Kommunikationsplanering

EN HANDBOK FRÅN KK-STIFTELSEN ISSN 1652-5213 kks.se Kommunikationsplanering hur gör man?

Innehållsförteckning Kommunikationsplan till vilken nytta?... 3 Några fördelar med kommunikationsplanering... 3 Att upprätta en kommunikationsplan... 4 Målgrupp... 4 Budskap... 5 Kanaler... 6 Aktiviteter... 6 Ansvar... 7 Budget... 7 Uppföljning... 7 Niofältsanalysen en modell för lärande... 8 Exempel på kommunikationsplaner... 9 Acreo Fiber Optic Center... 9 Projekt MultEx... 12 Kort om KK-stiftelsen... 18

Kommunikationsplan till vilken nytta? Ända sedan starten har KK-stiftelsen lagt stor vikt vid att de projekt vi stödjer ska arbeta aktivt med kommunikation. Vårt mål är att projektens erfarenheter och resultat ska komma till användning. I satsningarna på forskningsprojekt och forskningsprofiler är kommunikationen numera ett bedömningskriterium. Vi tittar på hur projekten samverkar och kommunicerar med sina partner. Vi har lärt oss att bra kommunikation ger ett försprång. Att synas regionalt, nationellt och även internationellt är ofta en förutsättning för en framgångsrik verksamhet. De som kommunicerar sin verksamhet på ett begripligt sätt medverkar till att profilera sitt projekt och skapar viktiga kontakter med omvärlden. Kommunikationen kan också hjälpa till att attrahera externa resurser. Kommunikation handlar om att skapa goda relationer mellan deltagarna i projektet. Samspel och interaktion är viktiga element när man samarbetar och ingår i nätverk. I projekt där parter från skilda kulturer deltar är det viktigt att skapa dialog och förtroende, både inom och utanför projektet. Glöm inte den roll kommunikationen har för den interna förankringen en genomtänkt kommunikation ökar motivationen och engagemanget i projektet. Några fördelar med kommunikationsplanering Själva planeringen är en kreativ process där man tvingas sortera, strukturera och prioritera. Deltagarna får en gemensam utgångspunkt alla vet vart projektet är på väg. Planen ger överblick över aktiviteterna. Den garanterar kontinuiteten i kommunikationen inte bara engångsinsatser. Planen blir en bas för den interna förankringen. Genom att följa upp planen lära man av misstagen. 3

Att upprätta en kommunikationsplan En kommunikationsplan ska vara en konkret handlingsplan. Den ska hjälpa till att svara på frågorna: Vad vill vi uppnå med projektet? På vilket sätt kan kommunikation bidra till att uppnå projektets mål? Vilka parter bör vi skapa goda relationer till? Vem har nytta av resultaten? Vad ska de känna till? Hur ska de få kännedom om detta? Svaren bildar sammantaget projektets kommunikationsmål. En kommunikationsplan kan se ut på många olika sätt, men områden som bör finnas med är målgrupp, budskap, kanaler, aktiviteter, ansvar, budget och uppföljning. Det viktiga är att kommunikationsplanen på ett eller annat sätt beskriver målgrupperna, att budskapen för respektive målgrupp finns med och att man specificerar kanaler och aktiviteter. Aktiviteterna i en kommunikationsplan ska täcka in alla målgrupper och budskap över hela projektperioden och i olika kanaler. Tre frågor är centrala för KK-stiftelsens bedömning av projekt och deras kommunikationsplaner: Vilka är målen? Är de realistiska? Går de att genomföra? För att kommunikationsplanen ska bli genomförbar bör den tas fram tillsammans med alla samarbetspartner. Alla deltagare kan bidra med kunskaper och kommunikationskanaler. Se dem som en resurs! Målgrupp De grupper som har nytta av projektets resultat eller som på annat sätt bör involveras i projektet kallas målgrupper. De brukar prioriteras i primära och sekundära målgrupper. Primära målgrupper är de som är berörda av projektet eller har direkt nytta av resultaten, medan sekundära målgrupper har mera indirekta intressen. Exempel på primära målgrupper kan vara: deltagande företag och organisationer kunder 4

Exempel på sekundära målgrupper kan vara: branschorganisationer medierna allmänheten Följande frågor kan hjälpa er att hitta målgrupperna för er kommunikation: Vilka externa personer och grupper har nytta av era resultat och erfarenheter? Vilka i den egna organisationen ska informeras? Hur sker kommunikationen och interaktionen med partnerföretagen vilka är berörda? Har olika personer behov av information vid olika tidpunkter i projektet? Budskap Vad vill ni berätta om resultaten, om metoderna och det sätt ni arbetat på i projektet? Hur ska resultaten presenteras så att blir begripliga för de målgrupper ni valt? Det formar budskapet i kommunikationsplanen. Även om projektet uppnår sina viktigaste resultat först i slutet av projekttiden, är det en poäng att redan tidigt fundera över vilka budskap ni ska kommunicera. Genom att tillsammans diskutera igenom budskapen garanterar ni också att alla involverade kommunicerar samma sak. Nyckelordet för budskapsdiskussionen är nytta. Vilka erfarenheter och resultat är av nytta för era målgrupper? Tänk på att det inte bara är själva resultaten som är intressanta. För vissa målgrupper är det kanske viktigare att veta hur ni nått resultaten, vilka aktörer som varit inblandade eller hur ni samverkat med dem. När ni enas om budskapet tänk också på ordvalet. Vilka målgrupper förstår facktermer och vilka gör det inte? Budskap måste alltid anpassas efter respektive målgrupp för att så många som möjligt ska ha möjlighet att ta del av resultaten. 5

Kanaler När ni vet vem ni ska kommunicera med målgrupperna och vad ni vill säga budskapet är det dags att fundera över hur och var ni når era mottagare. Genom vilka kanaler? Exempel på kommunikationskanaler är: pressmeddelande nyhetsbrev trycksaker möten seminarier Valet av målgrupper styr oftast val av kanal. Här är några exempel: Den egna organisationens personal når man via intranät, interntidningar, gemensamma avdelningsmöten etc. Företag i en viss bransch når man genom branschtidskrifter, nyhetsbrev, gemensamma webbplatser, branschträffar eller specialprogram i radio/tv. Allmänheten når man via medierna, till exempel genom ett pressmeddelande eller ett presseminarium. En god regel är att hellre använda sig av befintliga kanaler än att starta nya. De flesta människor lever i ett överflöd av information i dag och det är lättare att nå ut med sitt budskap i en kanal (tidning, nyhetsbrev, webbsida) som människor redan har för vana att använda sig av. Aktiviteter Vilka kommunikationsaktiviteter planerar ni under året? Exempel på aktiviteter kan vara: företagsbesök, seminarier, workshopar, nätverksträffar, föredrag mediekontakter, nyhetsbrev uppdragsverksamhet, fort- och vidareutbildning I planen listar ni tidpunkter och vilka målgrupper som berörs. Lägg också gärna till budskapen och vem som är ansvarig för respektive aktivitet. 6

Ansvar En klar och tydlig ansvarsfördelning för kommunikationsarbetet behövs för ett lyckat resultat. Det är inte nödvändigtvis projektledaren som har ansvaret för kommunikationsfrågorna, det kan också vara någon annan i projektet. Däremot är det viktigt att någon har det uttalade ansvaret för att genomföra och följa upp kommunikationsplanen. Budget Vad kostar kommunikationsaktiviteterna? Det bör finnas en budget för kommunikationen och den ska helst vara inkluderad i den totala projektbudgeten. På så sätt tar projektet inte slut förrän de planerade kommunikationsaktiviteterna genomförts. Storleken på budgeten kan variera beroende på projektets storlek och karaktär, men bör vara realistisk: Går våra ambitioner att uppnå med den budget vi har? Uppföljning För att förbättra genomslaget av kommunikationsinsatserna är det viktigt att planen följs upp, något vi ofta prioriterar bort. Men utan uppföljning vet vi inte om vår kommunikation verkligen bidragit till det önskade resultatet om kommunikationen stöttat projektmedarbetarna i deras arbete och om målgrupperna har haft nytta av projektets resultat. Genom kontinuerlig uppföljning har vi chans att till nästa gång lära oss vilken kommunikation som verkligen fungerat. 7

Niofältsanalysen en modell för lärande Niofältsanalysen är ett bra komplement till kommunikationsplanen. Den visar hur de aktiviteter där vi lär av varandra är fördelade före, under och efter projekttiden. Exempel: Hur ser behovet ut i projektet före det startar? Upptaktsträffar? Introduktioner? Handledning? Hur ser lärandet ut mellan deltagarna under projekttiden? Kurser i mediehantering? Nätverksträffar? Halvtidsutvärderingar? Hur ser lärandet ut mellan projektet och externa målgrupper efter projekttiden? Utvärderingar? Rapporter? Seminarier? Pressaktiviteter? Analysen kan göras genom att var och en i projektgruppen listar aktiviteterna i varje fält eller genom att ni tillsammans fyller i rutsystemet på en whiteboard: Vilka aktiviteter har vi i dag? Vilka aktiviteter kan utvecklas och förbättras? Vilka aktiviteter kan läggas till? Eftersom modellen visar var insatserna görs och framför allt var de inte görs, kan den vara ett stöd som visar på luckor i er kommunikationsplanering. Analysen visar aktiviteterna, men säger ingenting om kvaliteten. Det innebär att på samma sätt som de tomma rutorna visar var insatser saknas, kan de ifyllda rutorna stimulera till samtal kring aktiviteternas syfte och mål: Vad vill få ut av dem och hur kan de förbättras? Inom projektet Före Under Efter Mellan deltagarna Till externa målgrupper 8

Exempel på kommunikationsplaner Acreo Fiber Optic Center The communications program includes promotion of the use of fiber optic technologies in general, the scientific results of the Center programs, and the resources and offers of Acreo Fiber Optic Center in particular. Organization of workshops and seminars, and partner visibility are important activities. The center benefits from the established and well respected trademark of Acreo. Budget: TBD Responsible: Center Manager Center Mission: To increase the value of Swedish industry, facilitated by fiber optics. Center Technical Focus: Innovative fiber optic solutions, fiber sensors, fiber components, specialty fibers, process technologies, and glass science. 9

Target audience Key message Strategy Prio partners Current partners Funding agencies Regional partners Swedish U&H EU and international R&D agencies Industrial people, relevant to fibers other Press International scientific audience Technical people, not relevant to fibers Swedish public The Center engagement is meaningful for our business The Center is bringing value to Swedish industry, and the funding agencies have made this possible. The Center benefits the region! The Center helps our students, and brings in scientific height to us! The Center is one of the leading R&D consortia. The Center can do something for us! The Center produces relevant and interesting results, and is good at presenting these to the public. High-end R&D with highly competent staff The Center brings value to Sweden. Acreo brings value to the industry and regions. Fiber optics seems to be useful in many areas Dedicated website. Regular info-letters. Success stories. Information. Yearly workshops and seminars. White papers Chosen members of the agencies on newsletter send-list. Regular and clear reports. Numbers! Be seen in regional press. Be seen at regional events. Be involved in regional innovation system. Collaborate and publish! Take on diploma students. Supervise PhD students. Co-apply for funding. Formalized part-time positions at U&H. Visit and hold seminars. Invite to Center. Be involved in several international networks. Information on fiber optic solutions. Success stories. Actively seek new partners. Be seen at industrial events. Show hot technical success stories. Press releases. Be seen with partners. Invite to workshops and events. Have an active webpage Publish! Go to conferences. Invite external expertise to workshops and seminars. Information on fiber optic solutions. Success stories. Accept visits to the lab. Communicate and hold short seminars. Be seen in press. Make fiber known as versatile tool, also outside broadband. 1 1 1 1 2 2 2 2 3 3 10

Communications Plan (cont.) Activity Specific Target audience What When Resp Website Public Technically qualified General info, Partner benefits, Success stories, Publications, Resources Partner access White papers, MSc Theses, Project info, Partner info Board Minutes, Agreements Acreo publications Aperturen Technically qualified and decision makers. Distribution 600ex. Success stories, Resources Technical roadmaps At center start Min every month Updates when needed Present in every issue. (2 per year) Focus once every two years. Annual report Technically qualified and Annual report summary Every issue decision makers. Center publications Quarterly news letter Partners and interested 4 times each year White papers Partners Selected topics 4 times each year Annual report Partners and interested Each year Conferences, workshops and exhibits Scientific conferences Scientists Regularly Fiber workshops and seminars Technical exhibits Technical, SMEs Technical, decision makers Road show, workshop with Two-three per year Partnerstämma Elektronikmässan, Tekn mässan One per year Company visits To center At least five per year By center At least five per year Scientific Refereed journals International scientists Regularly publications Press Press releases When motivated Ny Teknik, Two times each year Elektroniktidn. General press. Regional, Two times each year national International technical press. Two times each year 11

Projekt MultEx Denna kommunikationsplan definierar mål, målgrupper, budskap, kanaler och aktiviteter för extern och intern kommunikation av forskningen inom forskningsprojektet MultEx, 2006 2008. Projektet stöds av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och är ett samarbetsprojekt mellan Mälardalen Real-Time research Centre (MRTC), Arcticus Systems (Arcticus), CC Systems (CCS) och Volvo Construction Equipment Components (VCE). Bakgrund För kontors- och Internet-baserad mjukvara har komponentbaserad utveckling haft en mycket positiv inverkan. Mjukvarukomponenter kan idag laddas ner via Internet och kan automatiskt integreras i verktyg som t.ex. ordbehandlare, musikspelare och webbläsare. I industriell mjukvara däremot uppfattas komponentbaserad mjukvaruutveckling (CBSE) fortfarande som en lovande framtida teknologi. Förhoppningen är att CBSE även i denna domän kan möta de ökande kraven på ökade kvalitetskrav och minskade kostnader genom att kunna återanvända kod, effektiv mjukvaruutveckling och mer tillförlitlig programvara. I detta projekt beaktas mjukvara för inbyggda system som är vanliga i t.ex. fordon och robotsystem. Dessa system karakteriseras typiskt av att de har många typer av olika krav såsom begränsade hårdvaruresurser, hårda krav på säkerhet och tillförlitlighet där fel i mjukvara kan ha katastrofala följder (t.ex. personliga, miljömässiga, eller få förödande effekter för framtida inkomster). P.g.a. sådana specifika krav är CBSE som används inom kontors- och Internetdomänen ej applicerbara. För dessa typer av system existerar inte idag någon effektiv utvecklingsmiljö som stödjer CBSE. I projektet samarbetar MRTC, Arcticus, CCS och VCE för att utveckla metoder, verktyg och tekniker för att stödja effektiv CBSE för fordonsindustrin. Projektet avser att öka effektiviteten med avseende på: (1) utvecklingstid och -kostnad (2) mjukvarukvalitet och (3) resursutnyttjande. Kommunikationsmål Projektets kommunikationsmål består i att berörda målgrupper (se nedan) får tillgång till ett kommunikations- och informationsflöde om projektet och dess fortgång på ett för dem lättillgängligt och lättfattligt sätt. 12

Målgrupper Nedan listas de olika målgrupper som förväntas ha ett intresse i att veta om projektet och dess fortskridande. Vi beskriver även vilken slags information de kan tänkas ha intresse av. Finansiären, KKS Information om projektbeskrivning, avtal, årlig rapportering av projekt, webbplats mm. KK-stiftelsen ska känna till projektets framsteg och aktiviteter, i den utsträckning som krävs, för att kunna bedöma att projektmedlen används i enlighet med intentionerna. Projektföretagen Projektföretagen skall ha en djupgående insikt om projektets fortskridande och är även ansvariga att föra över information om egna och sina kunders erfarenheter till forskargruppen. Fordonsbranschen Det är viktigt att kunna föra ut kunskap om projektet och dess resultat till den bransch projektföretagen verkar i. Detta har som syfte att dels marknadsföra företagen som högkompetensföretag med aktiv medverkan i forskningsprojekt samt att sprida MRTC som en självklar samarbetspartner som är lyhörd för industriella frågeställningar. Forskningskollegiet på IDE/MDH Forskningskollegor på högskolan och främst då institutionen har ett brett intresse av projektet. Dels om rent tekniska och vetenskapliga resultat eftersom flera forskningsprojekt ligger inom nära angränsande områden, dels om hur man bedriver ett KKS-finansierat forskningsprojekt tillsammans med industriella partners. Nationellt och internationellt forskarkollegium Detta är den vetenskapliga målgruppen för projektet där man publicerar resultaten från projektet och även får feedback på den vetenskapliga kvaliteten och relevansen på projektet. Studenter Både befintliga och eventuella blivande studenter har ett intresse av att veta att det pågår forskning av hög kvalitet på MDH. Omgivande samhälle Det omgivande samhället har som intresse att veta hur och varför forskning bedrivs i stort, dess förutsättningar, svårigheter och villkor. I slutändan syftar detta till att öka samhällets förtroende för forskningen och de enskilda forskare som bedriver densamma. Övergripande budskap MultEx-projektet avser att undersöka hur mjukvaruutvecklingsprocesser för inbyggda system kan effektiviseras med avseende på utvecklingstid, mjukvarukvalitet och resursutnyttjande. Det finns idag teorier (inom realtidsforskningen) som stöder integrering av multipla exekveringsmodeller i ett datorsystem. Vi kommer att studera hur dessa teorier påverkar komponentdesign och utvecklingsprocesser i allmänhet. Vidare kommer projektet att undersöka möjligheten att använda mjukvaruverktyg för att stödja utvecklingsprocesser med multipla exekveringsmodeller. 13

Målet är att ta fram verktyg och metoder som stödjer effektiv mjukvaruutveckling. Användandet av multipla exekveringsmodeller skapar möjligheter för bättre kvalitet på mjukvara, ett effektivare resursutnyttjande och främjar återanvändbarheten av mjukvarukomponenter i olika produkter. Följande budskap vill projektet förmedla till de målgrupper som är identifierade: Finansiären, KKS Bilden som projektet vill lyfta fram är att detta är forskning som håller både en hög industriell och akademisk relevans och producerar resultat som ligger såväl i forskningsfronten som att de kommer svensk industri till gagn. Projektföretagen/ Fordonsbranschen Under projektet skall företag uppleva att de har en kontinuerlig dialog med forskare om projektet och dess framsteg. Projektföretagen skall anse att MRTC är en självklar samarbetspartner med hög kompetens och är lyhörda för industriella frågeställningar. Forskningskollegiet på IDE/MDH Tekniskt sett få en bild av projektet där det kommer fram både relevanta forskningsfrågeställningar för dem såväl som vetenskapliga resultat så att samarbetsformer och synergier med andra forskargrupper uppstår. Allmänt få information och ingående erfarenheter om hur det är att bedriva forskning tillsammans med industrin i KKS-finansierade projekt. Nationellt och internationellt forskarkollegium Dessa fungerar som ett forum för att presentera och få feedback på de vetenskapliga resultaten i projektet. Eftersom detta forskningsprojekt är tvärvetenskapligt såtillvida att dess resultat är publicerbara i två olika forskarkollegier (Software Engineering och Real-Time) som traditionellt haft lite med varandra att göra, syftar detta projekt till att kunna föra över frågeställningar och resultat mellan dessa. Vi vill även kunna lyfta upp industriellt relevanta forskningsfrågeställningar på dessa akademiska konferenser. Studenter Till eventuellt blivande studenter vill vi kunna förmedla att det pågår spetsforskning på MDH med hög industriell relevans, vilket även reflekterar sig i utbildningen och på så sätt visa att en utbildning på MDH ger bra jobb efter utbildningen. Målet är att detta skall fungera som ett viktigt rekryteringskriterium för blivande studenter. För befintliga studenter kan forskningen fungera som källa till framtida examensarbeten och även väcka ett intresse för framtida forskarstudier. Man vill kunna bidra till ökat intresse för tekniska utbildningar i allmänhet och MDH i synnerhet. Omgivande samhälle Den bild vi vill förmedla är att det pågår forskning av hög vetenskaplig kvalitet som har en industriell relevans för företag i Sverige som i längden kan skapa fler arbetstillfällen. 14

Kanaler De kanaler projektet har till förfogande för att föra ut sitt budskap är: Hemsida Hemsidan ska fungera som den huvudsakliga informationskällan för flera målgrupper. Den innehåller bl.a. beskrivning av projektet dels populärvetenskapligt och mer i detalj för forskarkollegiet, lista på forskningspublikationer och prototyper på utvecklade verktyg ska kunna laddas ner därifrån. Informationen på hemsidan hämtas från MRTCs webbplats (www.mrtc.se) som kontinuerligt hålls uppdaterad om projekt, personer, publikationer m.m. Denna kommer kontinuerligt att hållas synkroniserad med högskolans centrala forskningsdatabas, inkluderande en länk till projektets hemsida. Genom detta sprids vetskap om projektet genom högskolans centrala satsningar på forskningskommunikation där det finns planer på att tillsätta en forskningskommunikatör. Projektföretagen Projektföretagen fungerar som en viktig informationsspridare av projektet i sin bransch, dels bland kunder som samarbetsföretag. Projektföretagen har ett väl etablerat industriellt kontaktnät i branschen där tillgång till deras kontakter kan vara en värdefull källa för att föra ut budskapen till branschen. MRTC Projektet drivs inom en större organisation inom området (MRTC) där det pågår aktiviteter och som ska användas som en viktig kanal för att föra ut information både till akademi och industri. Den centrala informationsavdelningen på högskolan Informationsavdelningen har kanaler för att nå ut till både samhället och blivande studenter. Det pågår en process för tillsättande av en forskningskommunikatör och där planera vi att vara med och sätta upp rutiner för att föra ut information om projektet och viktiga milstolpar såsom publikationer, seminarier, populärvetenskapliga artiklar i diverse tidningar osv. Nationella nätverk, konferenser och seminarier Både MRTC och projektföretagen är med i nätverk inom området. Konkreta exempel är SNART (The Swedish National Real-Time Association) och ARTES (A network for Real-Time research and graduate Education in Sweden). Internationella journaler, konferenser och workshops Dessa används dels för att publicera de vetenskapliga resultaten från projektet samt som informationskälla och kontaktskapande aktiviteter med andra universitet och högskolor inom området. Aktiviteter Förutom de kanaler som listas kommer följande aktiviteter att planeras: Projektmöten Möten för att diskutera och planera det fortlöpande arbetet i projektet. 15

Företagsbesök Följa med som åhörare/seminariehållare då medlemsföretagen är inbjudna till andra företag i branschen. Dels för att få reda på kundkrav och att föra ut information om projektet. MRTC-seminarium Projektet är en del av satsningen på MRTC som håller ett årligt seminarium om forskningen på MRTC dit både nationell akademi och industri inbjuds. Dessutom kommer projektet att delta i den interna seminarieverksamheten på MRTC för att utbyta både tekniska och administrativa erfarenheter kring att bedriva forskningsprojekt. Gästbesök hos andra forskargrupper För att utbyta information kring vetenskapliga frågeställningar som ligger i anslutning till projektet planeras kortare vistelser hos andra forskargrupper. Examensarbeten Projektet förväntas generera examensarbeten för magisterstudenter, vilket är ett ypperligt tillfälle att visa på hur forskning bedrivs och låta studenter få en insikt i vilka frågeställningar som är både akademiskt och industriellt relevanta. Aktivitet /Kanal (Vad?) (Hur?) Webbplats http://www.mrtc.mdh.s e/projects/multex/ Forskningskommunikatör på MDH Målgrupp (För vem?) Alla. Skall innehålla information på olika nivåer, allt från populärvetenskaplig text till mer teknisk beskrivning för att fånga alla målgrupper. MDH, samhälle. På MDH finns planer att inrätta en tjänst som forskningskommunikatör. MultEx bidrar till att utarbeta rutiner för en fortlöpande och smidig kommunikation mellan forskningen och Tid (När?) Uppdateras kontinuerligt och synkroniseras med MRTC-webb samt högskolans centrala forskningsdatabas. Ansvarig (Vem utför?) MIC 2006, fortlöpande under projektets gång. JMT denna person. Projektmöten Projektdeltagare Minst 1 gång/år med alla företag, däremellan vid behov MIC 16

Aktivitet /Kanal (Vad?) (Hur?) Företagsbesök Målgrupp (För vem?) Bransch. Projektföretagen besöks flera gånger. Följa med på besök där projektföretagen är inbjudna. Tid (När?) Ansvarig (Vem utför?) Besök på Eriksson maj 2006. Vid behov. Företag Företag som visat intresse för MultEx är BAE Land Systems Hägglunds, Bombardier, Haldex, Mecel, Scania, Volvo. 1 gång/år JMT Nationella seminarier (SNART) Nationella forskare och industri MRTC Seminarium Projektdeltagare, MRTC, 1 gång/år JMT nationell forskning och industri MRTC:s interna MRTC, Projektdeltagare Minst 1 gång/månad JMT seminarium Examensarbeten Studenter Minst 1 per år JMT Besöka andra Forskare och internationella 2006 Cantabria i Spanien + MIT i USA JMT,MIC forskargrupper forskare Presentation av När det finns publicerbara resultat, JMT forskningsresultat vid planerat under 2006, 2007 och 2008 internationella konferenser Forskare inom samma fält. Vi förväntar oss att kunna publicera resultat både inom realtidsområdet samt software engineering. MultEx kan också bidra till att överföra frågeställningar och resultat mellan båda dessa områden. Journalpublikation Forskare inom samma fält Planerat mot slutet av projektet 2007, 2008 JMT Budget Projektet avsätter 5 % av en heltidstjänst till den informationsansvarige. Övriga kostnader för dessa aktiviteter (ex. resor och konferensavgifter) finns med i personal och resekostnader i den totala budgeten. 17

Kort om KK-stiftelsen KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vårt mål är att Sverige även framöver ska vara ett globalt konkurrenskraftigt land. KK-stiftelsen har funnits sedan 1994 och har satsat mer än sex miljarder kronor på att bygga upp profilerade forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor, att främja kunskaps- och kompetensutbyte mellan högskola och näringsliv och att främja IT-användningen i Sverige, bland annat inom skola, lärarutbildning och hälso- och sjukvård. Genom att skapa kreativa mötesplatser, finna nya samverkansformer och vidareutveckla och dokumentera metoder för samarbete och kompetensutveckling vill vi öka förmågan hos högskola och näringsliv att samarbeta mot gemensamma mål. Läs mer om stiftelsens arbete på kks.se. 18