Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS)

Transkript

1 Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS) Tillhörighet och valmöjligheter Frågor/tankar: rumsnyckel: WNE75KYK8

2 Att definiera hörande som infödda teckenspråkiga kunde vara svårt såväl då In only one crucial way (aside from its modality) is ASL quite different from most other natural languages: Only 5-10% of its users are exposed to the language from birth, because only this small number are deaf children born into signing families (typically, families where the parents are themselves deaf) (Newport, 1991:118). rumsnyckel: WNE75KYK8

3 som nu. Utredningen som föregick Sveriges språklag (SFS 2009:600) hade uppdraget: att göra en översyn av rätten och möjligheten för personer som är teckenspråkiga (döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade) att använda sitt språk i olika sammanhang (SOU, 2006:54, s. 19). rumsnyckel: WNEKYK8

4 Den bimodal tvåspråkige är någon som har kunskaper i ett eller flera tecknade och talade språk. Således kunskaper i två språk med olika modalitet som i huvudsak perceptueras visuellt-manuellt respektive auditivtoralt (Woll, 2012:766)

5 Studier om bimodalt tvåspråkiga kan bidra med kunskap om hur språk utvecklas och lagras, neuro- och psykolingvistiska perspektiv och om hur tvåspråkiga använder sina språk (sociolingvistiska perspektiv). code-blending (Emmorey, Borinstein, Thompson & Gollan, 2008) bilingual speech mode (Grosjean, 2008) rumsnyckel: WNE75KYK8

6 Tidigare forskning på hörande infödda teckenspråkiga Barnet utvecklar teckenspråkskunskaper från födseln och jollrar bimodalt i början av sin språkutveckling (Pettito, Holowka, Sergio, Levy & Ostry, 2004). Språkutvecklingen i majoritetsspråket (det/de talade språket/-n) verkar ske oavsett mängd exponering för det i hemmet (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013) Strong exposure to sign language supported sign language development in the hearing children and sustained the childrens ability to actively use both languages (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013:255).

7 forts. Barnets språkliga preferens i vuxen ålder kan påverkas av föräldrarnas språkattityder (mono- eller bilingual uppfostran) (Van den Boegarde & Baker, 2008). Att döva föräldrar talar samtidigt som de tecknar till sitt barn inverkar inte begränsande på barnets utveckling i det tecknade eller talade språket (Brackenbury, Ryan & Messenheimer, 2006; Kanto, Huttunen & Lakso, 2013) PET- och fmri-teknik visar att hörande tidiga inlärare av teckenspråk har specialiserade språkliga domäner för teckenspråk i höger hemisfär vilka inte syns hos vuxna inlärare av teckenspråk (Rönnberg, Rudner & Ingvar, 2004)

8 Den tidiga språkutvecklingen - teori Language AcquisitionDevice (LAD) (Chomsky, 1969:55) Alla barn kan utveckla grammatiska kunskaper i språk som de exponeras för i interaktion med närstående (familj och kamrater) (Meisel, 2011) Experience-driven triggering (Meisel, 2011:52) av LAD inom olika mognadsperioder för olika språkdomäner för att nå trösklar då respektive domän befästs. Barn 0-0,5 år har förmåga att urskilja olika språks fonem oavsett om de hör till modersmålet eller inte (Meisel, 2011:25)

9 forts. Förmågan att differentiera olika språks fonem avtar under det andra levnadsåret så att barnet kan fokusera på sitt/sina modersmål (e.ö. Meisel 2011:25). Det tvåspråkiga barnet triggar igång kunskaper om språk och ges därmed verktyg att hantera sin två-/flerspråkighet (e.ö. Meisel 2011:25). Det kan vara viktigt att trigga barnets språksystem i tid; under de första levnadsåren. För att sedan kunna bredda ordförråd och lexikala representationer. Hjärnans mognadsperiod pågår fram till ca 15 års ålder (Abrahamsson & Hyltenstam, 2013) 07/12/2016 Ylva Larsson Centrum för tvåspråkighetsforskning

10 Hypotes Vuxna hörande infödda teckenspråkiga får, i tester på grammatisk intuition i svenska, i genomsnitt samma resultat som L1-inlärare och i genomsnitt högre resultat än tidiga L2-inlärare av svenska med ett annat minoritetsspråk (än tsp) i hemmet. rumsnyckel: WNE75KYK8

11 Metod (utöver intervjuer) test av grammatisk intuition (ref. studie: Abrahamsson & Hyltenstam, 2009) Grammatical judgement test written 80 meningar (40 korrekta/40 inkorrekta), online, avancerade strukturer (relativsatser, omvänd ordföljd, adjektivens kongruens, reflexiva pronomen) Grammatical judgement test auditive Se ovan. Clozetest (fylla i ordet som fattas för att få texten att flyta) Grammatiska och lexikala/semantiska gissningar.

12 Urval 29 vuxna HNS (25-45 år gamla), gymnasieutbildning eller motsvarande. Språkbakgrund: två barndomsdöva föräldrar Jämförelsegrupp: L2-inlärare av svenska spanska som modersmål. AO: 1-11, gymnasieutbildning eller motsvarande. Talar flytande svenska utan brytning eller andra märkbara avvikelser (Abrahamsson & Hyltenstam, 2009) Kontrollgrupp: 15 infödda talare av svenska, matchade urvalskriterier med jämförelsegruppen vad det gäller ålder och utbildningsnivå (Abrahamsson & Hyltenstam, 2009).

13 Grammatisk intuition-skrift (Larsson, 2015) Resultat, antal rätt Medelvärde GJT-skrift 0 L2-inlärare HNS Kontrollgrupp Grupper

14 Grammatisk intuition-lyssna (Larsson, 2015) 90 Medelvärde GJT-auditivt Resultat, antal rätt L2-inlärare HNS Kontrollgrupp Grupper

15 Grammatisk intuition-lucktest (Larsson, 2015) 45 Medelvärde Lucktest Resultat, antal rätt L2-inlärare HNS Kontrollgrupp Grupper

16 Högsta/lägsta-jämförelse (Larsson, 2015) Test HNS Medel HNS Högsta HNS Lägsta Andel inom L2- inlärares resultatspann Andel inom Kontrollgruppens resultatspann GJTskriftligt % 52 % GJTauditivt % 76 % Lucktest % 48 %

17 Diskussion Om den grammatiska intuitionen i genomsnitt är svagare hos HNS i jämförelse med L1-inlärare, samt i nivå med L2-inlärare, kan det indikera att svenskan är successivt inlärd eller att triggning av de olika språkdomänerna inom deras kritiska perioder har varit låg antingen avseende exponeringens kvantitet eller kvantitet, eller båda.

18 Hur ser förutsättningarna för en god bimodal tvåspråkig utveckling för HNS ut idag? en huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om [ ] minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och [ ] det finns en lämplig lärare (SFS 2011:185, 5 kap 10). Behöriga modersmålslärare saknas (krav: lärarexamen samt minst 30 hp i tsp) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) - teckenspråksutbildning istället för modersmålsundervisning.

19 Specialskolemyndighetens (Sverige) ansvar SPSMs uppdrag är att erbjuda teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar (SFS 2009: ). SPSMs egen utvärdering av denna utbildning (Specialpedagogiska myndigheten, 2011:26) visar bland annat att: många av teckenspråkslärarna är obehöriga. 30,4% av deltagarna (eleverna) svarar att de lär sig mycket lite (s. 35). rumsnyckel: WNE75KYK8

20 Varför teckenspråkiga har svårt att föra vidare sitt modersmål i tre generationer Hörande infödda teckenspråkiga finns inte som språkgrupp i språk- och skolpolitiken begreppssfär. Teckenspråkslingvistik förlagt till ett enda universitet = tillgängligheten är begränsad, universitetsstudier i tsp är förlagda till ett enda lärosäte (ej distansstudier); utbildade modersmålslärare blir få till antalet. Forskning om HNS saknas och brådskar (föräldrargenerationer teckenspråkiga förändras över tid: allt fler barndomsdöva genomgår CIoperationer (tsp som andraspråk) (jmfr Shönström & Nilsson, 2014).

21 referenser Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2009) Age of onset and nativelikeness in a second language: Listener perception versus linguistic scrutinity. Language Learning, 59(2), Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. (2:a uppl., s ). Lund: Studentlitteratur. Brackenbury, T. Ryan & Messenheimer, T. (2006). Incidential word learning in a hearing child of deaf adults. Journal of Deaf studies and Deaf Education, 11(1), Chomsky, N. (1969). Aspects of theory of syntac (5. pr. (1. pbk ed). Ed. Cambridge, Mass: MIT P. Emmorey, K., Borinstein, H. B., Thompson, R., & Gollan, T. H. (2008). Bimodal bilingualism. Bilingualism, Language and Cognition, 11(1), Grosjean, F. (2008). Studying bilinguals. GB: Oxford University Press. Kanto, L., Huttunen, K., & Laakso, M.-L. (2013). Relationship between the lingustic enviroments and early bilingual language development of hearing children in deafparented familiies. Journal of deaf studies and deaf education, 18(2), 242 Larsson, Y. (2015). Ålderseffekter av en kritisk period för språkutveckling grammatisk intuition hos hörande infödda teckenspråkiga. Masteruppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. Hämtad från Newport, E. L. (1991). Contrasting conceptions of the critical period for language. In S. Carey & R. Gelman (eds.). The epigenesis of mind: Esays on biology and cognition. Hillsdale, N. J: Psychology Press.

22 referenser Nilsson A.-L. & Schönström, K. (2014). Swedish sign language as a second language: Historical and contemporary perspectives. In D. Mc Kee, R. Rosen & R. L. Mc Kee (eds.) Teaching and learning signed languages: International perspectives and practices (s ). Houndmills, Balsingstoke: Palgrave Macmillan. Meisel, J. M. (2011). First and second language education: Parallells and differences. Cambridge: Cambridge University Press. Paradis, M. (2009). Declarative and procedural determinants of second languages: Studies in bilingualism. Amsterdam; Philadelphia: Benjamins. Pettitto, L.-A., Holowka, S., Sergio, L. E., Levy, B., & Ostry, D. J. (2004). Baby hands that move to the rythm of language: Hearing babies acquiring sign languages babbles silently on the hands. Cognition, 93(1), SFS 2011:185 SFS 2009:1216 SFS 2009:600 SOU 2006: 54 Specialpedagogiska myndigheten (2011). Utvärdering av teckenspråksutbildningar för föräldrar, syskon och barn till döva inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från: Rönnberg, J., Rudner, M. & Ingvar, M. (2004). Neural correlates of working memory for sign language. Cognitive Brain Research, 20(2), Van den Bogaerde, B. & Baker, A. E. (2008). Bimodal language acquisition in Kodas. I M. Bishop & S. L. Hicks (red), Hearing, mother father deaf (s ). Washington D. C: Gallaudet University Press. Woll, B. (2012). Atypical signing. I R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign language: an international handbook (s ). Berlin; Boston: De Gruyter Mouton..