6. Blandade uppgifter
|
|
- Fredrik Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen 30 bilder per sekund. a) Bestäm datahastigheten för TV-signalen. b) Hur många analoga telefonkanaler (med 3.1kHz bandbredd) behöver man för att kunna överföra denna signal binärt? c) Antag att vid mottagaren är signalbrusförhållandet (S/N) db 35 db (termiskt brus). Vilken bandbredd hos en analog kanal krävs för att klara överföring av data från TV-källan. d) Hur många olika signalelement (minimum) behövs för at skicka TV-signalen genom kanalen c)? 2. En voice analog signal ska sändas digitalt. För att utföra A/D-omvandling behöver man sampla signalen var 125:e µs (enl. samplingsteoremet). Hur många bit/s sänder man när man använder: a) Deltamodulering. b) DPCM (Differential Pulse Code Modulation) där varje skillnad mellan samplen är uttryckt m h a 4-bitars dataord. 3. I en fiberlänk ingår: - En laserdiod (LD) med uteffekten 250 µw (våglängden 1.5 µm). - En detektor (pin-diod) med känsligheten 45 dbm. - Två kontaktdon med förluster på 1.5 db i vardera. - Tio skarvar med förluster på 0.15 db. - Optisk fiber med förluster på 0.3 db/km för 1.5 µm Inkopplingsförluster till sändaren och mottagaren är 5 db resp. 2.5 db. Man kräver en effektmarginal på 5 db. a) Bestäm det maximala avståndet mellan två regeneratorer (optiska repeterare). b) Avståndet mellan station A och B är 4000 km. Stop-and-wait ARQ (Automatic Repeat Request) används. Anta att utbredningshastigheten är 2*10 8 m/s och länkkapaciteten är 100 Mb/s. Vad är utnyttjandegraden vid paketlängden 1000 bytes? c) Antag att tre bitar används för sekvensnumrering. Vad blir fönsterstorleken för: - Go-back-N ARQ? - Selective Reject ARQ? - Sliding Window flödesreglering? d) Antag att CRC (Cyclic Redundancy Check) används för detektering av bitfel. Mottagaren upptäcker bitfel i fall (välj ett alternativ) - En sekvens av nollor har detekterats. - En sekvens av ettor har detekterats. - En alternerande sekvens av nollor och ettor har detekterats. - Inget av ovanstående alternativ. 1
2 4. Betrakta följande väg genom Internet över olika fysiska länkar med olika MTU (maximum transfer unit) storlekar: MTU1 MTU2 MTU3 MTU4 A B C D E MTU-värdena på de olika länkarna är: MTU1 = 1500 bytes MTU2 = 1492 bytes MTU3 = 296 bytes MTU4 = 1500 bytes. a) Antag att fragmentering är tillåten, "reassembly" sker hos mottagaren och att IP-huvudet är 20 byte lång. Hur många fragment kommer till mottagaren om sändaren skickar ett IPpaket med en storlek på 1500 bytes (inklusive header). Visa dina beräkningar. b) Vid vilka noder kommer fragmentering att ske? c) Hur många fragment skulle komma till mottagaren om "reassembly" gjordes i varje router? Nämn två nackdelar med denna lösning. d) Förklara kortfattat varför fragmentering och "reassembly" är nödvändiga på IP-nivå. Varför kan inte alla MTU-storlekar vara lika? 5. a) Betrakta en Ethernet-buss med överföringskapacitet 10 Mbit/s och minimal paketstorlek 50 bytes. Beräkna den maximala längden på bussen som CSMA/CD tillåter i detta fall. (Antag att signalens utbredningshastighet är 2*10 8 m/s). b) Antag nu att man vill koppla ihop två Ethernet-segment med en repeater. Signalerna fördröjs med 0.01 ms (i varje riktning). Antag att längden på de två segmenten måste vara lika. Vad är den maximala segmentlängden i detta fall? c) Antag att du kopplar ihop två Ethernet-segment med en brygga. Bryggan introducerar en fördröjning på 0.1 ms. Vad är den maximala segmentlängden i detta fall? 6. Betrakta en FDDI-länk med en lysdiod som ljuskälla (för 1300nm som är standard för FDDI). Avståndet mellan stationerna kan inte överstiga 10 km. Den lägsta uteffekten från denna lysdiod är 17 dbm. Mottagarkänsligheten (för BER=10-12 ) är 41dBm. Mellan sändare och mottagare ligger två bybass switchar med förluster på 2.5 db i varje växel och två med förluster på 0.5 db i varje anslutning. Enligt standarden skall man räkna med ytterligare 2 db förluster för varje länk ev degradering av komponenter. Mellan sändare och mottagare ligger en multimodfiber med dämpning på 1 db/km. a) Hur stor är effektmarginalen? b) Hur mycket längre avstånd mellan stationerna kunde man tillåta med tanke på effektbudget om man inte behövde ha någon effektmarginal? c) Finns det andra begränsningar än effektbudget som inte tillåter ökning av avståndet mellan stationerna? Ge ett exempel. 2
3 7. SENDER RECEIVER SENDER RECEIVER SYN, SN =i SYN SYN, SN=j, AN=i SYN DATA, SN=i DATA, SN=i+1, AN=j a. Two-Way Handshake b. Three-Way Handshake I figuren ovan visas förenklade uppkopplingsscenarion. Förklara den grundläggande orsaken att använda trevägs handskakning för att koppla upp en TCP förbindelse istället för tvåvägs handskakning. (Ledtråd: titta på var det finns sekvensnummer och kvittenser). 8. Figuren nedan visar ett datagramnät. N1-N7 är nätverk, R1-R7 är routrar och siffrorna 0-9 anger kostnaden för att använda en länk från en router till ett nätverk eller till en annan router. Kostnaden för att använda en länk från ett nätverk till en router är 0, och kostnaden för att använda länkar inom ett nätverk är också noll. Antag att routrarna använder någon sorts algoritm för att beräkna den kortaste (billigaste) vägen till varje annat nätverk, att nätet har varit i gång tillräckligt länge för routrarna att ha fullständig kunskap om topologin och att ingen router använder default-vägval. a) Angevägvalstabellen för router R3 med de givna förutsättningarna. b) Av någon anledning ändras länkkostnaden mellan R3 och N3 till 3, och länkkostnaden från R4 till R5 ändras till 7. Vilka poster i R3:s vägvalstabell ändras och vad blir de nya next hop och kostnaderna i vägvalstabellen. Här antar vi att vägvalstabellerna är stabila efter ändringen av länkkostnaderna. 3
4 9. Svara på följande frågor. a) För att digitalisera analoga signaler kan man använda: AMI kodning PCM modulering ASK modulering QPSK modulering DPCM modulering DM modulering b) Av vilka skäl (bitsynkronisering, minskning av likspänningskomponenten eller minskning av bandbreddsbehovet) använder man följande koder: NRZ (Nonreturn to Zero) AMI (Alternate Mark Inversion) Manchester RZ (Return to Zero) HDB3 (High-Density Bipolar 3 zeros) c) En länkbudget gör man för att bestämma: Avståndet mellan sändare och mottagare Kapaciteten Priset för ett telefonsamtal Överföringskvaliteten på länken Antalet förstärkare mellan stationerna Den minsta mottagarkänsligheten Den minsta uteffekten från sändare 10. Man vill skicka en binärfil via e-post. Ange de olika protokoll som är inblandade i överföringen för hela TCP/IP-stacken (ner till och med medium access-nivån) och hur de är relaterade. Antag att en Ethernet-anslutning används. Svara genom att rita en figur med de olika protokollen. 11. a) Vad gör en dator (host) när den tar emot ett IP-paket med TTL=1? TTL=2? b) Vad gör en router när den tar emot ett IP-paket med TTL=1? TTL=2? 12. Antag att ett TCP-meddelande som innehåller 1500 byte data och 20 byte TCP-huvud lämnas till IP för att skickas över två nätverk inom Internet (dvs från en dator på ett nätverk via en router till en dator på ett annat nätverk). Det första nätverket använder 14-byte huvud och har en MTU (Maximum Transfer Unit) på 1024 byte, det andra använder 8-byte huvud och har en MTU på 512 byte. MTU för nätverken anger den totala paketstorleken som kan 4
5 skickas, inklusive huvud för det specifika nätet. Storleken på en IP-huvud är 20 byte. Visa schematiskt i en figur (med huvud i rätt ordning och med rätt storlekar samt med total paketstorlek) paketen som tas emot av nätverkslagret hos mottagardatorn. Vad är utnyttjandegraden för det andra nätverket (andelen nyttodata av den totala mängden data som skickas över det andra nätverket)? 13. a) Varför är det för IP i allmänhet nödvändigt att ha en adress per nätanslutning, istället för att bara ha en adress per dator? b) Varför utförs "IP reassembly" hos mottagaren istället för i routrarna? 14. Figuren nedan visar ett LAN med två bryggor och en repeterare. Besvara följande frågor: a) Hur många kollisionsdomäner finns det i nätverket? b) Vad gör repeteraren R1 om den känner att en av ingångarna är aktiv (t.ex om station (a) på nät Z sänder data till station (b) på samma segment)? c) Vilken sorts adress (IP-adress, UDP/TCP-portnummer eller MAC-adress) använder en brygga när den förmedlar paket? 15. I denna uppgift kommer du att jämföra kretskoppling och paketkoppling. Antag att: Antal noder mellan sändare och mottagare är 4 Mängden information som ska överföras från sändare till mottagare är bitar Datahastigheten på alla länkar är 9600 bit/s. I det paketförmedlade fallet skickar sändaren information i paket med fast storlek à 1024 bitar. Huvudet i varje paket består av 16 bitar. Uppkopplingstiden är 0.2 sekunder. Beräkningsfördröjningen i varje steg är sekunder. Inga kvittenser skickas. Propageringstiden kan försummas. 5
6 a.) Rita figurer som förklarar principen för kretskopplad och paketförmedlad kommunikation. b.) Använd data ovan för att beräkna tiden som behövs för att överföra informationen (HELA blocket) från sändare till mottagare i båda fallen. 16. Betrakta en länk med längden d km, utbredningshastigheten v m/s och överföringskapaciteten C bit/s. Ramar med längden L byte ska överföras. a) Vad är den maximala utnyttjandegraden om flödesreglering enligt Stop & Wait används? b) Vad är den maximala utnyttjandegraden om Go-Back-N med fönsterstorlek 8 används? c) Beräkna utnyttjandegraden för Stop & Wait respektive Go-Back-N om d = 20 km, v = 2*10^8 m/s, C = 2 Mbit/s och L = 100 bytes. 17. a) Ange de två funktioner som transportprotokoll kan erbjuda applikationer i TCP/IPstacken. Förklara varför dessa funktioner krävs. Erbjuder TCP och UDP dessa funktioner? b) TCP använder flödesreglering och stockningsreglering för att uppnå tillförlitlig överföring av data mellan slutanvändare. Förklara syftet med de båda. c) Förklara kortfattat vad adaptiv omsändning är. d) Svara med sant eller falskt: A. UDP är ett förbindelselöst protokoll. B. IP är ett förbindelseorienterat protokoll. C. TCP är ett förbindelselöst protokoll. D. TCP är ett punkt till punkt protokoll. 18. a) Beräkna den maximala utnyttjandegraden i ett Token Ring LAN med följande parametrar: länkkapacitet 10Mbit/s, antal noder 10 avstånd mellan två intilliggande noder 200 m, signalens utbredningshastighet 2*10 8 m/s, paketstorlek 500 byte. b) Antag att samma MAC-protokoll skall användas i ett fiberoptiskt stadsnät med följande parametrar: 100 Mbit/s, 10, avstånd mellan två intilliggande noder 2000 m, signalens utbredningshastighet 2*10 8 m/s, paketstorlek 500 bytes. Vad är den maximala utnyttjandegraden i detta fall? c) Hur kan FDDI-protokollet (Fiber Distributed Data Interface) öka utnyttjandegraden i det andra fallet? 19. Växlade långdistansnät kan använda tekniker som kretskoppling (circuit switching CS), datagram paketväxling (DG) och virtuellt kretskopplad paketväxling (VCS). a) Betrakta följande påstående. Är det sant eller falskt? Förklara kortfattat varför. Om DG används så förekommer ingen uppkopplingsfas före transmissionen, som en konsekvens går informationsöverföringen alltid fortare om DG används än om CS används. 6
7 b) Betrakta följande påstående. Är det sant eller falskt? Förklara kortfattat varför. "VCS är bättre lämpat för interaktiv tal- och videoöverföring än DG. c) Betrakta följande påstående. Är det sant eller falskt? Förklara kortfattat varför. "DG reagerar på stockningar (congestion) på en länk i nätverket på ett flexiblare sätt än VCS. 20. Betrakta nätverket i figuren. Bestäm vägarna med lägst kostnad för alla noder med hjälp av Dijkstras algoritm. Redovisa stegen i algoritmen. Definiera vägvalstabellerna vid noderna. (Antag att länkarna är bidirektionella och att kostnaden är samma i båda riktningarna). a b c 1 d 21. a) En partvinnad kabel har en dämpning av 25 db och en bandbredd av 0.5 MHz. En sändare och en mottagare är anslutna till var sin ända av kabeln. Sändaren skickar in en signal med effekten 0.2 W in i kabeln. Effekten i bruset vid ingången till mottagaren är 0.2 µw. Beräkna signalbrusförhållandet vid ingången till mottagaren. Svara i db. b) Antag att signalbrusförhållandet vid ingången till mottagaren är 511. Vad är systemets maximala kapacitet? (Anta bara termiskt brus). c) Hur mycket blir den teoretiskt maximala kapaciteten i ett brusfritt system? d) Antag att modulationstakten är 50 kbaud och att 4 modulationsnivåer används. Vad blir då datatakten? 22. Betrakta nätverksarkitekturen i figuren. Antag att stationerna S och D ska kommunicera med hjälp av TCP/IP. Ethernet Ethernet FDDI S A B D 7
8 a) Vilken typ av nätverksutrustning (dvs, brygga eller router) bör användas som enhet A respektive enhet B? Föklara kortfattat varför. b) Definera protokollstackarna som måste implementeras i de olika noderna (dvs, datorerna S och D samt enheterna A och B.) c) Antag att dator S ska sända ett meddelande till dator D. Betrakta följande två typer av adressuppslagning: i) det symboliska namnet för dator D -> IP-adressen för dator D. ii) IP-adressen för dator D -> MAC-adressen för dator D. Vilken av noderna måste utföra (i) respektive (ii) och hur? d) Antag att det finns ett bitfel i huvudet i IP-paketet som skickas från S. Vilken nod upptäcker felet och hur reagerar den? e) Antag att det finns ett bitfel i datafältet i TCP-ramen som skickas från S. Vilken av noderna upptäcker felet och hur reagerar den? 8
Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
Läs merKommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring
1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs mer4 Paket- och kretskopplade nät
4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,
Läs mer4 Paket- och kretskopplade nät
4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merTillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson
Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder Jens A Andersson Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs merLösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Läs merTentaexempel. Maria Kihl
Tentaexempel Maria Kihl Linjekodning Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? 2 Lösning Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning
Läs merOmtentamen i Datakommunikation för E2
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Läs mer2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson 2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW YHUELIRJDWIRUPHOEODG PLQLUlNQDUHRFKVNULYPDWHULDO
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Läs merETSF05 Repetition av KomSys
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Digitalisering
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs merFysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)
Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet
Läs merKapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Läs merFöljande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?
Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning = 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 Koda bitsekvensen
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merIP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Läs merTillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson
Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder Jens A Andersson Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Läs merKapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall
Läs merDatakommunikation I 5p
kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs mer8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW
Läs merFöreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare
Sändare Föreläsning 3 Länk Mottagare Mål Behandla procedurer som behövs för överföring på en länk Förstå linjekodningens grundprinciper Förstå hur modulering fungerar Förstå orsaken till inramning av information
Läs merDigital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Läs merNät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:
Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation
Läs merOSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet
OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen
Läs merKapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer
Läs merLokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion k (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs merLäs anvisningarna noga, och följ dem!
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.
Läs merVad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?
IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man
Läs merDigital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merVarför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Att hitta bitfel Checksumma CRC, Cyclic Redundancy Check Paritetsbit(ar) 5
Läs merHjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs merTransportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman
Transportnivån Kommunikation mellan processer :HEVHUYHU 6RFNHW 0LQSURFHVV 6RFNHW /RJLVNNRPPXQLNDWLRQPHOODQDSSOLNDWLRQV SURFHVVHU1lWYHUNVQLYnQLQQHElUORJLVN NRPPXQLNDWLRQPHOODQQRGHU (QVRFNHWSRUW JUlQVVQLWWPHOODQWUDQVSRUWQLYnQRFK
Läs merKapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS3 Kommunikationsssystem Tentamen 24--25 8. 3. Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje fråga. Alla svar ska motiveras
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Läs mer5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen 2013-10-22 14.00 19.00 (corrected version) Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje
Läs merDA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs merAtt ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se
Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät www.stadsnat.karlstad.se Inledning Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät innebär att i stort sett få obegränsade
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merMAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager
MAC-(sub)lagret Datalänklagret är uppdelat i två sublager, LLC (Logical Link Control) och MAC (Media Access Control). MAC-sublagret har till uppgift att hantera anslutningen mot valt nät och LLC döljer
Läs merTentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15 10 Maj, 2016 Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett nytt
Läs merKihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)
Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) (eller digital signal) Om en sändare bara skickar en bitström över länken skulle mottagaren ha väldigt svårt för att tolka datan. Det krävs
Läs merBorlänge Energi Stadsnät. Jan-Erik Lindroth Jon Pallin Malin Albertsson Helena Wallengren
VÄLKOMNA Borlänge Energi Stadsnät Jan-Erik Lindroth Jon Pallin Malin Albertsson Helena Wallengren Affärsidé Borlänge Energi erbjuder Borlänges fastighetsägare energi, vatten och stadsnät samt tar hand
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merSignalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion
OH slides B: Media and Electrical Interfaces Mainly about the physical layer (Layer 1) DTE A Lager 5-7: Applikation Session Presentation 4. Transport Many of the following slides includes figures from
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Läs merPaketförstörare Implementerad på XESS XSV800 labbkort
aketförstörare Implementerad på XESS XSV800 labbkort rojektrapport i kursen SMD106 av Markus Finér (780726-2014) Urban Classon (760516-8918) 2003-03-04 Abstrakt När man tar fram och utvecklar nya kommunikationsprotokoll
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merKihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2
Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection
Läs merLänkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl
Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) 2 Repetition (eller digital signal) 3 Att skicka
Läs merIP grunder och arkitektur
Kapitlet beskriver grunddragen i hur IP fungerar samt hur under- och överliggande nivåer fungerar. Arkitekturen i TCP/IP beskrivs och hur TCP/IP relaterar till OSI-modellen. Skiktade arkitekturer förklaras
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merKapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Översättning från bitar till signaler (2) Ett annat sätt att skicka bitar över en länk är genom att
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald Kursombud! 2 Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merFöreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät
Föreläsning 4 Multiplexering Närnät 10/8/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Multiplexering (1/2) En länk bör kunna användas av flera sändare multiplexering = uppdelning av länken varje sändare allokeras
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merSkriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8
Läs merTillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson
Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät Jens A Andersson (Maria Kihl) Repetition Protokoll: Överens om vilket språk vi pratat Paket: Dela upp datamängden i småbitar Tillförlitlig dataöverföring
Läs merDA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merMätteknik 2016 Mätsystem
Mätteknik 2016 Mätsystem Per Augustsson [per.augustsson@bme.lth.se] Inst. för Biomedicinsk Teknik 1 Upplägg I dag Mätsystem Gränssnitt - LabView - introduktion I morgon LabView fortsättning Om laborationen
Läs merTentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett
Läs merStora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
Läs merTelefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering
Telefonnätet Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet
Läs merLaborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual
Laborationer onsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF Sigma Förberedelseuppgifter (se webben) Obligatoriska Till första labben: Kolla teoriavsnitt i förväg Förhör/kontroll innan labb (ej skriftligt
Läs merReal-time requirements for online games
Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping
Läs merNätverkslagret - Intro
Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer
Läs merIP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.
IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets
Läs mer2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske.
Vanliga frågor Anslutning 1. Ska ni gräva på min tomt eller gör jag det själv? Om det finns behov av grävning så gör vi det. Grävning och återställning ingår i kampanjerbjudandet. Finns det tomrör som
Läs merIPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs merKihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på
Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator
Läs merWAGO IO System Service Seminar. Diagnostik
WAGO IO System Service Seminar Diagnostik 1 Dioder på Controller Link 1/2 Ethernet Länk status Av - ingen ethernet anslutning grön - Ethernet anslutning blinkande grön - Ethernet anslutning skickar / tar
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs mer