KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef

KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef 22 23

Plus 177 miljoner. Region Gotlands resultat för fjolåret är historiskt. Och låneskulden har inte varit så låg på flera decennier. Men regionen har länge levt på skattehöjningar och fastighetsförsäljningar och många gånger räddats av tillfälliga inkomster. Nu har pengakällorna man har öst ur börjat sina. TEXT EMMA FAGERBERG FOTO LINDA BERGLUND GRAFIK CHRISTER NILSSON Jag sparar ingenting, jag konsumerar allt. Men jag vet att jag ligger väldigt nära gränsen. Det får inte hända något oförutsett. Kylskåpet får inte gå sönder, eller pannan eller så, utan jag hoppas på det bästa och konsumerar alla pengarna. Under året får jag sedan skatteåterbäring och trissvinst. I slutet av året säger jag: Se, det gick bra i år igen. Jag klarade mig och jag hade klarat att byta kylskåpet för jag fick de här pengarna. Så skulle Region Gotlands ekonomichef Åsa Högberg beskriva regionens ekonomi, som ligger i politikernas händer, om det vore en privatpersons. Vi har ett exempel nu i år. Vi har en förändring i momslagen som kostar oss tre miljoner. Ja, vad har vi i budget? Tre miljoner. Vi hoppas att vi klarar den kostnaden ändå, att vi får minskade kostnader på tre miljoner någon annanstans. Men så tajt är det. Och det är mitt budskap till politiken: Man kan inte vara så tajt. Det är för risky. VI ÅTERKOMMER TILL OVANSTÅENDE, men först; en 43-årig återblick. Horisont har gått igenom samtliga årsredovisningar sedan kommunsammanslagningen 1971. Fram till 1946 utgjordes Gotland av 9 landskommuner, samt Slite köping. Visby stad fanns också, men påverkades inte när dessa kommuner slogs ihop och blev 13. Regeringen beslutade sedan att Gotland skulle bilda en kommun med landstingsansvar från 1971. Då var utmaningarna enorma. I stort sett hade 14 kommuner spenderat allt de hade för att man ändå skulle gå samman, så de första åren på 7-talet var oerhört kärva. Jag kände Carl Bertil Stenström som var kommunstyrelsens ordförande från 1971 till 1979 och han har beskrivit det där för mig. Det var verkligen tuffa år, berättar Åke Svensson (S), regionstyrelsens ordförande. Det skulle dröja in på 198 talet innan kommunen började redovisa som företag gör, det vill säga med det faktiska plus- eller minusresultatet. Fram till dess redovisade man underskott eller överskott utifrån budgeten. Första året drogs kommunen med ett minus på 4,7 miljoner kronor. Låneskulden låg på 169,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 miljarder i dagens penningvärde enligt Statistiska centralbyrån, och skatten låg på 24,5 kronor per intjänad hundralapp. UNDER HELA 197-TALET pendlade skattesatsen kraftigt upp och ner. För att göra det kort: först höjdes den med 2,4, sänktes sedan med 1,9 för att slutligen åter höjas, med 3, till 28,. Förmodligen tog det några år att kalibrera in en rimlig nivå, för därefter har den legat stadigare. En enda gång har skatten sänkts sedan dess och det var för sju år sedan med 15 öre. Kommunen gick ett gott årtionde till mötes när man nådde 198-talet, med plustecken i samtliga årsredovisningar bortsett från 1989. Låneskulden, som 198 hade nått 242,4 miljoner kronor, fortsatte GOTLANDS EKONOMI 1971 1982 Resultat Låneskuld Skattesats %» Det visade sig på 9-talet att alla reformer var underfinansierade. «dock att öka. Kommunen började betala av en del av skulden under 1989 och 199, men sedan vände det dramatiskt. I årsredovisningen för 1989 hade Eric Carlsson (C), kommunstyrelsens ordförande, redan aviserat följande: Kommunen är på väg in i en allvarlig ekonomisk kris. Orsaken till det menade han var statsmakternas ambition att förstärka den statliga budgeten, vilket lett till att staten nu har ett positivt budgetsaldo. Tyvärr har denna strävan medfört att kommunernas finansiella situation successivt försämrats. I årsredovisningen följande år konstaterade Eric Carlsson att kommunen varit motorn i öns utveckling under 7- och 8-talet, genom den kraftiga ökningen av anställda och de stora inköp av varor och tjänster som gjorts. Men nu var man tvungen att hitta nya vägar, för under 199-talet skulle antalet anställda snarare minska. Och krisen kom, kraftigt underblåst av en nationell finanskris, och kommunen skulle inte lyckas ta sig ur den under hela 199-talet. MEN VID DET LAGET hade en stor sten redan satts i rullning. Fredagen den 19 oktober 199 togs det första spadtaget för om- och tillbyggnaden av Visby lasarett. Än i dag är det den största investering som kommunen någonsin gjort; på totalt cirka 77 miljoner kronor. Frågan om byggandet av ett nytt sjukhus hade varit föremål för en omfattande diskussion under 7- och 8-talet. Arkitekttävlingen avgjordes redan 1984, det vinnande förslaget hade titeln På ruinens brant, och därefter tog förberedelserna vid. Beslutet om byggstart 199 innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Kostnaden för sjukhuset beräknades ge effekt på skatten med en krona. Men låneskulden ökade också 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 4,7 +3,4 +4,2 +1,9 +2,8 9,8 8,3 +35,6 +13, +35, +37,3 +28,6 169,3 177,6 174,6 169,1 169,2 177,7 195, 194,4 25,5 242,4 264,5 271 24,5 26,9 26,9 25, 25, 25, 25, 28, 28, 28, 28,75 28,75 24 25

kraftigt, även om orsaken enbart inte var lasarettet. Under åren som bygget pågick mer än fördubblades skulden, från cirka 369 miljoner kronor till 818 miljoner kronor då lasarettet invigdes 1997. Men det är också värt att nämna att sjukhusbygget, mitt i en svår lågkonjunktur, hade stor betydelse för gotländska byggföretag. Huvuddelen av arbetskraften anlitades lokalt och under de mest intensiva åren 1992 och 1993 jobbade 15 byggnadsarbetare i projektet. Vid färdigställandet var lasarettet ett av Europas modernaste sjukhus. DET FANNS FLER FAKTORER som gjorde 199-talet till en rejäl utmaning för Gotlands kommun. Det som hände under 7-, 8- och en bit in på 9-talet var att det sjösattes väldigt stora välfärdsreformer inom områden som sjukvård, omsorg och skola. Kommunerna blev satta att sköta det där och fick statsbidrag för det. Men det som då hände var att statsbidragen successivt urholkades, medan kostnaderna ständigt steg. Det visade sig på 9-talet att alla reformer egentligen var underfinansierade, säger Göran Gyllenkrok, som var ekonomichef på Gotlands kommun under större delen av 2-talets första decennium. Exempelvis kommunaliserades skolan 1991 och ansvaret förflyttades från staten till kommunerna. Det enda året kommunen kunde presentera ett plusresultat under hela 199-talet var 1992: 91,3 miljoner kronor. Men Hans Klintbom (C), kommunstyrelsens ordförande, skrev i den årsredovisningen att det stora överskottet tyvärr verkar vara högst tillfälligt. Han spådde också att 1994 och 1995 skulle bli besvärliga bland annat då kostnaderna för den ökande arbetslösheten under lågkonjunkturen skulle komma att påverka kommunens ekonomi. Året före började kommunen för första gången att redovisa pensionsskulden som en skuld i balansräkningen. Det innebar också att förändringen i skulden det året blev en kostnad i resultaträkningen. Följden blev ett resultat på minus 3 miljoner kronor, i stället för plus 67,3 miljoner kronor. Under hela 9-talet lyste jublet i ordförandenas kommentarer till årsredovisningarna med sin frånvaro. Hans Klintbom skrev 1993 att det året skulle gå till historien som ett år då mycket Region Gotland är enligt SKL den enda kommunen i Sverige som också har hände utanför öns gränser som påverkade kommunen. Han tänkte då på den fortsatta lågkonjunkturen, sysselsättningsläget och riksdagsbeslut som skulle komma att påverka kommunens framtid. landstingsansvar. Ö-läget gör sjukvården till ett tungt lass att dra. Lasarettet är än i dag regionens största investering någonsin. Tre år senare skrev hans efterträdare, Jan Lundgren (S), följande: Kommunens ekonomi är i obalans till följd av statliga åtstramningar, vikande skatteintäkter, stora överskridanden i nämndernas budgetar, hög investeringsvolym och hög upplåning. De besparingar som gjorts och dem dämpning av investeringarna som skett verkar inte vara tillräckliga. 26 27

MKR LÅNESKULD LÅNESKULD MKR RESULTAT RESULTAT MKR +8 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 +8-5 +6 +4 +6 +4-1 +2 +2-15 -2-4 Gotland utses till Årets kommun. Största investeringen: 13 mkr för Korpen, -2-4 -2-6 -8 exkl inventarier. För första gången Största investeringen: sedan 1971 minskar 22,5 mkr för nya det egna kapitalet. brandstationen. -6-8 -25-1 -1 RESULTAT: +97,2 +67,9 +23,9 +38,4 +65,8 +15,4 6,5 +38,7 3, +91,3 1,8 15,5 RESULTAT -3 LÅNE- LÅNE- SKULD: 272,2 33,3 38,5 399,1 43,4 45,9 394,6 369,4 469,6 462,7 512, 518, SKULD SKATT: 28,75 28,75 28,75 29,75 3,5 3,5 3,75 31,75 31,75 31,75 31,75 31,75 SKATT -35-4 Om inte annat anges är siffrorna de faktiska för det aktuella året, inte uppräknat till dagens penningvärde. MKR -5-1 -15-2 -25-3 -35-4 -45-5 -55-6 -65-7 -75-8 År efter år överskred nämnderna sina budgetar rejält. Det handlade om 31 miljoner 1995, 51 miljoner 1996, 35 miljoner 1997, 83 miljoner 1998 och 74 miljoner 1999. Ska man analysera ekonomin måste man se på hur det går för nämnderna. Har man inte ordning på nämnderna och deras ekonomi, kan man inte säga att man har en ekonomi i balans. Man kan inte se på kommunens totala resultat, för det kan påverkas av enstaka faktorer som att vi fått mer skatt eller fastighetsförsäljningar. För ett långsiktigt hållbart resultat måste nämnderna gå ihop, konstaterar Göran Gyllenkrok. NÄR MILLENNIESKIFTET NÅDDES hade kommunen en mycket svag finansiell ställning. Exempelvis visade en analys att det inte fanns några marginaler i förhållandet mellan intäkter och kostnader, trots att det skett en exceptionell ökning av skatteinkomster under år 2. På grund av 9-talets negativa resultat hade den finansiella motståndskraften successivt urholkats, medfört en sjunkande soliditet och en relativt hög skuldsättningsgrad. Under 22 samt 24 nådde låneskulden nivån som än i dag är den högsta i kommunens historia; 91 miljoner kronor. Ett blygsamt plusresultat kom redan år 2 på 6,7 miljoner kronor, men följdes av ett desto hårdare bakslag året efter: minus 74,2 miljoner kronor. Kommunen lyckades efter bland annat tuffa besparingar, anställnings- inköps- och investeringsstopp, sakta vända skutan. Nämnderna tog det på allvar och i början av 2-talet minskade deras underskott, och fram till 28-29 var det totalt sett överskott i nämnderna, berättar Göran Gyllenkrok. Gotlands kommun gjorde ett exceptionellt bra år 25 och gick plus med 81,9 miljoner kronor. Kommunen lyckades därmed eliminera underskottet som hade samlats på hög. Det var också året då första spadtaget togs för kongresshallen. Kommunen hade köpt det gamla Ica-lagret intill Almedalen i slutet av 199-talet och tankarna på en kongresshall som funnits sedan 198-talet blev verklighet. När projektet senare slutredovisades landade kostnaden på totalt 189 miljoner kronor. Samma år gjordes även flera andra stora investeringar, som en ny dialysavdelning på lasarettet och ombyggnad av Tingsbrogården. Investeringsbudgeten på 31 miljoner kronor var dittills en av de högsta i kommunens historia. DÄREFTER SKULLE DET DRÖJA till 211 innan ett nytt minusresultat. Även nämnderna redovisade totalt sett ett plusresultat i flera år, men sedan svängde det igen. Varken 21, 211 eller 212 lyckades de hålla budgeten. Lyckligtvis räddades 21 och 212 års bokslut av ett konjunkturbidrag från staten respektive en återbetalning av kollektivavtalade sjukförsäkringspremier på 79 miljoner kronor, så kallade AFA-pengar. AFA försäkrar anställda inom bland annat kommuner, landsting och regioner. För sex år sedan reformerades sjukförsäkringssystemet, vilket har fått till följd att antalet personer som beviljats sjukersättning minskat avsevärt. Därmed har AFA kunnat betala tillbaka premier, vilket har räddat många kommuners skinn de senaste åren. Region Gotlands bokslut för 213 levererar ett rekordresultat på 177 miljoner kronor. Den här gången har AFA bidragit med 78 miljoner kronor, men även reavinster från fastighetsförsäljningar och utdelning av kömiljarden har gjort sitt. Det senare är ett bidrag som regeringen delar ut till de landsting som kortar sina vårdköer. I fjol lyckades Region Gotland bäst av alla och fick 74 miljoner kronor. Tillskottet gör att hälso- och sjukvårdsnämnden visar ett plus på 4,5 miljoner kronor för första gången sedan 1997. Men även sammantaget har nämndsverksamheten vänt de senaste årens negativa -45-5 -55-6 -65-7 -75-8 -85-85 28 29

-35-4 MKR LÅNESKULD LÅNESKULD MKR RESULTAT RESULTAT MKR +8 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 +8-5 +6 +4 +6 +4-1 +2 +2 Antal anställda: 7 13. Personalkostnader: -15-2 1 673 mkr. Verksamhetens kostnad har ökat med 29-2 -4 procent sedan 1999. Nettoinvesteringar -4 31 miljoner, bland -2-6 de högsta i kommunens -6 Antal anställda: 7 27. Gotland hamnar bland historia, för bla bygget -8 Personalkostnader: de 5 kommuner i av Wisby Strand. -8 2 162 mkr. landet med högst skatt. -25-1 -1 RESULTAT: 75,8 87,7 31,9 47,8 59, +6,7 74,2 +45, +2,2 2,4 +81,9 +7,7-3 LÅNE- 634 769 818 876 839 811 9 91 816 91 874 819 SKULD: SKATT: 31,75 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,75 32,75 32,75 33,25 RESULTAT LÅNE- SKULD SKATT MKR -5-1 -15-2 -25-3 -35-4 -45-5 -55-6 -65-7 -75-8 trend och redovisar ett plusresultat på 52 miljoner kronor. TROTS IDEL GLADA SIFFROR finns det dock mörka moln på himlen som SKL, kommunernas arbetsgivar- och intresseorganisation, pekar på. Trots den höga resultatnivån i år står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Vi går nu in i en period där investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt. Det kommer att ställa stora krav på att hålla igen på kostnader och att anpassa verksamheterna, sade organisationens ordförande Anders Knape i ett pressmeddelande i oktober förra året. Tidningarnas Telegrambyrå skrev i samma veva följande: Om inte kommun- och landstingssektorn får höjda bidrag från staten kommer skatten totalt sett, i snitt, att behöva höjas med 91 öre per intjänad hundralapp fram till 217, enligt SKL:s kalkyler. Därmed gröps jobbskatteavdragen ur, som rikspolitikerna beslutat om. Region Gotland får årligen in ungefär 1,2 miljarder kronor i statliga utjämningsbidrag. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, vars syfte är att ge likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet, är med andra ord av stor vikt för Gotland. Dessutom har en revidering gjorts som förbättrar regionens bidrag med 9 miljoner kronor i år, 13 miljoner kronor nästa år samt 111 miljoner kronor när revideringen är helt genomförd. MEN FÖR ATT ÅTERVÄNDA en kort sväng till bokslutet för 213: Fyra äldreboenden såldes under året för 319 miljoner kronor. Försäljningsinkomsterna har främst använts till att betala av låneskulden med 288 miljoner kronor, vilket innebär att skulden nu är nere på 45 miljoner kronor. Inte sedan 199 har siffran varit så låg, och om man räknar om tidigare års låneskulder till dagens penningvärde är den nuvarande låneskulden den lägsta någonsin. Den som är satt i skuld är inte fri, så det är klart att vi ska ha en låg låneskuld, konstaterar Åsa Högberg, regionens nuvarande ekonomichef. Vi kommer att minska vår räntekostnad med ungefär tio miljoner per år. Det stärker vår soliditet att ha en låg låneskuld, och skulle vi behöva har vi inget problem att få nya lån. Vi blir inte utsatta för samma risker på den finansiella marknaden, för ränterisken finns alltid. Min tanke är att vi ska amortera mer, men det beror ju också på vilka planer man har. Nu har vi ju en kryssningskaj som diskuteras. Åsa Högberg tar emot på sitt arbetsrum på ledningskontoret. I över en timme kommer vi att prata om regionens ekonomi, och hon går snabbt rakt på sak. Jag har inte en längre historia på den här posten än 21, men för mig är det väldigt tydligt att vi har en bomb i att inte fundera över hur verksamheten ska finansieras om man inte har engångsintäkter. Man måste ha en strategi för hur man ska jobba med ambitionsnivå och effektiviseringar, fastslår hon. Min bild är att vi är väldigt ambitiösa. Utifrån mängd, men också utifrån kvalitet. Under de senare åren har vi haft en väldigt tydlig politisk ambition om att inte göra besparingar på verksamheter som berör medborgarna. Och då har vi lyckats klara ekonomin med hjälp av engångsintäkterna, men också med beslutet att sälja fastigheterna. MEN HON ÄR OROAD och menar att det inte är hållbart. Man kommer att vara tvungen att säga att det här kommer vi inte att utföra. Det tror jag är den stora politiska utmaningen framåt. På kostnadssidan menar hon att det handlar mycket om modet att dels välja bort och dels att vara så effektiva som möjligt. -45-5 -55-6 -65-7 -75-8 -85 3 31-85

MKR LÅNESKULD MKR RESULTAT +8 27 28 29 21 211 212 213-5 +6 +4-1 +2 Investeringar 34 miljoner kr. -15-2 -4 Investeringar 288 miljoner kr. -2-6 Investeringar Verksamheten blev 343 miljoner, bla -8 71 miljoner dyrare utbyggt VA-nät. än budgeterat. -25-1 RESULTAT: +61,6 +37,1 +32, +2, 12, +36,6 +177-3 LÅNE- SKULD: 796 711 646 642 737 692 45 SKATT: 33,1 33,1 33,1 33,1 33,1 33,1 33,6-35 -4 Fastighetsförsäljningar för 319 miljoner. Avbetalning på lån med 288 miljoner. GOTLANDS BEFOLKNING 1971 53 72 1981 55 623 1991 57 383 21 57 412 22 57 381 23 57 535 24 57 661 25 57 488 26 57 297 27 57 122 28 57 4 29 57 221 21 57 269 211 57 38 212 57 241 213 57 161 Åsa Högberg, regionens ekonomichef, är bekymrad över en budget utan marginaler. -45-5 -55-6 -65-7 -75-8 Vi har, det tycker jag inte att vi ska sticka under stol med, en yta per elev på Gotland som är som en liten etta ytmässigt. De skulle kunna flytta in i skolan och bo där i sin lilla etta om man slog ut det på helheten. Och det blir inte ett bra resursutnyttjande, det är enormt mycket mer än på andra ställen. Det beror på att vi har många skolor och få elever på en del av dem. Frågan är hur mycket resurser vi ska låta gå dit som inte får gå någon annanstans, säger Åsa Högberg. Hon konstaterar att regionen kan använda mer pengar exempelvis i hälso- och sjukvården än vad nämnden får i budget, eftersom det sparas in någon annanstans. Men vi kan inte använda mer pengar i regionen än vi har, då måste vi låna. Det värsta scenariot är att man måste låna till löner. För två år sedan låg vi otroligt risigt till på kontot, då hade vi en checkräkningskredit som låg uppe på 2-25 miljoner i månaden. Vi behövde använda den hela tiden. Nu har vi stabiliserat vår ekonomi, men det är inte roligt att betala räntekostnader på en checkräkningskredit för att vi inte har råd att betala ut löner. Då var det bekymmersamt. HON TROR ATT DEN TUFFA mediebevakningen på ön gör det svårare för politikerna att ta jobbiga beslut. Det är klart att det är svårt för den politiska ledningen att känna sig så säker på att man gör rätt att man orkar med den stormen som blir. Och det är klart det blir en storm. Det blev en storm när det blev klart att man skulle flytta vårdcentralen på Gråbo till Korpen. Då ringde folk och sade att tänk om min son ramlar och slår ut tänderna på Gråbo. Ja, det finns andra ställen i stan där de också ramlar och slår sig. Det blir så personligt här. Vad har vi kvar att sälja? För det finns ju en policy om att ha kvar de lokaler man har verksamhet i. Förutom äldreboenden faktiskt och där har vi inte något längre. Vi har en lista som vi håller på att gå igenom, med en del fastigheter. Det är sådana vi sagt att vi ska sälja eftersom vi inte behöver dem och inte vill ha driftskostnaden, inte för att få en massa reavinster, säger Åsa Högberg och fortsätter: Men i övrigt Det är ingen lysande affär att hålla på att sälja fastigheter. Att sälja fastigheter som vi vill använda, vara kvar i och ha verksamhet i, det är ingen framgångssaga. Det tror jag inte på. Regionen gjorde en stor vinst på äldreboendena eftersom de var gamla lokaler som gav mer än vad de var värderade till, berättar Åsa Högberg. Men jag kan inte se att vi har något annat större sjok av fastigheter som vi skulle kunna göra samma trick med. Att vi kunde sälja de här fastigheterna beror också på att vi i samhället har stora investerare som är intresserade av att satsa på sådana här fastigheter i dag, för att det är trygga flöden av pengar. Och det är våra stora pensionsfonder som gör det. Köparen av äldreboendena, Hemsö, ägs till 85 procent av Tredje AP-fonden. Det är ett fenomen som finns just nu, om det kommer fortsätta vara så vet jag inte. Det har inte varit så tidigare. Vi har ridit lite på det. Vi vet den demografiska utvecklingen, vi vet att vi kommer ha behovet, det kommer ju inte minska. Det är mycket svårare med skolor, vad händer om alla familjer flyttar därifrån? Det är sagt att regionen ska egenfinansiera sina investeringar, vilket innebär att investeringsbudgeten bör ligga på 2-25 miljoner kronor om året, enligt Åsa Högberg. Då kan en stor investering, som Säveskolan, vara uppdelad på flera år. Nu ligger även bygget av sporthallen på P18, till en kostnad av 92 miljoner, i startgroparna. DESSUTOM HAR REGIONEN undertecknat en avsiktsförklaring med Copenhagen Malmö Port (CMP), en aktör inom kryssningsturism i Östersjöregionen, om en ny kryssningskaj i hamnen i Visby till en uppskattad kostnad av 25 miljoner kronor. Hur den ska finansieras utreds för närvarande, men troligtvis kommer Region Gotland att låna för att bygga kajen och hyra ut den till CMP med ett -85 32 33

På Visborg i södra Visby sitter regionen samlad. På nästa sida: Åke Svensson (S), regionstyrelsens ordförande. långt kontrakt. Det avgörande beslutet kommer att fattas av fullmäktige, troligtvis under hösten. Nu, 215 och 216, när vi har de jättestora puckarna med Säve har jag sagt att vi inte har något annat utrymme. Om man tar ett beslut kan man inte låtsas som att man inte tagit det och att det inte får effekter. Då måste man stå för det under hela perioden och säga att vi tog det här beslutet och vi vet att det kommer kosta mycket pengar och då måste vi skjuta på annat, säger Åsa Högberg. Sedan kallar jag sådana här sporthallsinvesteringar för politiska investeringar. Vi har verksamhetsinvesteringar, Säveskolan är en sådan. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha en gymnasieskola. En sporthall är inte en förutsättning för något när det gäller vår verksamhet, ett badhus är ingen förutsättning, inte heller en ny teater. Det är politiska beslut och de besluten kan man naturligtvis ta, men man måste ha utrymme för dem. Det absolut viktigaste för en förbättrad ekonomi är en befolkningsökning, enligt Åsa Högberg. För att illustrera betydelsen: I Strategisk plan och budget 214-216 står det att Region Gotland får cirka 76 kronor per invånare och år. Under 213 minskade antalet invånare på ön med 8 personer, vilket innebär en årlig förlust på cirka sex miljoner kronor för regionen. I SAMMA BYGGNAD, i ett lite större rum, huserar regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S). Hans majoritet har från och med i år höjt skatten med 5 öre, vilket har tagits emot med blandade reaktioner. Jag inser att det blir en pedagogisk utmaning att förklara ett så positivt år och en skattehöjning 214, men mycket ligger i budgetreglerna. Vi kan inte föra över pengar över årsskiftet. Vi har att täcka det här året som vi visste skulle bli utomordentligt knepigt. Budgeten, även med skattehöjning, är väldigt svag med drygt tre miljoner i överskott. Men vi har valt att inte lägga ut besparingar på nämnderna, säger han. Vi har hög skatt, inte så många fastigheter kvar att sälja, och man kan inte förlita sig på tillfälliga tillskott från AFA eller kömiljarden. Region Gotland har alltid har haft sådant att tillgå tidigare, är det mer sårbart nu? 34 35

Ja, det är sårbart, och därför pratar man regionförstoring, det vill säga att det är viktigt att vi samverkar så mycket som möjligt. Och vi måste bli fler på ön. Skulle vi skära ned dramatiskt på det som är den regionala servicen så tror jag att attraktiviteten för att flytta hit skulle minska. Det allra, allra viktigaste är infrastrukturen, färjetrafiken. Det är egentligen den största utmaningen, eller rent av hotet, inför framtiden, om det skulle bli försämringar. Vad har ni för backup-plan? Sänka lånebördan och ha en stabil skattebas. De två procenten vi har som mål att gå med plus med i budgeten är viktiga, omkring 8 miljoner bör vi ligga på. Men som det är nu balanserar vi hela tiden, och det gör oss sårbara. Senast regionen nådde det finansiella målet, innan 213, var 25. Hur länge klarar ni av att inte nå upp till det? Så länge vi inte har röda siffror egentligen. Når man inte de finansiella målen blir naturligtvis framtiden svårare. Det är väldigt tydligt att måtten vi har för att mäta vår ekonomi visar att vi har klarat det. Men det är som du säger, vi har en hög skatt också nu och det ska vi vara medvetna om, säger Åke Svensson och fortsätter: I de andra budgetförslagen som fanns i fullmäktige där exempelvis Centern inte hade någon skattehöjning, där räknade man med att få AFAmedel i år. Vad jag förstår kommer inga AFA-medel i år. Det innebär att ett sådant budgetförslag hade gått i putten redan i januari månad. Det går inte att räkna med de tillfälliga medlen, vi måste bygga på en stabil grund, och då kom vi inte ifrån en skattehöjning 214. Finns det ett tak på hur mycket man kan höja skatten? Det har diskuterats över tid, hur hög skatt man kan ha. Men det är också ett samspel med staten kan man säga. För när man samtidigt sänker skatten på statlig nivå sitter kommuner och landsting pyrt till. Hade de medlen tillförts kommuner och landsting hade man inte behövt höja skatten. Så det går inte att säga att det finns ett tak? Nej. Jag har inte hört någon som vågat säga det så där exakt. Bara befolkningen upplever att man har någonting tillbaka för skattemedlen. Det» Det ger inte utrymme för några glassiga eller onödiga investeringar. «har en hel del personer sagt till mig: Bara vi vet att det går till äldreomsorg, eller vård, utbildning och omsorg. På Gotland går över 9 procent av budgeten till det. Var tror du själv att smärtgränsen går för invånarna? Ja Jag vågar inte säga det. Hade du ställt samma fråga till mig för 3 år sedan, så kanske vi redan har passerat den nivån nu, utan att det de facto blir så. Jag tror att det är viktigt att om det finns förutsättningar att sänka skatten, så ska man också vara vaken för detta. I SNART 2 ÅR har Åke Svensson på allvar varit aktiv inom politiken på ön, och han ser en röd tråd i de ekonomiska utmaningarna för regionen. Den handlar i väldig hög utsträckning om hälso- och sjukvården. Jag har varit ansvarig ett par mandatperioder för hälso- och sjukvården och det är väldigt häftiga utmaningar. Vi kan inte tänka oss att lägga över någon del av verksamheten när det gäller specialistkompetens och annat till fastlandet, samtidigt som vi är väldigt sårbara i de små specialiteterna där vi har bara en specialist. Vår litenheten gör att vi kanske bara har behov av en specialist på 7-8 procent, men man anställer inte en specialist på 7-8 procent, utan då har man en överkapacitet. Ett BB med 5-55 förlossningar per år är i underkant, men alternativen finns ju inte, säger han och konstaterar att lasarettet dessutom är dimensionerat för 12 invånare. Nu kommer det väldigt stora investeringar framöver, har regionen råd med dem? Investeringsbudgeten har egentligen inte varit högre än vad vi klarat av. Det vill säga att den legat på ungefär 26-3 miljoner. Där har vi praktiskt taget lyckats hålla det i väldigt många år, oberoende majoritet. Och det är ett gemensamt politiskt mål. Vi har inte ökat lånebördan. Det fanns prognoser ett tag på att vi skulle komma upp i en miljard och nu är vi nere på en historiskt låg nivå i stället. Det är också med tanke på att vi ska klara av de här stora investeringarna. Som Säveskolan som ligger på 25-26 miljoner kronor. Sporthallen diskuteras, men det är alltid så att man väger investeringarna. När det gäller kryssningskajen har jag hela tiden sagt att hur viktigt det än är så kan vi inte finansiera den själva. Gör vi en investering på 25 miljoner kronor måste vi ha någon som långsiktigt åtar sig att betala hyra för den. Om de är villiga, hur långt avtal skriver de? Till vilken kostnad? ÅKE SVENSSON KONSTATERAR att man varit väl medveten om dessa investeringar när man lade investeringsbudgeten för innevarande år, men också investeringarna inom VA-området. Så det ger inte utrymme för några glassiga eller onödiga investeringar, långt därifrån. Och vad skulle du säga till dem som tycker att en sporthall och en kryssningskaj är glassiga investeringar? Man kan inte bromsa i en uppförsbacke. Det måste finnas det som på något vis är en hävstång för att kunna utveckla ön. En kryssningskaj, ja, vi får väl väga när vi har hela notan framför oss vad det skulle kosta oss och ge oss. Och det är likadant med en sporthall, behovet finns uppenbarligen. Utmaningen är att begränsa och göra rätt val av de investeringar vi gör. Åke Svensson konstaterar att en av regionens utmaningar också är att man är så fullständigt dominerande på arbetsmarknaden med 6 medarbetare. Skatteintäkterna växer inte i takt med löneökningen för regionens anställda. Vet du hur många det var 198? 8? 93. Det är ett av våra långsiktiga mål att minska antalet medarbetare. För att? Ja, det är den största delen av våra kostnader. Blir det nedskärningar? Nej, det är inte planerat så, men att ha koll på läget innebär att man inte anställer medarbetare i onödan om man uttrycker sig så. Det finns ju alltid arbetsuppgifter. Vi talar om att vi skulle behöva vara fler lärare, ha bättre lärarlöner, vara fler inom äldreomsorgen. Det är hela tiden en balansgång mellan kvalitet och pengar. Men kan man då säga att man långsiktigt har ett mål att skära ned på antalet medarbetare? Ja, långsiktigt är ju det enda möjligheten. Kan vi klara verksamhetsmålen med färre medarbetare? Det är egentligen ett frågetecken där bakom. EKONOMISK ÖVERKURS Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat i miljoner kronor de senaste åren. Region Gotland är den enda kommun i Sverige med landstingsansvar. År Resultat 27 42,3 28 17,8 29 39,3 21 51,4 211 8,9 212 45,3 213 +4,5 EKONOMISK ÖVERKURS Alla nämnders resultat samman slaget, år för år. År Resultat 24 46 25 +28 26 +26 27 +4 28 +23 29 +3 21 41 211 28 212 71 213 +52 Liksom ekonomichefen konstaterar Åke Svensson att det är viktigt att öka öns befolkning. Vi skulle inte vilja balansera på samma befolkningsstatus, vi skulle vilja öka. Då ska vi använda oss av fördelarna, dels kommunikationerna återigen, men också att vi har ett universitet som kommer att växa på ön. Prognoserna ligger på att man går från 95 studenter på campus till 1 5, och förhoppningsvis skapar det också en dynamik i utvecklingen. Eva Nypelius är distriksordförande i Centerpartiet på Gotland, och har tidigare varit kommunstyrelsens ordförande. Även hon konstaterar att det är tufft ekonomiskt för regionen. Så är det, och så har det varit under lång tid. Samtidigt har vi en bra service på Gotland och vi 36 37

Eva Nypelius är Centerpartiets distriktsordförande på Gotland. Hon var kommunstyrelsens ordförande under förra mandatperioden. har bra kvalitet i många av verksamheterna vi har. Vi satsar jättemycket på välfärd egentligen. I år får man 9 miljoner extra med det nya skatteutjämningssystemet, för där har man ju sett att vi legat snett både på sjukvårdssidan och när det gäller barnomsorgsmodellen, säger hon. Är punkten dit regionen kommit nu, ekonomiskt, mer sårbar än den varit tidigare? Absolut. Det finns inga reserver på det sättet längre. Vi använde oss också av fastighetsförsäljningar under förra mandatperioden, men vi tog ett beslut 26 att göra en strukturöversyn som skulle ge 12 miljoner i effekt. Det trycket tror jag att man hela tiden måste sätta på verksamheterna. Jag tror att det är dags att göra något liknande igen, nu har det fått rulla på lite för mycket. Det är som med ens egen ekonomi hemma, gör vi rätt saker på rätt sätt? Om det kommer andra pålagor för att samhället förändras kanske det är något vi måste ta bort, men jag tror att vi är lite dåliga på det. Skulle du svarat likadant om du var i majoritet? Ja, det tror jag. Men jag är inte säker på att vi hanterat frågorna likadant om vi suttit i majoritet de senaste åren. Det hade inte lett till skattehöjning, utan vi hade jobbat mer aktivt med ekonomin på ett annat sätt. Finns det en gräns för hur mycket investeringar vi kan göra? Ja, men när vi pratar om Gotland som en attraktiv plats måste vi kunna möta upp även på fritidssidan och idrottssidan. Så jag tror att vi göra rätt i att satsa på en idrottshall, säger hon. Kan vi ha topplag i innebandy är det ett sätt att göra Gotland mer attraktivt för folk att flytta till, att man vet att det finns möjligheter även på fritidssidan. Jag tror det är viktigt för bilden av Gotland. Om man inte lyckas med befolkningsutvecklingen och har öst ur de karen som finns, hur ska man klara ekonomi framöver? Då får man antingen ha en diskussion om vilken servicenivå man ska ha. Eller så är det en skattehöjning, vilket kanske innebär att fler flyttar från Gotland för det blir för dyrt att bo här, och så är man inne i en ond spiral. Man skulle ibland önska att man hade en pott pengar som man kunde lägga på en skattesänkning som är så stor att de som är deltidsboende faktiskt skrev sig här, då skulle man plötsligt ha andra förutsättningar, säger Eva Nypelius. h 38 39