Allmänna planeringsförutsättningar 2013 Framtid i Norrköping

Allmänna planeringsförutsättningar 2013 Framtid i Norrköping

INNEHÅLL Norrköpingsborna fortsätter att bli allt fler 5 Ostlänken en het framtidsfråga 6 Hur påverkar höghastighetståg städerna? 7 Många flyttar vad är skälen? 8 En effektivare plan- och bygglovprocess 8 Befolkningsutveckling i delområden 8 Bostadsbrist kan hämma positiv utveckling 9 Pendlingsökningen har avstannat 10 Hamnen en viktig transportlänk och nav för logistikverksamheter 11 Håller Norrköping på att avindustrialiseras? 12 Hur många jobb finns det i Norrköping i dag? 13 Nystartade företag 13 Demografisk påverkan på försörjningen i samhället 14 Vad skulle hända år 2030 om... 14 Arbetslöshet påverkar kommunal planering 15 Ökad individualism och rörlighet 16 Bibliotekens roll förändras 16 Individ- och familjeomsorgens utmaningar 17 Medskapare av Det goda livet i Norrköping i dag och i morgon 18 Långsiktig energiomställning även positiv på kortare sikt 18 Våra livsmedel i fokus 19 Ny programperiod i EU 19 Fler elever i grundskolan men färre i gymnasiet 20 Förskola 20 Grundskola 21 Gymnasieskola 22 Vuxenutbildning 22 Förändringar i skolans värld 22 Universitetet syns i studentvänliga Norrköping 23 Ett samhälle med en högre andel äldre 24 Särskilt boende för äldre 25 Hemtjänstvolymerna ökar 26 Åldrande befolkningens påverkan på vård och äldreomsorg 26 Hemsjukvården till kommunen 26 Fler kräver mer information 27 Medvetna kommuninvånare 27 Fler med funktionsnedsättningar i eget boende 28 Behoven ökar för Norrköpingsbor med funktionsnedsättningar 28 Fler ärenden hos överförmyndaren 29 Se till att samhället kan fortsätta existera och utvecklas 31 Delaktighet i samhället 31 Rösta i allmänna val ett sätt att visa samhällsengagemang 31 Vi bryr oss om samhällsutvecklingen 31 Ökad tolerans och inkludering 32 God folkhälsa bygger på social hållbarhet 32 Ekosystem till vår tjänst 32 Biologisk mångfald 33 Livsmedel 33 Hållbara transporter 33 text: Monica Rosander, ekonomi- och styrningskontoret, 011-15 10 40 grafisk form och produktion: Lisa Frulla, Samuel Wibeck och Tina Vennerholm Foto: Samuel Wibeck, Lisa Frulla, Gustav Lindh, Ida Ling Flanagan, Hans Eklundh, Jeppe Gustavsson, Fotofabriken, Seada Pozder, Stefan Nilsson, Peter Modin, Mostphotos, Morguefile och Stock.XCHNG. molnillustrationer: DrAfter123@iStockphoto tryck: Norrköpings Tryckeri, 2013

Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2013 Förutom beslut som tas inom den egna organisationen är det mycket annat som påverkar Norrköpings kommuns framtida verksamhet. Omvärlden är föränderlig. Det kommer nya lagar, människors attityder och beteenden förändras, teknikutvecklingen går snabbt och situationen i världen när det gäller miljö, konflikter och ekonomi påverkar även oss. Den här sortens omvärldsfrågor sammanfattas i planeringsförutsättningarna. Rapporten Framtid i Norrköping är skriven i ett tioårigt framtidsperspektiv. Den första rapporten kom ut 2003 och den här är den elfte i ordningen. Med största sannolikhet är det även den sista som ges ut som en tryckt rapport. Arbetet med omvärldsfrågor och planeringsförutsättningar fortsätter, men den digitala utvecklingen medför att det finns andra och mer hållbara sätt att förmedla innehållet. Rapporten bygger bland annat på underlag som anställda i kommunens samtliga verksamheter har bidragit med och är en del av Norrköpings kommuns styrmodell. Planeringsprocessen i styrmodellen BUDGET VISION PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR ÅRSREDOVISNING MÅLOMRÅDEN MED ÖVERGRIPANDE MÅL, LAGSTADGADE PLANER INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR POLITIKOMRÅDEN OMVÄRLDEN UPPDRAGSPLANER RIKTLINJER KVALITETSRAPPORTERING synpunktshantering uppföljning utvärdering INTERN KONTROLL VERKSAMHETSPLANER VERKSAMHETENS GENOMFÖRANDE

4 Framtid i NorrkÖpiNg 2013 Befolkningsutveckling i Norrköping 1968-2012, förväntat antal enligt befolkningsprognos 2013-2017 samt utblick 2018-2022 Ju längre fram i tiden en prognos görs, desto osäkrare blir den. Av den anledningen kallas förutsägelsen för de närmaste fem åren prognos och för ytterligare fem år framåt används benämningen utblick. Antal 150 000 145 000 Faktiskt antal 1968-2012 Prognos 2013-2017 Utblick 2018-2022 140 000 135 000 130 000 125 000 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Fokmängd i Norrköping 2012, prognos för 2013-2017 samt utblick 2018-2022 I tabellen visas folkmängden för åren 2012-2022 fördelat på åldersgrupper. Ålder Faktiskt antal Prognos Utblick 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0 1 685 1 712 1 741 1 752 1 761 1 768 1 771 1 791 1 808 1 823 1 836 1-5 8 001 8 198 8 360 8 492 8 560 8 781 8 856 8 911 8 960 9 015 9 075 6 1 535 1 545 1 601 1 655 1 726 1 581 1 727 1 750 1 775 1 785 1 794 7-9 4 386 4 527 4 619 4 726 4 843 5 017 4 994 5 066 5 094 5 278 5 334 10-12 4 141 4 242 4 384 4 512 4 646 4 736 4 838 4 950 5 116 5 098 5 167 13-15 4 122 4 157 4 212 4 334 4 432 4 570 4 693 4 823 4 910 5 009 5 118 16-18 4 828 4 565 4 385 4 344 4 381 4 434 4 549 4 644 4 771 4 887 5 009 19 1 898 1 798 1 728 1 587 1 571 1 568 1 556 1 604 1 619 1 660 1 689 20-24 10 274 10 487 10 533 10 366 10 137 9 963 9 783 9 664 9 634 9 686 9 776 25-29 8 863 9 183 9 497 9 837 10 064 10 248 10 378 10 427 10 366 10 276 10 214 30-44 25 038 25 182 25 401 25 630 25 858 26 066 26 322 26 514 26 941 27 355 27 678 45-54 17 258 17 359 17 484 17 652 17 910 18 073 18 128 18 180 18 051 17 868 17 821 55-64 15 488 15 389 15 270 15 258 15 330 15 412 15 569 15 919 16 236 16 576 16 844 65-69 8 116 8 227 8 173 8 001 7 619 7 426 7 341 7 199 7 174 7 282 7 310 70-74 5 596 5 954 6 328 6 812 7 270 7 499 7 611 7 576 7 433 7 104 6 942 75-79 4 165 4 272 4 450 4 565 4 710 4 953 5 272 5 606 6 035 6 441 6 650 80-84 3 310 3 267 3 251 3 227 3 290 3 357 3 451 3 606 3 704 3 832 4 045 85-89 2 225 2 189 2 176 2 168 2 162 2 157 2 137 2 138 2 134 2 190 2 251 90-1 195 1 221 1 225 1 240 1 234 1 254 1 248 1 244 1 252 1 251 1 263 Summa 132 124 133 473 134 818 136 158 137 504 138 860 140 225 141 611 143 011 144 415 145 815 Källa: Statistiska centralbyrån och Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret

Framtid i norrköping 2013 5 Norrköpingsborna fortsätter att bli allt fler Enligt prognosen kommer folkmängden öka de närmaste åren. Ökningen beror på att fler väljer att bosätta sig i Norrköping men också på att kvinnorna i barnafödande ålder kommer att öka. Efter en period fram till millennieskiftet med en folkmängd som ibland ökade och ibland minskade har vi sett en stadig tillväxt av befolkningsantalet. Enligt prognosen för de kommande fem åren och utblick för ytterligare fem år förväntas folkmängden även fortsättningsvis öka med ungefär en procent per år. Det innebär att antalet Norrköpingsbor beräknas vara bortemot 146 000 personer år 2022. Större delen av förändring av folkmängd mellan åren beror på in- och utflyttning. Under 2012 flyttade omkring 6 200 personer in till kommunen och 5 100 flyttade ut. Flyttningarna medförde alltså ett tillskott till folkmängden med 1 100 personer det året. Under kommande tio år beräknas flyttningarna bidra till en folkökning på mellan 800 och 900 invånare per år. Fruktsamhetstalet är för närvarande högt, år 2012 var det drygt 2. Det innebär att varje kvinna i fruktsam ålder i medeltal förväntas föda drygt två barn. Fruktsamhetstalet väntas minska något till drygt 1,9 barn per kvinna i slutet av tioårsperioden. Men framöver kommer antalet personer i barnafödande ålder att öka på grund av att det finns så många invånare som föddes omkring år 1990. Det gör att beräkningarna pekar på att det under den senare delen av tioårsperioden kommer att födas omkring 1 800 barn per år, vilket är samma nivå som just babyboomåret 1990. Medellivslängden ökar i Norrköping och förväntas fortsätta öka. Det gör att antalet döda per år beräknas vara ganska stabilt kommande tioårsperiod trots ett ökat antal äldre. Sammantaget betyder det, tillsammans med beräknade födelsetal, att födelsenettot väntas öka från omkring 400 personer per år till knappt 600.

6 Framtid i Norrköping 2013 Ostlänken en het framtidsfråga Frågan om bättre kapacitet på järnvägen och snabbare tågförbindelser med Stockholm har varit återkommande i tidigare års framtidsrapporter. Särskilt har artiklarna handlat om framtida effekter av projektet Ostlänken. Men förra årets framtidsrapport, som skrevs sommaren 2012, tog inte upp frågan. Det verkade då som om den inte var aktuell på nationell nivå. Så kom besked den 29 augusti 2012 från regeringen att Ostlänken ska byggas med start 2017. Projektet innebär att det byggs nya spår från Järna till Linköping, en sträcka på cirka 15 mil. Det blir en första etapp på Götalandsbanan, som utgör hela sträckan Stockholm- Göteborg. Ostlänken beräknas kosta 30 miljarder kronor och arbetas nu in i den nationella infrastrukturplanen. Trafikverket ansvarar för planering och genomförande och bygger upp en organisation för projektet. Från att snarast ha varit en icke-fråga sommaren 2012 blev Ost länken en het framtidsfråga för Norrköping hösten samma år. Från att snarast ha varit en ickefråga sommaren 2012 blev Ostlänken en het framtidsfråga för Norrköping hösten samma år. Effekter för Norrköping För Norrköping kommer Ostlänken att betyda kortare restider och bättre tillgänglighet till en större arbetsmarknad. När Östergötland restidsmässigt kommer närmare Stockholmsregionen blir regionen attraktivare och får bättre möjligheter för utveckling och tillväxt. Ostlänken är tänkt för persontrafik, vilket innebär att kapacitet frigörs på den nuvarande stambanan för godstansporter men även för pendlingstrafik. Det är inte minst viktigt för Norrköping, som i dag lider av kapacitets brist för exempelvis Östgötapendeln. Mycket jobb framöver Även om projektet innebär en positiv utveckling så går det inte av sig själv. Kommunen måste satsa på de lokala kommunikation erna för att dra nytta av Ost länken, framför allt resecentrum och området däromkring. Det handlar om allt från flytt av hamnverksamheten i Saltängen, till att bygga nytt resecentrum och att förändra gatustrukturen i Butängen. Näringslivet i Butängen behöver förändras. Det innebär att vissa av de nuvarande verksamheterna behöver hitta andra platser att verka på, samtidigt som nya verksamheter som har stort behov av det tillgängliga läget behöver utvecklas. Kommunens arbete med att strukturera organisationen och arbetsuppgifterna för Ostlänkenprojektet har påbörjats. Det innebär mycket jobb för kommunen, bland annat ska omkring fyrtio detaljplaner ändras. Men framför allt innebär det mycket jobb, det vill säga många arbetstillfällen, i alla företag som blir inblandade i allt från planering och projektering till anläggning och husbyggnation. Kommer allt att gå som på räls? Det är lätt att tänka i tågmetaforer när man diskuterar Ostlänkens framtid. Det går som tåget. Det är raka spåret. Eller vi kanske måste växla spår. Det gäller att inte bli kvarlämnad på perrongen. Men frågan är kanske främst Kommer allt att gå som på räls? Kommunen behöver vara en attraktiv arbetsplats för alla yrkeskategorier, men det kan bli särskilt tydligt att vi måste kunna locka personer i vissa tekniska yrken för att klara vår del av Ostlänkenprojektet. En risk är att kommunen inte klarar arbetskraftsförsörjningen då det blir stor efterfrågan på specifik kompetens även på andra delar av arbets marknaden. Byggstart år 2017 kan låta som långt bort i tiden, men det är mycket som behöver göras innan dess. Ett starkt önskemål är att utbyggnaden av Ostlänken påbörjas med sträckan Linköping-Norrköping, eftersom den har stora kapacitetsproblem. Hela sträckan till Järna beräknas vara färdigbyggd år 2028. Byggtiden är alltså lång, vilket är en utmaning i sig. De första åren kommer det mest att handla om planering och utredningar och inte mycket kommer att synas i verkligheten. Sedan kommer flera år av byggande, tillfälliga lösningar och mycket stök. Det blir alltså mycket värre innan det blir bättre! Envishet och en gemensam bild av allt det positiva som projektet kommer att ge behövs för att hålla ut hela vägen. Den långa byggtiden av projektet för med sig vissa osäkerhetsfaktorer. Kommer fortsatta nationella politiska beslut att tas när de behövs eller finns det risk för att beslutsprocessen hakar upp sig? Hur kommer världskonjunkturen och den svenska ekonomin att utvecklas under den femtonåriga byggperioden? Den sista frågan har betydelse för statens investeringar och kommunens möjlighet att investera i lokal infrastruktur. Men den har även stor betydelse för investeringsviljan av privata sektorn i form av husbyggnation, etablering av ny verksamhet och utveckling av befintliga företag.

Framtid i NorrkÖpiNg 2013 7 Hur påverkar höghastighetståg städerna? En spansk studie från 2012 sammanfattar resultat från hur satsningar på höghastighetståg i världen påverkar städerna som berörs. där framgår att utbyggnaden medför att: det blir en partiell integration mellan storstadsregion och övriga städer som har en station på sträckan arbetsmarknader och bostadsmarknader tenderar att integreras de ekonomiskt starka städerna ofta får stationer på järnvägslinjen ekonomin i dessa städer förstärks genom den närmare kontakten med storstadsregionen det skapas en tillväxtklyfta mellan de som har station på järnvägslinjen och de som inte har det tågen ersätter flyg på kortare sträckor tågen ökar upptagningsområdet för längre flygförbindelser om stationen placeras nära flygplatsen

8 Framtid i Norrköping 2013 Många flyttar vad är skälen? Under ett år flyttar många till kommunen och många flyttar ut. Under 2012 var inflyttningen cirka 6 200 personer och utflyttningen 5 100. Våren 2013 gjordes undersökningar av in- respektive utflyttarna, för att försöka identifiera skälen till att man hade flyttat. Högre utbildning De som flyttar har generellt en högre utbildningsnivå än övriga befolkningen. Av de som svarade på in- respektive utflyttningsundersökningen var det en högre andel med eftergymnasial utbildning bland de som flyttade ut än de som flyttade in under 2012. Före och efter flytten Inflyttningsstudien visar att 72 procent arbetade både före och efter flytten. 14 procent flyttade från arbete till studier och 5 procent hade arbetat innan flytten men blev pensionärer i Norrköping. Av de som studerade innan de flyttade till Norrköping fortsatte 54 procent att studera efter inflyttningen och 36 procent började arbeta. Även bland utflyttarna flyttade 72 procent från arbete till arbete och 12 procent flyttade från arbete till studier. Av de som studerade innan de flyttade ut från Norrköping fortsatte 47 procent att studera medan 39 procent började arbeta. Boende viktigt För de som flyttade in till Norrköping var tillgång till önskad typ av boende viktigt. Ju äldre de svarande var desto viktigare var boendet. Bostaden är i många fall till och med viktigare än jobb eller möjligheten till jobb. Utflyttarna fick ange hur nöjda de var med Norrköping inom ett antal områden. Mest nöjda var de med parker, stadsmiljö och affärer. Minst nöjda var de svarande med tryggheten i miljön, med skolor och med uppväxtmiljö. Trygghetsfrågorna var också det som angavs som främsta skäl till utflyttningen, därefter kom tillgången till bostäder. Befolkningsutveckling i delområden Förutom de som flyttar in till och ut från kommunen sker omkring 16 000 omflyttningar inom kommunen. Även det påverkar utvecklingen i olika delar av Norrköping. I början av 2000-talet var det landsbygden som procentuellt ökade sin befolkning mest. Under de senaste tre åren har däremot Norrköpings tätort haft en något större relativ ökning, + 1,8 procent jämfört med landsbygden +1,6 procent. Övriga tätorter har ökat med 0,6 procent samma period. För de kommande fem åren väntas ökningen vara omkring 5 procent i alla tre områdena. De delområden som förväntas öka mest är Saltängen, Gamla staden, Brånnestad och Kneippen. En effektivare plan- och bygglovprocess En offentlig utredning föreslår att det genomförs ändringar i plan- och bygglagen. Om lagen ändras påverkar det kommunens arbete med fysisk planering och bygglov mycket. En offentlig utredning har haft till uppgift att studera hur plan- och bygglovprocessen kan förkortas och effektiviseras. Våren 2013 presenterades förslag som bland annat innebär att översiktplanerna kan utvecklas till områdesplaner och att krav på detaljplan då upphör att gälla. Dialogen mellan stat och kommun och medborgarinflytandet ska huvudsakligen hanteras inom ramen för översiktsplanen. Om det finns en detaljplan ska huvudregeln vara att det inte behövs bygglov. Utredningen föreslår att resultatet ska bli ändringar i plan- och bygglagen från den 1 juli 2014, vilket i så fall kommer att få stor påverkan på kommunens arbete med fysisk planering och bygglov. Plan- och bygglagen, som nu föreslås ändras, trädde i kraft 2011 och har inneburit stora förändringar i sättet att arbeta för bygglovverksamheten. Den som söker bygglov ska numera få svar inom tio veckor, kontrollen av byggande har skärpts och klimat- och miljöhänsyn har lyfts in i bygglovprövningen. Eftersom lagändringen innebär att platsbesök normalt alltid ska ske, har det medfört utökade arbetsuppgifter för kommunen.

Framtid i norrköping 2013 9 Brist på lediga bostäder ställer till problem i samhället. Den gör att unga får svårt att flytta hemifrån, påverkar inflyttning till kommunen och gör att socialtjänsten ibland får betala för vårdplatser på grund av att klienterna inte får någon bostad. BOSTADSBRIST KAN HÄMMA POSITIV UTVECKLING Fler bostäder behövs För ett antal år sedan fanns det gott om lediga hyreslägenheter, även om de inte alltid fanns just i de områden Norrköpingsborna helst ville bo. Men folkmängden har ökat mycket snabbare än antalet bostäder och vi kan nu se en bostadsbrist. För att möta befolkningsutvecklingen skulle det behöva byggas mellan 400 och 600 lägenheter per år. Det finns detaljplanerad mark att erbjuda byggföretag, men ändå kommer inte byggandet igång. Skälen till det och vad kommunen kan göra för att undanröja hinder för byggande ägnas stor uppmärksamhet och en särskild utredningsgrupp har tillsatts för att undersöka detta. Bland de förslag som har presenterats finns att det borde skapas en större öppenhet från kommunens sida gentemot byggföretagen, till exempel riktad information mot byggföretagen på kommunens webbplats för att underlätta deras planering. Det kommunala bolaget Hyresbostäder har ambitionen att bygga 50 till 100 lägenheter per år de närmaste åren. För att möta det ökande antalet äldre Norrköpingsbor kommer man att pröva behovet av trygghetsbostäder vid nyproduktion och ombyggnation. Försäljningspriset för småhus i Norrköping ökade med i genomsnitt fem procent under 2012 och det har fortsatt att öka under 2013. Försäljningspriset låg i genomsnitt 39 procent högre än taxeringsvärdet, vilket var något högre än i exempelvis Linköping. Även det här är ett tecken på att det byggs för lite i Norrköping. När det blir ont om bostäder blir tröskeln högre för att bli accepterad som hyresgäst av bostadsföretagen. Socialkontoret ser att detta ställer till allt mer problem. Det förekommer att kommunen tvingas köpa plats på institution på grund av brist på bostad. Utemiljön Samtidigt som mer byggande behövs måste man värna om Norrköpingsbornas utemiljö. En ökande befolkning och en tätare stad ställer krav på hög kvalitet på utemiljön. Frågor ställdes under 2012 till yngre Norrköpingsbor, mellan 17 och 37 år, om attraktiviteten i Norrköpings stadskärna. De lyfte fram Strömmen, Knäppingsborg och Industrilandskapet som de områden som var mest attraktiva som utemiljöer. Bland de förbättringsområden som angavs fanns bland annat att det behövs fler mötesplatser för alla åldrar, att det är för mycket trafik i stadskärnan och att det är för skräpigt. De offentliga platserna ska vara tillgänglighetsanpassade och grönområden ska finnas nära bostäderna. Dessutom ska de kännas trygga, så att man vågar röra sig fritt i staden när som helst på dygnet. De här kraven påverkar planeringen av utemiljöerna och att sådant som exempelvis belysning är genomtänkt. När antalet människor blir fler ökar trafiken och för att inte locka in allt fler bilister till stadskärnan måste cyklandet stimuleras, till exempel genom att det byggs fler cykelparkeringar.

10 Framtid i NorrkÖpiNg 2013 Pendlingsökningen har avstannat arbetspendling till och från Norrköping 1995-2011 Antal personer Inpendling Utpendling 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 de största pendlingsorterna 2011 Källa: Statistiska centralbyrån 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Statistiska centralbyrån Det är vanligt att bo i en kommun och arbeta i en annan, vilket är definitionen på arbetspendling. Vi har vant oss vid att arbets pendlingen har ökat kraftigt under många år. Utpendlingen har ökat snabbare än inpendlingen och var nästan lika stor som inpendlingen år 2009. Men år 2011 minskade utpendlingen för första gången under den studerade perioden. Nedgången beror på en minskning av kvinnornas utpendling, medan männens utpendling har ökat något. Att skillnaden mellan in- och ut pendling har minskat under många år kan tolkas som att Norrköpings arbets marknad relativt sett ut vecklats sämre än om givningens. Den utvecklingen verkar nu ha hejdats. Den totala pendlingen, det vill säga summan av inpendling och ut pendling, ökade snabbt under tidigare år från en nivå på 13 000 pendlare år 1995, men har avstannat kring totalt 22 000 under de senaste åren. 3028 1410 2709 620 318 466 410 NORRKÖPING Söderköping Finspång Linköping Valdemarsvik Katrineholm Nyköping Stockholm 910 1897 3738 179 344 554 833

Framtid i NorrkÖpiNg 2013 11 Hamnen en viktig transportlänk och nav för logistikverksamheter Norrköpings hamn hanterar en stor mängd gods och är en viktig transportlänk för många företag i regionen. År 2012 var godsomsättningen i hamnen 4 miljoner ton, målsättningen är att den ska öka till 5 miljoner ton till år 2020. Infrastruktur runt hamnen Hamnen är en viktig länk i transporten av gods, men det måste finnas en god infrastruktur runt om hamnen för att transporterna ska vara effektiva. I Trafikverkets nationella plan för perioden 2014-2025 finns Kardonbanan med, det vill säga en ny järnvägsanslutning till hamnområdet på Händelö. Byggstart för Kardonbanan planeras till 2017 och är en viktig del i hamnens långsiktiga utveckling. Hamnen märks Hamnens och den anslutande land- och sjötrafikens verksamheter märks på flera sätt. Miljöfrågor som är gemensamma för verksamheterna är buller, damm, avfallshantering, utsläpp till vatten och luft, förbrukning av naturresurser samt risk för tillbud. Ibland måste hamnens utveckling vägas mot andra intressen. Önskemålen om att utveckla områden nära resecentrum för bostäder gör att hamnen behöver flytta verksamhet från Saltängen till nya områden längre ut. År 2015 kommer reglerna för utsläpp av svavel i Östersjöområdet att skärpas. Det kommer att medföra ökade kostnader för sjöfarten i Östersjön och därmed också att transportvägarna kan komma att se annorlunda ut i framtiden. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur detta kan komma att påverka Norrköpings hamn negativt eller positivt. Konjunkturen påverkar Hamnverksamhet är en konjunkturkänslig bransch som är beroende av flöden i form av export och import. När den svenska kronan är stark jämfört med andra länders valutor hämmas exporten och det märks också på godsflödena. Norrköpings hamn är en fullservicehamn som hanterar många olika slags gods. Det gör att verksamheten är mindre känslig för konjunkturen för enskilda varor eller branscher. Den planerade ökningen av godsomsättning grundar sig främst på en ökad marknadsandel inom segmentet sågade trävaror, fler destinationer för containertrafiken och en ökad bulkhantering. Det finns många aktörer i transportkedjan och ett sätt att stärka godsvolymerna är att skapa strategiska samarbeten med olika parter och hitta nya upplägg för logistiken. Ett annat utvecklingsområde är att satsa på lager- och terminalverksamhet för att möta efterfrågan på hamnnära lagring och tillhörande tjänster.

12 Framtid i Norrköping 2013 Håller Norrköping på att avindustrialiseras? Antalet jobb i Norrköping minskade kraftigt under lågkonjunkturen på 1990-talet, men har under de senare åren ökat igen. Flest antal jobb, cirka 66 000, fanns det år 1990. Antalet var nere på 52 000 1997 och år 2011, som är de senast tillgängliga uppgifterna, var antalet jobb 60 000. Personer som arbetar för industrin på de här sätten räknas i allmänhet till branschen företagstjänster, som är en näringsgren som har ökat kraftigt. Under senare år finns det fler jobb i företagstjänster i Norrköping än vad det finns i industrin. Men det är inte enbart sådant som tidigare fanns inom industribranschen som räknas till företagstjänster. Här finns även sådant som konsultverksamhet, forskning och utveckling samt turisttjänster. Framför allt har förändringarna skett i industribranschen. 1990 fanns det 14 000 jobb i Norrköping inom tillverkningsindustrin, som stod för 21 procent av det totala antalet arbetstillfällen. År 2011 var antalet 6 500, alltså mindre än hälften, och andelen 11 procent. Kan man då konstatera att Norrköping håller på att avindustrialiseras? Den frågan är inte helt okomplicerad, utan kräver lite närmare betraktelse. Jämfört med riket Andelen industrijobb i Norrköping har varit högre än i Sverige totalt fram till 1998. Sedan dess är andelen några procentenheter lägre i Norrköping. 2011 var andelen i riket 13 procent mot Norrköpings 11 procent. Så i en jämförelse med riket har vi haft en avindustrialisering och kan inte längre kalla oss en industristad. Jobb i Norrköping och Norrköpingsbornas jobb Arbetspendlingen är stor och statistik om arbetstillfällen i Norrköping avspeglar därför inte fullt ut vad Norrköpingsborna arbetar med. Det är fler Norrköpingsbor som pendlar ut till industrijobb än de som pendlar in och jobbar i den branschen, skillnaden var 2011 1 400 personer. Det är en kraftig ökning jämfört med år 2000 då skillnaden var 500 personer. Andelsmässigt är det 13 procent av Norrköpingsborna som arbetar i industrin, vilket är samma andel som i riket. Det betyder att Norrköpingsborna inte har avindustrialiserats mer än i riket, även om Norrköping har gjort det. Vad är industrijobb? Branschstatistiken avspeglar inte enbart förändringar i vad man arbetar med utan även i viss mån organisatoriska förändringar. Arbetstillfällen som definierades som industri i början av 1990-talet kanske inte räknas till den branschen i dag. Det gäller exempelvis vissa tjänster som tidigare gjordes inom industriföretagen, men som numera i större utsträckning produceras i andra företag och säljs till industrin. Det kan gälla marknadsföring, lagerhantering, redovisning, IT-tjänster, städning och mycket annat. Dessutom använder industriföretagen sig i större utsträckning av arbetskraft från bemanningsföretag. Kompetenskrav i industrin Industrijobben har inte heller samma innehåll som förr och kompetensen hos de som arbetar i industrin har också ändrats. När det en gång i tiden var så att man som ungdom valde mellan att ta ett jobb i industrin eller gå gymnasiet finns inte det valet nu för tiden. I stort sett alla går i gymnasiet. Bland de som hade industrijobb i Norrköping år 2011 hade 60 procent gymnasieutbildning och 21 procent hade dessutom högskoleutbildning. Det var alltså mindre än 20 procent som enbart hade förgymnasial utbildning, en andel som dessutom är minskande. Andelen i industrin som har högskoleutbildning är dessutom ännu högre om man istället tittar på Norrköpingsbor med arbete i industribranschen, alltså de som bor i Norrköping oberoende av var de jobbar. Där var andelen med högskoleutbildning 30 procent år 2011. Effektivisering Siffrorna ovan avspeglar hur många som arbetar inom industrin. Men de tar inte hänsyn till att det har skett enorma effektiviseringar inom industrisektorn. Det går därför inte åt alls lika mycket arbetskraft för att producera samma volymer som tidigare. Framtiden Mycket industriproduktion flyttade från Sverige till andra delar av världen, framför allt till Sydostasien och östra Europa. Det gäller även Norrköping. Lönsamheten i detta bygger bland annat på att kostnad för arbetskraft är lägre i de länderna och att det kompenserar den högre transportkostnaden. Transporter är energikrävande och om det i framtiden blir betydligt högre kostnader för energi kan läget bli ett annat. Men det har också skapats nya inhemska marknader i de tillväxtländer där industriproduktion i dag sker i stor utsträckning. Industrin är fortfarande en viktig bransch i Norrköping, även om vi inte kan kalla oss industristad. Den industri som finns i dag är dock inte den samma som den som fanns för ett par decennier sedan och det går inte att tro att just den kommer tillbaka. Dagens industri är effektivare och har högre kompetenskrav. Dessutom är gränsen mellan industri och tjänster allt mer flytande.

Framtid i NorrkÖpiNg 2013 13 Hur många jobb finns det i Norrköping i dag? Den till synes enkla frågan ovan är svår att ge ett säkert svar på. Det är en lång eftersläpning på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken från Statistiska centralbyrån. Den senaste uppgiften är från 2011, då det fanns 60 004 personer som hade sitt arbete i Norrköping. Det brukar vi räkna som antalet jobb i kommunen. Snabbare besked kan man få från Statistiska centralbyråns företagsregister, men det innehåller information om antalet arbetsställen i Norrköping och inte om antalet jobb. I maj 2013 var antalet arbetsställen 11 737. Under senare år har det skett en viss ökning av antalet arbetsställen, i januari 2011 var det 10 611. NyStartadE FÖrEtag Antalet företag som startas i Norrköping har legat mellan 600 och 700 de senaste nio åren, år 2012 var antalet 664 stycken. Andelen aktiebolag har dock ökat på senare tid. I jämförelse med folkmängden är nyföretagandet ganska lågt. De kommuner vi brukar jämföra oss med, Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro, hade samtliga fler nya företag per tusen invånare än Norrköping år 2012. Attityder Hur många företag som startas beror bland annat på attityder till företagande. Tillväxtverket genomför entreprenörskapsbarometrar genom att ställa frågor till personer mellan 18 och 70 år om deras syn på företagande. Ungefär hälften av de svarande kan tänka sig att bli företagare, jämfört med de tio procent som är företagare i dag. De yngre är mer positiva till att bli företagare än äldre. I Östergötland var andelen något lägre än i riket. Kommunens attityder till företagande har också betydelse. Det är viktigt att företagandets villkor uppmärksammas i förtroendevaldas och tjänstemäns kontakter med företagens företrädare. Det ska böjas i tid Näringslivskontoret och utbildningskontoret har tillsammans tagit fram lokala riktlinjer om entreprenöriellt lärande som bygger på nationella och regionala dokument. Det handlar om att barn och elever i förskolan och skolan ska erbjudas att ta del av entreprenörskap och se olika försörjningsmöjligheter i framtiden som företagare eller anställd. Som hjälp i arbetet finns flera organisationer, till exempel Framtidsfrön, Ung Företagsamhet, Trampolinen och UngDrive. Läsåret 2012-13 var det 26 procent av gymnasieeleverna som drev UF-företag enligt Ung Företagsamhets modell, jämfört med 16 procent läsåret innan.

14 Framtid i NorrkÖpiNg 2013 Demografisk påverkan på försörjningen i samhället Demografisk försörjningsbörda definieras som antalet personer i åldrarna 0-19 och 65 år och äldre delat med antalet personer i åldern 20-64 år. Ålders gruppen 20-64 år räknas som personer i yrkesaktiv ålder. Utvecklingen av befolkningens åldersfördelning med fler äldre och en ökning av medellivslängden leder till en ökad försörjnings börda för den arbetande delen av befolkningen. Sverige ingår i den grupp av länder i världen som har störst skillnad i försörjningsbörda mellan stad och landsbygd och Sverige är det land i EU som har haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan 2005. Den här utvecklingen gör att skillnaden mellan olika regioner kommer att öka i framtiden. Även i Norrköping kommer den demografiska försörjningsbördan att öka, men inte alls i samma utsträckning som i kommuner som har en minskande befolkning. Sysselsatta och inte sysselsatta Nu är det ju långt ifrån alla 20-64-åringar som är yrkesaktiva. Svenska ungdomar kommer in sent på arbetsmarknaden, senare än i många andra länder. Det gör att sysselsättningen inte är så hög i de lägre åldrarna av det som definieras som yrkesaktiv ålder. Samtidigt ökar antalet 65-åringar och äldre som arbetar. Därför är det mer intressant att studera kvoten mellan de som i verkligheten inte är sysselsatta i yrkesarbete och de som är det, det vill säga försörjningskvoten baserad på sysselsättning. Försörjningskvoten baserad på sysselsättning var 1,20 år 2011. Det innebär att på 100 sysselsatta Norrköpingsbor var det 120 som inte hade sysselsättning. Att man inte hade sysselsättning berodde exempelvis på att man var barn, pensionär, studerande eller arbetslös. Men tänk om Norrköpingsborna arbetade fyra år längre innan pension år 2030? Eller om kvinnors förvärvsfrekvens ökade några procentenheter så att den blev lika hög som männens? Eller om det blev lättare för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden än vad det är i dag? Tillsammans med den demografiska utvecklingen, hur skulle det här påverka försörjningskvoten i Norrköping? Vad skulle hända år 2030 om allt var lika utom den demografiska strukturen? Om man bara tar hänsyn till den demografiska utvecklingen i Norrköping och allt annat var lika skulle försörjningskvoten år 2030 vara 1,31. Det vill säga 131 icke sysselsatta Norrköpingsbor på 100 sysselsatta, jämfört med 120 personer 2011. alla arbetade fyra år längre än i dag? En höjning av pensionsåldern är på gång. Om den höjdes med fyra år till år 2030 skulle det för Norrköpings del betyda att försörjningskvoten skulle minska från 1,20 till 1,18. Det betyder alltså att det skulle gå 118 icke sysselsatta personer på 100 sysselsatta. kvinnors förvärvsfrekvens blev lika som männens? Skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvens är ovanligt liten i Sverige, men den finns fortfarande och är några procentenheter. Om kvinnors förvärvsfrekvens i Norrköping ökade till samma nivå som männens skulle försörjningskvoten år 2030 vara 1,22. de utrikes födda hade lättare att få jobb? Arbetslösheten är högre bland de som är utrikes födda än de som är födda i Sverige. Om det skulle bli lättare för utrikes födda att få jobb så att förvärvsfrekvensen var densamma som Sverigeföddas skulle försörjningskvoten år 2030 bli 1,20, det vill säga samma som år 2011. De här räkneexemplen visar att inte enbart den demografiska utvecklingen utan även andra faktorer har påverkan på framtidens försörjningskvot. Den påverkas mer av ett längre arbetsliv än av högre förvärvsfrekvens bland kvinnor och bland utrikes födda. Framtida beslut om en höjd pensionsålder och åtgärder som ökar förvärvsfrekvensen är viktiga för att möta den demografiska utvecklingen.

Framtid i NorrkÖpiNg 2013 15 Arbetslöshet påverkar kommunal planering arbetslöshet är en faktor som har stark påverkan på människors liv. den betyder också mycket för den kommunala planeringen. Arbetslösheten högre i Norrköping Konjunkturinstitutet bedömer att arbetslösheten i riket ökar för helåret 2013 jämfört med 2012 och att den höga nivån kvarstår 2014. Därefter bedöms arbetslösheten minska långsamt under perioden 2015-2017. Arbetslösheten i Norrköping är högre än i riket, i juli 2013 var 12,7 procent av arbetskraften i Norrköping arbetslösa medan motsvarande siffra för riket var 8,4 procent. I stora drag kan man räkna med att den utveckling som Konjunktur institutet räknar med också kommer att avspeglas i Norrköping. Fler hushåll med ekonomiskt bistånd Det ekonomiska biståndet är kopplat till arbetslös heten. Det gör att man kan räkna med att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd de närmaste åren, för att sedan minska något. Ett antal hushåll kommer troligen också att behöva utfyllnadsersättning när de lämnar arbetsförmedlingens tvååriga etablerings program och går över till jobb- och utvecklingsgaranti eller ungdoms garanti. Arbets förmedlingen bedömer att omkring 200 personer lämnar etablerings programmet 2014 och att hälften av dem går över till dessa garantier. Totalt tyder utvecklingen på att cirka 3 000 hushåll per månad behöver ekonomiskt bistånd under 2013 och att antalet ökar till 3 100 under 2014. Jobbstimulans Från den 1 juli 2013 har en jobbstimulans införts i Socialtjänstlagen. Jobbstimulansen innebär att 25 procent av inkomsten under vissa förutsättningar inte ska räknas med vid prövningen av ekonomiskt bistånd. Syftet är att det ska löna sig att ta ett arbete eller att utöka sin arbetstid. För kommunen medför reformen å ena sidan att vissa hushåll får ett högre utbetalt bidrag. Å andra sidan är en möjlig effekt att vissa personer börjar arbeta eller utökar sin arbetstid, vilket innebär att hushållen behöver mindre bistånd. Totalt sett räknar regeringen med att det blir en ökad kostnad för kommunerna. Ungdomsarbetslöshet Andelen unga i åldern 18-24 år som är arbetslösa är högre än andelen för övriga. I Norrköping var siffran i juli 2013 24,3 procent av arbetskraften, för riket var den 16,8 procent. Särskilda satsningar görs av kommunen och arbetsförmedlingen för att för hindra att ungdomar kommer till arbets förmedlingens syssel sättningsfas, fas 3. Satsningen omfattar 30 platser per år. Dessutom satsar kommunen på feriejobb för Norrköpings ungdomar som läser gymnasiet.

16 Framtid i NorrkÖpiNg 2013 Ökad individualism och rörlighet Föreningslivet förändras bland annat på grund av en ökande individualisering och rörlighet i samhället, men även för att kommersialiseringen ökar. Det på verkar även kultur- och fritidsverksamheten i kommunen som traditionellt bygger på samverkan med föreningslivet, vilket står för en stor del av utbudet. Föreningslivet tappar ungdomarna Inom föreningslivet är det en äldre generation som bär föreningarnas förtroendeuppdrag. Det gäller inte minst inom kultur- och fritidssektorn. I samhället finns en ökad individualism och ett större behov av självförverkligande som krockar med föreningslivets kollektiva struktur. Man kan se en ökning av antalet barn i åldern 7-14 år som nyttjar det bidragsstödda föreningslivet i Norr köping. Däremot minskar medlemsantalet i åldersgruppen 15-20 år. Kommunen skulle kunna stötta föreningars satsningar på ledarutbildningar för ungdomar. De ungdomar som fungerar som aktivitetseller organisations ledare gör goda insatser och blir i större utsträckning kvar i sin förening. Ett skäl till att många ungdomar lämnar den föreningsdrivna idrotten är att den blir allt mer tävlingsinriktad ju äldre barnen och ungdomarna blir och de som bara vill träna för att ha roligt får inte samma utrymme. De går då ofta över till en kommersiell verks amhet eller slutar helt. Nära mellan hem och aktivitet Undersökningar visar att det är viktigt med korta avstånd mellan hem och plats för aktivitet, särskilt för barn och unga i socioekonomiskt utsatta grupper. För att alla ska få chans att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet behöver tillgängligheten vara god genom gång- och cykelbanor samt kollektivtrafik till anläggningar. Man behöver planera för kultur och fritid i nya bostadsområden. Dessutom behövs informationsmaterial på flera språk och den fysiska tillgängligheten måste anpassas för personer med funktionsnedsättning. Bibliotekens roll förändras den nya bibliotekslagen betonar kvalitetsbegreppet. det kan exempelvis innebära att biblioteken får högre krav på sig att förmedla kvalitetssäkrad information och på så sätt värna om demokratin. Biblioteken har en roll som öppen och neutral mötesplats. De arbetar för en ökad digital tillgänglighet och är en viktig lärmiljö när sättet att studera förändras och allt fler kurser ges på distans. När läsförståelsen minskar förväntas bibliotekarierna alltmer att fungera som handledare i lärandet. Biblioteken arbetar också mycket med lustläsandet för att stötta skola och individer till en ökad läsförmåga. Biblioteken bör finnas där besökarna finns och ha generösa öppettider. De kan göras mer tillgängliga genom ett ökat obemannat öppethållande.

Framtid i NorrkÖpiNg 2013 17 Individ- och familjeomsorgens utmaningar Arbetslöshet, bostadsbrist och ökad drog- och alkohol konsumtion är faktorer som påverkar behovet av stöd från individ- och familjeomsorgen. Nya droger Det är en utmaning för socialtjänsten att hålla sig à jour med de snabba förändringarna i användning av droger. Missbruket av MDPV har ökat bland personer som redan har etablerat missbruk och bland unga vuxna. Drogen är starkt beroendeframkallande, ger svår abstinens och är svår att behandla. Det finns tydliga risker med en ökad dödlighet bland personer som beställer droger på nätet utan att veta vilka effekter de har. Tvångsvård på institution har ökat inom missbruksvården. Arbetslöshet Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och att vara aktuell för insatser från socialtjänsten. Arbetslösheten är högre i Norrköping än i riket, det gäller även ungdomsarbetslösheten. Så länge det ser ut så kommer det att påverka efterfrågan på insatser från individ- och familjeomsorgen. Tidiga insatser För att långsiktigt minska behoven av insatser för vuxna behövs ett särskilt fokus på de tidiga barnaåren, skolgång och föräldraskap. Många utmaningar kräver en långtgående samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsaktörer. Personalförsörjning Personalförsörjningen är en stor utmaning för socialtjänsten. Socialkontoret har haft en stor personalrörlighet de senaste åren vilket kan ställa till med problem med rättssäkerheten i myndighetsutövningen. Det genomförs en strategisk satsning på arbetsvillkor och karriärvägar som kan behöva utökas i framtiden. Metoderna och arbetssätten i social tjänsten måste regelbundet ses över, utvärderas och uppdateras. Arbetet blir mer kunskapsbaserat och specialiserat. Social sekreterarna behöver ha snabb tillgång till kvalitetssäkrade kunskapsunderlag i form av ett bra beslutsstöd i det ögonblick man behöver informationen. Ökade krav från klienterna på insyn, möjligheter att påverka och att få information ska mötas av organisationen och dess medarbetare. Det kräver ett förändringsarbete bland personalen.

18 Framtid i NorrkÖpiNg 2013 Medskapare av Det goda livet i Norrköp Det behövs en flexibilitet både hos arbetsgivaren Norrköpings kommun och i den kommunala organisationen för att medarbetarnas kompetens ska tas tillvara och utvecklas. Allt handlar om en ständig växelverkan mellan verksamhetens behov och medarbetarens förmåga och förutsättningar att klara det kommungemensamma uppdraget. Det uppdrag som går ut på att skapa välfärd, service och samhällsnytta till Norrköpingsborna och att bidra till att nå visionen Det goda livet finns i Norrköping 2030. För kommunen som arbetsgivare innebär det ett arbete med att både attrahera och behålla rätt medarbetare. Attrahera och rekrytera nya medarbetare Tillgången på kompetent personal är av största betydelse och det finns en konkurrens om arbetskraften. Det gör att kommunen som arbetsgivare behöver se till flera perspektiv utifrån att få den tillgängliga arbetskraften att intressera sig för just våra jobb. Det handlar om att tydligare marknadsföra vilka viktiga jobb vi har och att synliggöra Norrköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare, det som brukar kallas employer branding. Därför måste vi följa och ta till vara den värdeförskjutning som presenteras i flera undersökningar och som visar att ungdomar i dag attraheras till jobb som gör en verklig skillnad för individen och som är till nytta för samhällsutvecklingen. För att fånga upp och möta dessa värden är det viktigt för kommunen att fortsätta att synas där ungdomarna finns och göra jobben synliga och bjuda in dem i våra verksamheter. Kommunen kan också påverka förutsättningarna för att den framtida arbetskraften matchar våra framtida behov. En utmaning för kommunen som arbetsgivare är att klara personalförsörjningen både utifrån våra egna kompetenskrav och utifrån kompetenskrav som ställs från andra myndigheter, till exempel lärarlegitimation. Allt fler jobb kräver akademisk utbildning eller specialisering. I ett framtida perspektiv kan det bli en utmaning för kommunen att erbjuda olika utbildningsnivåer på jobben. Långsiktig energiomställning även positiv på kortare sikt att arbeta med en energiomställning kan vara lönsamt för kommunen, eftersom den kan innebära att kostnader för uppvärmning och belysning minskar. Till år 2030 är målet att energianvändningen i den kommunala organisationen ska minska med hälften jämfört med 2005. För Norrköping totalt är målet en minskning med 30 procent. Enbart förnybara källor ska användas och energisystemet ska vara robust och tåla konsekvenser av ett förändrat klimat. För att nå målen måste alla verksamheter i den kommunala organisationen bidra. Men det finns vissa nyckelprocesser som kan ha stor effekt på energianvändningen. Kommunen har en hel del egna lokaler. När nya lokaler byggs eller det sker ombyggnader är det viktigt att det finns tillgång till rätt kompetens för energifrågor. Fördelen med att långsiktigt arbeta med energiomställning för att förbättra miljön och klimatet är att det även kortsiktigt innebär att kostnader sänks när energiförbrukningen minskar. Det gör det möjligt att använda pengarna till ytterligare energiomställningar. När det gäller gatubelysningen kan man hantera miljöfrågorna och de ekonomiska frågorna på samma sätt. Investering i nya armaturer ger en lägre energiförbrukning som ger lägre driftkostnad. I samband med detaljplanering och exploatering kan kommunen ställa särskilda krav på låg energiförbrukning. Energifrågorna finns också med vid prövning av bygglov och bygganmälan. För fastighetsägare erbjuder kommunen energi- och klimatrådgivning och miljö- och hälsoskyddsinspektörer hanterar frågorna i samband med tillsyn av verksamheter.

Framtid i NorrkÖpiNg 2013 19 ing i dag och i morgon Takten på ökade krav på utbildning och specialisering kan leda till en högre status på de kommunala jobben, men kan också försvåra rekrytering om inte lönestrukturen är attraktiv. Det är även viktigt att erbjuda jobb där individen från början aktivt söker en anställning och inte hamnar i anställning efter tillfälliga timanställningar eller vikariat. Det ställer större krav på hur kommunen arbetar med rekrytering av medarbetare. Dessutom ställer det krav på motiverade och engagerade medarbetare. Behålla och utveckla nuvarande medarbetare Kommunen måste även klara att behålla den arbetskraft som vi lockar till oss i konkurrensen om arbetskraften. Arbetet med att erbjuda en flexibilitet i arbets- och anställningsvillkor ur ett individuellt perspektiv behöver utvecklas. Det handlar om en ökad flexibilitet såväl i den organisatoriska strukturen och att tillmötesgå verksamheternas olika behov som att tillgodose den enskilda medarbetarens behov. Att arbeta vidare med kompetens- utveckling utifrån nya och bredare perspektiv kan öka flexibiliteten inom organisationen. Samtidigt stimuleras en större intern rörlighet genom att man drar nytta av medarbetarnas kompetens mellan kommunens olika verksamheter och jobb. Det leder till att vi själva kan förbättra matchningen till våra jobb också internt, genom en riktad kompetensutveckling som ökar möjligheterna till interna karriärvägar. Kommunen har ett fortsatt fokus på att uppmuntra och skapa förutsättningar för medarbetarskap. Medarbetarengagemanget innebär ett ömsesidigt ansvarstagande mellan medarbetare och arbetsgivare, som också behöver utvecklas över tid. Det här ställer krav på ledares och chefers förmåga att fånga upp medarbetares drivkrafter och kompetens utifrån verksamhetens behov och utveckling. De nuvarande medarbetarna har en stor påverkan på kommunen utifrån hur de på olika sätt marknadsför kommunen som arbetsgivare och våra olika jobb. Våra livsmedel i fokus det finns ett stort publikt intresse för kvaliteten på våra livsmedel. kommunens livsmedelsinspektioner har ett stort antal följare på Facebook. Kommunen har ansvar för att kontrollera att livsmedel och dricksvatten är säkra. Det är ett stort antal lagar och regler som ska tillämpas, som dessutom ofta ändras. På senare tid har media uppmärksammat fusk med livsmedel som har gjort att livsmedelskontrollen har kommit i fokus. Dessutom är det många som följer resultaten av kommunens livsmedelsinspektioner på Facebook. Kontrollprogrammen för livsmedel har förändrats och har gett en ökning av det årliga antalet livsmedelskontroller. Ny programperiod i EU Nästa programperiod i EU börjar 2014 och slutar 2020. till hösten sker slutgiltiga omröstningar varefter beslut om budgeten tas. EU:s strukturfonder används för att utjämna regionala skillnader i Europa och för att stödja tillväxt, utveckling och sysselsättning i alla regioner i EU. År 2014 börjar en ny programperiod som sträcker sig till 2020. EU-kommissionen har föreslagit att en tredjedel av EU:s totala budget ska gå till regionalstöd. I slutet av juni nådde ledarna för Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen en politisk överenskommelse om EU:s nästa flerårsbudget för 2014-2020. Under hösten 2013 kommer slutgiltiga omröstningar och beslut.

20 Framtid i NorrkÖpiNg 2013 Fler elever i grundskolan men färre i gymnasiet Volymerna i förskolan och skolan beror främst på antalet födda barn i Norrköping i olika årskullar, men även till viss del på in- och utflyttningar av barnfamiljer. Sedan 1974 har antalet födda varierat mellan som lägst 1 183 barn år 1983 och som högst 1 801 barn år 1990. Skillnaderna är alltså stora. Antalet födda har ökat varje år mellan 2001 och 2012, med undantag för 2011 då det var en ganska kraftig nedgång. År 2012 föddes 1 687 barn och enligt befolkningsprognosen kommer antalet att vara fortsatt högt. Tillgång och närhet till förskola och skola har stor betydelse för barnfamiljer, både när de väljer om de ska flytta till Norrköping och när de väljer bostadsområde. Förskola Som framgår av diagrammet kommer volymerna i förskolan att öka framöver, från 7 400 år 2013 till 7 900 2017. I den beräkningen har utgångspunkten varit att andelen barn som nyttjar förskola ligger på samma nivå per årskull som den har gjort de senaste åren. Efterfrågan på familjedaghem har länge varit minskande. Våren 2013 hade 86 barn plats i familjedaghem. Omkring tio procent av förskolebarnen har plats på någon av de 29 fristående förskolor som finns i Norrköping. Det pågår och planeras för nybyggnation av förskolor i Hageby, Brånnestad, Eksund, Berget, Skärblacka och Kneippen Syd under perioden 2014-2016. I planeringen ingår också att avveckla paviljonger som använts som tillfälliga lösningar. Men när det är möjligt ska befintliga lokaler nyttjas istället för att bygga nytt. Volymskattning för förskola och skola i Norrköping 2013-2017 Antal elever 9 000 8 000 7 000 6 000 2013 2014 2015 2016 2017 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Förskola Förskoleklass Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet Källa: Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret samt utbildningskontoret