Ekerö kommuns verksamhetsmål Antagna av Kommunfullmäktige 2011-10-27 109 Ekerö kommun ska vara en bra kommun att bo och leva i för alla åldrar. Vi tar ansvar för kommunens utveckling för alla intressenter inom såväl kärnverksamheterna som servicen till kommunens invånare och företagare och med en ansvarsfull hantering av den kommunala ekonomin. Mål 1 Grundskola Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Indikator för uppföljning: Genomsnittligt meritvärden för år 9 samtliga elever enligt Skolverket, ranking i Öppna jämförelser. Mål 2 Äldre i kommunen Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i kommunen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa äldreomsorgskommuner. Indikator för uppföljning: En bedömning över resultatindikatorerna 1-10 avseende Äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende i Öppna jämförelser. Ingen indikator ska vara röd och minst hälften av indikatorerna ska vara gröna. Mål 3 Service och bemötande Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen. Indikator för uppföljning: I SBA:s mätning av näringslivsklimatet ska kommunens värde ligga på minst genomsnittet för deltagande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning ska NMI successivt förbättras jämfört mätningen hösten 2010. Mål 4 Valfrihet Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har rätt till, ska öka jämfört år 2010. Indikator för uppföljning: Antalet privata utförare av det kommunala uppdraget inom förskola, skola, äldreomsorg och insatser för funktionshindrade inom Ekerö kommun vid mättidpunkten jämfört årsskiftet 2010/2011. Mål 5 Hållbar utveckling Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, naturoch kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Ekerö kommun ska därför under mandatperioden minska klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt säkerställa att Mälaren och områden med höga natur- och rekreationsvärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. 1
Indikatorer för uppföljning : Förflyttning mot ett positivare läge för värdet: Koldioxidutsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen, andel förnybar och återvunnen energi i kommunens lokaler, transportenergi och koldioxidutsläpp tjänsteresor bil i den kommunala organisationen, resor med kollektivtrafik, skyddszoner vattendrag, förbättrade enskilda avlopp, utsläpp fosfor, kvalitet badvattenprov, områdesskydd sjöar och vattendrag, nyuppförda byggnader 100 m från Mälaren, miljöcertifierat skogsbruk, skyddad natur. Mål 6 Samhällsutveckling Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden, kulturvärden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts- och detaljplanearbete. Kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i våra centrumkärnor såsom Ekerö centrum, Stenhamra centrum samt Träkvista torg. Samhällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen. Indikator för uppföljning: Antalet nya bostäder i kommunen ska vara i genomsnitt 140 per år. Av tillkommande lägenheter i flerfamiljshus bör om möjligt cirka 20 % utgöras av hyreslägenheter. Antalet invånare ska kontinuerligt öka, i genomsnitt med 400 per år sett över längre tid. Mål 7 Ekonomi - Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångspunkten är att årets resultat ska vara minst 1 procent och sträva mot 2 procent. - Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering. - Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genomsnittet av länets kommuner 2009. Indikator för uppföljning: Resultatmålet beräknas i procent där årets resultat är i relation till summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift Egenfinansiering beräknas i procent där investeringsutgifterna exklusive investeringar inom VA och Rh och vid beslut om särskilda projekt - i förhållande till beloppet för avskrivningar, avsättningar, årets resultat och medel på bank. Långsiktig låneskuld till kreditinstitut i förhållande till antal invånare i Ekerö vid mättidpunkt 2
Bakgrund och underlag till nya verksamhetsmål för Ekerö kommun 1. Inledning Under mandatperioden 2006-2010 fastställdes av Kommunfullmäktige sju övergripande verksamhetsmål för Ekerö kommun. De omprövades årligen och ingick som del av direktiven från Kommunfullmäktige för den fortsatta budgetprocessen. Förslag till nya verksamhetsmål för Ekerö kommun tar i sin helhet sitt avstamp i beslutet om att den politiska plattformen från allianspartierna i Ekerö är inriktning för de kommunala verksamheterna under mandatperioden 2011-2014 (Kf 2010-12-16 150). 2. Förslag till målområden 1. Skola 2. Äldre i kommunen 3. Service och bemötande 4. Valfrihet 5. Hållbar utveckling 6. Samhällsutveckling 7. Ekonomi 3. Sambandet med Ekerö kommuns modell för verksamhetsstyrning och bedömning av måluppfyllelse Ekerö kommun har sedan flera år en väl utvecklad modell för styrning av verksamheten. Under år 2010 gjordes en översyn av modellen som resulterade i mindre justeringar, förtydliganden samt att den dokumenterades i sin helhet. Verksamhetsmål för Ekerö kommun som utgår ifrån beslutad inriktning för verksamheten och som pekar mot hela eller större delar av den politiska och tjänstemannaorganisationen är en del av den fastställda modellen för verksamhetsstyrning. Verksamhetsmål för Ekerö kommun antas av Kommunfullmäktige. Verksamhetsmålen för Ekerö kommun följs upp genom de indikatorer som fastställs. Vid den löpande bedömningen av graden av måluppfyllelse kompletteras indikatorerna med andra mått och beskrivningar över pågående arbete och insatser med avsikt på att öka graden av måluppfyllelse. Vid uppföljning av graden av måluppfyllelse används i Ekerö kommun en fyrgradig skala. Oavsett var i organisationen målen hör hemma. 1 2 3 4 Uppnått Inte helt uppnått, är på väg Ej uppnått, men påbörjat Ej uppnått, ej startat Samtliga mål tar sikte på mandatperioden om inget annat anges. Avsikten är att målet senast ska uppnås år 2014. Flertalet mål har tydlig mätbar tidpunkt och under mandatperioden följs den årliga förflyttningen. Delmål kopplade till budgetåret framgår i första hand i nämnder, 3
styrelses samt i tjänstemannaorganisationens budget och verksamhetsplan planerad förflyttning. Miljömålet är ett mål som har sitt ursprung i de nationella målen för området och den i regionen framtagna prioriteringen över miljöarbetet. Därför sträcker sig de långsiktiga målen längre fram i tiden och under mandatperioden mäts förflyttningen. Ekonomimålet består av tre delar där två av dem direkt pekar mot årsbudget och resultatmålet uttryck i konkret belopps och andelsnivå revideras årligen i samband med antagande av budget. Konkretiseringen av delmål för att uppnå kommunens verksamhetsmål kommer i första hand i uttryck i nämnder, Kommunstyrelsens och produktionsområdens mål för verksamheten. Strategi och handlingsvägar för att sträva mot målen uttrycks i verksamhetsplaner i alla olika delar i den kommunala organisationen. 4. Förslag till verksamhetsmål för Ekerö kommun med redovisning av indikatorernas nuläge samt komplettering med bakgrund för styrning och förutsättningar Inledningsvis kan en mycket kortfattad sammanfattning av inriktningen för de kommunala verksamheterna uttryckas enligt nedan och kan utgöra ingress till Ekerö kommuns verksamhetsmål: Ekerö kommun ska vara en bra kommun att bo och leva i för alla åldrar. Vi tar ansvar för kommunens utveckling för alla intressenter inom såväl kärnverksamheterna som servicen till kommunens invånare och företagare och med en ansvarsfull hantering av den kommunala ekonomin. Mål 1 Grundskola Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Indikator för uppföljning: Genomsnittligt meritvärden för år 9 samtliga elever enligt Skolverket, ranking i Öppna jämförelser. För att komplettera bedömningen av indikatorn följs även årligen genomsnittligt meritvärde för år 9 för elever i Ekerö kommunala skolor, uppgifter från Skolverket med en egen framtagen sortering över samtliga kommuner som ger ranking. Därutöver ingår i den löpande bedömningen av måluppfyllelsen de mål och indikatorer från nämnder och kommunstyrelsen och produktionsområde som är relevant för målområdet. Här ska även inkluderas slutsatser av Barn- och utbildningsnämndens nöjdhetsenkät. 4
Nuläge: MERITVÄRDE ÅK 9 EKERÖ "PLACERING" RIKET VT Kommunala skolor Samtliga skolor Riket Kommunala skolor Samtliga skolor Vt 2005 208,2 211,4 206,3 78 - Vt 2006 209,7 211,7 206,8 72 47 Vt 2007 211,6 213,3 207,3 68 45 Vt 2008 214,7 218,2 209,3 31 22 Vt 2009 219,0 222,1 209,6 25 17 Vt 2010 216,2 218,4 208,8 31 27 Definition: Genomsnittligt meritvärde; andel elever (%) som ej uppnått målen i ett, ett eller flera ämnen och andel elever (%) behöriga till gymnasieskolan redovisas endast för elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. På vissa skolor har eleverna inte läst alla obligatoriska ämnen varför en stor andel ej uppnått målen för slutbetyg i ett, två eller flera ämnen. Källa: Skolverket Styrning: Målet riktar sig primärt till Barn- och utbildningsnämnden och till den kommunala skolan. Nämnden och produktionsområdet utarbetar mål och indikatorer som direkt och indirekt stödjer måluppfyllelsen. Salsavärden, individuella planer, läsförståelse etc. bedöms vara indikatorer och grund för mål inom nämnd och produktionsområde. Som komplement till uppgifter om meritvärdet ska Barn- och utbildningsnämnden redovisa slutsatser från nöjdhetsenkät. Övriga nämnder och verksamheter ska om så är möjligt tydliggöra hur man indirekt kan stödja måluppfyllelse. Ekonomi: Finns inga säkra samband mellan elevresultat och förstärkt ekonomi. Målet ska uppnås i första hand inom given budgetram. Skolan och förskolan är prioriterad kärnverksamhet i Ekerö. Vid sämre ekonomiska tider ska skolan och förskolan i minsta mån belastas av kostnadsreduceringar (ej hänförliga till volymförändringar och effektiviseringsåtgärder). Mål 2 Äldre i kommunen Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i kommunen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa äldreomsorgskommuner. Indikator för uppföljning: En bedömning över resultatindikatorerna 1-10 avseende Äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende i Öppna jämförelser. Ingen indikator ska vara röd och minst hälften av indikatorerna ska vara gröna. För att komplettera bedömningen av indikatorn ingår i den löpande bedömningen av måluppfyllelsen de mål och indikatorer från nämnder och kommunstyrelsen och produktionsområde som är relevant för målområdet. 5
Nuläge: Sammanställning av ranking och vägning av olika kriterier kommer att successivt behöva utvecklas, dels för att göra en egen bedömning av måluppfyllelse. Dels i samma takt som utvecklingen av indikatorerna och bedömningarna som görs i Öppna jämförelser. Öppna jämförelser 2010 resultatindikatorer 1-10: Enligt Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre är Ekerö en av två (Tyresö) kommuner i Stockholms län med sammantaget bäst resultat och ingår i gruppen om 20 kommuner i landet med sammantaget bästa resultat. Äldres omdömen Ekerö kommun Min-max Lägst i länet Bäst i länet Min-max Total (% nöjda & Rank 1-290) Total Färg Rank riket Rank län rank länet Kommun Kommun riket Riket - Hemtjänst 1. Hjälp/omsorg som helhet 72 Gul 142 8 29-288 Botkyrka 52 Nykvarn 81 51-93 70 2. Bemötande 85 Grön 48 4 19-282 Haninge 68 Nacka 88 63-93 78 3. Inflytande 74 Grön 34 3 12-289 Botkyrka 45 Nykvarn 79 44-89 65 4. Maten 61 Grön 17 2 14-262 Valletuna 32 Järfälla 62 17-79 45 5. Social samvaro, aktivitet 60 Grön 11 2 5-263 Nykvarn 31 Järfälla 64 14-71 11 - Särskilt boende 6. Hjälp/omsorg som helhet 66 Gul 149 6 48-289 Sundbyberg 40 Danderyd 73 40-89 65 7. Bemötande 72 Gul 137 12 20-288 Nykvarn 35 Danderyd 81 45-90 71 8. Inflytande 48 Röd 223 15 27-286 Nykvarn 27 Danderyd 66 27-81 54 9. Maten 53 Gul 128 8 42-288 Lidingö 26 Danderyd 42 26-81 51 10. Social samvaro, aktivitet 22 Röd 223 23 16-289 Nykvarn 0 UpplandsBro 44 8-52 29 Färgdefinition, är en signal om hur kommuner förhåller sig till varandra men är inget betyg Grön färg = kommunens värde på indikatorn hör till de 25 procent bästa i förhållande till de andra kommunernas resultat Röd färg = kommunens värde tillhör de 25 procent lägsta värdet Gul färg = kommunens värde tillhör de 50 procent som rangordnas däremellan Styrning: Målet riktar sig primärt till Socialnämnden och till den kommunala produktionen för äldreomsorg. Nämnden och produktionsområdet utarbetar mål och indikatorer som direkt och indirekt stödjer måluppfyllelsen. Hur man jobbar med de olika kvalitetsfaktorerna inom NKI bedöms vara indikatorer och grund för mål inom nämnd och produktionsområde. Övriga nämnder och verksamheter ska tydliggöra hur man indirekt kan stödja. Ekonomi: Finns inga säkra samband mellan upplevd nöjdhet och förstärkt ekonomi. Målet ska uppnås i första hand inom given budgetram. Äldreomsorgen är prioriterad verksamhet i Ekerö. Vid sämre ekonomiska tider ska äldreomsorgen i minsta mån belastas av kostnadsreduceringar (ej hänförliga till volymförändringar och effektiviseringsåtgärder). Mål 3 Service och bemötande Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen. 6
Indikator för uppföljning: I SBA:s mätning av näringslivsklimatet ska kommunens värde ligga på minst genomsnittet för deltagande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning ska NMI successivt förbättras jämfört mätningen hösten 2010. Både SBA och SCB:s mätningar görs vartannat år. För att komplettera bedömningen av indikatorn följs även årligen rankingen från Svenskt Näringsliv över hur de utvalda företagarna upplever företagsklimatet i Ekerö kommun. Nuläge: Nöjd-kund-index (NKI), som mått på företagarnas helhetsbetyg av kontakten med kommunerna, i SBA:s servicemätning 2009 visar de 47 SBA-kommunerna NKI 66 på den 100-gradiga skalan. Det är en ökning med 3 enheter sedan föregående studie. Ekerö hade NKI 60 vilket är en ökning med x enheter sedan förra studien (2007). Ny mätning sker under 2011. SCB:s medborgarundersökning är en attitydundersökning. Ekerö har deltagit 2007 och 2010, planen är att delta vartannat år och nästa gång år 2012. Ekeröbornas betygssättning generellt har 2010 höjts och sammantaget har Ekerö höjt betygen inom samtliga index. Nöjd Medborgarindex (NMI) med frågor om kommunens olika verksamheter har ökat med 18 enheter jämfört med 2007. Ekerö fick NMI 51 och övriga kommuner 56. År 2007 var index 43. Enligt Svenskt Näringsliv så tycker företagarna i Ekerö kommun att företagsklimatet utvecklas positivt och att företagarna upplever en allt positivare attityd till företagande, mindre konkurrens från kommunens egen verksamhet och en bättre dialog med kommunen. Näringslivets uppfattning om Ekerö kommuns service har ökat med totalt 60 positioner sedan 2009. Ekerö kommun landar på plats 152 i 2011 års undersökning, 15 placeringar bättre än år 2010 och år 2009 plats 212. Styrning: Målet riktar sig till samtliga nämnder och till samtliga delar av den kommunala organisationen. Men särskilt riktar den sig till Kommunstyrelsen och till kommunledningskontoret - näringslivsenheten och informationsenheten samt till Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljönämnden och deras tjänstemannakontor. Målet riktar sig även starkt mot Kultur- och fritidsnämnden och deras kontor genom många externa kontakter. Därutöver riktar sig målet till alla delar i den kommunala organisationen med avseende på service och bemötande med bland annat hur arbetet sker med tjänstegarantier och synpunkts- och klagomålshantering. Nämnder, Kommunstyrelse och produktionsområden ska ha mål och indikatorer som direkt och/eller indirekt stödjer måluppfyllelsen. Ekonomi: Det finns inga säkra samband mellan ranking och förflyttning och en förstärkt ekonomi. Målet ska uppnås i första hand inom given budgetram. Ökad måluppfyllelse bedöms i första hand kunna uppnås med beteende- och processförändringar och tydlighet i förväntningar som på sikt bidrar till ökad nöjdhet hos invånare, företagare med flera kunder. Förstärkta ekonomiska resurser är politiska beslut om ökad ambitionsnivå. En förutsättning för mätindikatorerna är fortsatt medlemskap i SBA och att hädanefter ska SCB:s medborgarundersökning genomföras vartannat år. 7
Mål 4 Valfrihet Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna man har rätt till, ska öka jämfört år 2010. Indikator för uppföljning: Antalet privata utförare av det kommunala uppdraget inom förskola, skola, äldreomsorg och insatser för funktionshindrade inom Ekerö kommun vid mättidpunkten jämfört årsskiftet 2010/2011. För att komplettera bedömningen av måluppfyllelsen mäts andelen kunder/brukare som valt privat utförare respektive kommunal utförare inom förskola, skola, hemtjänst för äldre över 65 år och övriga tjänster som Socialnämnden har upphandlat i enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV). Här ska nämnderna även redovisa antalet och andelen som fått sitt förstahandsval tillgodosett Nuläge: Vid årsskiftet 2010/2011 fanns 12 friförskolor och 17 kommunala förskolor 4 fristående skolor för förskoleklass och grundskola och 11 kommunala. Familjedaghemmen (pedagogisk omsorg) är samtliga fristående utövare, 11 st vår 2011. 1 särskilt boende för äldre i privat regi (82 platser) och 2 i kommunal regi (91 platser). 2 gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning drivs av privata utförare 1 daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning drivs av privat utförare. Sedan maj 2010 upphandlas flera tjänster inom Socialnämndens ansvarsområde enligt LOV Lagen om valfrihetssystem - Hemtjänst, 4 utförare - Medicinsk fotvård i det särskilda boendet, 3 utförare - Ledsagarservice och avlösarservice, ännu inga godkända utförare Beslut finns även om att valfrihetssystemet ska omfatta familjerådgivning och boendestöd. Av barnen i förskolan eller pedagogisk omsorg är 39 procent inskriven i friförskola eller pedagogisk omsorg och 61 procent i Ekerö kommunala förskolor. I grundskolan F-9 är det 79 procent som går i Ekerö kommunala skolor och 21 procent i fristående skola i Ekerö, i friskolor utanför Ekerö eller i annan kommuns grundskola. Fritt val råder inom gymnasieskolan. Under 2010 gick hälften av gymnasieeleverna i fristående gymnasieskola och hälften i kommunal gymnasieskola (49/51). Styrning: Målet riktar sig i första hand till de två stora beställarnämnderna Barnoch utbildningsnämnden och till Socialnämnden. Till mindre del även till den tredje beställarnämnden Kultur- och fritidsnämnden. Målet kan aldrig omfatta myndighetsutövningen i kommunen. Ekonomi: Möjligheten att tillgodose valet för alla har en begränsning i tillgängliga ekonomiska resurser. En ökad valfrihet kan påverka den totala kostnadsvolymen. Själva valet behöver inte få avgörande betydelse på ökad kostnadsnivå. 8
Om valet alltid ska kunna tillgodoses förutsätts att det finns en överkapacitet och/eller möjlighet att den kommunala verksamheten med mycket kort ledtid kan ställa om sin kostnadsnivå, omställningskostnaderna begränsas. Därför måste valfriheten utvecklas på ett sådant sätt att suboptimering undviks i den egna kommunala organisationen och att omställningskostnaderna begränsas. Valfriheten får vissa begränsningar. I samband med att verksamhetens omfattning ökar som följd av demografi och behov skapas inga negativa ekonomiska konsekvenser om alternativa aktörer tillkommer för att utföra det kommunala uppdraget. Mål 5 Hållbar utveckling Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Ekerö kommun ska därför under mandatperioden minska klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt säkerställa att Mälaren och områden med höga natur- och rekreationsvärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Indikatorer för uppföljning och nuläge (nuläge 2010 om inget annat anges) Värde för indikatorn ska förflyttas i positiv riktning Koldioxidutsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/inv) - från industrisektorn per invånare - från övriga sektorer per invånare 0,0001 (2008) 2,58 (2008) Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) 86 Transportenergi för kommunala organisationens tjänsteresor med bil 864 (kwh/årsarbetare) Koldioxidutsläpp för kommunala organisationens tjänsteresor med bil 0,27 (ton/årsarbetare) Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år (resor/inv) 103 Begränsat näringsläckage skyddszoner längs vattendrag (ha) 35,79 Antal förbättrade enskilda avlopp i kommunen (fastigheter/år) 19 Utsläpp fosfor från Ekebyhov reningsverk (mg/l) 0,06 Totala utsläpp av fosfor från kommunala reningsverk (kg/år) 179 Andel badvattenprov med högsta kvalitet (%) 100 Antal områdesskydd i sjöar och vattendrag (st) 0 Antal nyuppförda byggnader inom 100 m från Mälaren (st) 1 Miljöcertifierat skogsbruk, FSC (%) 39 (2009) Skyddad natur (%) 1,9 Styrning: Målet riktar sig i huvudsak till Miljönämnden, Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och i några delar Kommunstyrelsen. Till vissa delar exempelvis transporter även till övriga delar av organisationen. Nämnder ska ha mål och indikatorer som direkt och/eller indirekt stödjer måluppfyllelsen. Indikatorerna följs upp i samband med årsredovisning och fördjupat i miljöredovisningen och ev. särskild uppföljning av Strategi för energieffektiviseringar. Arbetet för förstärkt måluppfyllelse följs upp under året i verksamhetsredovisning. Ekonomi: Finns inga säkra samband mellan högre måluppfyllelse dvs. förflyttning i en positiv riktning - och en förstärkt ekonomi. 9
Men det är sannolikt att särskilda satsningar inom vissa områden bedöms kunna öka måluppfyllelsen. De ska prövas inom ramen för processen för drift- och investeringsbudget. Förstärkta ekonomiska resurser är politiska beslut om ökad ambitionsnivå. Mål 6 Samhällsutveckling Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden, kulturvärden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts- och detaljplanearbete. Kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i våra centrumkärnor. Samhällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen. Indikator för uppföljning: Antalet nya bostäder i kommunen ska vara i genomsnitt 140 per år. Av tillkommande lägenheter i flerfamiljshus bör om möjligt cirka 20 % utgöras av hyreslägenheter. Antalet invånare ska kontinuerligt öka, i genomsnitt med 400 per år sett över längre tid. För att komplettera bedömningen av indikatorn följs även kontinuerligt upp med en sammanfattande bedömning över hur inriktningen i Översiktsplan och andra beslut inom området omhändertas i planeringen, inklusive kulturmiljöer och tätortsnära natur, och sätter sitt avtryck till exempel i yttranden och andra ärenden som påverkar kommunens utveckling ur ett samhällsperspektiv. Styrning: Målet riktar sig i första hand mot Kommunstyrelsen och Byggnadsnämnden samt i valda delar till Kultur- och fritidsnämnden och Miljönämnden. I tjänstemannaledet mot kommunledningskontoret och stadsarkitektkontoret men även i viss del mot tekniska kontoret. Ekonomi: Målet har bäring på hur de ekonomiska resurserna prioriteras. Dels inom årlig budget avseende planeringsresurser och prioriterade uppgifter. Dels i beslut om medfinansiering av statlig infrastruktur. Mål 7 Ekonomi - Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångspunkten är att årets resultat ska vara minst 1 procent och sträva mot 2 procent. - Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering. - Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genomsnittet av länets kommuner 2009. Indikator för uppföljning: Resultatmålet beräknas i procent där årets resultat är i relation till summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift Egenfinansiering beräknas i procent där investeringsutgifterna exklusive investeringar inom VA och Rh och vid beslut om särskilda projekt - i förhållande till beloppet för avskrivningar, avsättningar, årets resultat och medel på bank. Långsiktig låneskuld till kreditinstitut i förhållande till antal invånare i Ekerö vid mättidpunkt. Nuläge Beslut om årets resultat i budget 2011 baserades på målet om att resultatnivån ska anpassas under planperioden 2010-2012 till de ekonomiska förutsättningarna med låg uppräkningsfaktor av rikets skatteunderlag. 10
Årets resultat 2010: 6,3 procent, budget 2011: 0,8 procent, prognos 2011: 1,9 procent 80,0 mkr Ekerö kommun resultat år 2000-2010 70,0 60,0 år 2010 72,8 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 år 2000 18,9 6,7 år 2009 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 26,5 9,0 11,8 19,6 18,4 år 2002 år 2003 år 2004-7,9-8,3-10,2-20,0 Egenfinansiering: Målet har nåtts årligen 2007-2010. I budgetplan 2011; ja. Risk finns i prognos 2011 Låneskulden: Bokslut 2007: 473,5 mkr = 19 180 kr/invånare (länet 11 569 kr, riket 11 678 kr) Bokslut 2008: 471,9 mkr = 19 043 kr/invånare (länet 11 305 kr, riket 12 387 kr) Bokslut 2009: 470,2 mkr = 18 737 kr/invånare (länet 11 950 kr, riket 12 402 kr) Bokslut 2010: 469,2 mkr = 18 464 kr/invånare (uppgifter saknas län/riket) 2010 Långfristiga skulder inkl förutbetalda anslutningsavgifter = 21 326 kr/invånare I SCB och Koladadas nyckeltalssammanställning redovisas från 2010 den långfristiga skulden inklusive förutbetalda anslutningsavgifter. Intentionen med delmålet är att minska låneskulden till kreditinstitut. Att kommunen har skuld i form av förutbetalda anslutningsavgifter ska givetvis följas och beaktas i långsiktig planering men är inte avgörande för långsiktig ekonomisk styrning avseende känslighet för ränteförändringar och beroendet av kreditgivare. Behovet av minskad låneskuld kan också uttryckas som en minskning om ca 35-40 %. 2010 års uppgifter saknas 2010-05-11 för 8 av länets 26 kommuner, beräknat på de kommuner som har rapporterar in uppgifterna skulle den genomsnittliga låneskulden vara drygt 15 400 kronor per invånare. Uppgiften är inte relevant då för få kommuner ingår samt att det inte går att säkra om förutbetalda anslutningsavgifter ingår för alla eller inte. Styrning De ekonomiska målen styr genom att beslutas som en del av budgetdirektiven. Följs upp löpande i verksamhetsredovisning och årsredovisning. 11
Läsbar bild- Se mål 2: Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre resultatindikatorer 1-10: Äldres omdömen Ekerö kommun Min-max Lägst i länet Bäst i länet Min-max Total (% nöjda & Rank 1-290) Total Färg Rank riket Rank län rank länet Kommun Kommun riket Riket - Hemtjänst 1. Hjälp/omsorg som helhet 72 Gul 142 8 29-288 Botk yrka 52 Nykvarn 81 51-93 70 2. Bemötande 85 Grön 48 4 19-282 Haninge 68 Nacka 88 63-93 78 3. Inflytande 74 Grön 34 3 12-289 Botkyrka 45 Nykvarn 79 44-89 65 4. Maten 61 Grön 17 2 14-262 Vallentuna 32 Järfälla 62 17-79 45 5. Social samvaro, aktivitet 60 Grön 11 2 5-263 Nyk varn 31 Järfälla 64 14-71 11 - Särskilt boende 6. Hjälp/omsorg som helhet 66 Gul 149 6 48-289 Sundbyberg 40 Danderyd 73 40-89 65 7. Bemötande 72 Gul 137 12 20-288 Nykvarn 35 Danderyd 81 45-90 71 8. Inflytande 48 Röd 223 15 27-286 Nykvarn 27 Danderyd 66 27-81 54 9. Maten 53 Gul 128 8 42-288 Lidingö 26 Danderyd 42 26-81 51 10. Social samvaro, aktivitet 22 Röd 223 23 16-289 Nykvarn 0 UpplandsBro 44 8-52 29 12