Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #TiS2016 #CETIS. Teknik och genus i barnböcker. Teknik med musik

Relevanta dokument
Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #tis2016 #cetis. Teknik och genus i barnböcker. Inspirerande teknik.

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Stockholm 19/ Kungliga Tekniska Högskolan, E-huset. #TiS2016 #cetis

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/ Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Luleå 6/ Luleå tekniska universitet. #tis2016 #cetis Med reservation för ev. ändringar.

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/ Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis

Claes Klasander, Föreståndare CETIS. Lotta Lena Katarina Susanne Nationellt nätverk.

Valbara aktiviteter. Välkommen till Gävle 31/ Pass A. #tis2016 #cetis LYFTIS

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Tack för a0 vi få0 komma 4ll Kalmar och samarbeta med. Hälsningar från CETIS!

Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man?

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Programmering från början

Varför programmering i läroplanerna?

Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan

Förstelärarnas rikskonferens 2019 Det dubbla ledarskapet lärande för elever och för kollegor

Futura International Pre-school. Danderyd

Föreläsningar och workshops Waldorflärarhögskolan 2019/20

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Nyfiken på programmering Nacka

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Programmering i skolan!

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Regional nätverksträff

Läroplansträff Välkomna

Kretsar kring el årskurs 4-6

Teknik i staden med användning av IKT. Cetis regionala konferenser ht 2016 Roger Andersson Mälardalens högskola

Pedagogisk planering

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm

Kort om kursplanen i teknik

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe

Programmering från början

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Programmering från början

Välkomna till Toftaskolan

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Välkomna! Claes Klasander Föreståndare, CETIS

Fördjupningsforum för gymnasielärare i matematik

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Specialpedagogiska seminarier

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter!

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsbeskrivning för

Programmera och hitta buggarna. Se video

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Förskolans yngsta barn

Leda kollegor i förskolan BOKA BOKA NU. med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling. lararfort bildning.se. bildning.

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Digitala verktyg i skolan 2018

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Lovisedalsskolan RO Skolplan

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Grundutbildning för temautbildare

Måndag 9 oktober. 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Förskola och skolas komplexa vardag ur ett ledarperspektiv

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Ödeshögs kommun. Beslut Dnr : Ödeshögs kommun

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Transkript:

Valbara aktiviteter Välkommen till Kalmar 22/9 2016 Linnéuniversitet, Storken, Stagneliusgatan 14A och Jenny Nyströmsskolan, Smålandsgatan 25 8:00-9:00 Storken Registrering. Kaffe med smörgås och utställningsbesök. 9:00-10:30 Jenny Nyströmsskolan Inledning. Johan Leitet, Linnéuniversitetet. Claes Klasander, CETIS. Representanter från Skolverket och NATDID. 10:30-11:00 Storken Kaffe, frukt och utställningsbesök. 11:00-12:00 Storken Valbara aktiviteter, Pass A. 12:00-13:30 Falken/Storken Lunch, utställningsbesök. 13:30-14:30 Storken Valbara aktiviteter, Pass B 14:30-15:00 Storken Kaffe, kaka och utställningsbesök. 15:00-16:00 Storken Valbara aktiviteter, Pass C 16:00 16:05 Förflyttning till Jenny Nyströmsskolan 16:05-16:30 Jenny Nyströmsskolan Avslutning. #TiS2016 #CETIS Pass A A:1 Seminarium Målgr: Fsk, F-3 Teknik och genus i barnböcker En presentation av resultatet av en studie om teknik och genus i bilderböcker. Detta följs av att deltagarna själva får identifiera tekniken i ett antal böcker ur ett genusperspektiv. Johan Boström, doktorand i teknikens didaktik, Linnéuniversitetet/Linköpings Universitet A:2 Workshop Målgr: F-3, 4-6, 7-9 grundsär, gy, skolled. Elektronik och datorteknik I den nya kursplanen för teknik stärks området elektronik och datorteknik men hur ska man kunna jobba med denna, ofta mycket komplicerade, teknik? Med hjälp av teknikämnets kategorisering av teknikens funktioner: Lagra, Omvandla, Transportera samt Mäta/Styra och genom att välja en lämplig systemnivå blir det möjligt att utveckla förståelse för de mest grundläggande delarna och komponenterna i modern teknik. Vi arbetar praktiskt med komponenter och system. A:3 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6 Teknik med musik Jag håller på med något som jag kallar för pedagogik med musik. Tanken är att eleverna skall lära sig tekniska fenomen och resonemang ungefär som man lärde sig rim och ramsor när man var liten. I min föreläsning talar jag om varför jag använder mig av musik i undervisningen. Annat som tas upp är om hjärnan, om lektionsplaneringar med tydliga kopplingar till Lgr 11, hur bedömningsmatriser och kamratbedömning kan tillämpas samt hur egna filmsekvenser kan användas i undervisningen. Allt kryddat med många sånger. Jag heter Richard Kristiansson och arbetar som Ma/NO-lärare på Kungshögsskolan. En lågoch mellanstadieskola som ligger i Oxie strax utanför Malmö. Richard Kristiansson, Förstelärare, Kungshögsskolan, Oxie Med reservation för ev. ändringar.

A:8 Föreläsning Målgr: 4-6, 7-9, gymn, skolled. Skola + Museum = Ökad måluppfyllelse A:4 Workshop Målgr: 4-6, 7-9 Programmering på mellan- och högstadiet På denna workshop kommer ni få arbeta med programmering för mellan- och högstadiet. Vi arbetar med konkreta elevuppgifter med verktyget Scratch. Workshopen kommer behandla hur man kan introducera Scratch på mellanstadiet för att sedan vidareutveckla arbetet på högstadiet genom att bl.a. programmera robotar. Marcus Sandström, Utvecklingslärare i teknik, Vasaskolan, Kalmar A:5 Workshop Målgr: F-3, 4-6, fritids Bygg en klotterrobot Bygg en klotterrobot med hjälp av en elektrisk motor, ett batteri och lite andra kluriga saker. A:6 Föreläsning Målgr: fsk. Hur jobbar Teknikcentrum med Tema Teknik i barngrupperna 1-5 år? Teknikcentrum/Stensbergs förskola i Kalmar har inriktning Teknik. Förskolan har utformat en Teknik/Na-trappa - Vatten, Rörelse/Hjulet, Luft och Ljus som barngrupperna 1-5 år, åldersindelat jobbar efter. Under föreläsningen fokuserar vi på Rörelse/Hjulet. Anette Johansson, förskollärare och Sara Kvistenberg, barnskötare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Hur kan kulturmiljöpedagogik och tidsresor öka elevernas måluppfyllelse i ett ämne som teknik? Genom ett historiskt perspektiv med utgångspunkt i den lokala kulturmiljön, kan vi öka förståelsen för hur teknisk och naturvetenskaplig utveckling alltid påverkats av samhället och tvärtom. Inom tidsresemetodiken skapas också kreativa lärmiljöer där dagens frågeställningar inom NO/Teknik reflekteras över i ett historiskt sammanhang, vilket genererar planer för framtiden. Presentation av projektsamarbete mellan högstadieskolorna i Västerviks kommun och Kalmar läns museum. Helen Eklund, museipedagog, Kalmars läns museum A:9 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6, 7-9, skolled. LYFTIS Ett systematiskt sätt att arbeta för att ständigt förbättra sin teknikundervisning. För rektorer och tekniklärare på grundskolan. Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH och CETIS A:10 Workshop Målgr: fsk, fritids, grundsär, F-3, 4-6 Händelsekedja Ni kommer att få bygga en händelsekedja där de olika komponenterna påverkar varandra. Under arbetet kommer ni att bekanta er med de fem enkla maskinerna, lutande planet, skruven, kilen, hävstången och hjulet. I uppgiften får ni också gärna skapa någon form av effekt, t.ex. ljud eller ljus. Tanken med händelsekedjan är att visa på en modell där barnen använder sina sinnen för att få en förståelse av hur tekniska system är uppbyggda och beroende av de enskilda delarna i systemet. Niklas Åhman, Adjunkt i Teknikdidaktik, Linnéuniversitetet A:7 Workshop Målgr: F-3 Språket och tekniken Hur kan man arbeta ämnesövergripande och språkutvecklande med teknik? Teknik är så mycket mer än att konstruera, här visar jag hur man på ett enkelt sätt kan få roliga diskussioner om olika tekniska lösningar med hjälp av olika sorteringsövningar. Du kommer få testa lite av det nya NTA-temat Testa teknik för år 1-3. Vi kommer undersöka vanliga (och några ovanliga) föremål, fundera över val av material och dess funktion. Jag kommer också prata om mina erfarenheter av att arbeta med detta tekniktema i årskurs ett. Åsa Kjellberg, NT-utbildare, Atlasskolan, Linköping Pass B B:1 Föreläsning Målgr: F-6. Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Är det tekniklärarens uppgift att arbeta med språket i ämnet? I denna föreläsning får du möta exempel på hur teknik och språk kan samverka och hur du genom språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt kan förstärka och stötta i teknikämnet. Helena Danielsson, grundskollärare och projektledare för SoL, Caroline Bötrius, förskollärare, lärare och projektledare för SoL, Norrköpings kommun

B:6 Seminarium Målgr: F-3, grundsär. Behöver du fylla på? Hämta inspiration här! B:3 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Teknik i kubik Under vårterminen har vi drivit ett utvecklingsarbete i teknik på skolan som vi har kallat för Teknik i kubik. I det arbetet har vi bland annat hållit i workshops för våra kollegor där de har fått göra olika experiment/övningar. Den första övningen var att göra en låda där locket går att öppna med hydraulik. Lådan har sedan fyllts med andra tekniska saker som kulbanor, sprattelgubbar, flätor, bilar etc. Vi, Petra Adolfsson och Richard Kristiansson, arbetar på Kungshögsskolan. En låg- och mellanstadieskola som ligger i Oxie strax utanför Malmö. Petra är NT-utvecklare och Richard är förstelärare i MaNO. Petra Adolfsson, NT-utvecklare, och Rickard Kristiansson, förstelärare, Kungshögsskolan, Oxie B:4 Föreläsning Målgr: alla Att bli förtrogen med de fyra F:en och andra kunskapsbegrepp. Redan i Lpo94 vidgades kunskapsbegreppet i skolan med de tre F:en; Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. De har i dagens styrdokument fått ännu större vikt såväl vid övandet som vid prövandet av kunskaper. Teknikämnet är ett av de ämnen där man som lärare behöver utveckla och arbeta med alla fyra. Vad menas då med dessa kunskapsperspektiv och hur kopplar vi dem till det konkreta arbetet i undervisning och bedömning. Här lägger vi fokus på det praktiska. Du kommer under denna stund få ta del av konkreta exempel på hur du kan arbeta med progression, digital kompetens och praktisk teknik i teknikämnet. De som deltar kommer att få all dokumentation om aktiviteterna. Ulrika Sultan, universitetsadjunkt, Örebro universitet B:7 Föreläsning Målgr: fsk. Hur jobbar Teknikcentrum med Tema Teknik i barngrupperna 1-5 år? Teknikcentrum/Stensbergs förskola i Kalmar har inriktning Teknik. Förskolan har utformat en Teknik/Na-trappa - Vatten, Rörelse/Hjulet, Luft och Ljus som barngrupperna 1-5 år, åldersindelat jobbar efter. Under föreläsningen fokuserar vi på Rörelse/Hjulet. Anette Johansson, förskollärare och Sara Kvistenberg, barnskötare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola B:8 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6, 7-9, skolled. LYFTIS Ett systematiskt sätt att arbeta för att ständigt förbättra sin teknikundervisning. För rektorer och tekniklärare på grundskolan. Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH och CETIS B:5 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Vad är tekniklyft i grundskolan? Vi visar hur fortbildningen, tekniklyft i grundskolan, är uppbyggd. Du får möjlighet att testa laborationer från fortbildningen. B:9 Workshop Målgr: fsk, F-3, 4-6, 7-9, gy. Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? Representanter för CETIS och NATDID presenterar några forskningsresultat med relevans för teknikundervisningen i skolan. Tillsammans (med deltagarna) diskuterar vi dessa resultat som utgångspunkt när lärare planerar sin undervisning, och några möjliga alternativ. Vi vill också öppna upp för att samtala om deltagarnas egen undervisning och de möjligheter och hinder som kan uppstå för att bygga den på vetenskaplig grund (t.ex. vilken teknikdidaktisk forskning behövs)? Representanter från NATDID och CETIS

C:3 Workshop Målgr: fsk, fritids, F-3, 4-6 Hands on kom igång med styrning och kodning B:10 Workshop Målgr: fsk, fritids, grundsär, F-3, 4-6 Händelsekedja Ni kommer att få bygga en händelsekedja där de olika komponenterna påverkar varandra. Under arbetet kommer ni att bekanta er med de fem enkla maskinerna, lutande planet, skruven, kilen, hävstången och hjulet. I uppgiften får ni också gärna skapa någon form av effekt, t.ex. ljud eller ljus. Tanken med händelsekedjan är att visa på en modell där barnen använder sina sinnen för att få en förståelse av hur tekniska system är uppbyggda och beroende av de enskilda delarna i systemet. Niklas Åhman, Adjunkt i Teknikdidaktik, Linnéuniversitetet Pass C C:1 Workshop Målgr: F-3 Språket och tekniken Hur kan man arbeta ämnesövergripande och språkutvecklande med teknik? Teknik är så mycket mer än att konstruera, här visar jag hur man på ett enkelt sätt kan få roliga diskussioner om olika tekniska lösningar med hjälp av olika sorteringsövningar. Du kommer få testa lite av det nya NTA-temat Testa teknik för år 1-3. Vi kommer undersöka vanliga (och några ovanliga) föremål, fundera över val av material och dess funktion. Jag kommer också prata om mina erfarenheter av att arbeta med detta tekniktema i årskurs ett. Åsa Kjellberg, NT-utbildare, Atlasskolan, Linköping En buffé av robotar och annat som eleverna skulle kunna använda sig av för att komma igång med styrning och kodning. Här får ni själva testa och få några tips på vad som kan vara lämpligt för er och era elever. Ann Nord, Laboratorieingenjör, Linnéuniversitetet C:4 Workshop Målgr: F-3, 4-6, 7-9 grundsär, gy, skolled. Elektronik och datorteknik I den nya kursplanen för teknik stärks området elektronik och datorteknik men hur ska man kunna jobba med denna, ofta mycket komplicerade, teknik? Med hjälp av teknikämnets kategorisering av teknikens funktioner: Lagra, Omvandla, Transportera samt Mäta/Styra och genom att välja en lämplig systemnivå blir det möjligt att utveckla förståelse för de mest grundläggande delarna och komponenterna i modern teknik. Vi arbetar praktiskt med komponenter och system. C:5 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Vad är tekniklyft i grundskolan? Vi visar hur fortbildningen, tekniklyft i grundskolan, är uppbyggd. Du får möjlighet att testa laborationer från fortbildningen. C:2 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Teknik i kubik Under vårterminen har vi drivit ett utvecklingsarbete i teknik på skolan som vi har kallat för Teknik i kubik. I det arbetet har vi bland annat hållit i workshops för våra kollegor där de har fått göra olika experiment/övningar. Den första övningen var att göra en låda där locket går att öppna med hydraulik. Lådan har sedan fyllts med andra tekniska saker som kulbanor, sprattelgubbar, flätor, bilar etc. Vi, Petra Adolfsson och Richard Kristiansson, arbetar på Kungshögsskolan. En låg- och mellanstadieskola som ligger i Oxie strax utanför Malmö. Petra är NT-utvecklare och Richard är förstelärare i MaNO. C:6 Seminarium Målgr: F-3, grundsär. Behöver du fylla på? Hämta inspiration här! Här lägger vi fokus på det praktiska. Du kommer under denna stund få ta del av konkreta exempel på hur du kan arbeta med progression, digital kompetens och praktisk teknik i teknikämnet. De som deltar kommer att få all dokumentation om aktiviteterna. Ulrika Sultan, universitetsadjunkt, Örebro universitet Petra Adolfsson, NT-utvecklare, och Rickard Kristiansson, förstelärare, Kungshögsskolan, Oxie

C:7 Föreläsning Målgr: Fsk. Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Hur kan man arbeta med teknik och språk i förskolan? I denna föreläsning får du möta exempel på hur teknik och språk kan samverka och hur du genom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan förstärka och stötta i teknik. Caroline Bötrius, förskollärare, lärare och projektledare för SoL, Helena Danielsson, grundskollärare och projektledare för SoL, Norrköpings kommun C:8 Föreläsning Målgr: 4-6, 7-9, gy, skolled. Skola + Museum = Ökad måluppfyllelse Hur kan kulturmiljöpedagogik och tidsresor öka elevernas måluppfyllelse i ett ämne som teknik? Genom ett historiskt perspektiv med utgångspunkt i den lokala kulturmiljön, kan vi öka förståelsen för hur teknisk och naturvetenskaplig utveckling alltid påverkats av samhället och tvärtom. Inom tidsresemetodiken skapas också kreativa lärmiljöer där dagens frågeställningar inom NO/Teknik reflekteras över i ett historiskt sammanhang, vilket genererar planer för framtiden. Presentation av projektsamarbete mellan högstadieskolorna i Västerviks kommun och Kalmar läns museum. Helen Eklund, museipedagog, Kalmars läns museum C:9 Workshop Målgr: fsk, F-3, 4-6, 7-9, gy. Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? Representanter för CETIS och NATDID presenterar några forskningsresultat med relevans för teknikundervisningen i skolan. Tillsammans (med deltagarna) diskuterar vi dessa resultat som utgångspunkt när lärare planerar sin undervisning, och några möjliga alternativ. Vi vill också öppna upp för att samtala om deltagarnas egen undervisning och de möjligheter och hinder som kan uppstå för att bygga den på vetenskaplig grund (t.ex. vilken teknikdidaktisk forskning behövs)? Representanter från NATDID och CETIS