Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Relevanta dokument
Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Information från. Informationsbrev 22, den 23 november 2015

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Mellanskarven i Norden; ett ställningstagande

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Testbädd för vattenbruk

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Världsfiske och vattenbruk

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Skärgårdsrådets tjänstemannagrupp

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

5 Stora. försök att minska övergödningen

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

SD401 Kommittémotion. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvaltning av bestånden

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268).

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

Markus Lundgren. med underlag från

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

En ljusare framtid för fisk och fiskare

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

A. Skyddsjakt för fiskare och deras medhjälpare. B. Skyddsjakt i fredningsområden för fisk - mynningsområden

BESLUT Ärendenr: NV Stockholms ornitologiska förening

NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS Aktiv och modern fiskevattenförvaltning

Förvaltningsplan för skarv

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Stärkt konkurrenskraft i Sveriges gröna och blå näringar

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet ARBETSDOKUMENT

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Policy Brief Nummer 2010:1

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Vattenbruk. Oceanografi

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Handlingsprogram för Bottenviken

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Fiskerienheten Jordbruksverket Jönköping. Ert Diarienummer: /16 Vårt dnr: 2016/0106

Information från. Informationsbrev 12, den 17 juni 2015

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Planering för va-enbruk

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig

Fiskevattnet. En landsbygdsresurs värd att vårda och utveckla!

Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön

Riktlinjer för enskilda avlopp

Skyddsjakt på skarv i Västerbottens län 2018

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Vad gör Länsstyrelsen?

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Yttrande

Riktlinjer för enskilda avlopp

Forum Östersjön HELCOM

Sälens matvanor kartläggs

Vilka fisksorter visas på skärmen? Välj bland arterna i tabellen ovan.

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

LOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist

Information från. Informationsbrev 9, den 21 november Vindkraftpark i Bråviken stoppas

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Östersjölaxälvar i Samverkan

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

MÖJLIGHETER I SIKTE MER INFORMATION. - skärgårdens attraktiva framtid. Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden

Tillstånd att utföra skyddsjakt efter storskarv i Mälaren

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Transkript:

Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30 i kommunhuset Söderköping. Den 13 december presenterar representanter från Vattenbrukscentrum Ost, Region Östergötland, och Länsstyrelsen i Östergötland den gemensamma satsning som nu görs på storskalig musselodling i Östergötland. EU-projekt Baltic Blue Growth har som mål att initiera fullskalig musselodling och musselmjölsproduktion i Östersjöregionen. Syftet är att skapa arbetstillfällen och nya företag i kustlandskapet och att bidra till att minska övergödningen i Östersjön. Blåmusslorna lever av att filtrera växtplankton från vattnet och binder därigenom kväve och fosfor. När de skördas återbördas dessa näringsämnen till land, och övergödningen minskar. Musslorna inte lämpar sig inte så bra för mänsklig konsumtion p.g.a. sin ringa storlek, och kommer därför att användas till produktion av musselmjöl.

Behovet och efterfrågan är stort och musselmjöl kan ersätta det fiskmjöl som idag används inom fågelindustrin och fiskodlingar. Det är svårt att skapa sysselsättning i Östersjöns kustområden och musselodlingar kan vara ett sätt att skapa arbetstillfällen och bli en del av det differentierade företagande som redan finns i vårt kust- och skärgårdsområde. Musselodling i Sankt Anna Vattenbrukscentrum Ost har byggt upp en storskalig musselodling vid Inre Kärrö i Sankt Annas skärgård. Odlingen består av 24 000 m rep fördelat på 16 linor. Odlingen har finansierats med medel från region Östergötland och Länsstyrelsen i Östergötland, och ingår som pilotanläggning i projektet Baltic Blue Growth. Vattenbruk Vattenbruk är idag den globalt snabbast växande livsmedelsproducerande sektorn. VCO är en ideell förening som bildades år 2013 som ett svar på det i Sverige växande intresset för vattenbruk. VCO:s vision är att vattenbruket år 2020 har etablerat sig som en välkänd och växande näring på såväl landsbygd som i urbana miljöer, med företag som på ett uthålligt och miljövänligt sätt producerar matfisk av hög kvalitet samt fodermusslor för industri och lantbruk. VCO bidrar till detta bl.a. genom utbildning, information, kontaktförmedling och initiering samt ledning av projekt.

ANMÄL ditt deltagande senast den 14 november via mail till Barbro Mellqvist, barbro.mellqvist@soderkoping.se Vänliga hälsningar Barbro Mellqvist Näringslivssamordnare Söderköpings kommun 614 80 Söderköping' 0121-18 161 (mobil) 070-20 44 554 (sms) www.soderkoping.se

Dags att skärpa förvaltningen av skarv och säl Bestånden av skarv och säl har ökat under senare år, framförallt i Östersjön. Sportfiskarna vill att skyddet av hotade fiskbestånd ska väga tyngre än skyddet av dessa arter. Idag är beståndsstatusen för skarv och säl klart bättre än för många fiskarter. Det är dags att se över hur skarven och sälen förvaltas, särskilt som vi riskerar att få samma situation som i Danmark med stora skarvflockar som övervintrar i känsliga vattendrag och skadar fiskbestånden, kommenterar Anders Karlsson, Sportfiskarnas generalsekreterare. Sportfiskarna deltar nu tillsammans med sportfiskeförbunden i Finland, Danmark och Norge i ett nordiskt samarbete om skarvproblematiken. Syftet med samverkan är att på sikt försöka begränsa skarvpopulationerna och motverka skador från skarven på skyddsvärda fiskbestånd. Förbunden hoppas även på att gemensamt få en större politisk genomslagskraft och att uppnå en mer koordinerad och adaptiv förvaltning i de nordiska länderna. En fråga de nordiska förbunden är överens om är att det idag saknas motiv för att mellanskarven ska fortsätta vara en skyddad art i EU:s fågeldirektiv. Samtidigt finns det redan nu genom direktivets artikel 9 stora möjligheter för medlemsstaterna att tillåta åtgärder med syfte att begränsa skarvpopulationer, kommenterar

Sportfiskarnas fiskevårdschef Markus Lundgren. Sportfiskarna anser att: Skyddet av fiskbestånd och hotade fiskarter ska väga tyngre än skyddet av arter med positiv beståndssituation, så som bestånden av säl och skarv. Förvaltningen av skarv måste vara adaptiv och innebära att jakt eller andra åtgärder snabbt kan sättas in vid behov, exempelvis där fiskbestånden är svaga eller under återuppbyggnad. Förvaltningen av säl måste bli mer adaptiv och innebära att jakt inte bara ska användas för att skydda fiskeredskap. Fokus bör även ligga på att skydda svaga fiskbestånd. I områden som är av stor betydelse för fisket, särskilt sportfiske och fisketurism, ska mer aktiva förvaltningsåtgärder tillämpas om säl och skarv kan ha en väsentlig påverkan på fiskbestånden. Det ska inrättas ett nationellt råd där Sportfiskarna och andra berörda intressen aktivt medverkar till den nationella säl- och skarvförvaltningen. Det saknas skäl att skydda mellanskarven med EU:s fågeldirektiv, med hänsyn till beståndssituationen. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska ges ett uttalat uppdrag att följa upp sälens och skarvens påverkan på fiskbestånden. Mellanskarven I Sverige häckar främst underarten mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis). Vid en nationell räkning 2012 uppskattades antalet mellanskarvar i svenska vatten till ungefär 200 000 individer. Samtidigt är mellanskarven en skyddad art genom att vara upptagen i EU:s fågeldirektiv.

En skarv äter mellan 300-500 gram fisk per dag och konsumerar i regel de fiskarter som är mest lättillgängliga. I bland annat danska strömvatten har man konstaterat att bestånd av lax, öring och harr har gått tillbaka dramatiskt på grund av stora övervintrande skarvflockar. Det finns en överhängande risk att samma scenario snart upprepas i svenska vatten. Läs om en skarvundersökning utförd av SLU i den svenska sjön Roxen här. Läs mer om Sportfiskarnas syn på skarv- och sälproblematiken: Sportfiskarnas policy för säl och skarv. Mer information: Markus Lundgren, markus.lundgren@sportfiskarna.se Källa: Sportfiskarna