Rapport 2011:09 Strategi för hållbar turistutveckling i Fulufjällsområdet Naturvårdsenheten
Omslagsbild: Njupeskär. Foto: Leif Östergren. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, juni 2011. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, infofunktionen E-post: dalarna@lansstyrelsen.se Rapporten kan också laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län
Strategi för hållbar turistutveckling i Fulufjällsområdet Turismstrategin har tagits fram av Fulufjällets lokala PAN Parks grupp. Gruppen består av representanter från nationalparkens förvaltning (Länsstyrelsen Dalarna), Älvdalens och Malung- Sälens kommuner, Världsnaturfonden (WWF Sverige) samt lokala PAN Parks företag. 1
2
FÖRKORTNINGAR Lst NV FNP LBP LPPG PPF P&C STDS WWF ÄT Länsstyrelsen Dalarna Naturvårdsverket Fulufjällets nationalpark Lokala PAN Parks-partner (Local Business Partner) Lokal PAN Parks Grupp PAN Parks Foundation Principer och Kriterier Strategi för hållbar utveckling (Sustainable Tourism Development Strategy) Världsnaturfonden (World Wildlife Fund) Älvdalen Turism Ekonomisk Förening 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR... 3 1 INTRODUKTION... 6 Framtagande av STDS... 6 2 INRÄTTANDE AV FULUFJÄLLETS NATIONALPARK... 8 Bildande av Fulufjällets nationalpark... 8 Projekt Fulufjällets Omland... 9 Fulufjällsringen Ekonomisk Förening...10 Fulufjället i Norge...10 3 FULUFJÄLLETS NATIONALPARK SOM BESÖKSMÅL... 11 Nationalparkens skyddszoner...11 4 FULUFJÄLLSREGIONEN SOM BESÖKSMÅL... 14 Från skogsbruk till upplevelseturism inom Fulufjällets omland...14 Fulufjällets omland områdesinformation...15 Kommunikationer och infrastruktur...16 Turismen i norra Dalarna och angränsande område i Norge...17 Större turistföretag i ett vidgat område...19 Underlag för utveckling i omlandet...21 Samverkan vägen att lyckas... 22 Klimatförändringar... 22 Allemansrätt... 23 Naturvägledning... 24 Information och kommunikation... 24 Besöksundersökningar... 26 5 FULUFJÄLLET SOM PAN PARK... 31 PAN Parks Foundation...31 Fulufjällets Lokala PAN Parks Grupp LPPG...31 LPPG:s uppgift...31 4
Lokala PAN Parks Partner... 32 Miljöcertifiering... 32 6 VISION MÅL - ÅTGÄRDER... 35 Vision... 35 Hållbar utveckling... 36 Pågående miljöarbete i fjällområdet... 37 Utvecklingsmöjligheter/åtgärder... 39 Åtgärdsplan...41 7 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING... 43 8 BILAGOR... 45 9 REFERENSER... 45 10 LÄNKAR... 45 5
1 INTRODUKTION Turismstrategin har tagits fram av Fulufjällets lokala PAN Parks grupp, i samarbete med Älvdalens och Malung-Sälens kommuner samt Fulufjällsringen Ekonomisk Förening. Turismstrategin ska ses som ett verktyg för att uppnå visioner, syften och lång- och kortsiktiga mål som ingår i certifieringen av Fulufjällets nationalpark som en PAN Park. Förhoppningen är att STDS ska vara ett dokument som förstärker Fulufjällsområdets utveckling mot miljömässig hållbarhet genom de principer och kriterier som PAN Parks står för. Enligt Guidelines for verification of P&C 4-5 ska förvaltaren av det skyddade naturområdet och de samarbetspartners som finns i PAN Parks-regionen ha som mål att uppnå synergi mellan naturskydd och hållbar turismutveckling genom att utveckla och genomföra en hållbar turismutvecklingsstrategi, STDS. Turismstrategin är ett dokument som ska följas upp och revideras vid behov, beroende på förändrade interna och externa villkor. Det kan vara lämpligt att revidera strategin när kommunernas översiktsplaner ändras. Strategin ska ses som ett komplement till nationalparkens skötselplan och till kommunernas översiktsplaner. Strategins mål är hållbar turismutveckling samt att undvika eller minimera den eventuella negativa inverkan som en ökad turism kan ha på naturen och på de ekologiska, socioekonomiska och kulturella resurserna i området. Besöksnäringen är en av de viktigaste näringarna i området och den måste utvecklas i samklang med aktörerna i området: Länsstyrelsen i Dalarna som förvaltar Fulufjällets nationalpark, Älvdalens och Malung-Sälens kommuner, lokalbefolkning, lokala företag, externa företag, besökare till området. På svensk sida ligger Fulufjällets nationalpark i Älvdalens och Malung-Sälens kommuner i Dalarnas län. Drygt hälften av Dalarnas turistomsättning genereras i dessa två kommuner. Länsstyrelsens förvaltningsansvar för nationalparker regleras enligt Nationalparksförordningen med anvisningar från Naturvårdsverket. Älvdalens och Malung-Sälens kommuners verksamhet och engagemang i Fulufjällsområdet påverkas bl.a. av kommunala översiktsplaner och detaljplaner. Lokalbefolkningen finns representerade i kommunernas styrelser samt i lokala byalag och byutvecklingsgrupper. Lokala företag finns representerade i olika företagarföreningar av vilka Fulufjällsringen Ekonomisk Förening är den största i Fulufjällsområdet med ca 35 företag på den svenska sidan. Framtagande av STDS Fulufjällets nationalpark certifierades som PAN Park sommaren 2002. Fulufjällets dåvarande lokala PAN Parks-grupp tog under 2003 fram den första Sustainable Tourism Development Strategy (STDS) som skrevs inom PAN Park Foundation. Sedan dess har en manual utarbetats för detta arbete och fler PAN Parks skrivit motsvarande dokument. I november 2003 godkändes utkastet till STDS. I turismstrategin från 2003 var Fulufjällsringens kvalitets- och miljöpolicy grundkrav för att bli lokal företagspartner. 6
Verifieringsrapporten december 2003 rekommenderade att finansplan, marknadsförings- och kommunikationsplan samt beskrivning av hur turistföretagen följs upp fogas till STDS. Verifierarna rekommenderade även att Naturens Bästa skulle vara den miljöcertifiering som företagarna ska arbeta för att erhålla. Naturens Bästa lämpar sig för aktiviteter men inte för boende varför motsvarande miljöcertifiering får utses som passar boende. Till den årliga rapporten 2005 fogade LPPG finansplan, marknadsförings- och kommunikationsplan liksom en strategi för hur ev. avstängning/uteslutning regleras. Certifieringen av PAN Park-partners måste hålla hög kvalitet och det måste vara enkelt att följa upp certifieringsprocessen. Därför startades en genomgång av olika certifieringsmodeller hösten 2005. Efter utredningen om certifieringsmodeller kunde arbetet med att revidera STDS ta vid våren 2006. Våren-sommaren 2007 reviderades STDS. Speciell vikt lades på certifiering, kommunikation och ekonomi. Fulufjällsringen Ekonomisk Förening gavs möjlighet att studera utkastet varefter det presenterades för verifierarna. Kommentarer från verifierarna var att turiststrategin och certifieringen av lokala partner inte helt uppfyller de krav som PAN Parks P&C 4-5 numer ställer och behövde kompletteras. En mer omfattande turismstrategi borde utarbetas i samarbete med turistnäringen i kommunerna. En konsult uppdrogs att komplettera den reviderade turismstrategin. Konsulten som tidigare varit projektanställd av Fulufjällsringen Ekonomisk Förening känner området väl och kunde använda sig av sina kontakter i arbetet. Arbetet med att uppdatera STDS har inneburit 4 möten med Fulufjällsringens styrelse, 5 möten med enskilda svenska medlemmar av Fulufjällsringen och 3 möten med norska medlemmar. Upprepade kontakter har skett via telefon och e-post. Utkast till ny reviderad STDS har översatts till engelska och skickats till verifierarna för kommentarer juni 2008. Kompletteringar har därefter gjorts och LPPG:s medlemmar signerade STDS september 2008. Därmed kunde Fulufjällets certifiering som PAN Park uppdateras. En liten broschyr riktad till allmänheten, företagare m.fl. om turiststrategin planeras. 7
2 INRÄTTANDE AV FULUFJÄLLETS NATIONALPARK Bildande av Fulufjällets nationalpark Fulufjällets nationalpark bildades 2002 och omfattar 385 km². Syftet med parken är att i väsentligen orört skick bevara ett sydligt fjällområde med särpräglad vegetation och stora naturvärden i övrigt. Men också att ge möjlighet till upplevelser av stillhet, avskildhet och orördhet. Fulufjället har höga naturvärden främst knutna till dess speciella geologi, morfologi och vegetation. Fulufjället består av 900 miljoner år gammal sandsten. Sanden avlagrades i ett hav söder om ekvatorn och vågornas böljemärken finns fortfarande bevarade i stenblock här och var. Sedan 200 miljoner år har berggrunden eroderats men dagens form på fjället skapades under de senaste 60 årmiljonerna. Erosion och vittring av sol, vind, vatten, kyla och glaciärer har skulpterat fram fjällets former och bildat blockmarker, bergstup och kanjonbildningar. Många geologiska formationer är av stort vetenskapligt intresse. En del av dem är spår från den senaste inlandsisens avsmältning. Fulufjället är ett viktigt övervintringsområde för björn, vars antal har ökat under senare år. I sluttningarna finns lodjur medan varg och järv uppträder mer sporadiskt. De frodiga ostörda dalgångarna erbjuder förträffliga betesmarker för älgarna. Fulufjället är omtalat för förekomsten av stora älgtjurar. Det rikliga fågellivet ger en särskild karaktär till fjället, som är sydgräns för många häckande arter. De stående döda träden, stubbar och annan död ved gynnar ett stort antal insekter. Fulufjället ligger längre från hav än något annat område i Skandinavien. Det har därmed ett utpräglat kontinentalt klimat. Detta tillsammans med den fattiga sandstensberggrunden har gett upphov till en kalfjällsvegetation av ljung-, gräs- och lavhedar som är unik för den svenska fjällvärlden. Av särskilt intresse är de vidsträckta gräshedarna med enstaka enbuskar, liksom de lavrika hedbjörkskogarna. Exklusiva är också de mycket väl utväxta, svällande mattorna av renlav och fönsterlav. De är en följd av att Fulufjället inte används för renbete, vilket i sin tur gör fjället till ett värdefullt referensområde för studier av renbeteseffekter. Njupeskärs vattenfall är en högklassig och lättillgänglig attraktion, och det finns utmärkta möjligheter till trevliga korta och längre vandringar i lättillgänglig terräng. Området runt Fulufjället är gles befolkat och inga bofasta finns innanför nationalparksgränsen. De boende runt fjället kände att de traditionella aktiviteterna jakt, fiske och snöskoteråkning hotades av planerna på nationalparksbildning och protesterade till att börja med mot Naturvårdsverkets planer på att bilda nationalpark av det tidigare naturreservatet. För att förankra nationalparkstanken i bygden och visa på den potential som en nationalpark kan utgöra för bygden Foto: Åsa Adamsson.E., Länsstyrelsen Dalarna 8
startades projektet Fulufjällets omland på initiativ av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Dalarna. Omlandsprojektet bidrog till att informera ortsborna, ge en nyanserad syn på nationalparksbildandet samt att bygga ett nätverk bland dem som såg möjligheter till arbetstillfällen och andra förbättringar. (Wallsten, P 2003) Projekt Fulufjällets Omland Projektet Fulufjällets Omland startade i november 1997 och pågick i tre etapper fram till december 2002. Projektet uppkom genom diskussioner mellan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Älvdalens och Malung-Sälens kommuner och ortsbefolkningen om en blivande nationalparks möjligheter att bidra till utvecklingen av inkomstkällor i fjällets närområde och har finansierats av Länsstyrelsen Dalarna, Naturvårdsverket och EU:s strukturfonder mål 6, respektive mål 1. Projektets huvuduppgift har varit att i samarbete med ortsbefolkningen lyfta fram förslag och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av natur- och kulturturism i anslutning till nationalparksbildningen på Fulufjället. Arbetet har skett enligt principerna för Agenda 21 och hållbar turism. Ortsbefolkningen har framfört en mängd förslag till sysselsättningsskapande åtgärder, vilka alla har varit förenliga med principerna för hållbar utveckling. Att i samband med nationalparksbildning skapa förutsättningar för sysselsättning och därmed nå en lokal förankring är ett nytänkande nationellt och har varit en viktig bidragande del i projektets framgång. Projektet hade inte varit möjligt att genomföra utan lokalbefolkningens drivkraft. Det aktiva deltagandet och den starka överlevnadskraften har stimulerat och gett en positiv anda under hela arbetets gång. I Etapp III har målet varit en ökad sysselsättning. Målgruppen har varit de lokala turistföretagen, presumtiva företagare, byalag, lokalbefolkning, forskare och förvaltningsmyndighet. Projektets samarbetspartners har varit Älvdalens och Malung-Sälens kommuner, Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Mora och Malungs Folkhögskolor, Älvdalens Utbildningscenter, Sveriges Lantbruks Universitet (SLU), Stockholms universitet, Turistbua i Ljørdalen, Ljørdalen Grendeutvalg, Hushållningssällskapet, Vägverket, Turistorganisationer samt PAN Parks och Världsnaturfonden (WWF). Det nyskapande i projektet har varit att i samband med nationalparksbildning skapa förutsättningar för sysselsättning och utveckla en naturvårdsförvaltning för ökad tillsyn samt serviceorgan för turister. Projektet har också samarbetat internationellt i PAN Parks. I Fulufjällsområdet har tre EU-projekt pågått i mål 1. Dessa har i samverkan inneburit stora investeringar men även visat på möjligheterna till en positiv utveckling för området: Fulufjällets omland, ca 3 miljoner kr, Fulufjällets nationalpark, ca 26 miljoner kr, upprustning av Gördalsvägen, ca 12,5 miljoner kr. Därutöver har ytterligare investeringar gjorts i området, bl.a. PAN Parks stugby vid Fulufjällets nationalpark, ca 30 miljoner kr, Aktiviteten i projektet var hög och fler och fler anslöt sig under tiden. En stark drivkraft fanns att utveckla sin egen bygd och man förstod tidigt att detta måste ske i samverkan med andra byar och företag.(länsstyrelsen Dalarnas län 2002) 9
Fulufjällsringen Ekonomisk Förening Fulufjällsringen Ekonomisk Förening bildades år 2001 i samband med omlandsprojektet och bildandet av Fulufjällets nationalpark, som en samverkansorganisation för att skapa möjligheter till hållbar utveckling av natur- och kulturturism i Fulufjällets omland. Föreningen är unik i och med att man har medlemmar på både norska och svenska sidan av fjället. Styrelsen för Fulufjällsringen genomförde, tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna, en förstudie 2005. Den resulterade i ansökan om ett s.k. interregionalt projekt med finansiering från Sverige och Norge samt Europeiska Unionen som beviljades i juni 2006 och avslutades i december 2007. Fulufjället i Norge Efter bildandet av Fulufjällets nationalpark har man i Norge fört diskussion om möjligheterna för naturskydd på den norska sidan av Fulufjället. Ett statligt uppdrag gavs 2004 till Fylkesmannen i Hedmark för att undersöka möjligheterna av att skydda naturområde i Ljørdalen øst, även om skyddet av den norska delen av Fulufjället inte är förankrat i den norska nationalparksplanen. Fylkesmannen i Hedmark har utarbetat ett förslag för etablering av Fulufjellets nationalpark och Fregns naturreservat. Fylkesmannen i Hedmark har haft som mål att uppnå en konstruktiv process genom att samråda med lokala intressenter, organisationer och lokalbefolkning. Enligt utställningshandlingen till Älvdalens kommuns översiktsplan (remiss juni 2007) ligger upprättandet av ett naturskyddsområde på norska sidan av Fulufjället väl i linje med hela Fulufjällsområdet och kommer att öka attraktionen för hela området. Bildandet av ett naturskyddat område på den norska sidan skulle vara ett viktigt bidrag för skydd av det skandinaviska naturarvet samt säkerställa landskapsvärden i sin helhet. Den föreslagna nationalparken på den norska sidan omfattar 90 km², vilket tillsammans med den svenska nationalparken skulle skapa ett naturskyddat gränsöverskridande område på nästan 500 km². Bildandet av en nationalpark på den norska sidan skulle skapa nya möjligheter för samarbete som är gynnsamt för naturvården. I det norska förslaget diskuteras tillsyn: Statens naturoppsyn, som har ansvar för den statliga tillsynen av skyddade naturområden, bör ha ett kontor i Trysil, med Fulufjellets nationalpark som en viktig del av sitt ansvarsområde. Alternativt bör tillsynen köpas in av lokala entreprenörer. Ett ökat gränsöverskridande samarbete skulle vara fördelaktigt för nationalparksförvaltningen, såväl för naturvården som för förvaltningen av besökare. 10
3 FULUFJÄLLETS NATIONALPARK SOM BESÖKSMÅL Huvudattraktionen i Fulufjällets nationalpark är Njupeskärs vattenfall, som är Sveriges högsta vattenfall. Den monumentala attraktionen har lockat besökare i mer än 150 år. Den är sevärd även under vintern, då isen bygger ett skimrande pansar kring fallet. Idag besöker de flesta nationalparkens centrum vid Njupeskär med dess naturum och café. Men det finns också många andra motiv till ett besök i Fulufjällets nationalpark. Broschyren Fulufjället - nationalpark i Dalarna beskriver Fulufjällets nationalpark som ett besöksmål för turister. En vandring upp på kalfjällsplatån kan erbjuda tillfällen att studera en stor mängd fåglar. De tjocka mattorna av renlav på fjället beror på att detta är det Sveriges enda stora fjäll som saknar renbete. Rösjöcampen på fjällets norra del erbjuder fiske på öring och röding, samt uthyrning av stugor och båtar. För den som söker orördhet och tystnad finns zoner med strängare regler. Skogarna på fjällets sluttningar hyser en av Skandinaviens största koncentrationer av björn. I de djupa dalgångarna finns möjligheten att möta ståtliga älgar. Fulufjället är värdefullt för det rörliga friluftslivet, både sommar och vinter. Med sin flacka platå är det relativt lätt att röra sig i området. Ett nätverk med 140 km markerade leder och flertalet stugor erbjuder besökare behagliga vandringar längs lättillgängliga leder. Mer utmanande vandringar kan göras i ledlöst område. Turister som besöker Fulufjället med omgivningar kommer att upptäcka att det finns ett stort nätverk av skyddade områden som kan besökas och nyttjas på olika sätt. (Länsstyrelsen Dalarnas län 2008) Nationalparkens skyddszoner Fulufjällets nationalpark är indelad i fyra zoner som tillåter olika grad av naturskydd och samtidigt olika grad av tillgänglighet eller nyttjande. Kraven på naturskydd och tillgänglighet för olika typer av aktiviteter kan på detta sätt tillgodoses och nationalparken har därigenom fått en ökad lokal förankring. Zon 1, 2 och 3 ger besökaren möjlighet att uppleva tysthet, orördhet och stillhet medan zon 4 (runt Njupeskär, parkeringen, naturum och vägen) är lättillgänglig och har en hög servicegrad. Figur 1. Zonindelning. 11
Figur 2 visar Fulufjällets nationalpark med omgivande skyddade områden. Omkringliggande naturreservat och natura 2000-områden kan sägas fungera som en naturskyddande buffertzon för nationalparken men har också höga egna naturvärden. Vid ett eventuellt etablerande av naturskyddsområde på norska sidan kommer denna naturskyddade buffertzon att förstärkas. Fulufjällets nationalpark omfattar 385 km 2. I nordväst ligger Lillådalens naturreservat, som omfattar 22 km 2. Drevfjällens naturreservat, omfattar 332 km 2 och gränsar till Norge nordväst om Fulufjällets nationalpark. I nordvästra hörnet av Dalarnas län drygt 3 mil från nationalparken finns stora naturskyddade områden: Städjan-Nipfjällets naturreservat (225 km 2 ), Långfjällets naturreservat (678 km 2 ), Vedungsfjällens naturreservat (194 km²) samt Töfsingdalens nationalpark (17 km 2 ). I direkt anslutning till Långfjällets naturreservat ligger Rogens naturreservat i Jämtlands län (500 km²). Söder om nationalparken ligger Skarsåsfjällets naturreservat (utanför kartan), 23 km 2. På norska sidan av gränsen ligger bl.a. Femundsmarka och Guttulia nationalparker på tillsammans 620 km², därutöver är ytterligare drygt 300 km² norsk mark skyddad i närheten. Runt nationalparken finns ytterligare skyddade områden i form av Natura 2000 områden bl.a. älven Fulan, öster om nationalparken. Figur 2. Skyddade områden i norra Dalarna och angränsande del av Norge. 12
Fulufjällets nationalpark ska inte betraktas som en geografisk isolerad företeelse. Avgörande för dess tillkomst och för den framtida utvecklingen är i hög grad dess omland, de lokalt bofasta och inte minst de utifrån kommande besökarna i området. Det är därför viktigt att vidga perspektiven även utanför området för själva nationalparken. En nationalpark kan i sig utgöra en attraktion och sevärdhet som lockar besökare, men många gånger ingår parken i ett större turistiskt system av transporter, boende, mat, aktiviteter och andra attraktioner. I Fulufjället finns, liksom i andra svenska nationalparker, inga bofasta inom nationalparken, medan det finns ett antal byar i dess omedelbara närhet, inom det så kallade omlandet. Även om nationalparken i sig utgör målet för resan, är det utanför dess gränser som mycket av den relaterade ekonomiska aktiviteten uppstår. Det huvudsakliga området för denna STDS är Fulufjällets omland som är avgränsat inom den heldragna linjen på bifogad karta. Omlandet motsvarar det område som behandlades i projektet Fulufjällets omland. Den lokala PAN Parks-gruppen välkomnar samarbete med turistföretag i de stora skidorterna Sälen, Idre och Trysil. LPPG har inte mandat att skriva en strategi för turismutvecklingen i hela nordvästra Dalarna men företag utanför Fulufjällets omland är välkomna att bli PAN Parks-partner om de bedriver verksamhet inom Fulufjällets nationalpark eller Fulufjällets omland. I ett regionalt perspektiv utgör Fulufjällets nationalpark en turistattraktion som i flera avseenden kompletterar befintligt turistiskt utbud. Några mil norrut finns Idre Fjäll med en mer anläggningsbunden vinter- och sommarverksamhet och några mil söderut ligger Sälenfjällen med Sveriges största utbud av utförsåkning. I båda dessa områden har turismen utvecklats kraftigt sedan början av 1970-talet. Figur 3. Fulufjällsregionen med större skidorter inom ca 50 km radie. 13
4 FULUFJÄLLSREGIONEN SOM BESÖKSMÅL Från skogsbruk till upplevelseturism inom Fulufjällets omland Sedan urminnes tider har den fattiga befolkningen kring Fulufjällets omland försörjt sig av vad naturen kunde ge kombinerat med småskalig kreatursanvändning. Vid tiden då Särna och Idre införlivades med Sverige 1644 fanns här ett 20-tal gårdar, uppskattningsvis drygt 100 bofasta personer. Naturaförsörjningen pågick oförändrat till senare delen av 1800-talet då skogsbolagen började intressera sig för de enormt stora och oavverkade skogarna här. Trots den stora emigrationsvågen under samma tid ökade befolkningsunderlaget eftersom arbetskraft för skogsavverkningar behövdes. Skogsbolagen bidrog till att arbetare från andra områden kom till Fulufjällsområdet. Den folkbokförda befolkningen ökade stadigt, pengar kom i omlopp jämfört mot tidigare, samhällsservicen ökade och Särna blev en centralort i området. En positiv framtidstro fanns hos lokalbefolkningen. Under 1950-talet påbörjades mekaniseringen i skogsbruket, dock i liten omfattning, men som med åren ökade. En utflyttningsvåg från området till städer och särskilt till Stockholm tog rejäl fart på 1960-talet. Arbetstillfällen minskade på grund av mekaniseringen i skogsbruket. Flottningen upphörde i början av 1970-talet. Idag är endast ett fåtal personer sysselsatta inom skogsbruket trots att avverkningsvolymerna är större nu än tidigare. Från att vara ett område helt dominerat av skogsbruk i alla former har nu besöksnäringen blivit den dominerande och helt avgörande för bygden och dess befolkning. Besöksnäring i området är till största delen beroende av naturturism. Området kännetecknas av många små företag där 90 % av företagen har färre än 5 anställda. Av områdets alla företag så är 90 % direkt eller indirekt beroende av besöksnäringen. Hela området erbjuder naturupplevelser med skogar, sjöar och älvar i en lugn och glesbefolkad miljö. Miltals med vandringsleder och fina möjligheter till egna cykelturer på många skogsvägar finns i området. Med lite tur kan man se Skandinaviens alla stora djur. Här finns björn, järv, lodjur, varg och älg. Man kan se kungsörn och andra sällsynta fåglar. I de fiskrika sjöarna och älvarna finns öring, röding, sik, abborre och gädda. En stor variation av sällsynta skalbaggar och andra intressanta insekter finns i området. Av upplevelser erbjuder områdets småföretag en mängd olika aktiviteter hela året med fyra fina säsonger; vår, sommar höst och vinter. De populäraste aktiviteterna är vandring, fiske (spöfiske på sommaren och isfiske på vintern), kanoting, ridning, längdskidåkning, snöskoteråkning, snöskovandring, hundspann, isklättring, olika evenemang och tävlingar. 14
Fulufjällets omland områdesinformation Efter år 1644 blev Fulufjället ett gränsfjäll mellan Sverige och Norge. Dessförinnan hörde Särna och Idre till Norge (egentligen Danmark). Känslan av samhörighet med Norge är stor och kontakterna över gränsen är naturlig. Dialekten är i stort sett densamma. Särnaområdet I området finns serviceutbud med affärer, matserveringar och bensinstation. Campingplatser, vandrarhem, stugbyar och pensionat erbjuder boende för tillresande. Flera besöksmål finns såsom skogsmuseum, gammelgården och den gamla träkyrkan. Flera upplevelsearrangörer har sin verksamhet i Särna eller kringliggande område. Sörsjöområdet I Sörsjön finns affär och bensinstation. I Nornäs, Horrmund, Gräsheden, Näsfjället/Fulunäs med omnejd finns verksamheter som infocenters, bystugeverksamhet, vandrarhem, turistgårdar, privata stugor, camping och aktivitetsarrangörer. Ljørdalen Det befolkningsmässigt största samhället på den norska sidan av Fulufjället är Ljørdalen med Ljøra elv är den sammanhållande länken mellan byarna. Där finns två butiker, en bensinstation, post m.m. Vintertid är Fulufjellets Alpinsenter verksam. I området finns ca 600 privata hytter. Den unika kulturanläggningen Støa kanal används bl.a. för bygdespel och musikevenemang. NJUPESKÄR/ SÄRNA MED OMNEJD Öjvallberget Särna Mörkret Gördalen LJØRDALEN MED OMNEJD Ljørdalen Stöa Östby Nesvoldberget Fulufjällets Nationalpark SÖRSJÖN MED OMNEJD Sörsjön Nornäs Horrmund Gräsheden 15
Kommunikationer och infrastruktur Fulufjället ligger i glesbygd, långt från större befolkningsorter. Dalarnas fjällvärld är emellertid den del av fjällen som ligger närmast större tätbefolkade områden i södra Sverige. Med allmänna och lokala transportmedel kan man nå Fulufjällsområdet. Figur 4. Resvägar till Fulufjällets nationalpark. Vägar Man når området via riksväg 70 eller 71 via Mora-Älvdalen eller Malung. Riksvägarna har stor betydelse för turismen och näringslivsutvecklingen. Från Fulufjället är det 46 mil till Stockholm (6 tim), 33 mil till Oslo (4 tim), 58 mil till Göteborg (8 tim) och 87 mil (12 tim) till Malmö. Från Oslo når man området via E6 mot Trondheim, vidare via Elverum och Trysil 26 mil (4 tim) Järnvägar Järnvägstrafik till fjällområdet i Dalarna finns inte. Reguljär tågtrafik slutar i Mora, eller om västerdalsbanan trafikeras, i Malung. Därefter får färden fortsätta med buss eller bil. Tåg finns från Oslo till Elverum och därefter buss till Trysil. Bussförbindelser Allmänna bussar trafikerar området via Mora och Sälen. Under framför allt vintertid trafikeras området också av expressbussar och charterbussar. Expressbussarna kör oftast från/mot Stockholm, Uppsala och Göteborg. Transfertrafik från tåg och flyg med buss från Mora till Sälen och Idre är under utveckling. Det finns också planer på transfertrafik från Malung till Sälen via västerdalsbanan. Reguljära bussar och expressbussar går flera gånger dagligen från bl.a. Köpenhamn, Malmö, Göteborg, Oslo och Gardemoen till Trysil. Restid med tåg-buss från Stockholm till Särna är 7 tim, från Göteborg 9 tim och från Malmö 13 tim. 16
Flygplatser I Dalarnas län finns två flygplatser med reguljär trafik: Dala Airport i Borlänge (från Stockholm, Göteborg och Malmö) och Mora Siljan flygplats i Mora (från Stockholm och Ängelholm). Närmaste internationella flygplats är Oslo flygplats och därifrån finns bussförbindelse med Trysil (3 tim) Vägvisning och informationsskyltar Väginformationen till Fulufjällets nationalpark är god. Större informationstavlor finns vid naturum, Lomkällan Särna, vägen från Särna till Mörkret, Strömsillret, Gördalen och norska Ljørdalen. Turismen i norra Dalarna och angränsande område i Norge Kommunernas turismorganisationer svarar för den övergripande informationen i regionen. Nio turistbyråer i området svarar för information om logimöjligheter, sevärdheter, aktiviteter och ofta också med biljetter till evenemang, bokningar av arrangemang, hotell, privatrum och stugor mm. I Älvdalen har Älvdalen Turism Ekonomisk Förening fått i uppdrag att sköta turistbyråfunktionerna i kommunen. För detta erhåller man ett årligt driftsbidrag. Organisationen är kommunens närmaste samarbetspartner vad avser turistbyrådrift och övergripande marknadsföring. I Malung-Sälens kommun drivs turistbyråerna av Malung-Sälen Turism som är ett kommunalt helägt bolag. På norska sidan drivs turistbyrån i Trysil av ett aktiebolag som även har en stor del privata aktieägare. I Ljørdalen drivs turistinformationen av en lokal förening i samarbete med Fulufjellet Alpin och lokala företag. Vid Fulufjällets nationalpark finns naturum. Övriga informationscentra finns i Sörsjön (Fulufjällsporten), Nornäs, Särna och Norska Ljørdalen. Sälen Turismen i Malung-Sälens kommun är en basnäring med ca 1 500 helårsanställd och 2 500 säsongsanställd personal. Malung-Sälen är Sveriges sysselsättningsmässigt största turistområde där 43 % är direkt eller indirekt sysselsatta inom turismen. I området finns två helårsöppna turistbyråer, en i Malung och en i Sälen samt en säsongsöppen turistbyrå i Sörsjön (Fulufjällsporten). Malung-Sälen Turism AB ägs av Malung-Sälens kommun till 100 %. Bolaget driver Malungs- och Sälens turistbyråer samt Malungs camping. Företaget arbetar med olika marknadsprojekt i samarbete med näringen, logiuthyrning, souvenirförsäljning och konsultverksamhet för arrangemang. Sälens by är navet där all samhällsservice finns som polisstation, vårdcentral, tandläkare, apotek, ambulans, systembolag, turistbyrå, bank samt flera livsmedelsbutiker och bensinstationer. Kända varumärken är Sälen i sig, som förknippas med alpin skidåkning och Vasaloppet (världens största skidtävling) med starka interna varumärken som Kläppen, Lindvallen, Sälens Högfjällshotell, Tandådalen, Hundfjället, Stöten och Vasaloppet. I området finns ca 55 000 bäddar, varav ca 25 000 i kommersiella bokningssystem. I Sälen finns 5 500 privata fritidshus med en bäddkapacitet på ca 30 000 bäddar. Fritidshusen är spridda, från 17
Kläppen i söder till Stöten och Näsfjället i norr med en koncentration kring Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället. De flesta av dessa hus används av ägarna själva eller hyrs ut av ägarna till vänner och bekanta. Cirka 80 000 besökare finns i Sälen varje dag under högsäsongen på vintern. Huvudaktiviteten är alpin skidåkning. Kompletterande aktiviteter är längdskidåkning, hundspann och skoteråkning. Under barmarksperioden (juni-november) besöks Sälen av ca 100 000 gäster. Huvudaktiviteten är fiske, vandring och rekreation i fjällmiljö. På senare år har olika temaarrangemang lockat allt fler besökare till Sälen under barmarksperioden. Många besökare i Sälen gör dagsutflykter till Fulufjällets nationalpark, Siljanområdet och Norge. Utvecklingen har varit mycket positiv i Sälen. År 1995 var den turistekonomiska omsättningen 870 miljoner SKR. 2007 hade den turistekonomiska omsättningen stigit till 2,2 miljarder SKR, störst i Dalarna och 6: e största i Sverige. Antal övernattningar 1995 2006 kommersiella 1 100 000 2 400 000 icke kommersiella 600 000 800 000 Älvdalen Turism Turismen i Älvdalens kommun omsätter ca 700 miljoner SEK. Antalet gästnätter uppgår till ca 1 500 000. Detta genererar ca 700 helårsarbeten. Ca 80 % av turismomsättningen och arbetstillfällena genereras i kommunens norra del. Med dessa siffror är Älvdalen efter Malung-Sälens kommun Dalarnas största turistkommun. Flera stora nya turistiska satsningar är på gång: Hemmeråsen-Himmelfjäll (byggstart 2008), Idre Golf, Ski & Spa (Hotell- och golfsatsning). I Älvdalens kommun finns sedan årsskiftet 2007-2008 ett formellt avtal mellan Älvdalens kommun (ÄK) och Älvdalen Turism (ÄT) ek förening. I detta avtal stipuleras ett antal saker: 1. drift av turistbyråer. (ÄT ersätts för detta av ÄK. ÄT har i sin tur anlitat underentreprenörer) 2. samarbete om marknadsföring 3. samarbete om produktutveckling Styrelsen består av 7 personer från hela kommunen (enbart företagare). Älvdalens kommun är adjungerad till styrelsen. Verksamheten är under uppbyggnad och ett antal strategiska dokument har gjorts/är under bearbetning. I dagsläget har föreningen ca 85 företag som medlemmar. Under försommaren kommer en rad informationsmöten att genomföras över hela kommunen. Älvdalen Turism är officiell samarbetspartner med Älvdalens kommun. ÄT har beslutat att Idre blir den officiella avsändaren i all marknadsföring som föreningen gör. Trysilområdet Trysils kommun ligger i östra Hedmarks fylke och gränsar till Sverige. Januari 2008 var invånarantalet 6741 st. Centralorten Trysil är ett livligt centrum med två köpcentra, flera specialbutiker och annan samhällsservice. Destinasjon Trysil BA är en vidareutveckling av Trysil Ferie og Fritid AS (TFF). TFF instiftades 1984. Trysil har lång erfarenhet av utveckling med turistföretag som en mycket viktig del av näringslivet. Destinasjon Trysil BA har idag ca 180 andelsägare från skilda näringsområden i kommunen. De största ägarna är naturligtvis större turistföretag. Bland dessa kan nämnas, 18
Trysilfjellet Alpin A/S (ägt av Skistar AB), Trysil fjell Utmarkslag, Coop Tesam, Sjumilsskogen AS (övernattning, lägenheter och hotell).trysil kommun är också en stor och viktig andelsägare. Trysilfjellet är det i särklass viktigaste besöksmålet och Norges största skidanläggning. Trysil är ett besöksmål hela året. Under barmarksperioden ligger fokus på naturen, och naturnära aktiviteter från rafting till älgsafari i de djupa skogarna. Under vinterhalvåret domineras marknaden av SkiStar och Trysil Resort. Den utländska marknaden nås via Innovasjon Norge och i samarbete med reseföretag. Internet är ett viktigt verktyg för marknadsföring t.ex. www.trysil.com och www.trysilresort.com. Samarbete bedrivs med Fulufjällsringen Ekonomisk Förening. Flera norska företag är medlemmar i Fulufjällsringen i vars styrelse ingår representanter från Norge. I Trysilområdet finns 23 300 bäddar, varav 40 % är kommersiella. I hela Trysil finns ca 5000 hytter, vilket har stor betydelse för kommunen. Totalt registreras ca 800 000 gästnätter, varav 100 000 under barmarksperioden. Därför görs stora satsningar på sommarperioden och utvecklingen inom turistnäringen fortgår. Under de närmaste två åren kommer två större hotell att färdigställas. Ett öppnas vid årsskiftet 2008/2009 och nästa senare under 2009. IDRE 20 000 BÄDDAR TRYSIL 23 000 BÄDDAR Fulufjällets Nationalpark med omnejd SÄLEN 55 000 BÄDDAR Större turistföretag i ett vidgat område Idre Idre Fjäll är en åretruntanläggning med störst fokus på vintersäsongen. För en jämnare fördelning mellan säsongerna och fortsatt tillväxt måste barmarkssäsongen växa. Målet är att under en treårsperiod öka antalet gästnätter under barmarkssäsongen med 25 %. Den nationella marknaden är basen för verksamheten men den utländska marknaden blir allt viktigare. Att växa på den 19
utländska marknaden är avgörande för att öka i totalvolym under såväl vinter- som barmarkssäsong. Under 2007 hade Idre Fjäll 20 % utländska gäster. Målet är att öka andelen utländska gäster till 30 % till 2010. En stor andel av gästerna är återbesökare. För en framtida tillväxt måste även andelen nya gäster öka. Idre Fjäll har ca 200 årsanställda. I Idreområdet finns dessutom en mängd företag och aktörer som tillsammans sysselsätter ca 500 årsanställda. Sälen Vinterturismen i Sälenfjällen svarar för 90 % av besöksantalet och omsättningen. Sälenfjällen utgörs av fyra resmål; Kläppen, Lindvallen-Högfjället, Tandådalen-Hundfjället och Stöten. Inriktningen på de olika anläggningarna skiljer sig åt något. Familjen är den stora målgruppen. Kläppen är lokaliserad i dalgången ca 15 km söder om Sälens by. Lindvallen-Högfjället som är ett sammanbyggt liftområde breder ut sig 4-10 km väster om Sälens by. Tandådalen-Hundfjället breder ut sig ca 16-18 km väster om Sälens by. Stöten ligger ca 32 km väster om Sälens by. SkiStar Sälen är det i särklass största alpina företaget i Sälen. Lindvallen-Högfjället och Tandådalen och Hundfjället ingår i SkiStar. Kläppen är familjeägt och Stöten ägs av Norlandia hotellen. Genom åren har Sälens attraktionskraft ökat för varje år. I Sälen finns ca 5 500 privata fritidshus. Den största marknaden är Sverige och då främst Stockholms- och Mälardalsområdet följt av Göteborg och Skåne. Ca 85 % av vintergästerna i Sälenfjällen är svenskar. Ca 8-9 % kommer från Danmark och resterande gäster från Norge, Ryssland och Finland. Barmarksgästerna är i huvudsak svenskar men kommer också från Norge, Holland och Tyskland. I Sälenfjällen finns totalt ca 60 000 bäddar, 25 000 av dessa finns i de kommersiella bokningssystemen, i huvudsak via anläggningarna. Liftkapaciteten uppgår till 100 000 personer/timme. Trysil Trysil är Norges största skidanläggning och är, tack vare sin geografiska placering, mycket lättillgänglig. Trysil ingår i SkiStar-koncernen sedan den 1:a december 2005. SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, två skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35 %, samt Trysil Booking som förmedlar 3 700 bäddar i området. Trysils största marknader är Danmark med 39 % av gästerna, Sverige med 27 % av gästerna och Norge med 19 % av gästerna. Den snabbast växande marknaden är norra Tyskland, mycket tack vare ett utökat samarbete med resebyråer i framförallt Kiel. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer. I Trysil finns i dagsläget 19 500 bäddar, varav 8 000 är kommersiella och varav SkiStar förmedlar 3 500. Kommunplanen godkänner totalt 37 700 bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över 35 000 personer/timme. Gemensamt för samtliga aktörer är att man måste försöka bredda turistsäsongen. Detta skulle hjälpa företagare att förlänga utkomsten under året samt på så sätt skapa en mer hållbar och mer långlivad verksamhet. 20
Underlag för utveckling i omlandet En SWOT-analys är gjord i Fulufjällets omland för att utvärdera och klargöra styrkor, svagheter, möjligheter och hot för turismindustrin i Fulufjällsområdet. STYRKOR - Natur, friluftsliv - Högkvalitativ nationalpark - Naturen produkt hela året - Det sydligaste svenska fjällområdet närmast befolkningstäta områden - Snösäkert vintertid - Närhet till Sälen, Trysil, Idre - välkända varumärken - Internationellt känt område - PAN Parks-status - Ingen massturism - Fulufjällsringens ek.för. - Kvalitativa turismföretag - Samarbete över nationsgränsen SVAGHETER - Svårtillgängligt - Brist på paketering - Brist på varierat boende - Bristfälliga språkkunskaper - Brist på kvalificerade guider - Avsaknad av samarbetstraditioner - Hög medelålder hos lokalbefolkningen - Dåliga allmänna kommunikationer MÖJLIGHETER - Optimala natur- och kulturresurser för utveckling av ekoturism - Många besökare till norra Dalarna under vintersäsongen - Utveckla lågsäsongen - Utveckla samarbete över nationsgränsen - Utveckla samarbete vad gäller marknadsföring och paketering HOT - Klimatförändringar - Bristande utveckling av kollektivtrafik - Kortsiktig lönsamhet - Höjda bensinpriser Turistindustrin i Fulufjällsområdet behöver bredda turistsäsongen. Besökarna behöver upptäcka Fulufjällsområdet även i februari, mars, april och maj samt i september och oktober. Detta skulle hjälpa företagare att förlänga utkomsten under året samt på så sätt skapa en mer hållbar och mer långsiktig verksamhet. Om vinterturismen säger Turistdelegationen: Vad gäller vintersäsongen tenderar längdskidåkning att bli en baskomponent för multiaktiviteter vintertid på samma sätt som vandring, cykling och kajaking är sommartid. Sverige är ett av de länder som har bäst möjligheter att nyttja längdskidåkning som attraktion i ett multiaktivitetsperspektiv. Framtidsbedömningar visar att snöskovandringar är en stark framtidsprodukt. Ett mångsidigt utbud kan inkludera olika sorters skidåkning, snöskovandring, turer med hundsläde och häst, ridning i snö, pulkaåkning, heliskiing, catskiing, äventyr på snöskoter, isfiske, spa, nattliv, annorlunda måltider, kontakt med samisk kultur, andra kulturella inslag, musik mm. De stora turistdestinationerna i området (Sälen, Trysil och Idre) har blivit kända som stora välbesökta vinterdestinationer med inriktning på alpin skidåkning och nöjesliv. För att kunna öka 21
beläggning inom befintliga anläggningar blir intresset allt större av att även kunna erbjuda en säsongsförlängning med vår-, sommar- och höstarrangemang. Fulufjällsområdet kommer att kunna bli en viktig resurs för dessa volymmässigt stora destinationer och kommer att kunna resultera i volymökning och säsongsförlängning för områdets boendeanläggningar. Dalafjällen är Sveriges sydligast belägna fjällområde och därmed det som ligger närmast de befolkningstäta områdena i Mälardalen, Stockholmsområdet och i södra Sverige. Avgörande för hur framgångsrikt Fulufjällsområdet blir som besöksmål är i stor utsträckning beroende av nationella och regionala satsningar på infrastruktur, tillgänglighet till området och kollektivtrafik. Vägar måste hålla bra standard och motsvara såväl gästernas som lokalbefolkningens behov. Kollektivtrafiken i kommunerna måste utvecklas till att bli mer användarvänliga och kundorienterade. I Sverige finns en uppsjö av utbildningar inom området; naturguide/naturupplevelse/naturturism på gymnasienivå, folkhögskola, vuxenutbildningar och högskolor/universitet. Enligt Turistdelegationen så har Sverige idag brist på personal som håller internationell klass. Dessutom ligger ett problem i att dessa yrken saknar en yrkesstatus och att det alltför ofta saknas möjligheter till en tillfredsställande årsinkomst. Turistdelegationen skriver även att En självklar komponent i ett nationellt och regionalt program för turism är satsningar på utbildning. Sveriges framtida konkurrensförmåga inom outdoor/multiaktiviteter är direkt beroende av medvetna satsningar på kompetensutveckling, helt i linje med vad som görs på framgångsrika destinationer. Lokalt och regionalt bör samarbete ske med Älvdalens utbildningscentrum, Naturbruksgymnasiet i Älvdalen, folkhögskolorna i Malung och Mora samt med Högskolan Dalarna. Då det gäller konferenser och företagsmöten har området stora möjligheter att erbjuda en småskalig personlig arrangemangslösning. Ett möte med naturen, guidade aktiviteter i kombination med en rofylld miljö ger alla förutsättningar för deltagarnas totalupplevelse. Samverkan vägen att lyckas Flertalet företag i området är små (1-5 anställda) För att nå ut och kunna exponera sig på en nationell och internationell marknad måste samverkan ske. Ett nyligen genomfört så kallat interregprojekt som drivits med Fulufjällsringen Ekonomisk Förening som projektägare visar vilka möjligeter som finns då man samverkar. Projektets första del genomfördes under 2006-2007 (18 månader). Genom att samverka kommer man att kunna lyfta fram och exponera Fulufjällsområdet och företagen på ett sätt som annars inte vore möjligt för enskilda små företag. Genom samarbete och samverkan, certifiering och utbildning, skapas lokala förutsättningar för utveckling och marknadskommunikation. Klimatförändringar ETOURs rapportserie 2007:17 Naturbaserad turism och klimatförändringar diskuterar naturbaserad turism relaterat till förväntade klimatförändringar. Förutsättningarna för hur snöberoende turistaktiviteter kan komma att ändras utmed den svenska fjällkedjan diskuteras liksom vilka åtgärder som behövs för att anpassa verksamheten till ett förändrat klimat. Det står alltmer klart att fjällens klimat kommer att genomgå omfattande förändringar de kommande decennierna. Med stor sannolikhet går vi mot varmare tider med mer och häftigare nederbörd, kortare vintrar och längre somrar. 22
Förutom att antalet dagar med snötäcke blir färre så minskar även snödjupet och antalet dagar med bärkraftiga isar. Inledningsvis fram till mitten av århundradet kommer det största hotet mot vinterturismen att gälla aktiviteter som snöskoteråkning, längdskidåkning och isfiske under högsäsongsveckorna kring jul- och nyår samt under påsk när den infaller sent. Varma år hotas även alpina skiddestinationer i södra fjällkedjan eftersom möjligheterna att tillverka snö då är starkt begränsad. Ytterligare en aspekt som vinterturismens aktörer har att förhålla sig till är att klimatet även förändras i de regioner som genererar turism. Hur påverkas resandet till fjällen under påsk av att golfbanor, fritidshus, segelbåtar och andra av hemortens rekreationsaktiviteter lockar presumtiva turisters med intressen på hemmaplan? Likaså kommer sannolikt effekten av att tillgången till snö och skidåkning inte längre är ett naturligt inslag på turisternas hemorter att negativt påverka volymen av skidturister. Aktiviteter som uteslutande är beroende av natursnö kommer i ett tidigare stadium än de alpina turistdestinationerna att drabbas av klimatförändringens negativa effekter. Det framstår som sannolikt att skidområden belägna utanför fjällkedjan i södra norrland kommer att ställas inför betydande problem under perioden 2020-2040, liksom att problemen under följande period fördjupas och sprids till att även omfatta de södra fjälltrakterna. Studier som belyser vinterturismen och den problematik som följer med ett förändrat klimat understryker bl.a.: en minskad tillgång till snö leder totalt sett till färre utövare av vintersportaktiviteter. aktiviteter som är beroende av natursnö bedöms ha sämre förutsättningar att möta klimatförändringens utmaningar. Kombinationen av kortare skidsäsonger och ökade kostnader för att tillverka snö utgör på kort sikt det största hotet mot de alpina skidområdena. Med allt kortare vintersäsonger och osäkrare väder- och snöförhållanden skärps vidare säsongsproblematiken och behovet av komplementär barmarksprodukt respektive en mer diversifierad vinterprodukt. De förväntade klimatförändringarna ökar behovet att bredda turistutbudet genom att satsa mer på alternativa aktiviteter under vintern samt öka utbudet av sommaraktiviteter. Till skillnad från vinterturismen gynnas sommarturismen i Sverige generellt av ett förändrat klimat. Säsongen för sommaraktiviteter kommer att förlängas med varmare, torrare och längre höstar. Mot bakgrund av att höstarna i fjällkedjan tycks bli torrare och somrarna blötare kan frågan ställas om det snarare är hösten än sommaren som har den största framtida potentialen att utvecklas som ett turistiskt komplement till vintersäsongen. Allemansrätt Allemansrätten är en unik möjlighet att röra sig fritt i naturen. Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor i naturen. Naturvårdsverket sammanfattar allemansrätten i orden Inte störa inte förstöra. Allemansrätten gäller alla. Den har stor betydelse för möjligheter att vistas i naturen, inte bara för den enskilde utan också för organisationer och turistnäring. Organisationer och turistföretag kan dra nytta av allemansrätten i sin verksamhet. Men om ett organiserat användande av allemansrätten medför alltför stora besvär för markägaren, får allemansrätten inte längre användas på det viset. Allemansrätten är knuten till den enskilde individen. Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen. Men det finns vissa saker man måste tänka på när man vandrar, campar, klättrar, plockar blommor eller gör något annat i naturen. Allemansrätten är inskriven i grundlagen, men den är ingen lag och det finns heller ingen 23
lag som exakt definierar allemansrätten. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. I Sverige betraktar man ofta allemansrätten som ett kulturarv, och ibland till och med som en nationalsymbol. Delar av allemansrätten har sina rötter i medeltida landskapslagar och sedvänjor. (Naturvårdsverket 2006) www.naturvardsverket.se/sv/att-vara-ute-i-naturen/allemansratten--en-unik-mojlighet/ Naturvägledning Nationalparkens naturvägledning är en kommunikationsprocess med syfte att för allmänheten påvisa sambanden i natur- och kulturmiljön. Naturvägledning uppmuntrar besökarens känsla av respekt och ansvar för ett hållbart nyttjande av nationalparken och dess omland. Naturvägledning främjar besökarens kunskap och förståelse och bidrar till att besökaren lättare uppskattar nationalparkens natur och omgivningarna och ser sin egen roll i helheten. Det är ett värdefullt verktyg i förvaltningen och ett värdefullt verktyg som hjälper till att, vid behov, påverka besökarens beteende. Naturvägledning i Fulufjällets nationalpark tillhandahålls huvudsakligen genom förvaltaren i naturum men också genom ett stort antal andra aktörer, föreningar, lokala företag, turistbyråer, media och lokalbefolkning. Lokalbefolkningen har en viktig roll i att förmedla information om nationalparken på den lokala nivån och fungera som ambassadörer. Personalen som arbetar inom Fulufjällets nationalpark, guider i naturum, naturbevakare och entreprenörer i nationalparkscampen och i Njupeskärserveringen samt externa guider och föreläsare som håller i berättarkvällar i naturum och andra aktiviteter är värdefulla som avsändare av information och är den så viktiga personliga kontakten med besökarna. Den kontakten är ett forum där högkvalitativ information om nationalparken och dess omland omvandlas till kommunikation anpassad till specifika målgrupper. Målen med naturvägledningen är att: även fortsättningsvis tillhandahålla högkvalitativ naturvägledning, göra forskningen, som sker i nationalparken och dess omland, tillgänglig för allmänheten, anpassa naturvägledningen efter målgrupper/nya målgrupper på mer effektivt sätt. Det finns ett behov av att utveckla mer kreativa och innovativa tillvägagångssätt för att förmedla nationalparkens speciella kvaliteter (t.ex. för att öka besöksfrekvensen under lågsäsong), klart och tydligt identifiera varje projekt för att kunna skapa information anpassad för respektive målgrupp, med olika typer av inlärningsmetoder och om möjligt, interaktiva metoder. Information och kommunikation Nationalparkens skötselplan tar upp information och kommunikation: Information i och om en nationalpark som Fulufjället har flera funktioner. Den gör det möjligt för en besökare att: a) känna till ett område b) hitta dit c) hitta där d) förstå dess värden. Genom att medvetet använda information kan nationalparkens identitet förstärkas. En viktig men ofta förbisedd funktion är att information kan ge besökarna realistiska förväntningar på vad de kan se, göra och uppleva inom delar av Fulufjället, vilket i sin tur påverkar huruvida de blir nöjda med 24