Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. 1. Bakgrund Föräldrautbildning TAKK på Modersmålet genomfördes HT hösten 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket som drivs av Kulturföreningen m.i.m tillsammans med flera samarbetspartners. Målgruppen var föräldrar/familjer som har barn med kommunikativa funktionsnedsättningar och som har ett annat modersmål än svenska. Den föreliggande utvärderingen har förberetts, genomförts och sammanställts av samma arbetsgrupp som har arbetat med utbildningen och som har bestått av: projektledare, projektsamordnare, teckenpedagog, utvärderingssamordnare och två modersmålsstödjare en på vardera språk, kurdiska och arabiska. Kursen bestod av 12 tillfällen som både innehåll teckeninlärning och olika tema. T.ex. förskola, fritid eller TAKK genom dataprogram/internet. En del av varje tillfälle ägnades åt tecken som hade anknytning till det aktuella kurstillfällets tema, en del ägnades åt samhällsinformation som också hade anknytning till det aktuella temat. I samband med denna samhällsinformation har vi fått besök från olika verksamheter som berättat om sitt arbete och deltagarna har getts tillfälle att ställa frågor och berätta om egna erfarenheter. Vi fick besök av bl. a FUB, Passalen(fritid för alla), Habiliteringen, resurspedagog inom förskolan som arbetar med TAKK. Vi hade vid kursstart 10 st. deltagare och vid kursens avslut 9 st. 2. Praktiska Förberedelser Målgruppen för TAKK för Språket var familjer som är i behov av tecken som AKK för att kommunicera med sina barn/ungdomar men som vill/behöver använda tecken tillsammans med modersmålet. Utifrån erfarenheterna gjorda i en tidigare föräldrautbildning bestämdes att träffarna skulle vara tre timmar per tillfälle för att även delge samhällsinformation och öppna för samtal deltagarna emellan, förutom teckenundervisning. En viktig aspekt i förberedelserna var att bestämma hur informationsprocessen om kursen skulle se ut och vi var överens om att den skulle ta hänsyn till föräldrarnas kulturella bakgrund. Så här gick det till:
a. Ledare med de aktuella modermålen engagerades för att arbeta med att informera om kursen. Ledarnas uppgift är att på modermålet förklara kursens syfte och olika moment och att under tiden kursen pågår stödja deltagarna med det aktuella modersmålet för att deras frågor och synpunkter ska komma fram och för att de ska trivas i gruppen. Kursen erbjöds genom föreningen m.i.ms nätverk till personer med sorani, arabiska och spanska som modersmål. b. Ett brev som skrivits på lätt svenska och som var översatt till de aktuella modersmålen skickades för att presentera kursen. En anmälningsblankett distribuerades genom skolpersonal i särskolan som arbetsgruppen tog kontakt med. Några föräldrar blev informerade genom habiliteringen tack vare samarbetet som har funnits mellan projektet och anställda där. c. Ledarnas namn och telefonnummer fanns i brevet och de blev uppringda av intresserade föräldrar. Ledarna ringde upp föräldrar som hade anmält sig för att bekräfta att de skulle komma på uppsatt tid och även för att erbjuda sig att visa vägen till lokalen första dagen. d. Första träffen med intresserade anhöriga var en informationsdag dit även personal från särskolan anmälde sig. Fokus låg på att presentera vad TAKK är och hur det kunde användas tillsammans med modersmålet och även på att förklara vilka fördelar det innebär att använda TAKK. Brevet som skickades ut för att bjuda in till denna informationsdag bifogas som bilaga 1. 3. Genomförande Sammanlagt träffades gruppen 12 gånger under perioden september-november 2011, torsdagar 8:30-12:00. Antal deltagare var mellan fem och 9 varje tillfälle. Se bilaga 3 med bifogad kursplan. Deltagarnas bakgrund Gruppen bestod av 10 deltagare: åtta föräldrar och två personer som arbetar med barn med kommunikativa funktionsnedsättningar i skola/förskola. I föräldragruppen fanns det tre olika modersmål. En som hade svenska, tre hade arabiska och fyra kurdiska. De utlandsfödda föräldrarna har varit bosatta i Sverige mellan 3,5 20 år. Alla föräldrar har genomgått grundskola, tre har gått gymnasium och två har även studerat på universitet. Alla föräldrar har barn med någon form av språkstörning. Åldrarna på dessa barn varierar mellan 1-20 år. Utav åtta föräldrar var sju mammor och en var pappa. Tre utav barnen har en intellektuell funktionsnedsättning, tre barn har Downs Syndrom och ett barn har inte fått någon bestämd diagnos ännu. Flera utav barnen har förutom sin intellektuella funktionsnedsättning även andra tilläggsnedsättningar som t.ex synnedsättning och/eller hörselskada. Datainsamling Utvärderingen av kursen bygger på data som har samlat in på följande sätt: Löpande korta enkäter efter varje kurstillfälle En referensgrupp bestående av deltagare i kursen har också träffades vid tre tillfällen för samtal kring kursens innehåll och form.
Vid två tillfällen en gång i början av kursen och en gång vid kursens slut har deltagarna fått svara på en skriftlig enkät. Samtalsrunda med alla ledarna efter kursens slut. Samtalsrunda med alla deltagare vid sista kurstilfället. Speciellt anpassad enkät till deltagarna som är personal. Samtliga deltagare har blivit upplysta om att medverkandet i enkäten är frivilligt. De upplystes samtidigt om att informationen är anonym och att all persondata kommer att avidentifieras. De kommer också att få möjlighet att läsa utvärderingen i sin helhet. Diagrammen som bifogas som bilagor visar båda enkäternas svar. Blå staplar visar den första enkätomgången och röda staplar den som gjordes under sista kurstillfället. Utav kursens åtta föräldradeltagare har sex gjort enkäten vid båda tillfällena. Det är dessa sex deltagare som diagrammen visar. 4. Syfte och Mål Syfte och mål med kursen TAKK på modersmålet som anges i kursplanen är: Syfte: Att utveckla familjens kommunikation med barnet som har funktionsnedsättning. Målen var: - Att öka medvetenheten om och möjligheten till användning av modersmålet och TAKK (tecken som alternativ kommunikation) samt - Att familjen, nära vänner och barnet med funktionsnedsättning använder tecken eller fler tecken för att bl.a berätta vad man vill och tänker. Ledarnas synvinkel gällande uppnående av mål Under en samtalsrunda efter kursens genomförande diskuterade arbetsgruppen hur kursens syfte och mål hade uppnåtts. Alla var överens om att det första målet att öka medvetenheten om och möjligheten att använda TAKK var uppnått. Däremot hade man olika tankar om uppfyllelsen av det andra målet att familjen, nära vänner och barnet med funktionsnedsättning, använder tecken eller fler tecken för att bl a berätta vad man vill, tänker och känner. Så här säger personal i arbetsgruppen: -Svårt att mäta något som man gör hemma i familjen. -Nej, jag tror inte vi har uppnått det andra målet. - Jag tror att vi sått ett frö till att börja använda TAKK i familjen. Bara det att vi diskuterar det med deltagarna gör att jag tror vi skapat ett medvetande, vilket innebär att vi startat en process.
Deltagarnas synvinkel gällande uppnående av mål Modermål och tecken som AKK Det som återkommer när man läser kommentarerna i enkäterna och i de olika samtalen är att man upptäckt något nytt; möjligheten att kombinera sitt eget modersmål med svenska tecken. Tecken som barnet kommer att ha användning för i sin kontakt med skolan och med andra personer samtidigt som barnet lär sig/behåller sitt modersmål som i sin tur gör det möjligt att kommunicera med familj, släkt och vänner. Familjerna nämner genomgående betydelsen av sitt modersmål i hemmet i kontakten med resten av familjen. Att använda svenska till tecken exkludera barnet med funktionsnedsättning från den övriga familjens kommunikation. Flera av deltagarna har också fått höra från olika håll att det inte är lämpligt att blanda svenska med sitt modersmål. Att möta andra föräldrar i samma situation Att få tillgång till ett forum där man träffar andra i en liknande livssituation har också upplevts som berikande. Dessa möten har gett upphov till nya kontakter, och man har stärkts genom varandra. Man har fått ta del av varandras erfarenheter och svårigheter och även fått tillgång till andras kunskaper och erfarenheter för att på så sätt kunna förbättra sin egen situation. Teckeninlärning Man anser att man lärt sig tecken och att det har varit viktigt att göra det i ett sammanhang där man känner sig trygg. I samtal med referensgruppen kom det fram att deltagarna hade uppskattat möjlighet att prata om känslorna väcks av att ha ett barn med funktionsnedsättning. Tryggheten att kunna prata öppet hade bidragit till själva teckeninlärningen. En deltagare får frågan om den har gått på teckenkurs innan, svarar så här: Ja, jag bodde i en annan stad då, men det jag har lärt mig här på två gånger är mer än vad jag förstod på alla gånger som jag gick på habiliteringens kurs. Det är bra att det finns en ledare som kan hjälpa mig med språket. För de är det ett jobb tror jag men här har ni själva erfarenhet om hur det känns. 5. Viktiga aspekter för ett flerspråkigt perspektiv Vad ledarna lyfter fram Gällande vilka egenskaper som behövs av ledaren som stödjer på modersmålet i en föräldrautbildning av den här typen, menade de aktuella ledarna att man ska vara beredd att lyssna och hjälpa och att rollen måste vara mycket bredare än den som tolken brukar ha. Man ska respektera det som sägs av deltagarna och inte kommentera med utomstående det som händer i rummet. Den som leder utbildningen ska ha kunskap om tecken men lika viktigt är att kunna leda ett samtal och etablera ett öppet klimat där deltagarna vågar fråga och uttrycka skilda meningar, en omgivning som accepterar olika utgångspunkter så alla kan känna sig accepterade som de är.
En annan viktig aspekt är att ha kunskap om olika funktionsnedsättningar, lagstiftning och rättigheter som kan vara aktuella för personen med funktionsnedsättning eller familjen. Arbetsgruppen föreslår att man gör en beskrivning av vad som krävs för att leda kursen eller stödja på modersmålet för att på så sätt underlätta för andra som i framtiden vill genomföra liknande kurser. Vad deltagarna lyfter fram Deltagarnas svar visar att kommunikation i hemmet i de flesta fall sker på modersmålet. Användning av modersmålet tillsammans med AKK möjliggör fortsatt användning av modersmål även med de andra barnen i familjen: Min son är nästan helt döv, men nu använder jag modersmål och tecken för de andra barnens skull mina döttrar. Jag vill att mina andra barn också ska lära sig tecken inte bara min son. Att gå en kurs som omfattar fler infallsvinklar än enbart tecken har uppmärksammats i utvärderingar, så här säger en deltagare i samtalet: Det har faktiskt förändrat mycket i min relation till min son att komma till m.i.m och att få lära mig tecken. Kommunikationen har blivit bra mellan han och mig. I början var det svårt med tecken och modersmål men nu går det bra. Man har fått fysisk, konkret och psykisk hjälp här. En annan aspekt som har uppskattats är de olika delmomenten i kursen som gäller information: Jag vill ha information mitt barns funktionsnedsättning så att jag vet hur jag ska göra så att vi bättre förstår varandra. Jag vill att kursen fortsätter så att vi lär oss mer och får mer information. Den här kursen betyder jätte mycket för mig. Vi får här uppmärksamhet, tid och kunskap om samhället. Språket är ett hinder om man inte kan svenska och vi tappar därför våra rättigheter. Det är lätt att sluta kämpa om man är ensam. Flera deltagare anger i samtal att det har känts bra att få en bekräftelse genom kursen om att modersmål är viktigt och går att kombinera med tecken. Framförallt har detta varit viktigt då professionella ibland gett ett annat budskap: Har fått lära mig på kursen att det går att använda tecken tillsammans med kurdiska. Ville alltid göra allt samtidigt men habiliteringen sa att jag inte ska använda kurdiska med svenska tecken för att det kurdiska teckenspråket är annorlunda. Men min dotter behöver lära sig kurdiska. Nu kanske hon kan lära sig kurdiska. Svaren på vad som har varit viktigaste med kursen syftar till teckeninlärning, information och tillgång till en grupp där man kan samtala med varandra: Jag har gått många kurser. Har lärt mig mycket från alla olika. Mest behöver jag tecken. Men den andra informationen är viktig också! Här får jag tillfälle att öva tecken tillsammans med mitt modersmål.
6. Detaljerad redovisning av deltagarnas svar vid samtalen a. Samtal med referensgruppen för TAKK på Modersmålet 15 september 2011. Vi tillfrågade deltagarna om möjlighet att stanna för att diskutera kursens utveckling och innehåll och två deltagarna anmälde intresset och stannade. Närvarande: Två ledare som stödjer på arabiska respektive kurdiska/sorani, Monalisa Algar medlem i m.i.m med ansvar för utvärderingsarbete samt 2 deltagare. Samtalet leddes av Luz Solano. L: Jag skulle vilja att vi började med att berätta kort om oss själva något som vi vill berätta eftersom vi kommer att träffas ett par gånger till under kursens gång. Ledare arabiska: Jag skulle vilja berätta att jag har tänkt på detta med funktionshinder hela mitt liv eftersom min pappa blev blind och min morbor var döv. Jag kommer ihåg att vi hade ett speciellt språk som vi använde med honom och det gjorde att vi kunde kommunicera i alla fall. Ledare kurdisk/sorani: Nu när vi har börjat jobba med den här kursen har jag tänkt många gånger på att jag under en lång period kund inte gå eller använda mitt ben på grund av att jag skottskadades i en demostration. Jag tänkte då mycket på personer som har handikapp och efter det har jag alltid sökt mig till att jobba med personer som är i behov av stöd. Deltagare 1: Jag bor själv med mina två barn och min dotter som är 5 år som har Downssyndrom. Efter att hon föddes har jag slutat tänka på att åka tillbaka till mitt land. I början var jag alltid ledsen, men nu börjar det kännas bättre. Deltagare 2: Jag är förskollärare och använder tecken och barnets modersmål. Jag har tänkt på vilket stort arbete som föräldrar kan göra för sina barn och vilken enorm kraft de har för att förändra samhället. L: Vad har varit mindre bra med kursen? Vad skulle ni vilja förändrades? Deltagare 1: Jag vill att kursen ska fortsätta som det är nu. För mig och för de andras skull också. Jag kämpade länge med min känsla som mamma men man behöver stöd från andra för at gå vidare. Jag kan inte säga att något inte har varit bra. Båda gångerna har fungerat och det har varit bra att öva tecken och modersmål i de små grupperna. L: Hade du gått på teckenkurs innan? Ja, jag bodde i en annan stad då, men det jag har lärt mig här på två gånger är mer än vad jag förstod på alla gånger som jag gick på habiliteringens kurs. Det är bra att det finns en ledare som kan hjälpa mig med språket. För de är det ett jobb tror jag men här har ni själva erfarenhet om hur det känns. Deltagare 2: Jag har jobbat med min elev på modersmålet och med tecken och kursen blev en bekräftelse på att jag har gjort rätt. Jag har lärt mig många nya tecken och kämpar för att inte prata svenska till dem men det går bättre och bättre.
b. Samtal med referensgruppen i TAKK på Modersmålet den 13 oktober Vi tillfrågade deltagarna om möjlighet att stanna för att diskutera kursens utveckling och innehåll och tre deltagare anmälde intresset och stannade. Närvarande: Två ledare som stödjer på arabiska respektive kurdiska/sorani, Mona-Lisa Algar medlem i m.i.m med ansvar för utvärderingsarbete samt 3 deltagare. Samtalet leddes av Luz Solano. L- Vad skulle ni vilja säga om kursen, om det som har hänt hittills? Deltagare 1: Det är väldigt viktigt att i gruppen få prata om vad man känner. Det är konstigt om man skulle gå och prata med de här sakerna med en psykolog. Hur kan den förstå? Den bara säger ja, ja. Min man är alltid mer deprimerad när han kommer från psykologen. L- ja, det kan kännas konstigt men samtidigt kan det vara så att man blir ledsen men att det hjälper att prata med någon även om det är en psykolog. Deltagare 1: ja, men här känns det som att komma till en familj och att de andra kan förstå vad man säger, att man kan ställa sina frågor. Deltagare 2: Vi får här uppmärksamhet, tid och kunskap om samhället. Språket är ett hinder om man inte kan svenska och vi tappar därför våra rättigheter. Det är lätt att sluta kämpa om man är ensam. Deltagare 3: Det har faktiskt förändrat mycket i min relation till min son att komma till m.i.m och att få lära mig tecken. Kommunikationen har blivit bra mellan han och mig. I början var det svårt med tecken och modersmål men nu går det bra. Man har fått fysisk, konkret och psykisk hjälp här. c. Samtal med deltagare i TAKK på Modersmålet, 17 november 2011. Vid det nästsista kurstillfället fick deltagarna i helgrupp men en i taget svara på 2 frågor. Detta gjordes som komplement till den skriftliga enkäten. Det var viktigt att få en djupare insikt om deltagarnas/målgruppens upplevelse av kursen som helhet när den var genomförd och också ge dem ett tillfälle att komma med egna tankar som inte kommit fram i enkäterna. Vad vet ni om TAKK och modersmålet i dag som ni inte visste innan den här kursen? C. Jag har tecknat automatiskt på mitt modersmål alla sa att det var fel men nu har jag fått bekräftat att jag gjort rätt. D. Habiliteringen sa att man inte ska blanda två språk. Nu efter den här kursen vet jag att man kan kombinera. Jag tecknar och pratat arabiska alla pratar arabiska hemma. Kanske möjligt att några gånger ta med syskon (på kursen) som finns runtomkring barnet som behöver stöd?
J. Jag visste inte att man kunde kombinera tecken med modersmålet. F. Min son är nästan helt döv, men nu använder jag modersmål och tecken för de andra barnens skull - mina döttrar. Jag vill att mina andra barn också ska lära sig tecken inte bara min son. C. Jag märker att de förstår mer och blir bättre när jag tecknar och pratar arabiska. Ledare. Hur märker du det? C. Min dotter är både hörselskadad och intellektuellt funktionsnedsatt. Hon förstår mer nu t. ex när hon ska hämta saker. Hon och jag förstår varandra bättre. Kunskap breddar förståelsen. B. Har fått lära mig på kursen att det går att använda tecken tillsammans med kurdiska. Ville alltid göra allt samtidigt men habiliteringen sa att jag inte ska använda kurdiska med svenska tecken för att det kurdiska teckenspråket är annorlunda. Men min dotter behöver lära sig kurdiska. Nu kanske hon kan lära sig kurdiska. E. Nu har jag hittat en väg. Vi förstår varandra mer. Vi pratar bara kurdiska hemma. G. Min son har själv sökt upp tecken på datorn. Jag har lärt mig att kombinera tecken och modersmål. Min dotter har chansen att lära sig modersmålet. Det känns bra att ha öppnat den dörren. Vilken del av kursen har varit särskilt viktigt? C. Här känner vi trygghet! Alla tycker om varandra. Vi får mer självförtroende. Vi gör det som är bäst för våra barn. D. Vi har en liknande familjesituation. Min pojke kan utvecklas med detta. Vi hoppas att det blir en fortsättning. Det är mycket viktigt med ledarna! J. Viktigast är att lära sig tecken. Det är ett nytt sätt att kommunicera (tex. Med teckensångerna). Bra förmedlat! F. Jag har gått många kurser. Har lärt mig mycket från alla olika. Mest behöver jag tecken. Men den andra informationen är viktig också! Här får jag tillfälle att öva tecken tillsammans med mitt modersmål. B. Att träffa andra i samma situation. Det påverkar mig på bästa sätt positivt. På FUB gör vi saker tillsammans går på museum mm. Man träffar andra familjer, syskonen får möta andra barn. Den här kursen har hjälp mig att se. E. Viktigt med all information och att träffa andra familjer. G. Allt är viktigt! Men det viktigaste är nog tecken.
7. Detaljerad redovisning av deltagarnas enkätsvar a. Kommunikation i hemmet Målet med kursen var att öka kunskapen och användandet av TAKK bland kursens målgrupp. I syfte att få bakgrundsfakta kring familjernas kommunikationsmönster ställdes ett antal frågor om kommunikationen i familjen. 1) Vad gör ni hemma med barnet? På helgerna eller när det kommer från skolan/förskolan/fritids? Svaren skiljde sig inte nämnvärt åt i de båda enkäterna. Man ägnar sig åt helt vanliga aktiviteter som man kan förvänta sig av en familj med barn i skolålder. Man träffar släkt och vänner, ägnar sig åt läxläsning, olika sporter som simning och träningspass på gym. Biblioteksbesök, matlagning och vanlig avslappnad familjesamvaro. 2) Kan ditt barn som behöver stöd kommunicera med all familjemedlemmar? 3) Är det någon situation i hemmet som är särskilt svår? Vad är svårt då? Fem deltagare svarade att det var när människor runtomkring barnet t.ex. andra familjemedlemmar, inte förstår vad barnet säger, eller när man själv som vuxen inte förstår vad barnet kommunicerar. Andra situationer som kan kännas besvärliga är t. ex toalettsituationer att barnet inte kan uttrycka sig innan det behöver gå på toaletten. Praktiska situationer som att få tillstånd och hjälp med att sätta upp hjälpmedel till barnet kan vara väldigt jobbiga. 4) Vad skulle du behöva för att det skulle bli bättre? I början av kursen ansåg de flesta av deltagarna (fyra av deltagarna) att det som kändes mest angeläget som stöd var att träffa andra familjer i liknande situation som man själv befinner sig i för att få stöd och stöttning och praktiska råd. Två deltagare svarade att kursen TAKK på modersmålet där de får tillfälle att lära sig tecken som AKK gör att kommunikationen blir bättre med barnet med funktionsnedsättning.
I slutet av kursen svarade fem av deltagarna att man ansåg att det är att öva sig på att teckna som behövs, så som de har fått på kursen TAKK på modersmålet. Man påpekar också att det skulle underlätta om alla i familjen fick chansen att lära sig teckna. En deltagare säger att hjälp och stöd som hon fått på kursen TAKK på modersmålet har underlättat. 5) Är det någon situation i hemmet som fungerar bra? Hur gör du då? Här nedan följer citat av deltagarnas svar: - Det är när jag och mitt barn förstår varandra och när vi använder teckenstöd och kommunicerar med varandra. - Teckenspråk är det som hjälper. Vi använder tecken som stöd för att förbättra situationen. - Påklädning fungerar bra nu. - Toabesöken fungerar numera bra! - Mat och påklädning fungerar bra! - När jag berättar namn på släktingar och vi pratar om dem. - När hon går ut och leker och klarar av att gå in själv igen. - Massagen och träning med bollen. I enkät två ströks frågan om situationer som upplevdes som svåra och frågan om vilka situationer som kändes bra och omformulerades till: När kommunicerar du och barnet/ungdomen bäst? Här har deltagarna angett följande svar: - Fungerar bra när jag sitter vid datorn och skriver text med henne med hjälp av talsyntes. - När vi samtalar med varandra och använder tecken och bilder. - Matsituationen fungerar bra. Leksituationer eller när hon är på gott humör. Sammanfattning av området kommunikation i hemmet Deltagarna ägnar sig på fritiden åt normala aktiviteter. Man kan säga att ungefär hälften av deltagarna i första enkäten uppgav att barnet med funktionsnedsättning kunde kommunicera med alla i familjen och den andra hälften uppgav att barnet med funktions nedsättning inte kunde kommunicera med alla. I den andra enkäten hade en ökning skett bland ja svaren, 4 svarade ja och 2 svarade nej på frågan. Det som upplevdes som väldigt svårt i vardagen av nästan alla deltagare, var situationerna då man inte förstod barnet, eller då barnet inte förstod vad man själv ville kommunicera. Att andra människor runt omkring inte förstår ens barn var också något som skapade stor oro och bekymmer. Man kommenterade också att de situationer som fungerade bra var just där man hittade ett sätt att kommunicera. Att använda sig av tecken som stöd var ett hjälpmedel som nämndes, talsyntes på dator ett annat. För att förbättra situationen var det främst två saker som kom fram i båda enkäterna att man behövde. Dels önskade man lära sig mer tecken via kursen TAKK på modersmålet och att en större del av familjekretsen skulle få samma möjlighet att lära sig detta. Dels angav deltagarna en önskan om att träffa andra människor i liknande situation som ett värdefullt och ett viktigt sätt att få råd och stöd.
b. Språk som används hemma Vi frågade gällande språket som användes i hemmet för att få en inblick i vilka språkvanor man har hemma hos våra deltagare (både med barnet som har en funktionsnedsättning och den övriga familjen). 6) Hur ofta använder du ditt modersmål med barnet som har funktionsnedsättning? 7) Hur ofta använder du ditt modersmål hemma tillsammans med syskon?
8) Hur ofta använder du stöd i kommunikationen som t ex. tecken bilder, dagböcker, eller datorer eller annat stöd för att kommunicera med ditt barn? 9) Använder ni stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer tillsammans med modersmålet? Varför? för att han förstår bättre det är lättare för oss Man använder sig av bilder man fått av habilitering som man själv sen översätter. Tecken som stöd tillsammans med modersmålet nämns också. En förälder säger sig använda olika sorters tryckt reklam som ett sätt att träna kommunikation.
10) Använder ni tecken i familjen? 11. Använder ni tecken tillsammans med modersmålet i familjen? 12. Hur många tecken tror du att ni kan och använder i familjen?
13. Är det viktigt för dig att ditt barn som har en funktionsnedsättning lär sig modersmålet? Sammanfattning användning av modersmålet Statistiken visar att de flesta deltagarna enbart använder sig av sitt modersmål i hemmet med barnet/barnen som har funktionsnedsättning och med den övriga familjen. Man kan också se att de flesta har en medvetenhet om AKK och använder sig av någon form av stöd i kommunikationen. Man tycker också att det är viktigt att barnet/barnen med funktionsnedsättning också lär sig att kommunicera på modersmålet. c. Upplevelsen av funktionsnedsättning och kunskap om användning av alternativ kommunikation och modersmålet Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning och dessutom komma från ett annat land kan innebära att man inte har samma sociala nätverk som personer som är födda och uppväxta i Sverige och inte samma kunskap kring hur man får det stöd som samhället kan erbjuda. Frågor kring deltagarnas vardag gjordes i syfte att få bakgrundsfakta kring familjernas vardagsituationer. Målgruppens medvetenhet kring TAKK har också undersökts i detta avsnitt. 14. Hur ofta känner du oro för ditt/dina barn med funktionsnedsättning?
15. Hur ofta lyckas du kommunicera och förstå ditt/dina barn med funktonsnedsättning? 16. Ibland känner man sig väldigt ledsen, arg eller glad för något som händer med sitt barn. Hur ofta har du någon att prata med när det är så för dig? 17. Vet du hur du kan kombinera tecken, svenska och modersmålet?
18. A) Vet du varför det kan vara bra att använda tecken, svenska och ditt modersmål tillsammans med ditt barn som har funktionsnedsättning? B. Hur har du lärt dig det? Två deltagare svarar att man redan innan kursen TAKK på modersmålet använde kombinationen tecken/modersmål. En hade gått TUFF-utbildningen som projekt TAKK för Språket arrangerade förra terminen och lärt sig det där. Dessa deltagare förklarar förklarar att det har blivit tydligare hur man gör genom TAKK på modermålet. Tre deltagare svarar att det är via kursen TAKK för modersmålet. som man fått denna medvetenhet. 19. A. Vet du varför det kan vara bra att använda stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer på modersmålet tillsammans med ditt barn som har funktionsnedsättning? B. Hur har du lärt dig det? Tre deltagare har lärt sig detta via kursen TAKK på modersmålet. Två deltagare skriver att deras kommunikation har förbättrats med tecken, bilder, dagböcker och datorer. Man pratar också bara modersmålet hemma. En deltagare skriver att den har kunskap sen tidigare från habiliteringen men inte på modersmålet men att hon har anpassat det själv.
20. A. Har kommunikationen mellan dig och barnet med funktionshinder förändrats genom kursen TAKK på modersmålet? B. Om du svarade Ja ; Beskriv på vilket sätt er kommunikation förändrats Alla 6 har sett en förändring i kommunikationen med sina barn. -Jag har fått information om vad jag kan göra när min son är arg, t. ex att jag kan låta honom vara ifred en stund. -Lättare att kommunicera på morgonen prata modersmål och teckna samtidigt gör det lättare. -Hon kan lära sig modersmålet. Förut trodde jag inte att hon kunde men hon kan med hjälp av tecken. 21. Utifrån det du vet om ditt barn: vad skulle du vilja förändra i er kontakt med varandra i er relation med hjälp av den här kursen? Tre utav deltagarna svarar att de önskar sig fler kurser som TAKK på modersmålet. En deltagare önskar att kursen ska hjälpa henne att bara vara en bra mamma, att kunna förstå sitt barn och vad det vill säga. Andra svar är: Jag vill lära mig mer tecken mer sådana här kurser för att lära min pojke båda språken Svenska och Arabiska så att han kan utvecklas i det här samhället. Mycket nöjd med den här kursen. Jag vil lära mig mer (fler) tecken. Jag vill också få mer information om t ex. Downs Syndrom. Fortfarande när han (sonen) blir arg, t ex. när vi ska åka en taxi och han vill ta saker men jag säger nej. Då blir han arg och slår mig, Hur ska jag göra när han slår mig? Vill och behöver lära mig mer om TAKK. Viktigt att få träffa och samtala med andra föräldrar. Här på kursen kan man lära sig från varandras erfarenheter och ifrån ledarna. Jag vill ha mer information om barn med samma problem och lyssna på andra föräldrar. Jag vill fortsätta kursen det är en bra kurs! Jag känner mig bättre och träffar andra föräldrar.
Jag vill ha information om mitt barns funktionsnedsättning, så att jag vet hur jag ska göra så att vi bättre förstår varandra. Jag vill att kursen fortsätter så att vi lär oss mer och får mer information. Den här kursen betyder jättemycket för mig. I den här kursen har jag fått mycket kunskap och nu blir det bättre för mig att kommunicera med min son när vi sitter tillsammans och leker, målar eller spelar på dator. Jag tackar er så mycket! Sammanfattning upplevelsen av funktionsnedsättning och kunskap om AKK. Det som framkommer är att det finns ett tydligt behov i målgruppen av ett kontaktnät där man kan träffa andra föräldrar som har liknande upplevelse och en liknande familjesituation som man själv har. Man önskar också mer information om olika funktionsnedsättningar och vilka alternativ till olika typer av stöd man har. Fördelen med kombinationen TAKK och modersmål är något som alla har en medvetenhet om. Göteborg 29 februari 2012, Projekt TAKK för Språket. Luz Solano, Projektledare. Monalisa Algar, Utvärderingssamordnare i m.i.m