Bedömning för lärande

Relevanta dokument
Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Bedömning för lärande

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

lärande i klassrummet?

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Kursplan Grundläggande matematik

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Arbetsområde: Jag får spel

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Lärande bedömning. Anders Jönsson

3. Nyanserad och framåtriktad respons

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

8B Ma: Procent och bråk

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MATEMATIK. Ämnets syfte

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Bedömning för lärande

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Extramaterial till Matematik X

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Samarbete matematik-byggämnen

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Matematiklyftet 2013/2014

Bedömning för lärande

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

LEKTION 7: INGENJÖREN OCH MATEMATIKEN

Formativ Undervisning

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Bedömning för lärande

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Förslag den 25 september Matematik

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

LPP att bygga och konstruera

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Extramaterial till Matematik Y

Transkript:

Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan

Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet? Vilka effekter har arbetssättet haft på elevernas lärande? Hur har arbetssättet påverkat er undervisning? Vad har fungerat bra respektive mindre bra? Är det något ni tänker göra annorlunda en annan gång?

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Tekniker: Självbedömning Självreglering Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Självbedömning Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion Självuppfattning om sin förmåga Mål Ansträngning Känslomässig attityd Prestationer

Självbedömning Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. En kvantifiering av självbedömningen med hjälp av poäng eller betyg stödjer inte lärandet framåt

Självbedömning Aktiviteter med självbedömning ger positiva effekter om de görs kontinuerligt och integreras i undervisningen Kamratbedömning och samarbetsbedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning

Självreglering Självreglerande elever kan: sätta upp realistiska mål använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål reglera sin lärandekontext för att passa mer sin lärandeprocess använda sin tid på ett effektivt sätt hitta framgångstecken i sina prestationer tillskriva orsakssamband till resultat

En film från serien Vänner Självreglering

Kursplaner Engelska.. kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. Slöjd Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp Svenska..kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet

Diskutera 1. Vilka delar/aspekter av självbedömningen tycker du är problematiska? Varför? 2. Finns det något av det som presenterats i strategi 5 som du kan tänka dig testa?

Hur kan vi arbeta med allt?

Konstruktiv länkning (Constructive alignment) Lärandemiljö Lärandeaktiviteter Bedömnings- och examinationsformer Läroplan Mål Innehåll

Professionell utveckling genom kollegialt lärande 1. Fokusera på resultat - analys och tolkning av resultat - planering av bedömningsformer 2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité - identifiera framgångsfaktorer - planera förändring och anpassning av praxis utifrån förbättringsområden

Läroplan Minska gapet mellan nuläge och mål Variation i arbetsformer Elevens tidigare erfarenheter och kunskaper Undervisningsdesign på vetenskaplig grund Formativa verktyg Kamratbedömn ing och kamratfeedback utifrån tydliga kriterier Självbedömning utifrån tydliga kriterier Elevernas syn på skola, skolarbete och ämne

Två frågor uppstår 1. Hur arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor/kunskaper? Vilka aktiviteter lämpar sig bäst för utvecklingen av olika förmågor? På vilket sätt förtydligas målen för eleverna? Hur engageras eleverna i lärandeprocessen? Hur använder jag (läraren) samlad information för att anpassa min undervisning? 2. Hur utvärderas elevernas förmågor/kunskaper? På vilket/vilka sätt förtydligas kriterierna för eleverna? På vilket sätt görs eleverna delaktiga i utvärderingsprocessen? Hur förmedlas utvärderingens resultat till eleverna? Hur arbetar eleverna vidare med resultatet?

Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga) Centralt innehåll Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/or kopplade till ett visst innehåll Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven) 1 Bedömnings -former Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete: identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten formulering av argument för bedömning av andras arbete öppna frågor problemlösning i grupp eller par ämnesintegrerade aktiviteter laborativa aktiviteter Informationen kan handla om t.ex.: missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer Skriftlig, muntlig, grupparbete, parprov, inlämningsup pgifter, etc. 1 Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat.

Exempel Förmåga Innehåll Aktiviteter Information Bedömning Resonemang Geometri Förutom genomgångar och enskilt arbete Omkrets Area Volym Enhetsbyte Arbeta med EPA med en uppgift där eleverna behöver resonera om skillnaden mellan area, omkrets och volym Avsluta med att visa på olika resonemang och skillnaden i kvalitet. Fångar upp eventuella missuppfattningar i begreppsförståelsen Eleverna genomför enskilt en liknande uppgift. Läraren bedömer deras resonemang Geometriska satser Arbeta med att bevisa Pythagoras Fångar upp elevernas förståelse sats av matematiskt bevis Använder olika representationer som t. ex laborativt material eller matematikspråk Eleverna bedöms på ett prov där det ingår en liknande uppgift. Likformighet Geometriska objekt och deras inbördes relationer Symmetri Arbeta laborativt med att be eleverna hitta likformiga figurer i sin omgivning. Låt andra elever bedöma deras arbete. Låt eleverna justera sina svar. Använder laborativt material. Eleverna arbetar i grupp med att identifiera inbördesrelationer mellan olika objekt. Grupperna får arbeta med olika objekt för att sedan redovisa för varandra. Fångar upp elevernas förmåga att bearbeta respons Elevernas resonemang bedöms i presentationen av slutprodukten Elevernas resonemang bedöms under redovisningen

Fokus Att följa och synliggöra elevens utveckling

Uppgift Steg 1 - Välj en teknik som kan aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen. Arbeta med tekniken under tre veckor Steg 2 Länka ihop alla fem strategier och arbeta med ett område i ämnesplanen. Förbered exempel inför nästa träff. Rekommenderad litteratur för fördjupning: Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 9, 10 Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: s. 84-88, kap 4