Beslut Litteraturlistan är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik

Relevanta dokument
Litteraturlista för Teckenspråk II, 30 hp. Kurskod LIT220

Teckenspråkslingvistik I, 15 hp LIT140

Kursplan för kurs på grundnivå

Teckenspråk II, 30 hp Delkurs 2: Teckenspråksgrammatik II, 7,5 hp

Barns teckenspråk, 7,5 hp LIT220; Delkurs 4

TTA435/LITU30 Delkurs 4 Barn, teckenspråk och tolkning, 5 hp. Kursbeskrivning HT15

LITK10 Teckenspråk i teori och praktik I, 30 hp

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Delkurs 3: Textanalys, 7,5 hp TTA115:3. Kursbeskrivning HT 16

TTA435 Delkurs 4 Barn, teckenspråk och tolkning, 5 hp. Kursbeskrivning HT15

Fortbildningskurs i teckenspråk för lärare, 30 hp LITFL1. Kursbeskrivning HT16

Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp. Delkurs 2: Språkstrukturer: kontrastiv analys, 5 hp LITU20/LITN06. Kursbeskrivning VT 18

Teckenspråk och tolkning II, 30 hp Delkurs 1: Svenskt teckenspråk VI, 7,5 hp TTA235. Kursbeskrivning VT 18

Fortbildningskurs i teckenspråk för lärare, 30 hp LITFL2. Kursbeskrivning HT17

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Delkurs 2: Svenskt teckenspråk V, 7,5 hp TTA115. Kursbeskrivning HT 16

Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp Delkurs 5: Svenskt teckenspråk IV, 7,5 hp LITU20. Kursbeskrivning VT 18

Teckenspråk och tolkning II, 30 hp Delkurs 2: Svenskt teckenspråk V, 7,5 hp TTA115. Kursbeskrivning HT 17

Språkstrukturer: kontrastiv analys, 5 hp LITK20, LITN06

Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. Period 1:

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling

Kursplan för kurs på grundnivå

Syllabus for course at first level

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Kursbeskrivning. Språkvetenskaplig introduktion till svenskt teckenspråk, 5 hp. Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Delkurs 2: Svenskt teckenspråk V, 7,5 hp TTA115

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Termin 3 inom HSTTK. Kursbeskrivning för delkurs 1: Introduktion till tolkning och tolkningsteori 7,5 hp

Inom Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (HSTTK), 180 hp Teckenspråkstolkning, 30 hp, termin fem

Litteraturlista ht10 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. GRUNDKURS Period Period 1

VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Transkriptionskonventioner för teckenspråkstexter

Litteraturlista HT09 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK GRUNDKURS. Period

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning. Tolkning II, 10 hp. Inom HTOTK, termin fyra, Teckenspråk och tolkning II, 30 hp (TTA235) VT18

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling

Introduktion till tolkning och tolkningsteori, 7,5 hp

Avdelningen för teckenspråk. Kursbeskrivning. Svenskt teckenspråk I, 10 hp. Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10. Gäller ht 2018.

Kursbeskrivning. Tolkning III, 10 hp (TTA435) Inom Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (HSTTK), 180 hp Teckenspråkstolkning, 30 hp, termin fem

Avbildande verbkonstruktioner i svenskt teckenspråk

Annoteringskonventioner för teckenspråkstexter

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Kursbeskrivning. Tolkning III, 10hp. Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning, 180 hp (HTOTK): Teckenspråkstolkning, 30 hp, GN, termin fem (TTA435)

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

Dövas kultur och historia, 5 hp LITU10/LITN12/LITN02

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Kursbeskrivning. Svenskt teckenspråk II, praktiskt fokus 7 hp. Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10. Avdelningen för teckenspråk

Dövas språk, kultur och historia, 7,5 hp LIT130:dk1, LIT135

Delkurs 5: Svenskt teckenspråk II teoretiskt fokus, 3 hp LITU10/LITN12. Kursbeskrivning HT 17

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag,

Kursplan. Svenskt teckenspråk A II, 15 högskolepoäng Swedish Sign Language II, Basic Course, 15 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Spra kkontakt & Flerspra kighet / Spra kfo ra ndring

KURSPLAN Engelska, hp, 30 högskolepoäng

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

V i s u a l i z a t i o n! a n d S e m i o t i c s!! WORKSHOP 1-2! Josef Wideström! Centrum för kunskapsbildning och kommunikation

Abelin, Å. (1999) Studies in Sound Symbolism Gothenburg Monographs in Linguistics 17. Göteborg, 279 sid.

Kursbeskrivning. Dövblindtolkning, teoretisk inriktning, 7,5 hp Ingår i TTA705 Dövblindtolkning, 15 hp. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

TTA435 Delkurs 3 Taktilt teckenspråk, 5 hp. Kursbeskrivning HT15

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200

Kursplan och läromedelsförteckning

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS)

Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråksdialoger

Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng

Engelska B, lärarinriktning, 30 högskolepoäng English for Student Teachers, Intermediate Course, 30 Credits

Kognition och kommunikation KOGP04

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

DEAF CHILDREN'S LITERACY LEARNING IN PRESCHOOL AND SCHOOL

Tiobas-systemet ett av andra bas-system

Transkriptionskonventioner för teckenspråkstexter

Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod ENA101 Dnr 01:176 Beslutsdatum Poängtal 20. Nivå Kursplanen gäller från

Teckenspråksforskningen under 2000-talet

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Döva och hörselskadades tvåspråkighet 7,5 hp LISM01. Kursbeskrivning VT17

Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet

Kursplan. Engelska B, 30 högskolepoäng English, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Kursbeskrivning. Tolkning V, 7,5 hp

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning. Tolkning tematisk fördjupning, 7,5 hp. Tolkning kandidatkurs, 30 hp, GN (TTA480) Gäller ht 2018.

Tidskrifter på biblioteket i Jönköping

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap

Kristina Svartholm. Dövas tvåspråkighet

Engelska GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Contact by

Name: Beginners Swedish for Exchange Students, 1-20 points

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

U = Underkänd Studenten uppnår inte kunskapsnivån för de förväntade studieresultaten.


Att använda ELAN - Bruksanvisning för annotering och studie av teckenspråkstexter

Kontrastivt arbetssätt med texter på teckenspråk och svenska

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Transkript:

Litteraturlista för Teckenspråk II, 30 hp Kurskod LIT220 Beslut Litteraturlistan är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2016-05-10. Litteraturlistan är giltig fr.o.m. Höstterminen 2016 Delkurs 1: Tecknets struktur och variation, 7,5 hp Battison, R. 1995. Analyzing signs. I: Clayton, V. & Ceil, L. (red.). Linguistics of American Sign Language:An introduction. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. S. 199 218. 20 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2001. A preliminary analysis of visual mouth segments in Swedish sign language. I: Boyes-Braem, P. & Sutton-Spence, R. (red.). The Hands are the Head of the Mouth. The Mouth as Articulator in Sign Languages. International Studies on Sign Language and Communication of the Deaf, Vol. 39. Hamburg: SIGNUM-Press. S. 51 66. 16 s. Boyes-Braem, P. 1981. Appendix C: Markedness in the handshape. I: Features of the Handshape in American Sign Language. Unpublished dissertation. Berkely, CA: University of California. S. 238 244. 7 s. Boyes-Braem, P. 1994. Acquisition of the handshape in American Sign Language. A preliminary analysis. I: Volterra, V. & Erting, C. (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. S. 107 115. 9 s. Brennan, M., Colville, M. & Lawson, L. 1984. (2:a uppl.). Words in hand. A structural analysis of the signs of British sign language. Edinburgh British Sign Language Research Project. Edinburgh: Moray House College of Education. S. 3 6, 27 28. 6 s. Brentari, D. 2006. Sign Language: Phonology. I: K. Brown (red.), Encyclopedia of Language and Linguistics. Oxford: Elsevier. S. 338 343. 6 s. Brentari, D. 2012. Phonology. I: Pfau, R., Steinbach, M. & Woll, B. (red.), Sign Language. An international handbook. Mouton De Gruyter. S. 21 54. 34 s. DOI: 10.1515/9783110261325.21. Börstell, C. Lepic, R. 2014. Commentary on Kita, van Gijn & van der Hulst. Sign Language & Linguistics 17:2. S. 241-250. 10 s. Leeson, L. & Grehan, C. 2004. To the lexicon and beyond: The effect of gender on variation in Irish Sign Language. I: Van Herreweghe, Mieke/Vermeerbergen, Myriam (red.), To the Lexicon and Beyond: Sociolinguistics in European Deaf Communities. Washington, DC: Gallaudet University Press, 39 73. 35 s.

Lucas, C. & R. Bayley 2010. Variation in American Sign Language. I: Brentari, Diane (red.), Sign Languages (Cambridge Language Surveys). Cambridge: Cambridge University Press. S. 451 476. 26 s. McKee, D., McKee, R. & Major, G. 2011. Numeral Variation in New Zealand Sign Language. Sign Language Studies 12, 72 97. 25 s. Schembri, A., McKee, D., McKee, R., Johnston, T., Goswell, D. & Pivac, S. 2009. Phonological Variation and Change in Australian and New Zealand Sign Languages: The Location Variable. Language Variation and Change 21. S. 193 231. 39 s. Schembri, A. & Johnston, T. 2012. Sociolinguistic aspects of variation and change. I: Pfau, R., Steinbach, M. & Woll, B. (red.). Sign Language. An international handbook. Mouton de Gruyter. S. 788 816. 28 s. Doi: 10.1515/9783110261325.788 Schermer, T. 2004. Lexical Variation in the Netherlands. I: Van Herreweghe, M. &Vermeerbergen, M. (red.), To the Lexicon and Beyond: Sociolinguistics in European Deaf Communities. Washington, DC: Gallaudet University Press. S. 91 110. 19 s. Stamp, R., Schembri, A., Fenlon, J., Rentelis, R., Woll, B., & Cormier, K. 2014. Lexical variation and change in British sign language. PLoS ONE, 9(4). doi:10.1371/journal.pone.0094053. Svenskt teckenspråkslexikon. 2008-. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. www.teckensprakslexikon.su.se Valli, C. & Lucas, C. 2000. Linguistics of American Sign Language: An Introduction. Kapitlet Phonology, Unit 3: The Concept of Sequentiality in the Description of Signs. 7 s. (e-bok) Wallin, L. 1994. Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet. S. 22 36. 15 s. Kompletterande material om högst 30 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma. Delkurs 2: Teckenspråksgrammatik II, 7,5 hp Bergman, B. & Dahl, Ö. 1994. Ideophones in Sign Language? The place of reduplication in the tenseaspect system of Swedish Sign Language. I: Bache, C., Basbøll, H. & Lindberg, C. E. (red.), Tense, Aspect and Action.Empirical and Theoretical Contributions to Language Typology. New York: Mouton de Gruyter. S. 397 422. 26 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2001. The discourse function of noun classifiers in Swedish sign language. I: Dively, K., Metzger, M., Taub, S. & Baer, A. M. (red.), Signed Languages: Discoveries from International Research. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. S. 45 61. 17 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2003. Noun and verbal classifiers in Swedish sign language. I: Emmorey, K. (red.), Perspectives on Classifier Constructions in Sign Languages. Mahwah, NJ: Erlbaum. S. 35 51. 17 s.

Börstell, C. 2011. Revisiting Reduplication: Toward a description of reduplication in predicative signs in Swedish Sign Language. Masteruppsats. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 50 s läses enligt lärarens anvisningar Hodge, G. & Johnston, T. 2014. Points, Depictions, Gestures and Enactment: Partly Lexical and Non- Lexical Signs as Core Elements of Single Clause-Like Units in Auslan (Australian Sign Language). Australian Journal of Linguistics, 34:2. DOI: 10.1080/07268602.2014.887408. S. 262 291. 30 s. Jantunen, T. 2013. Ellipsis in Finnish Sign Language. Nordic Journal of Linguistics. 36. doi:10.1017/s0332586513000292. S. 303 332. 30 s. Liddell, S. K. 2003. Grammar, Gesture, and Meaning in American Sign Language. Cambridge: Cambridge University Press. S. 6 65. 61 s. Liddell, S. K., Vogt-Svendsen, M. & Bergman, B. 2007. Crosslinguistic comparison of Buoys: Evidence from American, Norwegian, and Swedish sign language. I: Vermeerbergen, M., Leeson, L. & Crasborn, O. (red.), Simultaneity in Signed Languages: Form and Function. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. S. 187 215. 29 s. Pfau, R., & Steinbach, M. 2006. Pluralization in sign and in speech: A cross-modal typological study. Linguistic Typology, 10(2). doi:10.1515/lingty.2006.006. S. 135 182. 48 s. Schembri, A. 2003. Rethinking classifiers in signed languages. I: K. Emmorey (red.), Perspectives on classifier constructions in sign languages. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. S. 3 34. 32 s. Simper-Allen, P. 2013. Avbildande verbkonstruktioner i svenskt teckenspråk. Handformskategorier inom Cut and Break -domänen. Licentiatuppsats. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 50 s. läses enligt lärarens anvisningar. Taylor, J, R. 2002. Cognitive Grammar. Oxford: Oxford University press. S. 3 37. 34 s. Wallin, L. 1994. Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet. S. 57 152. 97 s. Wallin, L. 2000. Two kinds of productive signs in Swedish sign language: Polysynthetic signs and size and shape specifying signs. Sign Language and Linguistics 3(2). S. 237 256. 20 s. Zeshan, U. 2004. Interrogative constructions in sign languages: Cross-linguistic perspectives. Language 80(1). S. 7 39. 33 s. Delkurs 3: Analys av teckenspråkstexter II, 7,5 hp Ahlgren, I. & Bergman, B. 1994. Reference in narratives. I: Ahlgren, I., Bergman, B. & Brennan, M. (red.). Perspectives on Sign Language Structure: Papers from the Fifth International Symposium on Sign Language Research. Vol. 1. Durham: ISLA. 8 s. Amundsen, G. 2007. Sakprosa på norsk tegnspråk. Eksplorerende analyse av tematisk koherens. Hovedoppgave i anvendt språkvitenskap. Norges teknisk-naturvitenskaplige fakultet. Institutt for språk og kommunikasjonsstudier. S. 30 48, 63 82, 112 116. 44 s.

Coates, J. & Sutton-Spence, R. 2001. Turn-taking patterns in deaf conversation. Journal of Sociolinguistics 5:4. S. 507 529. 23 s. Crasborn, O., Mesch, J., Waters, D., Nonhebel, A., van der Kooij, E., Woll, B. & Bergman, B. 2007. Sharing sign language data online: Experiences from the ECHO project. International Journal of Corpus Linguistics. 12:4. S. 535 562. 27 s. van Herreweghe, M. 2002. Turn-Taking Mechanisms and Active Participation in Meetings with Deaf and Hearing Participants in Flanders. I: Lucas, C. (red.). Turn-Taking, Fingerspelling, and Contact in Signed Languages. Washington D.C.: Gallaudet University Press. S. 73 103. 31 s. Liddell, S. K., & Vogt-Svendsen, M. 2007. Constructing Spatial Conceptualizations from Limited Input: Evidence from Norwegian Sign Language. I: S. D. Duncan, J. Cassell, & E. T. Levy (red.), Gesture and the dynamic dimension of language. Amsterdam/Philadelphia, PA: John Benjamins. S. 173 194. 22 s. Lindsay Ferrara & Trevor Johnston. 2014. Elaborating Who's What: A Study of Constructed Action and Clause Structure in Auslan (Australian Sign Language), Australian Journal of Linguistics, 34:2, DOI: 10.1080/07268602.2014.887405. S. 193 215. 23 s. Mesch, J. 1998. Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet. S. 35 116. 81 s. Nilsson, A-L. 2007. The non-dominant hand in a Swedish Sign Language Discourse. I: Simultaneity in Signed Languages: Form and Function / [red] Vermeerbergen, M., Leeson. L, Crasborn, O, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 163 185. 23 s. Norrby, C. 2004 (2:a uppl.). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur. S. 23 31, 107 189. 91 s. Sutton-Spence, R. & Woll, B. 1999. (1:a uppl.). The Linguistics of British Sign Language. An Introduction. Cambridge: Cambridge University Press. S. 22 38. 16 s. Wallin, L., & Mesch, J. 2015. Annoteringskonventioner för teckenspråkstexter. Forskning om teckenspråk XXIV (FOT-rapport). Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 27 70. 44 s. Ytterligare litteratur om högst 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Dessutom tillkommer videoinspelade och transkriberade teckenspråkstexter för analys. Delkurs 4: Barns teckenspråk, 7,5hp Ahlgren, I. 1980. Döva barns teckenspråk. Forskning om Teckenspråk VII. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 26 s. Anderson, D. 2006. Lexical Development. I: Schick, B., Marschark, M. & Spencer, P. E. (red.). Advances in the Sign Language Development of Deaf Children. Oxford: Oxford University Press. S. 138 145. 8 s.

Bjar, L. & Liberg, C. 2003. Språk i sammanhang. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 17 28. 12 s. Chen Pichler, Deborah. 2012. Acquisition. I: R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign Language: An International Handbook. Berlin: De Gruyter Mouton. S. 647 686. Eliasson, L. 2003. Frågor i barns tidiga teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 31 s. Emmorey, K. 2002. Kapitlet: Sign language acquisition. Language, Cognition and the Brain. Insights from Sign Language Research. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Ass. S. 169 204. 36 s. Emmorey, K. & Reilly, J. 1998. The development of quotation and reported action: Conveying perspective in ASL. I: Clark, E (red.). The Proceedings of the Twenty-ninth Annual Child Language Research Forum. CSLIPublications. Stanford California. S. 81 90. 10 s. Eriksson, C. 2003. Försök med testning av döva och hörselskadade barns teckenspråksförståelse. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 89 s. Erting, C., Prezioso, C. & O Grady Hynes, M. 1994. The Interactional context of deaf-mother-infant communication. I: Volterra, V & Erting, C J (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children. Washington DC: Gallaudet University Press. S. 97 106. 10 s. Erting, C. J. & Volterra, V. 1994. Conclusions. I: Volterra, V & Erting, C J (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children. Washington DC: Gallaudet University Press. S. 299 303. 5 s. Holmström, I. 2003. Uppmärksamhetsskapande strategier i barns teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 50 s. Håkansson, G. 1998. Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. S. 7 18, 51 60. 22 s. Malmström, S-E. & Preisler, G. 1991. Den tidiga kommunikationen hos döva barn. Rapport nr 60. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. 52 s. Padden, C. 1991. The acquisition of fingerspelling by deaf children. I: Siple, P. & Fischer, S. (red.). Theoretical Issues in Sign Language Research, vol. 2, Psychology. Chicago: University of Chicago Press. S. 191 210. 20 s. Reilly, J. 2000. Bringing affective expression into the service of language: Acquiring perspektive marking in narratives. I: Emmorey, K. & Lane, H. (red.). The Signs of Language Revisited. An Anthology to Honor Ursula Bellugi and Edward Klima. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Ass. S. 415 433. 19 s. Reilly, J. 2006. How faces come to serve grammar: The development of nonmanual morphology in American Sign Language. I: Schick, B., Marschark, M. & Spencer, P. E. (red.). Advances in the Sign Language Development of Deaf Children. Oxford: Oxford University Press. S. 262 290. 29 s. Reilly, J. & Bellugi, U. 1996. Competition on the face: Affect and language in ASL motherese. Journal of Child Language. 23:1. S. 219 239. 21 s.

Strömqvist, S. 1984. (1:a uppl.). Barns språk. Malmö: Gleerups förlag. S. 12-19, 37-44, 53-75, 93-100, 108-109, 126 127, 135 141, 154 158, 162 169. 70 s. Strömqvist, S. 2003. Barns tidiga språkutveckling. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 57-77. 21 s. Uhlén, I., Bergman, B., Eriksson, C., Cecilgård, M. & Hägg, Å. 2007. Tvåspråkighet en jämförande studie. Audio-Nytt 34:1 2. S. 12 14. 3 s. Volterra, V. 1981. Gestures, signs, & words at two years: When does communication become language? Sign Language Studies. 33. S. 351 361. 11 s. Zwitserlood, I. Classifiers. 2012. I: R. Pfau, M. Steinbach, B. Woll (red.), Sign Language: An International Handbook. Berlin: De Gruyter Mouton. S. 158 186. doi:10.1515/9783110261325.158 29 s. Kompletterande material om högst 30 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma.