Elevhälsoplan för Slottsjordsskolan 2013-2014 Det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet som gynnar ett ökat lärande, en god hälsa samt en trygg miljö på skola och fritids.
Innehållsförteckning Elevhälsan - läsåret 2013/2014... 3 Deltagare... 3 Syfte... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Handledning... 5 Dokumentation... 5 Elevakt... 5 Elever i behov av särskilt stöd... 6 Arbetsgång för upprättande av åtgärdsprogram... 7 Åtgärdsprogram... Fel! Bokmärket är inte definierat. Enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp... 9 Anpassad studiegång... 9 Elevhälsans möten... 10 Uppdrag... 11 Rektorns uppdrag:... 11 Skolsköterskans uppdrag... 11 Kuratorns uppdrag... 12 Specialpedagogens uppdrag... 13 Pedagogers uppdrag utifrån ett elevhälsoperspektiv... 14 Mentors uppdrag utifrån ett elevhälsoperspektiv... 14 Sekretess... 15 Rutin för närvarokontroll... 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Protokoll för elevhälsan onsdag Anmälan om elev/elever till elevhälsan Elevkonferens Klasskonferens 2
Elevhälsan - läsåret 2013/2014 Slottsjordsskolan har verkat för att vidareutveckla elevhälsoarbetet ur ett helhetsperspektiv Förskoleklass -åk.9. Denna elevhälsoplan är en del i det arbetet. Skolan eftersträvar ett fungerande arbete mellan elevhälsoteam, skolans pedagoger och vårdnadshavare. För att få till stånd ett ökat samarbete kring elever i behov av särskilt stöd har det skapats mötesplatser enligt följande: Onsdagar klockan 13.00-14.00 träffas rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog för att samtala om det som tagits upp i arbetslagen samt utifrån de anmälningar som görs till elevhälsan utifrån oro kring elev. Därefter kl 14.00-15.00 lyfts inbokade ärenden då berörda vårdnadshavare och pedagoger även deltar. Två heldagar per termin träffas: rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog för att främst arbeta med förebyggande och hälsofrämjande frågor. Vår elevhälsoplan utvärderas i slutet av varje läsår och en ny upprättas i samband med ett nytt läsår. I kalendariet finns regelbundna träffar inbokade då elevhälsan träffar respektive mentor/ arbetslag. Deltagare Agneta Senje, specialpedagog Anki Hallin, specialpedagog Helene Zander Buhre, skolsköterska Mats Gränne, kurator Maria Stenström, rektor åk. F-3 samt fritids Lina Tannerfalk Wiberg, rektor åk.4-5 Syfte Elevhälsoplanen skall skapa tydlighet och ge riktlinjer för det interna arbetet med elevhälsa på Slottsjordsskolan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Skollagen 2 kap. 25 3
Främjande och förebyggande arbete Alla elever på Slottsjordsskolan skall uppleva att de utvecklas kunskapsmässigt och socialt i skolan. De ska må bra utifrån ett socialt och emotionellt perspektiv. Lärandet skall främjas genom en aktiv samverkan mellan skolans personal, elever och föräldrar. Elevhälsa handlar om att främja hälsa och lärande hos alla elever i skolan men också om att ha fokus på alla elever som är i behov av särskilt stöd. Elevhälsans ska ha ett särskilt ansvar med att vara ett stöd i att stärka elevernas hälsa/lärande och därmed påverka elevernas möjligheter att nå målen. (SOU 2000:19) Elevhälsan ska arbeta utifrån läroplanens grundläggande värden och i samarbete med hemmen främja elevernas harmoniska utveckling. Det är viktigt att skapa en samsyn kring elevers utveckling och lärande. Elevhälsans arbete är en viktig del av skolans arbete med att skapa goda miljöer för lärande och utveckling. Det förebyggande arbetet är viktigt och bedrivs i huvudsak i det dagliga arbetet i klassrummet och på fritids. Där har mentorn/pedagogen och arbetslaget ett stort ansvar. Till det förebyggande arbetet hör också arbetet med skolans likabehandlingsplan. I det förebyggande arbetet ingår även arbetslagets och mentors/ pedagogens planering och dokumentation, elevens planering och dokumentation, utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan (IUP), samt delar av skolsköterskans och skolkuratorns arbete. Alla elever i verksamhetsområde Nissan har en IUP men för elever i behov av särskilt stöd kommer det även att finnas ett åtgärdsprogram. Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet och ett åtgärdsprogram utarbetas så snart en utredning visar att en elev riskerar att inte nå målen. Den individuella utvecklingsplanen följer eleven genom hela skoltiden, även om innehållet förändras, medan åtgärdsprogrammet avser en begränsad tidsperiod. Slottsjordsskolans förebyggande och främjande arbete: Elevhälsoteamet har en överblick över elever som är i behov av särskilt stöd samt följer upp elevers kunskapsutveckling. Skolsköterskans hälsosamtal med elever i förskoleklass samt åk. 2 och 4. Skolkuratorn genomför samtal med elever och vårdnadshavare som gynnar ett socialt samspel och lärande. Klassråd, elevråd, skolråd, föräldramöten samt dialogmöten/ informationsträffar. Skolan följer upp och utvärderar Likabehandlingsplanens innehåll varje läsår. Externa kontakter tas vid behov t.ex. socialförvaltning, polis och andra instanser. Skolan har ett utarbetat överlämnande/mottagande av nya elever och vid skolövergångar. Ett systematiskt kvalitetsarbete som nationella prov i åk.3 samt kartläggningsverktyg i matematik (UiM åk2 och språkutveckling (Nya språket lyfter). Mer information finns i Slottsjordsskolans språkrutin. Elevens förmåga till lärande påverkas av en mängd faktorer. Om en elev av någon anledning inte mår bra försvåras möjligheterna att lyckas i sin utveckling. Detsamma gäller för elever som inte förstår undervisningens innehåll eller är motiverade och därför försöker vi i 4
elevhälsan, gemensamt med övrig berörd personal, att skapa en helhetsbild kring hur eleven har det för att främja lärandet. Handledning Elevhälsan handleder personal och i vissa fall vårdnadshavare. Syftet med handledningen är att ge en ökad förståelse/kunskap hos personal och/eller vårdnadshavare för att stödja eleven i dess utveckling. Handledningen utgår ofta från följande frågeställningar: Hur kan jag/vi göra för att möta elever i behov av särskilt stöd? Hur kan jag/vi organisera undervisningen och lärmiljöerna på ett bra sätt för alla elever? Hur kan jag/vi förändra undervisningen och lärmiljön utifrån min insikt? Dokumentation Elevhälsan har ett ansvar för att föra och samla dokumentation över elevens utveckling, hälsa och de insatser som har gjorts. Mentorer lämnar in en anmälan om elev till Elevhälsan. Därefter fattar specialpedagog, i samråd med Elevhälsan, beslut om en utredning behöver starta. När utredningen är klar fattar specialpedagog beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Om utredning visar att åtgärdsprogram inte ska upprättas beslutas det av rektor, BUF-blankett används. Beslut om anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning kan endast fattas av rektor, BUF-blankett används. Specialpedagog ansvarar för att protokoll förs vid elevkonferenser samt elevhälsans alla möten, bilaga 1. Pågående och avslutade elevärenden och de beslut som fattas förvaras i elevakten. Elevakt En elevakt upprättas för varje elev. Elevakten hanteras i enlighet med gällande sekretessanvisningar och dokumenthanteringsplan. I elevakten förvaras dokument av vikt som rör elev såsom utredningar, beslut, åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp och överklaganden etc. Elevakten förvaras i ett låst dokumentskåp. Personer som upprättar dokument som nämns ovan ansvarar för att lämna dem till skolans administrativa närstöd, Marianne Rämström, som sorterar in dokumenten i elevakterna. Även specialpedagogerna på skolan sorterar in dokument i elevakterna. 5
Elever i behov av särskilt stöd Skolverkets definition av särskilt stöd: Alla elever behöver stöd i skolan för sitt lärande men vissa elever behöver särskilt stöd. Särskilt stöd skall ges till de elever som har svårigheter i skolarbetet och/eller riskerar att inte nå upp till målen i skolan. Gruppen med elever i behov av särskilt stöd är inte statisk. Behovet av särskilt stöd kan initieras av såväl elev och vårdnadshavare som av skolans personal. Utformningen av stödet skall styras av den enskilde elevens behov, förutsättningar och därmed bestå av en mångfald insatser. För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov är arbetsprocessen i fem steg. Att uppmärksamma Att utreda Att dokumentera Att åtgärda (och följa upp) Att utvärdera För att få en djupare kunskap och förståelse av elevens behov ska en utredning genomföras. Då kan metoder som samtal, observationer, intervjuer och tester användas. Utredningen skall göras på skol-, grupp- och individnivå. Utredningen görs med hjälp av det stödmaterial som utarbetats av BUF. Utredningen analyseras och resulterar oftast i att åtgärdsprogram upprättas. I vissa fall kan utredning göras snabbt och enkelt av skolans egen personal (mentor, övriga undervisande pedagoger och specialpedagog), i andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och skolan kan då behöva anlita ytterligare specialistkompetens. Vid utredning används blankett från BUF Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd (finns på Intranätet). 6
Arbetsgång för upprättande av åtgärdsprogram 1. Så snart en lärare känner oro kring måluppfyllelse kontaktas vårdnadshavare. 2. Elev, förälder eller personal tar initiativ till en anmälan om oro för måluppfyllelse eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Anmälan ifylls av undervisande lärare/mentor som lämnar vidare till specialpedagog. (använd Slottsjords blankett Anmälan av elev/elever till elevhälsan ). Anmälan om oro sker löpande under terminen. I samband med att en anmälan om oro för måluppfyllese skrivs ska undervisande lärare markera att insats krävs i elevens kunskapsbedömning i Unikum. För de elever som redan har åtgärdsprogram fortlöper arbetet med utvärdering kring dessa. 3. Specialpedagogen lyfter anmäla vid elevhälsans möte på onsdagar. 4. Specialpedagog fattar ett beslut om utredning ska påbörjas eller inte. Detta beslut dokumenteras på anmälansblanketten. BUF s stödmaterial används vid utredning. 5. Mentor kontaktar elev och vårdnadshavare och utredning genomförs i samråd med elev och vårdnadshavare. 6. Specialpedagog beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas och dokumenterar på anmälansblanketten. Specialpedagog informerar elevhälsan om beslut. Om åtgärdsprogram inte ska upprättas beslutas det av rektor och dokumenteras på särskild BUF-blankett ( Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram ). 7. Mentor ansvarar för att upprätta åtgärdsprogram i samråd med elev, vårdnadshavare, specialpedagog och arbetslag. BUF-blankett används ( Åtgärdsprogram Del 1 ). I de fall som specialpedagog inte medverkar vid upprättande av åtgärdsprogram mailar mentor åtgärdsprogrammet till specialpedagogen för ev. kommentarer och godkännande innan det skickas hem till vårdnadshavare för underskrift. Beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång fattas av rektor. BUF-blankett används. 8. Alla undervisande lärare/fritidspedagoger tar del av åtgärdsprograms innehåll. Detta sker vid arbetslagsträff som äger rum varje vecka och det är mentors ansvar att tillsammans med specialpedagogen informera. När innehållet i ett åtgärdsprogram även berör elevens fritidsdel av dagen har mentor ansvar för att berörda fritidspedagoger informeras. 9. Utvärdering åtgärdsprogram görs på BUF-blankett ( Utvärdering av åtgärdsprogrammet ). 10. Originalet av anmälansblankett, utredning, åtgärdsprogram och utvärdering lämnas till specialpedagog för att förvaras i låsbart arkivskåp (elevakten). Åtgärdsprogram ska vara underskrivna av vårdnadshavare. 7
Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet ska utarbetas och skrivas utifrån kommunens gemensamma stödmaterial och mall. Åtgärdsprogrammet ska ha en central roll i skolan och i skolans arbete med särskilt stöd genom att vara ett redskap för planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilda eleven. Det är samtidigt en bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas. Arbetet med åtgärdsprogram är en process där utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål. För alla elever i behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas i samråd med elev och vårdnadshavare. På Slottsjordsskolan ålägger rektor mentorn att upprätta åtgärdsprogram och vid behov deltar någon från elevhälsoteamet. Mentorn informerar klart och tydligt om innehållet i åtgärdsprogrammet till alla som finns i elevens vardag och ansvarar tillsammans med eleven för att det blir en del av elevens planering och utvärdering. Specialpedagogerna sammanställer alla åtgärdsprogram två gånger per termin (gruppnivå och skolnivå). Sammanställningen analyseras av elevhälsan. Analysen av åtgärdsprogrammens innehåll ligger till grund för bland annat utformning av pedagogernas fortbildning som rektor beslutar om. Beslut om upprättande av åtgärdsprogram har delegerats till specialpedagog. Om beslut fattas att inte upprätta ett åtgärdsprogram så tas det av rektor. Åtgärdsprogrammet ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. innehålla mål och åtgärder som relaterar till läro- och kursplaner och vara både lång- och kortsiktiga. De ska omfatta individ-, grupp och skolnivå. De ska vara konkreta och lätta att utvärdera. vara tydligt framåtsträvande och utgå från elevens starka sidor om vad han/hon kan. Det ska utgå från elevens hela skolsituation det vill säga undervisningen, skolmiljön och elevens psykosociala situation. Syftet är att påverka de förutsättningar under vilka eleven arbetar. innehålla en tidsplan för utvärdering. Det ska klart framgå vilka som är ansvariga för att åtgärderna genomförs. vara ett dokument där elev och vårdnadshavare aktivt involveras och blir delaktiga i upprättandet. 8
Enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp Det särskilda stödet får ges utanför den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår endast om det finns särskilda skäl. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. De särskilda skäl som kan åberopas för ett sådant beslut är kopplade till möjligheten att skapa bättre förutsättningar att pedagogiskt hantera elevens stödbehov. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. som kan ligga till grund för bedömningen att elevens behov bättre kan tillgodoses i en annan undervisningsgrupp än den ordinarie. När det gäller placering i ett s.k. skoldaghem eller resurscenter bottnar detta ofta i en komplicerad social situation och eleven kan ha behov även av annat stöd än det rent pedagogiska. Innan beslut om särskild undervisningsgrupp fattas ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare, med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa. Åtgärden att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp är ett särskilt beslut som fattas av rektor i samband med ett beslut om åtgärdsprogram. Beslutsbefogenheten kan inte delegeras vidare av rektorn. Rektor fattar beslut om enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. Särskild BUF-blankett ska användas vid dessa beslut. Besvärshänvisning ska biläggas då beslut kan överklagas. Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, dvs. ett beslut om anpassad studiegång. Bestämmelsen avser situationer när andra stödåtgärder inte har gett resultat, t.ex. för skoltrötta elever eller elever som av andra skäl inte är tillgängliga för utbildning. Rektor ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Eleven och elevens vårdnadshavare måste få information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. Deras synpunkter ska inhämtas och beaktas i bedömningen. Beslutet om anpassad studiegång ska givetvis föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. 9
Beslut om anpassad studiegång kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga. Rektor fattar beslut om anpassad studiegång. Särskild BUF-blankett ska användas vid dessa beslut. Besvärshänvisning ska biläggas då beslut kan överklagas. Elevhälsans möten Syftet med Elevhälsans möten är att: stödja lärare i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. skapa en helhetssyn kring elever i behov av särskilt stöd. följa upp och utvärdera speciella insatser. förmedla kontakt mellan/med skolpsykolog, hörselvård, logoped, resursskolor, socialförvaltning, polis, habilitering och BUP etc. diskutera behov av elevkonferens. diskutera behov av vidare utredningar, anpassad studiegång och enskild undervisning. ge ett underlag till specialpedagog som sedan fattar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. styra viss resursfördelning av elever i behov av särskilt stöd utifrån resultat. Specialpedagog träffar regelbundet alla arbetslag/mentorer för att få en helhetsbild över elever i behov av särskilt stöd. En gång per termin träffar Elevhälsan undervisande lärare runt en klass (klasskonferens) för en nulägesbedömning. Syftet är att få ett samlat grepp om skolans totala arbetssituation och framåtsyftande utvecklingsbehov. Klasserna kartläggs på såväl grupp- som individnivå. Till detta möte finns ett underlag med analysfrågor, se bilaga 4 Klasskonferens. 10
Uppdrag Rektorns uppdrag: att undervisning och elevhälsoarbete utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. att resursfördelning och stödåtgärder anpassas utifrån behov. att personalen får kompetensutveckling som krävs för uppdraget. att då det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. I åtgärdsprogrammet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. (Grundskoleförordningen 5 kap). Rektor har alltid det yttersta ansvaret för att åtgärdsprogram upprättas samt dess innehåll. Bestämmelsen ställer krav på att det finns rutiner för hur personal skall rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd (SOU 2002:121) Utifrån utredning kan rektor även fatta beslut om enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp samt anpassad undervisning. Skolsköterskans uppdrag Skolsköterskan skall följa elevernas utveckling, bevara och förbättra elevens kroppsliga och själsliga hälsa samt verka för sundare levnadsvanor. Det sker bland annat genom information och utbildning kring kost och rörelse samt samtal om hur vi är mot varandra. Skolsköterskan fungerar som informatör, stödperson och rådgivare till elever, föräldrar och skolpersonal. En av skolsköterskans viktigaste uppgifter är att medverka till att varje elev ges goda förhållanden för att lära. Skolsköterskan har ett speciellt ansvar för vissa elever. Det kan vara elever med kroniska sjukdomar eller funktionshinder. Skolsköterskan skall medverka till att arbetsmiljö och inlärningssituation anpassas till elevens förutsättningar och behov. Skolsköterskans arbetsuppgifter kan vara: Vägledande arbete utifrån hälsosamtal Förebyggande arbete genom information och utbildning Ge information om i samhället övriga befintliga stödinsatser I vissa fall bistå den hjälpsökande med att etablera annan stödkontakt Erbjuda hälsosamtal enligt socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård, Halmstad Kommuns basprogram Utföra hälsoundersökningar Överföra vissa bedömningar till skolläkaren Föra journal enligt patientjournallagen. Förmedla medicinsk fakta och information i enskilda fall 11
Att bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt socialstyrelsens vaccinationsprogram Att arbeta för en god arbetsmiljö för eleverna Skolsköterskan har uppföljning av längd, vikt och rygg samt hälsosamtal i förskoleklass, åk. 2 och åk. 4. Kuratorns uppdrag Skolkuratorn har ett socialt arbete som huvuduppgift på skolan. Skolkuratorn har kunskap inom psykosocialt förändringsarbete, både enskilt och i grupp. Kompetens finns för att arbeta vägledande, hälsofrämjande och utvecklande. Kuratorn är en länk till andra stöd- och hjälpinsatser i samhället. Dels genom information och dels genom att direkt bistå den hjälpsökande med att etablera annan stödkontakt. Vid behov är kuratorn ett språkrör för eleven gentemot lärare och föräldrar. Arbetet som skolkurator syftar till att främja socialt lärande och utveckling. För den enskilde individen, gruppen och som stöd till pedagoger. Skolkurators arbetsuppgifter kan vara: Psykosocialt förändringsarbete med enskild elev. Samtalen kan vara av stödjande, motiverande och/eller av bearbetande karaktär. Att hålla krissamtal. Flerpartssamtal mellan elev vårdnadshavare lärare annat nätverk. Att medverka vid eller leda samtal med vårdnadshavare. En stödfunktion i arbetet kring den sociala utvecklingen vid upprättandet av åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner Delta vid kartläggningar av elevens sociala utveckling på individ- grupp och skolnivå. Att leda samarbets- och värderingsövningar samt leda gruppsamtal. Handledning och konsultation/inspiration för olika personalkategorier på skolan. Delaktig i skolans likabehandlingsarbete. Bedömning av vidare behov/ stödinsatser. Samverka med viktiga intressenter för eleven och vårdnadshavare. Att göra prioriterade insatser dvs. en större satsning under en bestämd period utifrån de behov som påtalas. 12
Specialpedagogens uppdrag Specialpedagogens uppdrag ligger i att stödja och handleda personal kring barn i behov av särskilt stöd. Det ligger även i uppdraget att hålla sig i uppdaterad kring forskning och litteratur inom området specialpedagogik samt att skapa sig en helhetsbild av resursbehovet på skolan. Specialpedagogen: genomför pedagogiska utredningar på individ- grupp och skolnivå. deltar i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i samverkan mellan skola och hem för att stödja elever och utveckla verksamhetens lärandemi1jöer. är en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, andra berörda yrkesutövare samt vårdnadshavare. deltar i skolans utveckling för att kunna möta alla elevers behov. Detta innebär att specialpedagogen ska: verka för att skapa/utveckla goda lärmiljöer för alla elever. inventera skolans resursbehov. identifiera, analysera och delta i arbetet med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter i undervisning och lärmiljöer. Därför ska specialpedagogen: prioritera hjälp och vissa stödinsatser. fördela och organisera extra stödinsatser. aktivt delta vid bildande av grupper (klasser). initiera och aktivt verka för verksamhetsutveckling. handleda pedagog och arbetslag. arbeta enskilt eller i grupp med elever. 13
Pedagogers uppdrag utifrån ett elevhälsoperspektiv Att vara pedagog på Slottsjordsskolan innebär: att ha ett gott bemötande till elever och vårdnadshavare. att tillsammans med eleverna utforma goda lärmiljöer. att aktivt arbeta med skolans likabehandlingsplan. att medverka till att normer och regler är kända och diskuterade med elever och vårdnadshavare. Mentors uppdrag utifrån ett elevhälsoperspektiv att hålla kontakten med elevens vårdnadshavare och tillsammans med elev och vårdnadshavare genomföra utvecklingssamtal samt upprätta en individuell utvecklingsplan (IUP). att upprätta åtgärdsprogram (ÅP) för de elever som är i behov av ett sådant. att se till att viktig information om skolans verksamhet når vårdnadshavare via utskick/mail/sms/telefonsamtal eller möten med vårdnadshavare 14
Sekretess Handlingar som upprättas i en kommun och som förvaras där är allmänna. Juridiskt sätt är åtgärdsprogram en allmän handling. Alla uppgifter som rör en enskild elevs personliga förhållanden kan sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen. Ju mer integritetskänslig en uppgift är desto strängare är sekretessen. Uppgifter som ryms inom hälso- och sjukvårdslagens område omfattas av så kallad stark sekretess. Skolsköterskor/skolläkare omfattas av sådan sekretess. All sekretess kan upplösas genom samtycke av den enskilde vårdnadshavaren oavsett om den är stark eller mindre stark. Sekretessen finns i olika grader, absolut sekretess, stark sekretess och mindre stark sekretess. Mindre stark sekretess innebär att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dock endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom/henne närstående lider men om uppgift röjs. Rutin för närvarokontroll Mentor ansvarar för att kontrollera elevernas närvaro varje dag. Vid frånvaro förs detta in i det digitala närvarosystemet Skola24. Vid sen ankomst när skoldagen börjar registreras frånvaro efter 10 minuter i Skola24. Vårdnadshavare sjukanmäler sina barn genom att kontakta respektive fritidshem. Om barnet inte har fritidshemsplats kontaktar vårdnadshavare i stället berörd mentor. Vid frånvaro som inte är anmäld kontaktar pedagog/mentor hemmet skyndsamt på morgonen. Om personal inte får kontakt med vårdnadshavare följer vi rutin enligt krishanteringsplan. 15
Bilaga 1 Protokoll för elevhälsans möte Datum: Närvande: Ärenden: Beslut/ansvarig Elevhälsans arbete: Övrigt: 16
Anmälan av elev/elever till elevhälsan Skollagen 3 kap. 8 Personuppgifter Bilaga 2 Elevens namn: Skola& klass: Vårdnadshavare: Personnummer: Datum: Mentor/ansvarig pedagog: Problemformulering Hur beskriver eleven själv sina svårigheter? Hur ser vårdnadshavarna på elevens problem? Kartläggning (se baksidan) Vad har gjorts i arbetslaget? Eventuella kontakter utanför skolan ( ex Habiliteringen, BUP, Kärnhuset) Är vårdnadshavaren informerad? Ja Nej 17
Mötestid Datum, tid och plats Elevhälsa Kartläggning 1. Vilka är elevens starka sidor? Hur tar vi tillvara dessa? 2. När och på vilka sätt lär sig eleven bäst? 3. Självförtroendet- hur tar eleven sig an en ny uppgift? 4. Vilka är de kritiska situationerna? 5. Hur ser måluppfyllelsen ut? 18
Elevkonferens Bilaga 3 Diarienr: Elevens namn: Datum: Klass: Vårdnadshavare: 1 Elevens personnr: Närvarande (namn och roll): Mötets syfte: Önskat läge: Beslut, åtgärder, ansvarig: Övrigt: Elev: Vårdnadshavare: Mentor: 19
Klasskonferens Aktuell klass: Närvarande: Datum: Bilaga 4 Vilka är klassens styrkor? Hur utnyttjar ni dem? Finns det något sammanhang/situation när klassen inte fungerar lika bra? Vad gör ni för att minimera problemen? Enskilda elever: 20