandning totalt över tre vallår. * Mer än 3 % rajgräs i blandningen kan innebära stor risk för utvintring och därmed lägre produktion. Inledning och bakgrund Ny kunskap om hur vallväxter beter sig i blandningar har kommit fram då de har testats systematiskt på olika ställen i landet. Preliminära resultat från försöksserie L finns redovisade av Andersson & Halling (28). I försöksserien L har inblandningen ökat av olika vallväxter stegvis så att det går att dra slutsatser av hur varje art påverkat och påverkats (tabell 1). Tabell 1. L6 4429, vallfröblandningar i försöksserien L Led- Vit Röd Timotej Ängs- Engelskt Hybrid Raj- Rajbeteckn. klöver klöver svingel rajgräs rajgräs svingel svingel (VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS), Paulita (RS), Hykor A (mätare) B (mätare) C D E F G H I J K L M N Sorter som använts i L redovisas i tabell 2. Observera att en del sorter byttes ut vid den andra anläggningen

17 Tabell 1. Sorter i L Rödklöver: Sara Engelskt rajgräs: Fanda, sedan SW Birger Vitklöver: Riesling Engelskt rajgräs led K: SW Birger + Herbie Timotej: Grindstad Rajsvingel led E, I, M och N: Paulita, sedan Felopa Ängssvingel: Laura, sedan Sigmund Rörsvingelhybrid led F och J: Hybridrajgräs: Hykor Storm Bland annat har blandningar med rörsvingelhybriden Hykor ingått såväl som olika rajgräs som timotej i hög andel. I denna uppsats redovisas en ingående analys hur den botaniska sammansättningen mellan olika arter har varierat över tiden under perioden I Andersson & Halling (28) finns ingen botanisk sammansättning redovisad. Resultaten av botanisk sammansättning baseras i första hand på okulära bestämningar, vilket kan innebära viss osäkerhet. Högavkastande rörsvingelhybrid Styrkan hos rörsvingelhybrid (Hykor) är uthålligheten och stor avkastning, särskilt i återväxten. Dessa blandningar avkastade ca 1 % mer summerat över tre vallår. Ju äldre vallen blev desto mer visade rörsvingelhybriden sin styrka. Övriga blandningar baserade på timotej, med eller utan en mindre del rajsvingel eller engelskt rajgräs, avkastade ungefär lika mycket sett över tre år. Se figur 1 och 2. Svinglar med olika konkurrenskraft Rajsvingel Paulita/Felopa eller rörsvingelhybrid Hykor fanns inblandade med 15 eller 45 %. Den verkliga andelen i fält blev för 15 % sådd rajsvingel ca 4 % i vall I vilket minskade till 3-15 % i vall III. Vid 45 % rajsvingel i blandningen minskade innehållet i skörden från ca 7 % i vall I till 4 % i vall III. Rajsvingeln utvintrar och kan tappa i ganska mycket avkastning med åren. I försöken blev ändå totalskörden lika stor oavsett hur mycket rajsvingel som fanns i blandningen. I klimatiskt gynnsamma områden kan man anta att en blandning med mycket rajsvingel har potential till en totalt sett större avkastning jämfört med en timotejblandning, även med tre års liggtid. Hykor kommer med tiden Rörsvingelhybriden utvecklas på motsatt sätt som rajsvingel över åren. Av sådda 15 % blev det 25 % i vall I och som ökade till ca 5 % i vall III. Så lite som 15 % anses ofta vara för liten inblandning för att få en säker etablering av rörsvingelhybrid. Det här gräset är en dålig konkurrent vid etablering och första vallåret. Den stora avkastningen med 15 % inblandning får man antagligen inte om engelskt rajgräs finns med. Resultaten visar att en rörsvingelhybrid ökar sin dominans med åren. Särskilt om den fått en bra start i form av stor andel i fröblandningen eller om blandningen saknar ett konkurrerande rajgräs, kan den kan ta plats redan från början. Blandningen med 45 % rörsvingel gav 45 % i vallen första året, men ökade till hela 75 % i vall III. Timotej tål mer än man tror Timotej gav en uthållig vall med stabil avkastning. Se figur 3. Men det gäller att den inte trycks undan av konkurrens från andra gräs. I yngre vallar har timotej svårast att hävda sig mot olika rajgräs ochy rajsvingel. I äldre vall och i återväxt tar rörsvingelhybrid lätt över. Timotejen har sin styrka i förstaskörden, sedan tar andra gräs över, särskilt i skörd 3. Trots tre år med tre skördar årligen fanns timotejen kvar. Den har alltså inte varit så känslig för upprepad slåtter som man brukar säga att den är. Den bidrar till bra avkastning hos äldre vall. Mer fiber med timotej (figur 4) Timotej kan höja fiberinnehållet i viss mån med bibehållet energivärde. Rörsvingelhybriden bidrog inte lika mycket som timotej till ett högt NDF, trots att den har en tidigare utveckling än övriga gräs och utgjorde runt 3-4 % av vallväxterna i skörden. Man brukar rekommendera att skörda vallar med rörsvingelhybrid tidigt eftersom näringsinnehållet annars snabbt försämras. Anledningen är att dess NDF- 17

18 värdet stiger snabbt i förhållande till andra vallgräs. Blandningar med rörsvingelhybrid hade ett högre NDF-innehåll än blandningar med rajsvingel. Rajgräs - potential med risk När engelskt rajgräs finns med i marknadsblandningar är det ofta mellan 1 och 3 %. Väl etablerad i vallen har den oftast en betydligt större andel. I försöket gav 15 % sådd av engelskt rajgräs 3 % i vallen, vilket sjönk till ca 1 % i vall III. Såddes 3 % gav det 4 % i vall I, vilket sjönk till 2 % i vall III. Blandar man däremot in starkt konkurrerande gräs, som rajsvingel och hybridrajgräs, kan det verkligen bli 3 % i vallen av sådda 3 % engelskt rajgräs. Blandningar med mer än 3 % rajgräs avkastade totalt sett sämst i försöken. Sådana blandningar har god avkastningspotential de första vallåren, men nackdelen är alltför stor risk för utvintring. Rajgräsblandningar passar bara i de sydligaste delarna av Sverige. Mer fakta Mer om hur man kombinerar en vallblandning finns att läsa i rapporten "Utformning av vallblandningar". M.A. Halling m.fl., Aktuellt från VPE nr SLU. Uppsala. www2.vpe.slu.se/vpeaktuellt/aktuelltnr6.pdf Faktaruta Rajsvingel = Ängssvingel x Italienskt rajgräs (Paulita/Felopa) Rörsvingelhybrid = Rörsvingel x Italienskt rajgräs (Hykor) Hybridrajgräs = Engelskt rajgräs x Italienskt rajgräs (Storm) Referenser * Andersson, P-A. & Halling, M. 28. Vallfröblandningar i intensiva skördesystem. * Försöksrapport 27 Animaliebältet. Växtodlingsförsök 27. Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland s När resultatet får bestämma SF Nora Nora bygger på nya rön kring baljväxternas ökade värde i foderstaten. En hög baljväxtandel kombineras med gräs med god återväxtförmåga för att få en jämn baljväxtandel även i återväxten. Nora får en hög kvalitet jämt fördelad över skördarna. Prova även att lita på klöverns kvävefixerande förmåga och spara pengar vid gödslingen. Anvil - FAO 19 Anvil är en tidig silo- och kärnmajs med bra och kraftig utveckling på våren. Det är en robust majssort med förmåga att utveckla stora välmatade kolvar under våra svenska förhållanden. Detta skapar förutsättningar för högsta stärkelseskörd i kombination med högsta totalskörd och ger dig som offensiv odlare ett oslagbart odlingsnetto. Box Lidköping Tel: info@svenskafoder.se Kundservice:

19 45 Delskördar L Ts kg/ha Vall III, sk 3 Vall III, sk 2 Vall III, sk 1 Vall II, sk 3 Vall II, sk 2 Vall II, sk 1 Vall I, sk 3 Vall I, sk 2 Vall I, sk 1 A B C D E F G H I J K L M N Figur 1. L6-4429, delskördar och total skörd för alla försöksled under 3 vallår. ma 45 Delskördar raj/rörsvingelhybridblandningar L med bra t är en tveckla svenska tningar ation som snetto. kg ts/ha Vall III, sk 3 Vall III, sk 2 Vall III, sk 1 Vall II, sk 3 Vall II, sk 2 Vall II, sk 1 Vall I, sk 3 Vall I, sk 2 Vall I, sk 1 E F I J M Figur 2. L6-4429, delskördar och total skörd för led med raj/rörsvingelhybrid-blandningar under 3 vallår. 19

20 45 Delskördar timotejblandningar L kg ts/ha Vall III, sk 3 Vall III, sk 2 Vall III, sk 1 Vall II, sk 3 Vall II, sk 2 Vall II, sk 1 Vall I, sk 3 Vall I, sk 2 Vall I, sk 1 B G I J K Figur 3. L6-4429, delskördar och total skörd för led med timotej under 3 vallår. 6 NDF timotejblandningar L g NDF/kg ts B G I J K A 35 Vall I, sk 1 Vall I, sk 2 Vall I, sk 3 Vall II, sk 1 Vall II, sk 2 Vall II, sk 3 Figur 4. L6-4429, fiberinnehåll, NDF-värden, för fröblandningar med timotej under 3 vallår. 2

21 SORTFÖRSÖK I FODERMAJS Av Arne Ljungars, HS Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fem försök av majs under 29, ett i Kristianstadsområdet, ett på Österlen, ett i Halland, ett i Kalmar och ett på Gotland. Samma gällde 28 men då blev ett kasserat eftersom det var för ojämnt. Försöken 29 Årets försök var placerade hos Bengt Johnsson, Karsholm Kristianstad, Bollerups Lantbruksinstitut i Tomelilla, Karin Nyström och Kent Pettersson, Lilla Hulte, Endre på Gotland, Mats Sjögren, Mörbylånga på Öland och hos Törlan Lant-bruks AB, Fagered i Tvååker. Intresset för att prova majssorter under 29 var fortfarande mycket stort - totalt 37 sorter anmäldes till provning. Nytt för 29 är att alla sorter ingick i samma försök. En fördel med detta är en bättre och säkrare jämförelse mellan sorterna. Nackdelen är att vi kan få ojämnheter i försöken när de är så stora. Denna nackdel klarar vi av genom latice design av rutfördelningen, som ger möjligheter att kompensera de sorter som råkar illa ut och hamnar på sämre avkastande områden. NIR-analyser Nytt för 29 var att NIR-analysen ansågs kunna ge tillförlitliga kvalitetsanalyser. Dessa är betydligt billigare än de som kunnat användas tidigare år. Vi får nu vattenhalt, proteinhalt, stärkelsehalt, NDF-värden och indf-värde till överkomliga kostnader. NDFvärdet är fiberinnehållet i provet och i NDFvärdet är totalt nedbrytbara fibrer t.ex. lignin. TS-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. Vidare har majsens höjd mätts. Resultat Resultat från de enskilda försöken från Animaliebältet finns på och från Skåne på Skåneförsökens hemsida. Årets medeltal finns i tabell 1 och 2-årsmedeltal finns i tabell 2. Vi övergick till en ny och bättre sammanställningsmodell under 28 varför det är svårt att göra en 5-årssammanställning. Det är bara 7 av årets provade sorter som fanns med under 27, 6 under 26 samt 2 under 25, förutom mätaren Avenir. För studier av dessa resultat hänvisas till förra årets försöksbok. Nytt för i år är att sorternas FAO-tal finns med. Detta är i första hand en tysk gradering enklast förklarad som en tidighetsgradering. Överensstämmelsen med våra förhållanden kan man kontrollera genom att jämföra med TS-halterna. Ett lågt FAO-tal skall då motsvaras av en hög TS-halt. Normalt siktar vi på att skörda vid TS-halt 32-33% vilket anses vara det optimala. Tidiga sorter och sena sorter kommer alltid att missgynnas mer eller mindre i dessa försök. Vi ser också att mätarsorten Avenir som är tidig, har avkastat sämre än tidigare år. Detta får till följd att nya sorter får mycket höga relativa TS-skördar och även mycket höga relativa stärkelseskördar. Dock kan vi också se att skördarna i år var mycket höga. Totalt provades 37 sorter och antalet företag som deltog i provningen var 5 st. SL står för Svenska Lantmännen, SSd för Scandinavian Seed, LIM för Limagrain ett franskt företag som tagit över Advanta ADV i Danmark, Syn Syngenta och SM Svensk Majs. 21

22 Tabell 1. Årssammanställning 29 av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet FAO- Ant TS Skörd Stärkelse NDF indf Råpro Strå SORT tal fsk halt TS Rel halt skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha tal % ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL , 1,7 1 3,2 3,2 1 46,6 19,6 8,2 228 Cerutti SM , 15, ,8 4, ,1 17,9 8,5 264 Ravenna SSd ,2 14, , 4, , 18,5 8,1 265 Burli SL ,3 16, ,9 5, , 18,2 9,3 294 Destiny Lim , 15, ,9 4, ,7 2, 8, 263 Kaukas SSd ,1 15, ,5 4, ,2 18,2 8,2 264 Isberi SL ,1 15, ,2 4, ,9 19,2 8,6 269 Patrick Lim ,8 15, 14 3,1 4, ,2 2,7 8,3 259 Award Lim ,2 16, ,6 4, ,9 17,2 8,1 27 Nerissa Syn ,7 16, ,8 4, ,1 21,3 8,2 276 Beethoven Lim , 16, ,1 5, ,4 17,9 8,2 266 Saludo SL ,3 16, ,8 5, ,6 21,4 8,2 281 Ajaxx SL ,3 15, ,3 4, , 17,9 8,3 255 Artist Lim ,5 14, ,3 4, ,9 2,5 7,7 261 Atrium Lim ,8 16, ,3 5, ,6 15,7 8,1 257 Anvil SSd ,6 16, ,6 4, ,5 22,5 7,9 272 Katy SSd ,9 15, , 4, ,5 19,8 8,4 26 Jasmik Syn , 16, ,3 5, ,3 2,3 8, 26 Gladi SL ,7 15, 139 3, 4, ,6 19,3 8,6 274 Progress SL ,9 16, ,6 4, ,4 23,9 8,7 289 Sunaro SL ,9 17, ,1 5, ,1 22,5 8,6 286 Aphrodite SL ,6 16, ,8 5, ,8 18, 8,8 286 Cheer Syn ,8 15, ,2 4, ,2 2,2 8,2 253 Falkone Syn ,9 16, ,5 5, ,5 2,6 8,4 267 Ragt Tiberio SL ,2 16, ,5 5, ,4 21,2 8,4 283 Belmondo SL ,8 16, ,3 4, ,2 18,6 8,7 287 Gilberto SL , 15, ,1 4, ,5 19,2 9,4 284 Azelo Lim ,9 16, ,5 5, ,3 19,8 8,6 264 Ampezzo Lim ,7 17, ,5 5, ,4 16,3 8,2 264 Astiano Lim , 14, ,2 5, ,4 16,6 8,6 255 Abbot Lim ,6 15, ,5 4, ,1 2,4 8,6 268 Utopia Syn , 14, ,2 4, ,2 21,5 8,6 259 Delitop Syn ,7 16, ,1 5, ,2 18,3 8,6 271 Koloris SL 5 31,9 15, ,6 4, ,2 19,5 8,4 279 Klaymore SSd ,3 15, ,2 4, ,6 2, 8,6 271 Kaspian SSd ,2 13, ,5 4, ,6 21,2 8,1 25 Sunboy SSd ,7 15, ,9 4, ,5 21,1 8,8 283 Sunny SSd ,5 15, ,3 4, ,1 2,4 8, X- CV% REP 5 33,5 15,6 5, 3,7 4,8 11,4 43,5 19,7 8,4 268 LSD PROB F1 2,1,97.1 3,9,68.1 3,9 3,2,5 7, 22

23 Tabell 2. Två års sammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet Ant TS Skörd Stärkelse NDF indf Råpro Strå SORT försök halt TS Rel halt skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha tal % ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL 9 39,5 11, ,7 3, ,1 19, 8,1 228 Cerutti SM 9 33,1 14, ,6 4, ,7 17,2 7,9 259 Ravenna SSd 9 34, 13, ,9 4, ,6 17,2 7,8 26 Burli SL 9 31,1 15, ,6 4, ,8 18,6 8,5 287 Destiny Lim 9 37,1 14, ,8 4, , 19,2 7,8 261 Kaukas SSd 9 34,7 15, ,2 5, ,7 17,7 7,8 261 Isberi SL 9 33,3 15, ,9 4, ,7 19,2 8, 264 Patrick Lim 9 33,1 14, ,5 4, ,2 19,5 8,1 258 Award Lim 9 33, 15, ,4 4, ,6 16,6 7,7 265 Nerissa Syn 9 33,7 15, , 4, , 19,8 7,8 27 Beethoven Lim 9 34,7 16, ,2 5, ,3 17,8 7,6 262 Saludo SL 9 33,9 16, ,6 5, ,6 21, 7,6 276 Ajaxx SL 9 31,5 15, ,2 4, ,2 17,6 7,9 252 Artist Lim 9 38,6 14, ,6 4, ,6 18,8 7,4 253 Atrium Lim 9 33,5 16, , 5, ,5 15, 7,7 252 Anvil SSd 9 34,9 15, ,2 4, ,2 2,7 7,7 265 Katy SSd 9 33,5 15, ,2 4, ,2 19,2 8,2 255 Jasmik Syn 9 35, 16, ,8 5, ,1 18,2 7,6 258 Gladi SL 9 33,7 15, ,1 4, ,5 19,4 8,1 273 Sunaro SL 9 31,8 16, ,5 4, ,3 2,5 7,8 276 Aphrodite SL 9 33,1 16, ,9 5, ,2 18,3 8,1 279 Cheer Syn 9 36,3 15, ,2 5, ,9 17,6 7, X- CV% REP 9 33,9 5,4 31,4 4,74 12,2 43,9 18,9 8, 263 LSD PROB F1 2,2.1 4,,71.1 4,2 3,2,6 9 23