Finns det rum för fantasi och kreativitet i undervisningen? Jan-Erik Mansikka 16.05.2011 Institutionen för beteendevetenskaper
Det moderna universitetets målsättningar Att vara en hemvist för vetenskaplig forskning Att vara ett bildningsuniversitet Hur kan dessa förenas?
J. V. Snellman: Om det akademiska studium (1840) vetenskaplig tradition studentens självmedvetande universitetets uppgift: att väcka studentens självmedvetande i förhållande till den vetenskapliga traditionen tradition och auktoritet måste granskas och ifrågasättas akademisk frihet är att erkänna studenternas självmedvetande universitetsläraren måste visa att hans vetande är ett resultat av hans egen forskning, jfr tutkiva oppiminen
Varje forskare använder fantasi Vygotskij: Fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet inom alla kulturens områden och möjliggör det konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapandet En dialektisk rörelse mellan fantasi och erfarenhet Fantasins janusansikte: hjälper oss i vår kunskapsjakt / för oss längre bort från verkligheten
och är kreativa Mihaly Csikszentmihalyi ( flow ) systemcentrerade syn: kreativitet uppstår i växelverkan mellan området (innehåll), individen och expertisen. (expertisen utövar kontroll på vilka idéer som skall få komma in på området) konstnärer och vetenskapsmän förenas i att ha en upptäcktsorienterad mental inställning => att finna nya perspektiv är en belöning i sig en förkärlek att snarare söka efter problem än efter lösningar på problem
kreativitet i pedagogik: ett exempel från musikpedagogikens område Gothoni, Ralf (1998) Luova Hetki musikpedagogikens största fiende är schematisering och rutinmässighet pedagogens uppgift borde vara att frammana elevens egna personliga krafter begåvningens instrument är hela människan => personligheten, känslorna, aningarna => elevernas musikupplevelser är utgångspunkten de begåvade/modiga skall utgöra förebilden först väcka den skapande viljan => på vägen utvecklas kontroll (istället för: först kontroll, sedan skapande)
Kreativitet förutsätter reflexivitet Reflexivt omdöme: något mera än att tillämpa en lag eller en metod på ett enskilt fall, istället: situationsbundet virtuositet är att låta sig inspireras av de olika synsätt och det sammanhang man befinner sig i med olika individer (pluralism är en förutsättning) förutsätter fantasi => ett representativt och utvidgat tänkande (Hannah Arendt)
Om pedagogisk reflexivitet kritisk, holistisk och helhetsbetonad pedagogik: till inlärning hör alltid upplevelser, känslor och värden man skall försöka närma sig studentens erfarenhetsvärld utan att pruta på de vetenskapliga spelreglerna Kontextualisering => att kunna fästa de vetenskapliga begreppen i konkreta sammanhang försiktighet i kategoriseringar drar inte slutsatser för snabbt suspension of judgements (Paul Ricoeur) som en förutsättning för att kunna tillägna sig olika synsätt => först sedan kommer kritiken
Pedagogikens släktskap med improvisation? bejaka omgivningens impulser att på sätt och vis tona ner den förutbestämda riktningen närvaro i stunden och hela tiden en beredskap att ändra på sina planer helheten styr de olika delarna lite förutsatta regler eller meningsuppfattningar vilket kräver att man måste skapa utifrån situationen social trygghet att inte ta sig själv på alltför stort allvar och inte vara rädd för misstag
tänkande i ett organiskt ljus (Wittgenstein) Också tankar faller ibland omogna från trädet Även i tänkandet finns det en tid att plöja och en tid att skörda Ibland kan en sats förstås bara om läser den i rätt tempo. Mina satser skall alla läsas långsamt