Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun

Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun Upprättad: 2012-03-22 Uppdaterad: 2014-02-17

Innehåll 1 BAKGRUNDSINFORMATION... 1 1.1 OM PROJEKTET... 1 1.2 SYFTET MED SAMRÅDET... 1 1.3 TILLSTÅNDSPROCESSEN... 1 1.4 ALLMÄNT OM VINDKRAFT... 1 2 SÖKANDE... 2 2.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 2 2.2 OM VASA VIND AB... 2 3 LOKALISERING AV VINDKRAFTPARKEN... 3 3.1 UTREDDA ALTERNATIV... 3 4 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET... 3 4.1 TEKNISK BESKRIVNING AV VINDKRAFTVERK... 3 4.2 EXEMPEL PÅ PARKLAYOUT... 4 4.3 VÄG- OCH NÄTANSLUTNINGAR... 5 4.4 TRANSPORTER... 7 4.5 ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN... 7 5 ÖVERSIKTLIG NULÄGESBESKRIVNING AV OMRÅDET... 7 5.1 PLANFÖRHÅLLANDEN OCH BEBYGGELSE... 7 5.2 INTILLIGGANDE VERKSAMHETER... 8 5.3 NATURMILJÖ... 8 5.4 KULTURMILJÖ...10 5.5 FRILUFTSLIV OCH REKREATION...10 6 ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN...11 6.1 MOTSTÅENDE INTRESSEN...11 6.2 LANDSKAPSBILD...11 6.3 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER...12 6.4 NATURMILJÖ...12 6.5 KULTURMILJÖ...12 6.6 LUFTKVALITET...12 6.7 HÄLSA OCH SÄKERHET...12 6.8 SAMHÄLLSASPEKTER...15 7 TIDPLAN...15 8 SYNPUNKTER OCH KONTAKTUPPGIFTER...15

1 Bakgrundsinformation 1.1 Om projektet Vasa Vind AB, tidigare SSE Renewables Sverige AB, utreder förutsättningar för att investera i vindkraft i ett område i Överkalix kommun, Norrbotten. I och med denna satsning kan Vasa Vind AB bidra med förnyelsebar energi och ersätta fossila bränslen så att utsläppen av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider minskar. Sedan mars 2011 har Vasa Vind kartlagt vindförhållandena vid Hällberget i Överkalix. Förutsättningarna för vindkraft bedöms som mycket goda och Vasa Vind har därför beslutat att ansöka om miljötillstånd för en landbaserad vindkraftanläggning enligt 9 kap. Miljöbalken. Till ansökningshandlingarna ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt 6 kap. Miljöbalken. Hifab AB har fått i uppdrag att projektleda framtagandet av denna miljötillståndsansökan. 1.2 Syftet med samrådet Ett samråd har för avsikt att ge myndigheter och andra berörda en möjlighet att ta del av planerna för projektet och inkomma med synpunkter som sedan tas i beaktande i den fortsatta planeringen för framtagande av miljötillståndsansökan. Samråd är ett lagkrav då en MKB ska tas fram enligt 6 kap 4 Miljöbalken. 1.3 Tillståndsprocessen Miljötillståndet beslutas av Länsstyrelsen och kräver även kommunens tillstyrkan. I Figur 1 nedan beskrivs miljötillståndsprocessen översiktligt. Samråd med myndigheter och andra berörda äger rum tidigt i processen, innan fullständig MKB och teknisk beskrivning (TB) har tagits fram. Samråd äger rum i ett tidigt skede för att lättare kunna justera planerna efter eventuella synpunkter som framkommit efter genomförda samråd. Ett inledande samråd hölls med Länsstyrelsen under hösten 2011 för att erhålla Länsstyrelsens synpunkter på framtagandet av miljötillståndsansökan med planerade undersökningar, innehåll i MKB samt samrådskrets. Samråd med övriga berörda samt allmänhet hölls under 2012. Sedan dess har kompletterande utredningar genomförts. I samband med att ansökningshandlingarna nu färdigställs lämnas ytterligare en möjlighet att komma med synpunkter. Då alla ansökningshandlingar är framtagna skickas ansökan om miljötillstånd till Länsstyrelsen som sedan inväntar kommunens beslut om tillstyrkan. Länsstyrelsen skickar sedan MKB:n på remiss och återkommer därefter till den sökande med en begäran om kompletteringar. Figur 1: Tillståndsprocessen vid ansökan om miljötillstånd enligt Miljöbalken 1.4 Allmänt om vindkraft Vindkraft är en förnyelsebar energikälla och ett alternativ för att minska koldioxidutsläppen i världen. 2002 fastlades ett beslut som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för att vindkraften i Sverige ska kunna öka med 10 TWh till 2015. 2007 reviderades målet till 30 TWh till 2020, av dessa ska 20 finnas på land och 10 till havs. Energimyndigheten har pekat ut ett flertal områden som är av riksintresse för vindbruk. Dessa områden bör till viss del kunna tillgodose behovet för den växande vindkraften. 1

År 2013 producerade vindkraften i Sverige 9,9 TWh, vilket motsvarar ca 7 % av den totala elanvändningen i Sverige. Större delen av de verk som byggs i Sverige har numera en storlek på ca 2-3,5 MW. I Norrbotten fanns i juni 2013 92 st vindkraftverk som tillsammans har en installerad effekt på 198 MW. Det finns i dagsläget inga vindkraftverk i Överkalix kommun, men kommunen är positiva till utbyggnaden av vindkraft och välkomnar utredningar (Översiktsplan 2007). En fördel med vindkraft som energikälla är att elproduktionen från vindkraft är som störst under vinterhalvåret, då elbehovet är som störst. Detta beror på att det ofta blåser mer under vinterhalvåret. Vindkraft kan vara en värdefull samverkan till vattenkraft eftersom vindenergi kan nyttjas då vindförhållandena är goda och istället spara den energi som fås från vattenkraft för att sedan kunna nyttjas under perioder då det blåser mindre. El produceras genom att vindkraftverken utnyttjar rörelseenergin som finns i luften, vilken sätts i rörelse av solstrålar som skapar temperatur- och tryckskillnader i atmosfären. Förenklat omvandlas vindenergin till el genom att kraften som uppstår i vindkraftverkens blad förs över till en generator via en axel och en växellåda. Landbaserade vindkraftverk har en fördel av att det oftast redan finns befintlig infrastruktur, elnät och vägar som kan nyttjas. Konsekvenserna för vindkraftverken måste dock utredas noggrant så att inte den negativa påverkan blir för stor i förhållande till nyttan. Förutsedda konsekvenser av den planerade vindkraftparken beskrivs i avsnitt 6. 2 Sökande 2.1 Administrativa uppgifter Registrerat företagsnamn: Vasa Vind AB Organisationsnummer: 556702-6835 Adress: Kontaktperson: Box 3235, 103 64 Stockholm Ingemar Stenbeck 2.2 Om Vasa Vind AB Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind ägs av pensionsfonder som förvaltas av HgCapital, ett brittiskt investeringsbolag som investerar i förnybar energi. Fonderna är majoritetsägare i de svenska vindkraftparkerna Havsnäs i Jämtland samt Ytterberg och Åmliden i Västerbotten. 2

3 Lokalisering av vindkraftparken Området som utreds för en vindkraftspark är beläget i anslutning till Hällberget väster om byn Kölmjärv, ca 25 km väster om Överkalix samhälle. Det område som är markerat på kartan i Figur 2 utgör det område som utreds för en vindkraftpark. Figur 2: Översiktskarta där planerat vindkraftområde är markerat. 3.1 Utredda alternativ Vasa Vind utreder möjliga vindkraftprojekt på flera olika platser i Sverige, varför de lokaliseringar som ansetts lämpliga att gå vidare med alla är potentiella vindkraftprojekt. Inför valet av lokalisering görs en översiktlig vindkartering och samtal med berörda kommuner förs angående planläggningen i respektive kommun. Hällberget har i ett inledande skede visat sig ha goda vindförhållanden och är lämpligt enligt kommunens befintliga planförhållanden, varför Vasa Vind har valt att gå vidare med denna lokalisering för en vindkraftpark. I MKB:n kommer processen för hur val av platser utförts att beskrivas mer utförligt. 4 Översiktlig beskrivning av planerad verksamhet 4.1 Teknisk beskrivning av vindkraftverk Ett vindkraftverk består i stort sett av rotor, maskinhus och torn, se Figur 3 nedan. Rotorn består av tre blad fästa vid ett nav. Vinden får sedan rotorn att rotera, vilket gör att rörelseenergin kan omvandlas till elektrisk energi via generatorn. Normalt sett producerar ett vindkraftverk energi på vindhastigheter mellan 4 m/s och 25 m/s. Verken är oftast i drift vid temperaturer mellan +35 C och ner till -30 C. Verk har vridbara maskinhus och rotorblad med justerbar vinkel som gör att verken kan anpassas efter vinden och därigenom optimera energiutvinningen. 3

Verken övervakas dygnet runt med hjälp av datorer som slår larm vid eventuella störningar. Regelbunden kontroll på plats av servicepersonal sker ett par gånger per år. Med beaktande av framtida val av utformning och teknik är det av stor vikt att den planerade verksamheten kan hållas på lämplig detaljnivå för att inför byggskedet behålla möjligheterna att kunna nyttja bästa möjliga teknik. Beskrivning av planerad verksamhet föreslås därför hållas på lämplig detaljnivå och omfattning för vad som krävs för att kunna bedöma de miljökonsekvenser som fordras för MKB:n. Det planerade vindkraftområdet beräknas kunna rymma upp till ca 150 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 meter. Större delen av de verk som byggs på land i Sverige idag har numera en storlek på ca 2-3,5 MW. Det innebär att den planerade vindkraftparken beräknas kunna ha en installerad effekt på ca 300-450 MW. Varje verk kommer att ha ett stabilt fundament för att klara de krafter som vinden kan ge upphov till. Exakt hur fundamenten kommer att se ut varierar från plats till plats, men generellt sett kan man säga att större verk kräver kraftigare fundament. De vanligaste fundamenten som brukar användas är gravitationsfundament och bergfundament. Typ av fundament kommer att bestämmas i ett senare skede i samband med projekteringen då de geotekniska undersökningarna är klara. Den tekniska beskrivningen av den planerade verksamheten kommer att redovisas i ansökan. Figur 3: Beskrivning av ett vindkraftverks uppbyggnad. 4.2 Exempel på parklayout Ett exempel på en parklayout med 150 vindkraftverk redovisas i Figur 4 nedan. Beroende på verkens storlek krävs ett visst avstånd mellan verken. I anslutning till varje verk kommer även en uppställningsyta att skapas för kranar och service. Verk i denna exempellayout är inga slutgiltiga val, utan används av schematiskt karaktär. Verken placeras efter beaktande av vindförhållande, lämpligt avstånd mellan verk samt efter hänsyn tagen till områden där placering av vindkraftverk bör undvikas. Efter denna avvägning återstår vissa områden som anses lämpliga för placering av verk. Detta innefattar en flexibel placering av verk för optimal elproduktion efter tillgänglig teknik och hänsyn tagen till övriga intressen. 4

Energiproduktionen för vindkraftparken beräknas bli mellan 1000 och 1200 GWh vilket motsvarar årsförbrukningen på 20 000 kwh för ca 50 000 60 000 eluppvärmda normalvillor. Figur 4: Exempel på parklayout med 150 vindkraftverk. 4.3 Väg- och nätanslutningar En kartläggning av de skogsvägar som går inom vindkraftområdet har gjorts där vägarnas standard har klassificerats. Huvudvägarna genom området är till största delen i bra skick, medan många mindre förgreningar har bedömts som mindre bra eller dåliga. Vägarna och det interna uppsamlingsnätet inom vindkraftområdet kommer i första hand att följa befintliga vägar och anpassas till terräng och övriga intressen. Uppsamlingsnätet bedöms kunna bestå av kabel och kommer så långt det är möjligt att följa vägarna. Detta för att minimera påverkan. Exempel på stråk för väg- och kabeldragning för exempellayouten på 150 verk illustreras i Figur 5 nedan. 5

Figur 5: Exempel på stråk för väg- och kabeldragning för exempellayout med 150 verk. Den vindkraftpark som planeras vid Hällberget är av storlek som kräver anslutning till regionnätet eller direkt till stamnätet. Nätanslutning till regionalt nät eller stamnätet kommer att kräva en separat ansökan, vilken kommer att tas fram om miljötillståndsansökan blir beviljad. För anslutning till stamnätet efterfrågar Svenska Kraftnät en total effekt på minst 300 MW. Alternativ för kraftstation kommer att utredas i en nätanslutningsstudie som kommer utgöra underlag till ansökningshandlingarna. 6

4.4 Transporter Verken kommer att transporteras till området i mindre sektioner som sedan sätts ihop på plats. Troligen kommer sektionerna fraktas så långt som möjligt via båt till Luleå och sedan föras resterande bit med lastbil. Transporter på det interna vägnätet, dvs. de vägar som anläggs inom vindkraftområdet, kommer att trafikeras under byggnadsfasen. Efter att vindkraftverken med tillhörande anläggningar har byggts beräknas transporterna till och från samt inom området ske vid planerad service av vindkraftanläggningen. 4.5 Återställningsarbeten En vindkraftpark har i dagsläget en livslängd på ca 25 år, vilket innebär att tekniken kan ha utvecklats till den dag det är dags att återställa området där vindkraftparken varit lokaliserad. Ett alternativ kan vara att ersätta verken med ny teknik, men för det kommer det att krävas nya tillstånd. I ansökningshandlingarna kommer planerna för nedmontering och återställning att beskrivas mer detaljerat. 5 Översiktlig nulägesbeskrivning av området Följande är en beskrivning av området ur ett nulägesperspektiv, det vill säga en beskrivning av områdets förutsättningar innan en eventuell vindkraftpark har etablerats i området. 5.1 Planförhållanden och bebyggelse 5.1.1 Planförhållanden I planeringsunderlaget för vindkraft i Norrbotten (Länsstyrelsen 2006, Planeringsunderlag för storskalig vindkraft i Norrbotten) anses området kring Hällberget vara särskilt gynnsamt för vindkraft. Det finns dock inga områden som är utpekade som riksintresse för vindkraft inom kommunen. Det finns i dagsläget inga vindkraftverk i Överkalix kommun, men kommunen är positiv till utbyggnaden av vindkraft enligt Överkalix kommuns Översiktsplan 2007. Ett tematiskt tillägg för vindkraft behöver inte tas fram enligt möte med Överkalix kommun (2011-10-14). 5.1.2 Fastigheter och bebyggelse Inom det planerade vindkraftsområdet har det inte dokumenterats några fast boende. Närmaste byar utgörs av Kölmjärv, Tallsjön, Talljärv, Tallberg, Dockasberg, Forsnäset, Kesasjärv och Marsjärv, där den närmaste är Talljärv med dokumenterade bebodda hus ca 1-2 km från vindkraftområdet (se Figur 6). 7

Figur 6: Fastigheter inom det ljusblåa fältet ligger inom 2 km från vindkraftområdet. 5.2 Intilliggande verksamheter Inom eller i närheten av det planerade vindkraftområdet bedrivs skogsbruk och rennäring. Samråd har hållits med identifierade verksamheter och näringar i närheten av vindkraftområdet, inklusive försvaret, civil luftfart och telekommunikation. 5.2.1 Rennäringen De samebyar som använder området för den planerade vindkraftparken är Gällivare och Ängeså samebyar. Ängeså sameby är en koncessionssameby som blivit tilldelad ett visst område av Länsstyrelsen. Enligt Sametingets officiella uppgifter använder Ängeså sameby området som utreds för vindkraft under januari till april för vårvinter- och vinterbete. Gällivare samebys fastställda samebygräns går inte in på det planerade vindkraftområdet. Gällivare sameby använder dock det planerade vindkraftområdet baserat på sedvanerätt. Direkt öster om området finns en flyttled. Samebyarnas nyttjande av det planerade vindkraftområdet kommer att utredas ytterligare inför framtagandet av MKB:n. 5.3 Naturmiljö En naturvärdesinventering har utförts under 2011, vilken kommer att användas som underlag till framtagandet av MKB:n. Även en kungsörnsinventering, en fågelinventering inom våtmarker och en fladdermusutredning har genomförts och kommer att utgöra underlag för MKB:n. 8

Inom vindkraftområdet finns vissa områden med naturvärdesobjekt av klass 1 och 2 (bedömning gjord av Enetjärn Natur AB som utfört naturvärdesinventeringen), Natura 2000-områden, naturreservat, områden med nyckelbiotoper, våtmarker av klass 1 och 2 samt naturvårdsskog (se Figur 7). En bedömning har gjorts med avseende på områdenas känslighet huruvida respektive område ska undvikas vid placering av verk. Figur 7: Naturvärden inom det planerade vindkraftområdet. 9

5.4 Kulturmiljö En kulturvärdesinventering genomfördes under hösten - vintern 2011-12. Denna utredning kommer att utgöra underlag till MKB:n. Väster om området, kring Rikti-Dockas, finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård. Se Figur 8. Rikti-Dockas nybygge är klassat som byggnadsminne av Länsstyrelsen. Ett byggnadsminne är det starkaste kulturhistoriska skyddet som bebyggelse kan få i Sverige. Rikti- Dockas nybygge omfattar elva byggnader; tre bostadshus, sommar- och vinterladugård, bagarstuga, härbre, utedass och lador, vilka är belägna i en skogsbygd i ett bevarat avskilt läge i skogslandet. Detta byggnadsminne ger än idag en uppfattning om levnadsvillkoren under 1800- talet. Figur 8: Kulturvärden inom det planerade vindkraftområdet. 5.5 Friluftsliv och rekreation Friluftslivet har i ett inledande skede bedömts utgöras av skoterkörning samt jakt och fiske. Ett skoterspår har lokaliserats inom vindkraftområdet. 10

6 Översiktlig bedömning av förutsedd miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, kommer att tas fram där direkta och indirekta konsekvenser som den planerade vindkraftparken på Hällberget kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö identifieras och beskrivs. Dessutom kommer hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt hushållning med material, råvaror och energi att beskrivas. Slutligen görs en samlad bedömning av de positiva och negativa effekterna på människors hälsa och miljön. Figur 9 illustrerar hur bedömningen av vindkraftparkens effekter på omgivningen kommer att tas fram. Först identifieras en påverkan. Beroende på om påverkan är positiv eller negativ tas ett förslag på åtgärd fram. Vid negativ påverkan ges i första hand ett förslag på hur påverkan elimineras och i andra hand hur påverkan reduceras. Efter genomförd åtgärd görs en ny bedömning av konsekvenserna. Figur 9: Bedömning av vindkraftparkens effekter på omgivningen De krav på MKB som krävs för denna typ av ansökan regleras i 6 kap Miljöbalken samt i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. MKB:n kommer att utformas utgående från dessa krav samt efter Länsstyrelsens vägledning. Vindkraftparker påverkar miljön under tillverkningen, uppförandet samt under drift och avveckling. Den miljöpåverkan som uppstår vid avveckling av vindkraftverk liknar den som uppstår i uppförandefasen, det vill säga ljud från transporter och anläggningsarbeten. Det mesta av materialet i ett vindkraftverk kan återvinnas och när området inte längre ska användas för vindkraftproduktion kan platsen återställas helt. 6.1 Motstående intressen För att tillgodose den förutsedda påverkan på motstående intressen har hänsyn tagits till dessa vid framtagande av exempellayout. Bedömningen av påverkan på motstående intressen kommer att beskrivas i MKB:n efter genomförda samråd. Exempellayouten kan efter genomförda samråd komma att justeras med beaktande av ny information gällande påverkan på motsående intressen för att undvika eller minska eventuell negativ påverkan. Påverkan på rennäringen kommer att bedömas efter samtal med berörda samebyar samt efter genomförd konsekvensanalys på rennäringen. Omfattning och genomförande av konsekvensanalys kommer att diskuteras med berörda samebyar. 6.2 Landskapsbild Ett landbaserat vindkraftverk påverkar landskapsbilden och hur detta upplevs är en subjektiv bedömning och varierar för olika människor. Visuell påverkan kommer att illustreras genom fotomontage i dataprogrammet WindPro. Foton har tagits från olika vädersträck och från de olika byarna runt vindkraftområdet. Även kända utsiktsplatser såsom Brännaberget och Lappberget har utgjort utgångspunkter för fotovyer. 11

6.3 Hushållning med naturresurser På ca 6 månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som använts för tillverkningen. Vindkraft är förenligt med begreppet hushållning med naturresurser då energikällan, vinden, är förnyelsebar. Vindkraften kan dock inte lagras på samma vis som vattenkraften kan lagras i dammar och det går inte heller att styra var det ska blåsa, när eller hur starkt. Därför behöver Sverige även andra energiformer när det inte blåser och i Norrbotten utgör vattenkraften ett mycket gott supplement. 6.4 Naturmiljö Påverkan på naturmiljö vid landbaserad vindkraft sker främst på mark när fundamenten byggs och när vindkraftverken transporteras. Miljöpåverkan sker också i form av att mark tas i anspråk för kraftverken, vid ny vägdragning och för nedgrävning av kablarna. Flera utredningar av naturmiljön i området har genomförts, till exempel naturvärdesinventering, inventering av häckande fågel i våtmark samt en fladdermusinventering. Den naturmiljö som bedömts som extra känlig för vindkraftverk har undantagits från vindkraftområdet och kommer därför inte att påverkas av den planerade vindkraftparken. Befintliga vägstråk kommer att utnyttjas i möjligaste mån och kabeldragningen kommer att ske längs med vägarna. 6.5 Kulturmiljö Kulturmiljön kan främst påverkas om landskapsbilden förändras. Fotomontagen kommer att visa hur stor den visuella påverkan kan bli. 6.6 Luftkvalitet Vindkraft producerar ren energi som inte ger upphov till utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle. Påverkan på luft kommer främst att uppstå i samband med transport av verken till vindkraftområdet samt under uppbyggnadsfasen via emissioner från lastbilar och arbetsmaskiner. 6.7 Hälsa och säkerhet 6.7.1 Buller och vibrationer Vindkraftverk uppger främst ett aerodynamiskt ljud när rotorn roterar samt ett mekaniskt ljud från generator och växellåda. Det mekaniska ljudet har reducerats och hörs sällan med anledning av ljudisolerande maskinhus. Hur ljudet sprids i omgivningen beror på en mängd faktorer såsom topografi, vindriktning, temperatur, luftfuktighet etc. Det kan även uppstå en så kallad maskeringseffekt av ljudet, d.v.s. att ljudet döljs av andra ljud i omgivningen, t.ex. en väg eller en industri eller andra helt naturliga ljud så som lövprassel och vindsus. När vindhastigheten ökar så ökar även de naturliga ljuden i omgivningen vilket betyder att maskeringseffekten ökar. Om avståndet från verket överstiger 500 m brukar normalt sett omgivande ljud dölja vindkraftverkens ljud (Naturvårdsverket 2001). Ljud från vindkraftverk kan upplevas som störande. Idag placeras dock verken på tillräckligt stort avstånd från bebyggelse så att detta inte ska upplevas som ett problem. Ljud som är oönskat benämns allmänt som buller. Om man kontinuerligt utsätts för buller kan ohälsa uppstå med effekter som stress och sjukdom. Den störning som vindkraftverk kan ge upphov till på grund av oönskade ljud är subjektiv och den påverkansgrad som kan uppstå varierar därför från person till person. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller nattetid används för buller vid vindkraftverk. Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är 40 db(a) i ekvivalent ljudnivå och 55 db(a) för momentana ljud. 40 db(a) går att jämföra med ljudet från ett modernt kylskåp. Vid planering av 12

en parklayout gäller att hålla avstånd så att gällande riktlinjer följs. I Figur 10 visas beräknad yttre gräns för hur långt från vindkraftparken 40 db(a) kommer att kunna uppmätas utifrån en exempellayout på 150 verk. Figur 10: Den orangea linjen visar en beräknad gräns för hur långt från vindkraftparken som 40 db(a) kan uppmätas utifrån exempellayout med 150 verk 6.7.2 Skuggor och reflexer Vindkraftverk kan skapa skuggor och reflexer som kan upplevas som störande. Reflexer kan dock undvikas med matt ytbehandling. Skuggor kan antingen undvikas genom att placera vindkraftverken norr om bostäder som kan tänkas bli störda eller genom att stänga av verken när det finns risk att skuggor kan uppstå (med hjälp av skuggsensorer). Problemet är som störst vid solens upp- och nedgång, under våren och 13

hösten. 1,5 km från verken uppfattas skuggningen bara som en svag ljusförändring och på ca 2-3 km avstånd är de normalt sett inte synliga alls. Boverket har tagit fram riktlinjer för vad som kan anses lämpligt vad gäller skuggeffekter från vindkraftverk. Boverket anger att den faktiska skuggeffekten på en störningskänslig plats bör vara högst 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Dessa riktlinjer kommer den sökande att följa. I Figur 11 nedan har uppskattad skuggtid per år beräknats för en exempellayout på 150 verk. Figuren illustrerar den yttre gränsen för var 8 timmars sannolik skuggtid per år kan uppstå. Figur 11: Den orangea linjen markerar yttre gränsen för 8 timmar sannolik skuggtid per år utifrån exempellayout med 150 verk. 14

6.7.3 Iskastning Under vissa väderförhållanden då luften är fuktig och kall kan det uppstå isbildning på rotorbladen. Detta är viktigt att åtgärda både ur säkerhets- och produktionssynpunkt. Problem med iskastning kan undvikas genom att använda uppvärmningsbara rotorblad och/eller rotorblad med speciella ytskikt. Vindkraftområdet kommer att skyltas med varningstext för att ytterligare öka säkerheten. 6.7.4 Hindersbelysning Vindkraftverken kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen. Enligt dessa kommer vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter, i ytterkant av parken, markeras med ett högintensivt vitt blinkande ljus. Vindkraftverken innanför dessa ska vara markerat med lågintensivt, rött, fast sken. 6.8 Samhällsaspekter Det övergripande målet för Överkalix kommun är att ge förutsättningar för att uppnå en gynnsam befolkningsutveckling och skapa ett livskraftigt Överkalix. (Överkalix Översiktsplan 2007). En vindkraftpark skulle innebära en stor satsning i området och skulle leda till ett flertal arbetstillfällen framförallt under byggtiden men även under driften. 7 Tidplan Vasa Vind AB avser att inlämna en ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap Miljöbalken till Länsstyrelsen i Norrbotten under våren 2014. 8 Synpunkter och kontaktuppgifter Synpunkter på vindkraftprojektet kan skickas till den 12 mars 2014 Inkomna synpunkter kommer att beaktas i den fortsatta planeringen av projektet. Synpunkter skickas skriftligen till: Adress: Vasa Vind AB, Box 3235, 103 64 Stockholm E-post: ingemar.stenbeck@vasavind.se Vid frågor kontakta: Har Ni övergripande frågor om vindkraftprojektet eller frågor om Vasa Vind AB kan Ni ta kontakt med Vasa Vind AB:s kontaktperson: Ingemar Stenbeck, 08-5451 8489, ingemar.stenbeck@vasavind.se 15