Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11 -27. Budget 2014 och Verksamhetsplan 2015-2016

Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11 -27 Budget 2014 och Verksamhetsplan 2015-2016

2

Innehåll INLEDNING Organisationsöversikt inklusive bolag 4 Vart går skattepengarna? 5 Så här får kommunen sina pengar... 5 och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här 5 MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Vision 6 Höörs utvecklingsarbete... 6 Vision 2025 för Höörs kommun... 6 Styrkort; samtliga inriktningsmål och effektmål för Höörs kommun 2014... 8 Styrkort för de kommunövergripande målen 2014.. 16 Ekonomisk översikt 18 Ekonomisk strategi... 18 Ekonomikontorets redogörelse... 19 Fem år i sammandrag... 22 Resultatbudget... 23 Finansieringsbudget... 23 Balansbudget... 24 Resultat/balansbudget noter... 25 Driftsammandrag/budgetramar... 25 Investeringsbudget... 26 FOTOGRAFER: Jan Gayen Anna-Karin Ohlsson Staffan Olofsson Michael Andersson DRIFTSBUDGET Revision 27 Verksamhetsbeskrivning... 27 Kommunstyrelsen 28 Verksamhetsbeskrivning... 29 Verksamhetsförändringar... 29 Tekniska nämnden skattefinansierad 31 Verksamhetsbeskrivning... 32 Verksamhetsförändringar... 33 Tekniska nämnden avgiftsfinansierad 34 Verksamhetsbeskrivning... 35 Verksamhetsförändringar... 35 Kultur- och fritidsnämnden 36 Verksamhetsbeskrivning... 38 Verksamhetsförändringar... 38 Barn- och utbildningsnämnden 40 Verksamhetsbeskrivning... 41 Verksamhetsförändringar... 41 Socialnämnden 45 Socialnämndens vision och strategier... 46 Verksamhetsbeskrivning... 47 Verksamhetsförändringar... 47 Miljö- och byggnadsnämnden 48 Verksamhetsbeskrivning... 49 Verksamhetsförändringar... 50 INVESTERINGSBUDGET 51 Sammanställning 51 Kommunstyrelsen 52 Uppdragskommentar... 52 Tekniska nämnden, skattefinansierad 53 Uppdragskommentar... 53 Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad 54 Uppdragskommentar - VA-verksamheten... 54 Kultur- och fritidsnämnden 55 Uppdragskommentar... 55 Barn- och utbildningsnämnden 56 Uppdragskommentar... 56 Socialnämnden 57 Uppdragskommentar... 57 EXPLOATERINGSBUDGET 59 3

Organisationsöversikt inklusive bolag Kommunfullmäktige 41 ledamöter Revision 5 Kommunförvaltning Kommunstyrelse 13 Kommunledningskansli (KLK) Räddningstjänst Barn- och utbildningsnämnd 9 Barn- och utbildningssektor Socialnämnd 9 Social sektor Miljö- och byggnadsnämnd 9 Miljö- och byggmyndighet Kultur- och fritidsnämnd 9 Kultur och fritid Teknisk nämnd 7 Samhällsbyggnadssektor Valnämnd 7 HFAB 100 % MERAB 22,5 % HIBAB 100 % HBAB 100 % 4

INLEDNING Vart går skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar 17 % kommer från stats- och utjämningsbidrag 14 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som erbjuds 69 % av kommunens intäkter kommer från skatter och 100 kronor i skatt till kommunen används så här 39:21 kronor till för- och grundskoleverksamhet 31:95 kronor till hälsa, vård och omsorg 9:21 kronor till gymnasieverksamhet 7:98 kronor till kommunövergripande verksamhet 4:28 kronor till teknisk verksamhet 4:85 kronor till kultur och fritidsverksamhet 1:74 kronor till räddningstjänst 0:78 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 5

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Vision Höörs utvecklingsarbete Kommunfullmäktige har tagit fram en vision för Höörs kommun som beskriver hur vi vill att Höörs kommun ska vara och uppfattas år 2025. Visionen är en långsiktig målbild och en inspirationskälla för samtliga verksamheter. Den är styrande genom att den är utgångspunkten för all verksamhetsplanering. För att konkretisera visionen har kommunfullmäktige också antagit sex strategier och 13 långsiktiga mål. Dessa beskriver vad nämnderna ska arbeta mot under mandatperioden för att nå visionen. Utifrån visionen, strategierna och de långsiktiga målen har nämnderna tagit fram effektmål. Dessa mål beskriver en ambitionsnivå som nämnderna ska nå under en 1-2 års period. För respektive mål finns mätetal och en redovisning om hur målen följs upp. Så här hänger visionen ihop med verksamhetsplanerna Strategierna Inriktningsmål (viktigt för att nå visionen) Effektmål (konkreta) + mått Inriktningsmål för mandatperioden 1. Vi ska ha medborgardialog för att skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar 2. Förskola och skola ska vara i toppklass och skapa goda framtida förutsättningar för barn och unga 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 4. Höör ska vara en arena för kultur, friluftsliv, fritid och rekreation 5. Trafiksystemet ska vara tillgängligt och utvecklas för människa och miljö, så att resan fungerar hela vägen 6. Vi ska agera för att utveckla mobil- och IT-infrastrukturen 7. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 8. Vi ska ge kommunal service med god kvalitet som tillgodoser medborgarnas behov 9. Vi ska arbeta systematisk för att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan 10. Höörs kommun ska vara välkänt och förknippas med positiva känslor, tankar och upplevelser 11. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 12. Vi ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter stimuleras och utvecklas 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning Handlingsplaner Kommunikationer Hållbar utveckling Attraktivt boende Medborgare Visionen Mötesplats Kunskapsregion Stärka vår position Process Medarbetare Finansiellt Vision 2025 för Höörs kommun Höör är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där idén om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvara för boende, fritid och företagande. Strategier för att nå visionen För att nå visionen har vi fokus på sex strategier; Kommunikationer som förenklar livet Attraktiv boendeort mitt i regionen Hållbar utveckling Höör en del av kunskapsregionen Det kreativa möteslandskapet Stärka vår position genom kommunikation Ledord för vårt arbete är: Vi söker kreativa lösningar för alla livssituationer. Vårt agerande bygger på samarbete och präglas av ansvar, trygghet, öppenhet och respekt. 6

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT 7

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Styrkort; samtliga inriktningsmål och effektmål för Höörs kommun 2014 Här redovisas alla nämnders effektmål. Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen 1. Vi ska ha medborgardialog för att skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 1.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av delaktighet och möjlighet att påverka och ta ansvar 1.2 Medborgare, så- får stöd att frigöra sina resurser 1.3 Medborges rättigheter och skyldigheter är tydliga 2.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av bra boende genom att i vår fysiska planering möjliggöra för boende i attraktiva områden 2.2 För att undvika problem och risker för kom- skall våra asfaltsvägar vara väl underhållna. 2.3 Vi ska ha hög kvalitet på det kommunala tre kemiska eller biologiska analyser med bedömningen Tjänligt med anmärkning efter omprov. Avser utgående vatten från vattenverk eller på ledningsnätet. Kommunövergripande SN SN KS TN TN Resultatet från medborgarundersökningens och andra medborgarenkäter Antalet fokusgrupper eller öppna dialogmöten initierade av kommunen Antalet inkomna synpunkter och antalet åtgärdade synpunkter Andel vägyta som genomgår beläggningsunderhåll under 2014 uppgår till ca 13 350 m 2 Antal prov med bedömning Tjänligt med anmärkning. 8

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 2.4 Vi påverkar samhällsplaneringen för äldre och för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar samt för ungdomar och andra med låg inkomst. 2.5 Socialnämndens särskilda boendeformer är utformade så att medborgarnas resurser frigörs 2.6 Kulturmiljöprogrammet färdigställs senast 2014-12-31 3.1 Minst ett tätortsnära naturområde ska säkerställas långsiktigt 3.2 Våra utemiljöer skall skötas effektivt och vi skall ha kunskap om vad det kostar att sköta våra parkytor som helhet men också fördelat på olika typer av vegetationsytor. En jämförande undersökning som visar på verksamhetens kostnadsläge i olika delar pekar ut delar som eventuellt kan effektiviseras på olika sätt och hur dessa åtgärder kan genomföras. 3.3 Attraktionsvärdet i kommunens parker och grönytor skall öka. Detta åstadkoms genom mer blomsterprakt i form av perennytor, ett utökat sommarblomsprogram och mer blomsterlökar. SN SN KFN KS TN TN Olika delområden rapporteras av efter hand. Under 2014 skall en jämförande undersökning genomföras som visar på verksamhetens kostnadsläge i förhållande till kostnadsläget i andra kommuner. En avgränsad anläggning, park eller annan grönyta, skall årligen få en ökad blomsterprakt, vilken planeras utifrån platsens läge och förutsättningar. 2014 planeras på temat blomsterlök och detta kommer att bli na stråk som omfattas av Park- och lekplatsprogrammet, etapp 2. 9

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen Höör som en del av kunskapsregionen Kreativt möteslandskap 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 4. Förskola och skola ska vara i toppklass och skapa goda framtida förutsättningar för barn och unga 5. Höör ska vara en arena för kultur, friluftsliv, fritid och rekreation 3.4 Tätortsnära natur, spontanidrottsplatser, skatepark, kulturella och aktiva mötesplatser 4.1 Öka måluppfyllelsen i grundskolan avseende kunskapsuppdraget 4.2 Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan och de studerande känna sig trygga i sina verksamheter 4.3 Studiero i verksamheterna 4.4 Ökat lärande i förskolan 4.5 Demokrati och in- 5.1 Kulturgaranti ska införas för barn och ungdomar senast 2014-12-31. Kulturgarantin innefattar minst en kulturupplevelse per år, skapande skola i alla skolor. 5.2 Folkhälsoperspektivet innefattar kultur- och fritidsområden, rekreations- och strövområden, anläggningar, kulturkvarter, spontan idrottsplatser, skatepark, allaktivitetshus mm KFN BUN BUN KFN KFN Antal anläggningar, besöksfrekvens, nöjdhet Andelen elever som får fullständiga betyg ska öka och överstiga de tre senaste årens genomsnitt. Meritvärdet ska öka och överstiga de tre senaste årens genomsnitt. Andelen elever som når godkänt på de nationella proven i åk 6 ska överstiga riksgenomsnittet. Andelen elever som når godkänt på de nationella proven i åk 9 ska överstiga riksgenomsnittet. Utvärdering sker genom observationer och dokumentation av verksamheten av personal och ledning. Antal skolföreställningar, skapande skolor. Nöjdhet hos elever och lärare. Antal projekt kultur i vården, tjejprojekt, SKUTT, antal besökare. Nöjdhet mäts. Antal ledare i föreningarna. 10

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Kreativt möteslandskap Kommunikationer som förenklar livet 5. Höör ska vara en arena för kultur, friluftsliv, fritid och rekreation vara tillgängligt och utvecklas för människa och miljö, så att resan fungerar hela vägen 7. Vi ska agera för att utveckla mobil- och IT-infrastrukturen 5.3 Älvkullen är en arena för möten, där alla blir sedda för den man är och där man kan påverka sin fria tid. Detta innefattar Ungdomscaféet för ungdomar från åk 7 till och med året man fyller 20 år. Rockskolan-för årskurs 4-9 där barn/ungdomar får möjlighet att utveckla sin musikalitet. 5.4 Biblioteken vill vara attraktiva mötesplatser för alla kommuninvånare genom att tillhandahålla ett aktuellt, brett och mångsidigt mediebestånd. Biblioteken ska erbjuda läsfrämjande arrangemang för alla åldrar. Biblioteken ska vara aktiva i sin uppsökande verksamhet 5.5 Musik/Kulturskolan vill vara en kulturell mötesplats och en inspirationskälla för framtidens kulturkonsumenter. Den ska ge en långsiktig utbildning och ett stabilt musikaliskt och/eller annat kulturellt kunnande. met 2015 når samtliga handelscentra i tätorten och dess ytterområden öka med 1 % under 2014. 7.1 Att öka antalet interna mobilnät i allmänna hus och verksamhetsbyggnader KFN KFN KFN KS TN Kommunövergripande Antal besökare, antal projekt. Nöjda besökare och lyckosamma projekt Antal utlån och besöksfrekvens Antal arrangemang och nöjdhet Antal besök hos Boken kommer-låntagare, antal besök på vårdinrättningar, antal föreningsbesök Projektinriktad verksamhet som leder till resultat i form av föreställningar. tal kurser. Antal projekt. Nöjdhet och lyckade projekt. Antalet busstopp vid handelscenter Resande statistik Mått på turtätheten utförs under hösten 2013 och hösten 2014. Procent av byggnader som har internt mobilnät. 11

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen Stärka vår position genom kommunikation Kreativt möteslandskap 8. Vi ska ge kommunal service med god kvalitet som tillgodoser medborgarnas behov 9. Höörs kommun ska vara välkänd och förknippas med positiva känslor, tankar och upplevelser 10. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 8.1 Att till december 2014 öka medborgarnas nöjdhet med kvaliteten på kommunala tjänster 8.2 Tiden för att handlägga ett bygglov Kommunövergripandborgarundersökningen Resultatet från med- öppna jämförelser Antalet kvalitetsförbättringar utifrån projekten kommunens kvalitet i korthet och förenkla helt enkelt MBN Mäts löpande över året och målsättningen är att snittiden ska vara mindre än åtta veckor 8.3 Tillsynsbesök bygg MBN Mäts i antal och målet för helåret är 100 stycken. 8.4 Tiden för handläggning av icke bygglovspliktiga BAB-ärenden (Bostadsanpassningsbidrag). MBN Mäts som tiden från det att ärendet är komplett till dess att beslut om åtgärd är taget. Den genomsnittliga tiden ska inte uppgå till mer än två veckor. 8.5 Våra möten vilar SN på begreppen evidens, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet 8.6 Vi har ett ISO ningssystem för kvalitet. SN 9.1 Att andelen medborgare Kommun- Medborgarundersök- som kan övergripande ningen rekommendera andra Besöksnäringens om- vis till Höörs kommun ska TEM-undersökningar öka 2014 Antalet besöksnätter 9.2 Verksamheterna SN är transparanta och offensiva. 10.1 Att agera för att KS TEM-undersökningar MittSkåne ska bli den största åretruntdestinationen i Skåne genom att dubblera omsättningen inom besöksnäringen i MittSkåne till 2020 12

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Kreativt möteslandskap Hållbar utveckling 10. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 11. Vi ska arbeta systematiskt för att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan 10.2 Arrangemang, torgdagar, mässor, Kulturnatt, Bosjökloster, Sommaropera, Skyltsöndagen, Ringsjön Runt, Musik på Bosjökloster, Kulturkvartersdagen 11.1 Att andelen inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 25 % december 2014 11.2 Att effektivisera energianvändningen så att den relativa kostnadsandelen minskar 11.3 Minska mängden tillskottsvatten till reningsverken med i snitt 1 % per år under en 5-årsperiod genom att åtgärder i det kommunala spillvattenledningsnätet samt ställa krav på åtgärder på fastighetsägares ledningsnät. 11.4 Miljöpåverkan beaktas i alla beslut. 11.5 Tillsynsarbetet med enskilda avlopp skall leda till att kväveutsläppen minskar med 300 kg/år och fosforutsläppen med 70 kg/år. 11.6 Antalet inspektioner som myndigheten utför på livsmedelsområdet 11.7 Antalet inspektioner som myndigheten utför på miljöområdet. 11.8 Antalet inspektioner som myndigheten utför inom hälsoskyddsområdet. KFN Kommunövergripande Kommunövergripande TN SN MBN MBN MBN MBN Antal arrangemang, stödorganisation, enkel personlig enkät fråga vid evenemanget De gröna nyckeltalen Andelen ekologiska livsmedel Utvecklingen av energi kostnaderna Andelen CO2-utsläpp Minskning av tillskotts- till reningsverken (kbm tillskottsvatten per år/mm årsnederbörd) Mäts som en schablonberäkning över olika typer av enskilda avlopp. Mäts i antal och målet för året skall vara 75 stycken. Mäts i antal och målet för året skall vara 120 stycken. Mäts i antal och målet för året skall vara 55 stycken. 13

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medarbetarperspektivet Så här tar vi tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser (idag och imorgon) Finansiella perspektivet så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling Hållbar utveckling 12. Vi ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter stimuleras och utvecklas 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning 12.1 Att utifrån medarbetarenkäten som geövergripande Kommunnomförs 2013 sätta mål och formulera handlingsplaner för att bli en attraktivare arbetsgivare 12.2 Medarbetarens SN rättigheter och skyldigheter är tydliga 12.3 Vi påverkar aktivt SN innehållet på utbildningar och fortbildningar som är riktade mot socialnämndens verksamheter. 12.4 Sjukfrånvaron ska SN vara lägre än 2013. 12.5 Våra lönekriterier SN utgår ifrån socialnämndens mål och stimulerar medarbetarnas engagemang. 13.1 Årets resultat ska Kommunövergripande utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld 13.2 Nyinvesteringar Kommunövergripande nansieras med skattemedel. Kommunens uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 13.3 Inkomster från Kommunövergripande försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet Resultatet medarbetarundersökningen Andelen medarbetare som medverkar i forskningsinriktade satsningar Nyckeltalen i personalredovisningen Antal sökande till tjänster Årsredovisningen Soliditet Skuldsättningsgrad 14

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Finansiella perspektivet så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning 13.4 En ökad andel elever ska få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet och fullföljer det 13.5 Genom att underhålla kommunens anläggningar väl förlänga nyttjandeperioden 13.6 Verksamheterna omställningar vid förändrade behov. kompletterar den kommunala budgeten. BUN Kommunövergripande SN SN Betyg Antalet nedskrivningar 15

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Styrkort för de kommunövergripande målen 2014 Dessa mål är gemensamma för alla sektorer och följs upp av kommunstyrelsen. Sektorernas gemensamma mål Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Medarbetarperspektivet Så här tar vi tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen Attraktiv boendeort mitt i regionen Stärka vår position genom kommunikation Hållbar utveckling Hållbar utveckling 1. Vi ska ha medborgardialog för att skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar 8. Vi ska ge kommunal service med god kvalitet som tillgodoser medborgarnas behov 9. Höörs kommun ska vara välkänd och förknippas med positiva känslor, tankar och upplevelser 11. Vi ska arbeta systematiskt för att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan 12. Vi ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter stimuleras och utvecklas 1.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av delaktighet och möjlighet att påverka och ta ansvar 8.1 Att till december 2014 öka medborgarnas nöjdhet med kvaliteten på kommunala tjänster 9.1 Att andelen medborgare som kan rekommendera andra till Höörs kommun ska öka 2014 11.1 Att andelen inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 25 % december 2014 11.2 Att effektivisera energianvändningen så att den relativa kostnadsandelen minskar 12.1 Att utifrån medarbetarenkäten som genomförs 2013 sätta mål och formulera handlingsplaner för att bli en attraktivare arbetsgivare Kommunöver gripande Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande Resultatet från medborgarundersökningens och andra medborgarenkäter Antalet fokusgrupper eller öppna dialogmöten initierade av kommunen Antalet inkomna syn punkter och an ta let åt gär d ade synpunkter Resultatet från medborgarundersökningen öppna jämförelser Antalet kvalitetsförbättringar utifrån projekten kommunens kvalitet i korthet och förenkla helt enkelt Medborgarundersökningen Besöksnäringens om- vis TEM-undersökningar Antalet besöksnätter De gröna nyckeltalen Andelen ekologiska livsmedel Utvecklingen av energikostnaderna Andelen CO2-utsläpp Resultatet medarbetarundersökningen Andelen medarbetare som medverkar i forskningsinriktade satsningar Nyckeltalen i personalredovisningen Antal sökande till tjänster 16

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Finansiella perspektivet så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande BUN Kommunövergripande 13.1 Årets resultat ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld 13.2 Nyinvesteringar nansieras med skattemedel. Kommunens uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 13.3 Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet 13.4 En ökad andel elever ska få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet och fullföljer det 13.5 Genom att underhålla kommunens anläggningar väl förlänga nyttjandeperioden Årsredovisningen Soliditet Skuldsättningsgrad Betyg Antalet nedskrivningar 17

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt Ekonomisk strategi Avsikten med kommunens ekonomistyrning är att uppnå balans mellan en acceptabel ekonomisk situation och ett bra verksamhetsresultat, d.v.s. vad som faktiskt åstadkommits för pengarna. De finansiella målen ska enligt kommunallagen kompletteras med verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Denna balans definieras som god ekonomisk hushållning för Höörs kommun. Vid fastställande av ekonomisk strategi är det viktigt att även ta hänsyn till kända framtida förändringar som påverkar kommunens finansiella situation. Höörs kommun har under flera år diskuterat hur de stegrande kostnaderna för pensioner ska finansieras. Redan under 2010 har en betydande del av kommunens pensionsskuld inlösts genom en försäkring av åtagandet. Denna inlösen har möjliggjorts genom att frigjorda medel från försäljningar av verksamhetsfastigheter och elnät använts för att lösa in pensionsåtaganden. För att ytterligare minimera de negativa effekterna för kommande skattebetalargeneration har ett förvaltat kapital byggts upp som ska bidra till att finansiera pensionskostnader. Dessa åtgärder gör det möjligt för kommunen att hantera de kommande relativt stora pensionskostnadsökningarna utan att utrymmet för de kommunala verksamheterna påverkas eller att skattehöjningar framtvingas på grund av pensionskostnadsökningar. En resultatnivå som motsvarar 1 procent av skatt och statsbidrag kan därför nu anses tillräcklig. Eftersom budgetprocessen tar sin början i att fastställa kommunens finansiella förutsättningar är de finansiella målen grundläggande för budget- och planeringsprocessen. Nedan följer kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål för planperioden: årets resultat ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld. Nyinvesteringar ska i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kännetecknas enligt lagstiftningen av att en kommun med i princip obegränsad livslängd inte bör förbruka sin förmögenhet för täckande av löpande behov. Som allmän utgångspunkt för god ekonomisk hushållning gäller också att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som konsumeras. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer har förbrukat. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna säkerställas för nästkommande generation. De finansiella målen finns för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta kan medföra att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna för verksamheten inte helt kan uppnås. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och verksamhetsmål ska styrelsen/ nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Av inriktningsmålet God ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställt är följande effektmål av särskild vikt för begreppet i Höörs kommun: Årets resultat ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld. Nyinvesteringar ska i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet. En ökad andel elever ska få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet och fullföljer det. Genom att underhålla kommunens anläggningar väl förlänga nyttjandeperioden. De tre första effektmålen är av finansiell karaktär och de två sista är av verksamhetskaraktär. God ekonomisk hushållning uppnås när ovanstående effektmål, såväl de finansiella målen som de verksamhetsmässiga målen, huvudsakligen är uppfyllda. Av avgörande betydelse är att kommunens finansiella mål 18

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT är i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten samt att målen verkligen blir styrande i praktiken. I denna bedömning väger de finansiella målen tungt. Sektorschef svarar för att konkreta regler och anvisningar utformas samt att nämnden/styrelsen löpande får information om hur kontrollen fungerar. Balanskrav Förutom ovanstående strategiska mål för kommunens ekonomi har kommunen att ta hänsyn till kommunallagen som föranstal tar att kommunen ska ha en god ekono misk hushållning. I förarbeten till lagstiftningen anges att ett kriterium för god ekonomisk hushållning är att kommunens förmögenhet inte får minska. Den kommunala förmögenheten är specificerad till kommunens eget kapital. Gällande lagstiftning specificerar ytterli gare kra ven på god ekonomisk hushållning genom att ange minimikrav på ekonomisk balans i den kommunala ekonomin. Mini mikraven på ekonomisk balans är att kommunens resultat ska vara positivt. Resultatet motsvarar förändringen av kommunens eget kapital, det vill säga re sultat efter av skrivningar, pensionskostna der och extra ordinära poster. Balanskravet gäller från och med år 2000. Resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. Detta avser lagens minimikrav för reservering. I Höörs kommuns fall är detta en lämplig nivå. Lagstiftningen ger kommunerna möjlighet att retroaktivt reservera medel om resultaten varit tillräckliga under åren 2010-2012. För Höörs kommuns del kan sammanlagt 4,4 miljoner kronor av överskotten för åren 2010-2012 reserveras till resultatutjämningsreserv. Något utnyttjande av resultatutjämningsreserven för 2014 i planeringshänseende är inte aktuell. Intern kontroll Den interna kontrollen regleras i Reglemente för intern kontroll och är en viktig del av styrningen. I begreppet innefattas hela organisationen och alla de rutiner som syftar till att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner samt säkerställer en riktig och fullständig redovisning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har god intern kontroll. Nämnden/styrelsen ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde utifrån en väsentlighets- och riskanalys. Ekonomikontorets redogörelse Samhällsekonomi Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet åter igen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Konjunkturläget i Sverige bedöms gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer innevarande år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 procent till ner strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 procent. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euro området bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneök ningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden 2001 2012, som kan sägas omfatta en hel konjunkturcykel. 2013 väntas ök ningstakten falla till följd av dålig fart på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre tillskott från lönesumman. 2014 räknar man att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare trots att antalet arbetade timmar väntas stiga ungefär som i år och löne höjningarna bli större. Det för- 19

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT klaras av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger konjunkturåterhämtningen fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Det leder till att skatteunderlaget växer i ungefär samma takt som i slutet av förra konjunkturuppgången, 2007 2008. Kommunens ekonomi Månadsuppföljningarna 2013 visar på att nämndernas budgetar kommer att överskridas. Detta uppvägs av att skatteintäkter och statsbidrag utvecklas betydligt bättre än vad som förutsattes vid budgettillfället samt en återbetalning av 2006 och 2005 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring uppgående till 10,5 miljoner kronor. Totalt visar prognoserna på ett positivt resultat för verksamhetsåret 2013. Det ingående ackumulerade balanserade resultatet för 2013 uppgår till minus 0,1 mnkr. I och med ovanstående förutsättningar avseende ekonomin och 2013 års prognostiserade resultat kommer därmed det balanserade underskottet att återställas under 2013. 2014 års budgetramar innebär att verksamheterna kompenseras för löneökningar med 3,0 procent, dessa medel budgeteras som en central post och fördelas ut när löneöversynen för 2014 är klar. Nämnderna blir kompenserade fullt ut för sina löneökningskostnader. Dessutom kompenseras för inflation med 1,1 procent för övriga kostnader. Förutom kostnadskompensationer regleras resursfördelningen utifrån demografiska förändringar. Stora omfördelningar är framförallt kopplade till Barn och utbildningsnämndens verksamheter. Relativt sett så minskar kostnaderna inom gymnasieverksamheten i inledningen av planperioden för att sedan jämnas ut men ökar kraftig inom grundskola och barnomsorg under hela planperioden. Inom social sektor finns en omfördelning som är relativt marginell i demografiska termer. Förutom demografiska hänsynstaganden innehåller budgeten för planperioden finansiella förstärkningar motsvarande 15,1 miljoner kronor som fördelats ut till nämndernas verksamheter med tyngdpunkt på barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens verksamhetsområden. Även tekniska nämnden och kultur och -fritidsnämnden samt miljö-och byggnadsnämnden får resurstillskott. Årets budget innebär en bibehållen skattenivå om 20,93 skattekronor. I ett längre tidsperspektiv påverkar den demografiska utvecklingen förutsättningarna för den kommunala ekonomin och verksamheternas innehåll och omfattning. För att klara av att bedriva verksamheterna med en god kvalitetsnivå måste genomgripande förändringar genomföras. Kommunen har en strukturerad kontinuerlig omprövningsprocess med syfte att anpassa och kostnadseffektivisera de kommunala verksamheterna. Höörs kommun har också genomfört ett visionsarbete där målsättningarna för kommunens utveckling och verksamheternas kvalitet och inriktning har formulerats i en ny vision och ett balanserat styrkort. Dessa mål blev fastställda i budgetprocessen 2013 och gäller även för budgetprocessen 2014. Se kommunens balanserade styrkort. Den löpande verksamheten genererar en utveckling av det egna kapitalet enligt nedan med Kommunstyrelsens förslag till budget: 2014: 7,4 Mnkr 2015: 7,6 Mnkr 2016: 8,0 Mnkr Likviditetsnivån bedöms vara låg vid planperiodens slut då kommunen har en fortsatt hög investeringsnivå, framförallt planeras stora investeringar i kommunens infrastruktur samt inom VA-verksamheten. Detta kommer att medföra ett upplåningsbehov under planperioden om 70 miljoner kronor kopplat till VA-verksamheten. Ett genomlysningsarbete av investeringsbehoven fortgår löpande under planperioden. Ekonomisk analys Avstämning ekonomisk strategi: Det övergripande strategiska målet för kommunen är att kommunens eget ka pital inte får minska. Som tidigare nämnts regleras detta numera i kom munallagen. Nedan redovisas föränd ringen av eget kapital mellan 2012 och 2016. Förändring av eget kapital (mnkr) 10 8 6 4 2 0 9,4 2012 7,0 2013 7,4 2014 7,6 2015 8,0 2016 20

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Ett riktmärke för nettokostnadernas andel av skatteintäkterna exklusive avskrivningar är 96 %. Denna nivå är härledd ur kommunens målsättning för egenfinansiering av investeringar. Utvecklingen av detta mått redovisas nedan: Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag (procent) 100 99 98 97 96 95 94 97,8 2012 96,8 2013 96,6 2014 96,0 2015 96,3 2016 Kommunens likviditet har under 2013 ökat med anledning av ett upphandlat långfristigt lån om 40 miljoner kronor i slutet av juni. Periodvis under första halvan av 2013 har kommunen utnyttjat sin checkräkningskredit. Kommunen har en fortsatt hög investeringsnivå under resterande del av 2013. Även den fortsatt relativt höga investeringsnivån under planperioden bedöms planeringsmässigt leda till ett upplåningsbehov om 70 miljoner kronor. Denna upplåning avser i huvudsak den affärsdrivande VA-verksamhetens investeringsbehov och kommer på sikt att finansieras av anslutningsavgifter. Kommunen är beviljad en checkräkningskredit om 50 miljoner kronor. Finansnettot bedöms bli positivt under planperioden. Ett positivt fi nansnetto genererar resurser till den löpande kommunala verksamheten. Investeringsnivån, inom den skattefinansierade verksamheten, ligger i snitt på 25,9 mil joner kronor per år under planpe rio den. Under årets budgetprocess har en genomlysning av våra investeringsprojekt genomförts och detta arbete har resulterat i en lägre investeringsnivå under planperioden för den skattefinansierade verksamheten. Denna investeringsnivå klarar kommunen av att finansiera med de löpande skatteintäkterna. Inkluderas den affärsdrivande verksamheten hamnar snittnivån på 66,6 miljoner kronor. Under planperioden är investeringsnivån hög inom den affärsdrivande verksamheten då utbyggnad av VA-anslutningar i ytterområden genomförs. Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor andel av våra totala tillgångar som vi själv äger, det vill säga eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. För 2014 beräknas solidi teten till 66 procent. Soliditeten är också ett uttryck för den finansiella styrkan i kommunen. Om soliditeten minskar är detta ett tecken på att kostnadsnivån är för hög. Under planperioden minskar soliditeten till 64 procent. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att tydliggöra hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation är upprättandet av en känslighetsanalys. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Bland annat framgår det att varje procents löneökning innebär en kostnadsökning med ca 3,7 miljoner kronor. Händelse/förändring Kostnad/intäkt mnkr Löneförändring med 1 % + - 3,7 Likviditetsförändring med 10 mnkr + - 0,2 Upplåning 10 mnkr + - 0,3 Ekonomiskt bistånd förändring med 1 % + - 0,2 Generella statsbidrag med 1 % + - 1,4 Bruttokostnader med 1 % + - 8,4 Förändrad utdebitering med 1 kr + - 28,5 21

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Fem år i sammandrag 2012 2013 2014 2015 2016 Soliditet 1) 75 70 66 66 64 Likvida medel, mnkr 2) 5,8 6,0 26,2 10,0 2,3 Skuldsättningsgrad, % 25 30 34 34 36 till skatteintäkter o statsbidrag, % 3) 96 97 97 96 96 Resultat inkl. e.o poster, mnkr 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Tillgångar, mnkr 548,7 602,3 654,1 661,2 693,9 Tillgångar/invånare, kr 35 341 38 611 41 796 42 128 44 113 Låneskuld, mnkr 0,0 40,0 80,0 90,0 110,0 Låneskuld/invånare, kr 0 2 564 5 112 5 734 6 993 Eget kapital, mnkr 411,4 424,3 429,6 437,2 445,2 Eget kapital/invånare, kr 26 497 27 200 27 450 27 856 28 303 Nettoinvesteringar, mnkr 41,4 60,3 69,1 65,1 65,6 Utdebitering, kr Antal invånare den 31 dec 15 526 15 599 15 650 15 695 15 730 1) 2) 3) Avskrivningar inkluderas ej. 22

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Resultatbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 135,2 123,7 125,7 128,4 131,7 Verksamhetens kostnader 797,5 808,1 839,1 862,3 896,9 Avskrivningar 14,6 19,2 20,2 24,7 23,6 Verksamhetens nettokostnader. (Not 1) 676,9 703,5 733,6 758,6 788,8 Skatteintäkter 557,1 570,4 594,0 620,9 653,8 Generella statsbidrag och utjämning 125,5 136,8 144,8 143,5 141,2 Finansiella intäkter 4,6 4,7 3,9 3,9 3,9 Finansiella kostnader 0,9 1,3 1,7 2,1 2,1 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Realisationsvinster 0,0 Jämförelsestörande poster 2,1 Varav återställande resultat 11,5 0,1 Årets resultat 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Ackumulerat balanserat resultat 0,1 7,0 Procentuell utveckling skatteintäkter och statsbidrag 4,47 % 3,47 % 4,00 % Procentuell utveckling verksamhetens nettokostnad 4,28 % 3,41 % 3,98 % 35,29 % 18,18 % 0,00 % Finansieringsbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 2015 2016 Löpande verksamheten Årets resultat 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Justering för avskrivningar/nedskrivningar 14,6 19,2 20,2 24,7 23,6 Justering ianspråktagna avsättningar 0,4 1,9 0,5 0,5 0,3 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 31,4 0,0 0,1 0,1 Ökning(-)/Minskning(+) förråd m.m. 8,8 0,0 6,8 6,3 6,3 Ökning(-)/Minskning(+ )kortfristiga fordringar 2,5 14,2 20,0 10,7 4,8 Ökning(+)/Minskning(-) kortfristiga skulder 21,1 30,4 19,5 10,0 5,0 8,0 11,2 20,8 38,9 37,9 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar 38,2 60,3 69,1 65,1 65,6 38,2 60,3 69,1 65,1 65,6 Finansieringsverksamhet Förändring av låneskuld 0,0 40,0 40,0 10,0 20,0 Ökning(-)/Minskning(+ ) av långfristiga fordringar 2,8 2,0 0,0 0,0 0,0 2,8 42,0 40,0 10,0 20,0 43,4 7,1 8,3 16,2 7,7 23

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Balansbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 2015 2016 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 306,7 367,2 376,5 414,9 456,5 Finansiella anläggningstillgångar 114,0 114,6 104,8 104,8 104,8 Bidrag till infrastrukturell investering 1,8 1,8 18,2 20,1 20,4 Summa anläggningstillgångar 422,5 483,6 499,5 539,8 581,7 Förråd m.m. 39,8 38,7 48,2 41,9 35,6 Övriga omsättningstillgångar 80,6 74,0 75,0 64,3 69,1 Kortfristig placering 5,2 0,0 5,2 5,2 5,2 Kassa och bank 0,6 6,0 26,2 10,0 2,3 Summa omsättningstillgångar 126,2 118,7 154,6 121,4 112,2 Summa tillgångar 548,7 602,3 654,1 661,2 693,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 411,4 424,3 429,6 437,2 445,2 -Därav årets resultat 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 -Därav resultatutjämningsreserv 4,4 4,4 4,4 -Därav va-fond 2,0 1,3 1,3 1,3 1,3 Avsättningar för pensioner 10,5 7,8 9,5 9,0 8,7 Övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 10,5 7,8 9,5 9,0 8,7 Långfristiga skulder 0,0 40,0 80,0 90,0 110,0 Kortfristiga skulder 126,8 130,2 135,0 125,0 130,0 Summa skulder 126,8 170,2 215,0 215,0 240,0 Summa eget kapital, avsättningar & skulder 548,7 602,3 654,1 661,2 693,9 Ställda panter Inga Inga Inga Inga Inga Pensionsförpliktelser som ej upptagits i BR 70,5 72,8 68,1 65,4 63,1 Övriga ansvars- och borgensförbindelser 910,5 918,0 902,0 900,0 898,0 Beviljad checkräkningskredit 50,0 40,0 40,0 40,0 40,0 24

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Not 1 Resultatbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 2015 2016 Nämndernas nettokostnader 691,2 691,8 710,7 721,0 732,9 Avsatt för lönekostnadsökningar 0,0 3,9 11,1 21,8 34,4 Pensionskostnader 6,7 5,0 5,0 5,0 5,0 Förändring semesterlöneskuld 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Anslag för oförutsedda händelser KF 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6 Anslag för oförutsedda händelser KS 0,0 3,7 9,4 17,8 19,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utvecklingsprojekt / nya projekt 0,0 2,4 3,6 3,6 3,6 Avkastning bolag 3,2 4,5 3,9 3,9 3,9 Kapitalkostnad (intern intäkt) 25,7 24,7 27,6 36,5 31,5 Finansiellt utrymme kvar att fördela ut till nämnderna 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 AFA-premien 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 14,6 19,2 20,2 24,7 23,6 Summa verksamhetens nettokostnad 673,7 699,0 729,7 754,7 784,9 3,2 4,5 3,9 3,9 3,9 Summa verksamhetens nettokostnad enligt resultaträkningen 676,9 703,5 733,6 758,6 788,8 Anm 2 Balansbudget tkr IB 2013 Regleringsfond inom eget kapital för affärsdrivande verksamhet VA-verksamhet 2 007 25

MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Driftsammandrag/budgetramar tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 2015 2016 Revision 809 810 810 810 810 Kommunstyrelse 68 008 65 182 68 229 68 639 69 145 24 318 29 048 30 434 30 780 31 206 738 0 0 0 0 Kultur- och fritidsnämnd 33 509 33 839 34 437 34 824 35 302 Barn- och utbildningsnämnd 336 263 336 981 344 164 350 441 359 275 Varav gymnasieverksamhet 70 448 63 543 65 467 66 044 66 736 Socialnämnd 225 663 220 804 227 086 229 922 231 627 Varav ram ekonomiskt bistånd 12 897 12 400 13 900 13 900 13 900 Miljö- och byggnadsnämnd 3 364 5 118 5 575 5 561 5 545 Totalt 691 196 691 782 710 735 720 977 732 910 Löneökningskompensation (3 %, 3,5 %, 4 %) 3 925 11 071 21 779 34 444 Nämnders nettokostnad i löpande priser 691 196 695 707 721 806 742 756 767 354 1,1 % 1,9 % 2,3 % Investeringsbudget sammandrag tkr Budget 2014 2015 2016 TOTALT Kommunstyrelse 28 450 13 150 6 425 48 025 4 400 8 300 6 500 19 200 Kultur- och fritidsnämnd 2 000 0 0 2 000 Barn o utbildningsnämnd 1 700 1 700 1 700 5 100 Socialnämnd 1 123 1 123 1 123 3 369 Miljö- o byggnadsnämnd 30 30 30 90 37 703 24 303 15 778 77 784 31 350 40 750 49 850 121 950 69 053 65 053 65 628 199 734 66 578 25 928 26

DRIFTSBUDGET Revision Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 2015 2016 Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader 709 810 810 810 810 Varav: Personalkostnad 218 224 255 255 255 Övriga verksamhetskostnader 591 586 557 557 557 Lokalkostnad 0 0 0 0 0 Kapitalkostnad 0 0 0 0 0 Tillskott av skattemedel 709 810 810 810 810 Årets resultat 1 Kostnader Revision 709 810 810 810 810 Intäkter Revision 0 0 0 0 0 Verksamhetsbeskrivning Revisorernas uppdrag innebär att pröva om den verksamhet som bedrivs av styrelser och nämnder utövas ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som bedrivs av styrelser och nämnder är tillräcklig. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom styrelser och nämnder. Granskningen ska ske i överensstämmelse med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionens utförande omfattar planering, genomförande och bedömning. Vid framtagande av revisionsplanen utgår revisionen från väsentlighet och risk. 27

DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 2015 2016 Intäkter 88 293 86 368 88 159 88 159 88 159 Kostnader 156 301 151 767 156 388 156 388 156 388 Varav: Personalkostnad 43 581 41 755 41 616 41 616 41 616 Övriga verksamhetskostnader 30 120 27 020 29 619 29 619 29 619 Lokalkostnad 76 898 78 106 79 183 79 183 79 183 Kapitalkostnad 5 702 4 886 5 970 5 970 5 970 Tillskott av skattemedel 68 008 65 399 68 229 68 229 68 229 Årets resultat 1 088 Kostnader Nämnd- och styrelseverksamhet 3 905 3 200 3 334 3 334 3 334 Stöd till politiska partier 308 308 308 308 308 Övrig verksamhet 5 315 4 203 5 183 5 183 5 183 Gem administr enheter 25 478 27 224 28 162 28 162 28 162 Övrig gem seviceenheter 5 708 5 644 5 389 5 389 5 389 Övergrip personaladm 4 290 4 299 4 825 4 825 4 825 Fastighetsförvaltning 77 181 76 326 76 259 76 259 76 259 Fysisk o teknisk planering 3 083 1 050 1 058 1 058 1 058 Näringslivsfrämj åtg /info 1 458 2 100 2 451 2 451 2 451 Turistverksamhet 1 001 1 015 1 015 1 015 1 015 Miljö- o hälsoskydd 5 540 5 533 7 165 7 165 7 165 Räddningstj o samhällskydd 14 984 14 095 14 091 14 091 14 091 Färdtjänst 2 384 2 404 2 500 2 500 2 500 Arbetsmarknadsåtgärder 548 736 914 914 914 Näringsliv o bostäder 1 423 0 0 0 0 Kommunikationer 3 695 3 630 3 734 3 734 3 734 Intäkter Nämnd- och styrelseverksamhet 0 0 0 0 0 Övrig verksamhet 580 370 971 971 971 Gem administr enheter 1 345 1 296 2 063 2 063 2 063 Övrig gem seviceenheter 3 750 3 188 2 406 2 406 2 406 Övergrip personaladm 3 960 3 048 2 955 2 955 2 955 Fastighetsförvaltning 72 529 73 287 73 193 73 193 73 193 Fysisk o teknisk planering 509 0 0 0 0 Turistverksamhet 2 0 0 0 0 Miljö- o hälsoskydd 3 828 3 429 4 825 4 825 4 825 Räddningstj o samhällskydd 1 790 1 750 1 746 1 746 1 746 Färdtjänst 0 0 0 0 0 Kommunikationer 0 0 0 0 0 28

DRIFTSBUDGET Styrkort för kommunstyrelsens mål 2014 Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens Attraktiv boendeort mitt i regionen 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 2.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av bra boende genom att i vår fysiska planering möjliggöra för boende i attraktiva områden service och tjänster (idag och imorgon) 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra 3.1 Minst ett tätortsnära naturområde ska säkerställas långsiktigt gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra Kommunikationer som förenklar livet tillgängligt och utvecklas för människa och miljö, så att resan fungerar hela vägen 2015 når samtliga handelscentra i tätorten och dess ytterområden Antalet busstopp vid handelscenter Resande statistik Mått på turtätheten 7. Vi ska agera för att utveckla mobil- och IT-infrastrukturen 7.1 Att öka antalet interna mobilnät i allmänna byggnader, Procent av byggnader som har internt mobilnät. - hetsbyggnader Processperspektivet Kreativt möteslandskanäringen 10. Vi ska gynna besöks- 10.1 Att agera för att MittSkåne TEM-undersökningar så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang ska bli den största åretruntdestinationen i Skåne genom att dubblera omsättningen inom besöksnäringen i MittSkåne till 2020 Kommentar till de gemensamma målen: Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för ett omfattande antal verksamhetsområden, från intern service till verksamheter som är direkt riktade till kommunens medborgare. Följande verksamhetsområden hanteras av kommunstyrelsen: Nämnd- och styrelseverksamhet som inkluderar budget och plan för Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Stöd till politiska partier. Övrig verksamhet som inkluderar allmänna val, förmyndarverksamhet, medlemsavgifter till kommunförbunden, konsumentrådgivning, bidrag till föreningar, risk & försäkring, del i EU-kontor, utredningar, information och marknadsföring, natur/kulturvård, Ringsjöns Vattenråd samt ABG-projektet, statistik och planering. Gemensamma administrativa enheter som inkluderar ledningsgrupp, kommunkansli, personal- och ekonomikontor samt vissa kostnader för IT-infrastrukturella kostnader. Övriga gemensamma serviceenheter inkluderande reception och kontorsservice samt bilpool. Övergripande personaladministration såsom personalutbildning, arbetsmiljöåtgärder, företagshälsovård och medel för fackliga företrädare. Viss fastighets- och markförvaltning. Fysisk och teknisk planering. Näringslivsfrämjande åtgärder. Turistverksamhet i huvudsak genom bidrag till turistföreningen. Räddningstjänst och totalförsvar. Färdtjänst. Kollektivtrafik. Arbetsmarknadsåtgärder. Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen/Övergripande Arbetet kommer att intensifieras med utveckling av medborgardialog och e-tjänster. System för synpunktshantering kommer att införas under året. Ägarstyrning av kommunens bolag kommer att utvecklas och ny bolagsordning och ägardirektiv ska fastställas. Ny översiktsplan för Höörs kommun ska fastställas under året. Kommunkansliet Under 2014 kommer det att hållas val till såväl Europaparlamentet, den 25 maj 2014, som till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige, den 14 september 2014. Kansliet kommer, tillsammans med valnämnden, 29