Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation

Relevanta dokument
Lösningsförslag till Problem i kapitel 5 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

Tentamen i Trådlös Internet-access

DIGITAL KOMMUNIKATION

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 7 i Mobil Radiokommunikation

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar

Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LULEÅ Ämneskod SMS016 Systemteknik Tentamensdatum Avd för Signalbehandling Skrivtid

Blandade problem från elektro- och datateknik

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Hambley avsnitt

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning /3712. Vår referens

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Hambley avsnitt

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Hi3G Access AB beviljas tillstånd att använda radiosändare för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i 900 MHz-bandet i hela Sverige.

IKUSI STG Produktöversikt

Digital kommunikation. Maria Kihl

a) Beräkna sannolikheten att en följd avkodas fel, det vill säga en ursprungliga 1:a tolkas som en 0:a eller omvänt, i fallet N = 3.

Bedömning av påverkan på ATG radiokommunikationer från. Tvärbanan Kistagrenen. Saab AB

Tentamen i Trådlös Internet-access

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

Trådlös kommunikation

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Grundläggande signalbehandling

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital kommunikation. Maria Kihl

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5

1(11) C TR TELESAMVERKAN

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare i landmobila radionät

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Tentamen i Fotonik , kl

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Homework Three. Farid Bonawiede Samer Haddad Michael Litton Alexandre Messo. 28 november Time series analysis

CoaxData a step into a digital world KONTROLL AV KABEL-TV-NÄT OCH INSTALLATIONSTIPS

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: (OS)

Diskreta Linjära System och Skiftregister

Sammanfattning TSBB16

Signal- och bildbehandling TSBB03

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

ANSÖKAN om tillstånd att använda markstation för luftfart

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Analys/syntes-kodning

Signal- och bildbehandling TSBB14

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning / Vår referens

6. Blandade uppgifter

Stokastiska processer med diskret tid

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A

Miniprojektuppgift i TSRT04: Mobiltelefontäckning

Extra övningsuppgifter

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Mera information om trådlösa mikrofoner!

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Kommunikation Jan-Åke Olofsson

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 7. Felrättande koder

Vårdsystem FM M Sida 1 av 5 FMV VO Led :40576/05 MVSCHG RA 1952A ALE 2005 RA 1952A ALE

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

VIKTIGT: Funktionen för återuppladdning kan endast användas tillsammans med det specialdesignade batteripaketet.

Tillstånd att använda radiosändare enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; tilldelning genom spektrumauktion

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Yttrande med anledning av PTS förslag till föreskrifter mm för allmän inbjudan angående tillstånd att använda radiosändare i 800 MHz-bandet

Detta ger oss att kanalkapaciteten för den ursprungliga kanalen är C = q 1 C 1 + q 2 C C =1 h ( ) 0.30.

Transkript:

Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation 6. En NMT 9 mobiltelefon med sändning och mottagning via MHz åtskilda kanaler. Mottagare och sändare åtskilda av duplexfilter. Telefonen arbetar vid cellgränsen, km från basstationen och kräver där minst [SIR] db = db. Mellan basstationen och mobiltelefonen, som båda har antenner med 3 db antennvinst och utsänder lika stor effekt, modelleras överföringen med frirymdutbredning. Duplexfiltrets minsta dämpning för att uppfylla kravet på lägsta signalstörförhållande. Sändare P s P m Duplexfilter Mottagare [G s ] db = [G m ] db = 3 db Utbredningsdämpningen vid frirymdutbredning enligt (3.5) på sidan blir: L bfs db = lg 4πr λ Länkbudgeten blir: = lg 4π 3 3 9 6,5 db [P m ] db = [P s ] db + [G s ] db [L bfs ] db + [G m ] db

Kravet på duplexfiltret kan tolkas som att uteffekten P s efter passage av duplexfiltret, skall ha en nivå som är minst ggr mindre än nivån hos den mottagna effekten P m. Den mottagna effekten skall ej påverkas av duplexfiltret, d.v.s. frekvensen för den mottagna effekten skall ligga inom duplexfiltrets passband medan frekvensen för den utsända effekten P s skall ligga inom en kraftigt dämpande del av duplexfiltrets frekvensfunktion. Kravet på duplexfiltret kan tecknas på följande sätt: [P m ] db [P s ] db [G duplex ] db db, d.v.s. [P m ] db [P s ] db + [G duplex ] db + db; [P m ] db substitueras i länkbudgeten: [P s ] db + [G duplex ] db + [P s ] db + [G s ] db [L bfs ] db + [G m ] db [G duplex ] db + [G s ] db [L bfs ] db + [G m ] db [G duplex ] db + 3,5 + 3 [G duplex ] db 5,5 db [A duplex ] db 5,5 db, d.v.s. dämpningen i duplexfiltret skall minst vara 5,5 db för signaler inom sändfrekvensområdet. 3 db G duplex 5 khz MHz 5,5 db Lutningen/dekad för duplexfiltrets högfrekvensflank: 5,5 ( 3) lg 6 lg 5,5 3,6 47 db/dekad

6. Binärt skiftregister för generering av synkroniseringssekvens. Den binära utsignalen kodas med antipodala signaler enligt nedanstående figur. D + D D D -> + -> a) Att utsekvensens längd är maximal om registret inte är i nolltillståndet. b) Utsekvensens korrelation. a) Systemet har 4 fördröjningar 4 = 6 tillstånd. Tag bort maximal längd =. Börja med t.ex. 3 4 5 6 7 9 3 4 tillbaka Denna sekvens kommer att genomlöpas oberoende av starttillståndet, endast olika startlägen maximallängdssekvens. 3

b) Vi har följande utsekvens från skiftregistret: y[n] = och efter kodningen: y [n] = Autokorrelationsfunktionen är r[k] = N N n = y [n]y [n + k] r[] = 6.3 p.s.s. r[m] = m 4 r[] = r[] = n = r[] = = y [n]y [n] = ++++++++++++++= n = y [n]y [n + ] =,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, + + +++ ++ = Binärt skiftregister för generering av synkroniseringssekvens. Den binära utsignalen kodas med antipodala signaler enligt nedanstående figur. D D D + D -> + -> - Att utsekvensens längd är maximal om registret inte är i nolltillståndet. Utsekvensens maximala korskorrelation med utsekvensen i föregående problem samt medelkorskorrelationen under förutsättning att alla skift är lika sannolika. Systemet har 4 fördröjningar 4 = 6 tillstånd. Tag bort maximal längd =. 4

Börja med t.ex. 3 4 5 6 7 9 3 4 tillbaka Denna sekvens kommer att genomlöpas oberoende av starttillståndet, endast olika startlägen maximallängdssekvens. Beräkna korskorrelationen r XY [k] = föregående problem kallas x[n] n = x[n]y[n + k] där sekvensen i x[n] - - - - - - - y[n] - - - - - - - y[n + ] - - - - - - - y[n + ] - - - - - - - y[n + 3] - - - - - - - y[n + 4] - - - - - - - y[n + 5] - - - - - - - r XY [] = r XY [] = 3 r XY [] = r XY [3] = 7 r XY [4] = 3 r XY [5] = 5 3 4 5 r XY [n] = 6 5

y[n + 6] - - - - - - - y[n + 7] - - - - - - - y[n + ] - - - - - - - y[n + 9] - - - - - - - y[n + ] - - - - - - - y[n + ] - - - - - - - y[n + ] - - - - - - - y[n + 3] - - - - - - - y[n + 4] - - - - - - - Maximala korrelationen är r XY = ± 7. r XY [6] = r XY [7] = 3 r XY [] = 7 r XY [9] = 5 r XY [] = 3 r XY [] = 7 r XY [] = 5 r XY [3] = r XY [4] = 6 7 9 3 4 5 r XY [n] r XY [n] r XY [n] = = = 3 6 Medelkorrelationen är r XY = 4 r XY [n] = 5 6.4 TDMA-system med bitars m-synkroniseringssekvens. För korrekt mottagning krävs att alla bitar mottages korrekt. På kanalen genereras oberoende bitfel med bitfelssannolikheten p = 5 %. a) Symkroniseringssystemets miss-sannolikhet, P m, p.g.a. bitfel. b) Sannolikheten för felsynkronisering, P f, under förutsättning att bitar i skiftade m-sekvenser ger en korrekt bit med sannolikheten / i varje position. c) P m och P f om mottagaren accepterar 3 bitfel i den mottagna sekvensen. 6

a) Sannolikheten för korrekt mottagning = sannolikheten att alla bitar mottas korrekt: P korrekt = ( p) = (,5),46 Miss-sannolikheten P m = P korrekt,54 b) Sannolikheten att en icke ursprunglig sekvens uppfattas som en synkroniseringssekvens: P f = P{ slumpmässiga bitar antar samma mönster som synkroniseringssekvensen} = 3, 5. c) I detta fall får vi korrekt mottagning om sekvensen innehåller,, eller 3 fel: P korrekt = p + p p 4 + p p 3 + + 3 p3 p = {p =,5},9945 Miss-sannolikheten P m = P korrekt,9945 = 5,5 3. Felsynkronisering kan ske om i en slumpmässig följd, 3, 4, eller bitar är korrekta: P f = P{, 3, 4 eller slumpmässiga bitar är korrekta} = = p + p p 4 + p p 3 + 3 p3 p = = {p =,5} = + + + 3,. 6.5 Ett frekvenshoppsystem med L = kanaler och DPSK-modulering är utsatt för aktiv störning. Störaren, som ej känner hoppsekvensen, stör över K stycken slumpvis utvalda frekvenser med vitt gaussiskt brus. Störarens sändeffekt är så stor att om den koncentrerades till en enda frekvens skulle vara ggr större än den vid denna frekvens mottagna nytto -effekten, d.v.s. den effekt störaren kan lägga på varje frekvens beror på hur stort K är. Storleken på det K, som maximerar frekvenshoppsystemets felsannolikhet samt motsvarande felsannolikhet. 7

Total störeffekt: M = ggr nyttoeffekten vid mottagaren. Bandbredden hos en kanal: B () T Mottagen nyttoeffekt i en mottagare: P m = E b E () T b = TP m Mottagen störbruseffekts effekttäthet: N [W/Hz] Totalt, i K mottagare via K kanaler, var och en med bandbredden B, från störsändaren, mottagen störbruseffekt: P s = N KB N = P s. (3) KB Samtidigt gäller att P s = MP m (4) Med (3) och (4) fås N = MP m (5) KB Med () och (5) fås signalstörförhållandet: E b = TP m N MP m = M K (6) KB Enligt (4.3) på sidan 47 är felsannolikheten i en störd frekvenslucka vid DPSK-modulering: P DPSK = e E b/n = e K/M. I övriga frekvensluckor är felsannolikhete. Systemets totala felsannolikhet är P total (K) = (P fel luckan är störd) P{störd frekvenslucka} + + (P fel luckan är ej störd) P{ej störd frekvenslucka} = = e K/M K L + Det gäller nu att maximera P total (K) derivera med avseende på K: dp total (K) dk = d dk K L e K/M = L e K/M K LM e K/M = L M K = K = M = Undersök extrempunkten genom att titta på andraderivatan: dp total (K) = dk LM e K/M K e K/M + LM K LM e K/M dp total (K) dk K = M = L = = e < K = ger maxvärde för P total (K) P total (K = ) = e

6.6 Ett direktsekvenssystem med 5 chips kodsekvenslängd enligt nedanstående figur: u (t) T = 5 τ t u (t) T = 5 τ t Binär information översänds enligt s i (t) = a i u i (t) där informationssymbolerna a i antar värdena + och med lika stor sannolikhet. Informationssymbolen a skall detekteras ur den mottagna signalen: r(t) = s (t) + s (t) + n(t) där både s (t) och s (t) har energin E. n(t) är vitt gaussiskt brus med spektraltätheten N / och signalbrusförhållandet E = 7 db. Felsannolikheten för systemet och dito om mottagningen endast störs av vitt brus. Signalformerna s i = ± u i (t); i =,. Bitenergin hos s i : N db E = T u i (t) dt = 5τA 9

Antag, att signalerna detekteras i en korrelationsmottagare och låt en basfunktion, φ (t), vara parallell med u (t): φ (t) = u (t) 5τA Kontrollera att längden av φ (t) = : t T φ (t) dt = u (t) dt = O.K.! 5τA Betrakta fallet a i = + då är s (t) = + u (t) och mottagen signal utan brus: r (t) = T T r(t) φ (t) dt = u (t) 5τA u (t) ± u (t) u (t) dt = 5τA = 5τA ± τa 5τA = E ± E 5 = 4 5 E = 6 5 E 6 5 E = 36 5 E 6 5 E 4 5 E E 5 E E 5 E 4 5 E 6 E 5 E Sannolikheten för + u (t) är lika stor som sannolikheten för u (t). Enligt (4.5) på sidan 4 är felsannolikheten: P e = Q Δ N där Δ är avståndet mellan signalpunkterna P e = Q E 5 N + Q 5 E N = Q 3E 5N + Q 7E 5N = = Q 3 7/ 5 + Q 7 7/ 5 = Q,53 + Q 3,,9 3 = Om överföringen endast är störd av vitt brus blir felsannolikheten:

P e = Q Δ N = Q E N = Q 7/ = Q 3,7 7,7 4