Samarbete matematik-byggämnen

Transkript

1 Samarbete matematik-byggämnen Varför? Olikheter vägen till svaret viktigt/oviktigt?

2 Matematik 1a Ämne - Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. ( ) Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.

3 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang och se dess betydelse för individ och samhälle. Undervisningen ska innehålla varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. När så är lämpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnära miljö. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att kommunicera med olika uttrycksformer. Vidare ska den ge eleverna utmaningar samt erfarenhet av matematikens logik, generaliserbarhet, kreativa kvaliteter och mångfacetterade karaktär. Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, digitala medier och även andra verktyg som kan förekomma inom karaktärsämnena.

4 Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att: 1.använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. 2.hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg. 3.formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat. 4.tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar. 5.följa, föra och bedöma matematiska resonemang. 6.kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. 7.relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.

5 Centralt innehåll Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier för att använda digitala verktyg. Strategier för att använda hjälpmedel från karaktärsämnena, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer och handböcker. Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler samt metoder för att lösa linjära ekvationer. Geometri Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar, praktiska konstruktioner och koordinatsystem. Geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel skala, vektorer, likformighet, kongruens, sinus, cosinus, tangens och symmetrier. Metoder för mätning och beräkning av storheter som är centrala för karaktärsämnena. Enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som är centrala för karaktärsämnena samt hur man avrundar på ett för karaktärsämnena relevant sätt. Samband och förändring Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter. Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån. Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang, beräkningar, mätningar och konstruktioner. Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp. Sannolikhet och statistik Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och i yrkeslivet. Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

6 Bygg och anläggning Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet bygg och anläggning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om yrken inom anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri samt om olika specialyrken. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter i anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri samt förståelse av arbetet inom bygg- och anläggningsbranschen. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt kunskaper om hur man söker information om aktuella regelverk. Den ska även leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till hälsa och säkerhet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om branschens ansvar för hållbar utveckling. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av ansvarstagande inom byggoch anläggningsarbete samt förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett fackspråk och förmåga att kommunicera med såväl arbetskamrater som kunder. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. Undervisningen ska genomföras så att teoretiska och praktiska kunskaper vävs samman till en helhet för eleverna. Arbetsuppgifter ska genomföras med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter såväl individuellt som i samarbete med andra.

7 Undervisningen i ämnet bygg och anläggning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1.Förmåga att söka information samt planera, organisera och utföra vanliga arbetsuppgifter. 2.Kunskaper om olika metoder, material, verktyg och maskiner. 3.Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. 4.Förmåga att göra riskbedömningar av arbetsuppgifterna. 5.Färdigheter i att följa arbetsbeskrivningar och använda ritningar. 6.Förmåga att hantera och vårda material, verktyg och maskiner. 7.Förmåga att arbeta säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi. 8.Förmåga att utvärdera arbetsprocessen och resultatet samt att dokumentera sitt arbete. 9.Kunskaper om vanliga yrken och arbetsprocesser inom bygg- och anläggningsbranschen samt om vad hållbar utveckling innebär i branschen. 10.Förmåga att samverka och kommunicera med andra samt använda fackspråk.

8 Centralt innehåll BYGBYG1 Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt. Praktiska arbetsuppgifter inom anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri. Enklare planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna. Verktyg och maskiner för olika ändamål. Handhavande och skötsel. Olika typer av material och deras egenskaper. Hantering av material, till exempel förbrukning och återvinning. Arbetsmiljö, hälsa, ergonomi och säkerhet samt riskbedömningar för arbetsuppgifterna. Grundläggande ritningsläsning. Metoder för att dokumentera och utvärdera sitt arbete. Olika yrken inom bygg- och anläggningsbranschen samt studiebesök på olika arbetsplatser. Byggandets process från planering till färdigställande och drift samt olika aktörers funktioner och roller. Facktermer.

9 Centralt innehåll BYGBYG2 Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt. Praktiska arbetsuppgifter inom anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri. Planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna. Verktyg och maskiner för olika ändamål. Handhavande och skötsel. Olika typer av material och deras egenskaper. Övergripande om lagar och andra bestämmelser samt utförandekrav. Arbetsmiljöverkets och branschorganisationernas krav på säkerhet samt behörigheter som är nödvändiga för arbete inom branschen. Grundläggande om brandrisker, brandskydd och brandfarliga varor samt elsäkerhet. Olika typer av risker förknippade med arbetsuppgifterna samt metoder för att göra riskbedömningar. Första hjälpen samt hjärt-lungräddning. Hälsa och ergonomi. Metoder för att dokumentera och utvärdera sitt arbete. Olika yrken inom bygg- och anläggningsbranschen samt studiebesök på olika arbetsplatser. Planering av byggprojekt samt samverkan mellan olika yrkesgrupper och med beställare och kund. Bygg- och anläggningsbranschens roll i samhället och för hållbar utveckling. Resursanvändning, kopplat till hållbar utveckling och företagets lönsamhet. Till exempel hantering av material, förvaring, minimering av spill samt sortering av byggavfall. Facktermer.

10 Husbyggnad Lika mellanrum Materialåtgång Spill Volym densitet

11 Mureri Pythagoras sats Skiftgång Sätta plattor -materialåtgång

12 Plåt Omkrets/area Formel för falstillägg Volym anpassning till kända geometriska figurer (krukan) Olika volym av samma yta

13 Måleri Ytbegreppet Materialåtgång Moms

14 Hur kan man få alla i arbetslaget att känna gemensamt ansvar för utbildningsmålen?

15 Vad finns det för möjligheter och begränsningar att ha sammanhållen tematid för yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen?