Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Relevanta dokument
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Svensk djurhållning utan soja?

100% ekologiskt foder från 2012

Slutrapport SLF H Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet hos olika sorter.

Leif Göransson

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Resurseffektiv utfodring av dikor

Odling och användning av proteingrödor

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

100% ekologiskt foder till slaktgrisar? Finansiering: Jordbruksverket

Bra proteinfoder till mjölkkor i ekologisk produktion

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Utfodring av dikor under sintiden

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Ekologisk djurproduktion

Vad vet vi från forskningen idag?

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Rörflen som foder till dikor

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Piggfor

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Proteinets potential i produktion av foder

Näringsförsörjning till grisar i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Utfodring av slaktgrisar

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Enzymer och fiberfraktioner

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Generella utfodringsrekommendationer

De skånska odlingssystemförsöken

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Närproducerat foder i praktik och teori

Vallfoder som enda foder till får

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Försöksåret 2012/2013

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

sto, föl och den växande unghästen

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Samodling av majs och åkerböna

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Energi. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning och reproduktion.

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Sorter ekologisk odling

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Torrsubstanshalt. % (ts)

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Nya tider nya strategier

Resurseffektiv utfodring av dikor

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Hur äter vi hållbart?

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

vitafor HÄSTMINERALER

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Transkript:

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014-2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU

Odlingen av åkerböna ökat under senare år Åkerböna - proteinfoder till gris Begränsningar: 1. Aminosyraprofil lågt metionininnehåll 2. Antinutritionella substanser (ANS) proteashämmare, vicin och convicin, tanniner, 3. Proteininnehåll lägre än i t ex soja Kringgås genom: (1, 3) Klok foderoptimering (2) Hantera ANS

Vitblommiga sorter förstahandsval för grisfoder, inget eller lågt innehåll tanniner Brokblommiga bättre i odling avkastning, sjukdomsresistens Variation i ANS-innehåll mellan brokblommiga sorter? Skulle vissa brokblommiga sorter kunna användas i grisfoder?

Projektet, plan: Lab-analys av sortspecifika prover Välja ut en lovande och en mindre lovande brokblommig sort, samt en vitblommig Utfodringsförsök tillväxtgrisar 3 foder med åkerböna, 1 foder med soja med resp. utan tillsats av aminosyror (konventionell resp. ekologisk produktion) Här är vi nu!

Projektet: Prover från Sverigeförsöken 2013 112 prover av totalt 17 sorter! Såväl konventionell som ekologisk serie, med avkastningsdata Råanalys Kondenserade tanniner Vicin och convicin Enzymatisk smältbarhet in vitro torrsubstans (ts), organisk substans (os), råprotein (rp) Aminosyror

Projektet: Lab-resultat => skillnader mellan - Odlingssystem - Blomfärg - Sort inom blomfärg I ts Odling Konv Eko Blomfärg Brok Vit Variationsvidd sort (min-max) Brok Vit Råprotein, % 31,1 30,7 31,0 30,8 30-33 29-34 In vitro smältbart OS, % 64 61 60 65 56-62 63-67 RP, % 30 29 29 30 27-31 28-33 Kondenserade tanniner, g/kg 3,25 3,45 6,47 0,23 5,6-7,4 0,0-0,6 (Feta siffror= signifikant effekt)

8,00 Sorter i konventionell odling Innehåll kondenserade tanniner, g/kg Polymerisationsgrad, %*10 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Kondenserade tanniner Polymerisationgrad

Sorter i ekologisk odling Innehåll kondenserade tanniner, g/kg Polymerisationsgrad, %*10 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Kondenserade tanniner Polymerisationgrad

Projektet: Analysresultat + sortprovningsdata => hektarskörd smältbar OS och RP - högre i konventionell än i ekologisk odling - lika hög hos brok- som hos vitblommiga Per ha Odling Konv Eko Blomfärg Brok Vit Variationsvidd sort (min-max) Brok Vit In vitro smältbart OS, ton 2,90 1,99 2,40 2,46 1,7-3,2 1,7-3,1 RP, ton 1,37 0,94 1,16 1,13 0,9-1,4 0,8-1,4

Sorter i konventionell odling Skörd ts samt smältbar OS och RP kg per ha 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Skörd ts/ha Smb OS /ha Smb RP/ha

Sorter i ekologisk odling Skörd ts samt smältbar OS och RP kg per ha (endast 1 prov) 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Skörd ts/ha Smb OS/ha Smb RP/ha

Sorter till foderförsöket? Användning - är RP-innehåll begränsande? - är aminosyraprofil begränsande? - är tanniner begränsande? Odling - kvalitet eller kvantitet? Odlingssystemet

Sorter till vårt foderförsök? Överraskning, danska resultat! Liknande upplägg - Tillväxtgrisar - Två brokblommiga, en vitblommig - Sojakontroll Foderintag - inget problem Tillväxt - inget problem Mindre diarré med åkerböna Fuego en av sorterna DK Fuego mätare i sortprovning S

Sorter till foderförsöket Vitblommig - Gloria Brokblommig - Julia (lovande) - Fuego (mindre lovande) % i ts Rp Smb os Smb rp Tannin (g/kg) Gloria 34,4 67,1 33,6 0 Julia 32,6 62,9 30,6 5,7 Fuego 30,4 59,0 28,4 6,4

Foder till försök Kontroll Gloria 20% Julia 10% (= kontroll + Julia 20%) Julia 20% Fuego 10% (= kontroll + Fuego 20%) Fuego 20% Del 1 aminosyror tillsätts Del 2 aminosyror tillsätts ej

Foder till försök Del 1: Åkerböna i st f spannmål, soja och potatisprotein 9,35 MJ NE 130 g sis rp/mj NE 1,04 g sis lys/mj NE 0,31 g sis met/mj NE Del 2: Åkerböna (och rapsfrö) i st f spannmål och soja 9,25-9,5 MJ NE 150-165 g sis rp/mj NE 0,9 g sis lys/mj NE 0,27-0,32 g sis met/mj NE

Grisar till försök 720 avvänjningsgrisar (Y*H) 6 boxar per behandling, 10 grisar per box Split litter 5-9 veckors ålder Fri tillgång pelletterat foder i automat

Resultat från 5 boxar per behandling i del 1 Kontroll Gloria Julia10 Julia20 Fuego10 Fuego20 SEM 7-veckorsvikt, kg 15,8 16,3 16,2 16,1 15,8 15,8 0,80 9-veckorsvikt, kg 25,1 25,8 26,4 26,5 25,6 25,2 0,57 Daglig tillväxt, g 501 520 549 542 516 507 13,1 Dagligt foderintag, g FCR, g foder per g tillväxt 834 843 902 851 842 808 19,8 1,67 b 1,61 ab 1,65 b 1,55 a 1,63 b 1,61 ab 0,023

Diskussion Sänkt smb rp och aa (Jansman et al., 1993) 30% inblandning => lägre smb rp men bibehållen tillväxt vid ~0,6 g tannin/kg foder (Flis et al., 1999) 25% inblandning brokblommig => högre tillväxt och lägre diarrefrekvens (Møller, 2014)

Preliminär konklusion Om aminosyraprofilen kompletterats kan upp till 20% vit- eller brokblommig åkerböna ingå i foder till tillväxtgrisar - med gott resultat.

Tack för att du lyssnat! maria.neil@slu.se Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning