IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.
|
|
- Ulf Falk
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi
2 Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets routers samlar in sin information om nätets topologi. Detta är det s.k. routingskedet. Efter detta skede kommer noderna att innehålla tillräckligt med information för att kunna tillfredställa det andra skedet, framföringen (eng.forwarding) av datameddelanden. Denna funktion utför en router alltså först när användaren ber om det d.v.s. vill kontakta en annan dator. Då kommer datagram att skickas genom nätverk och varje mellanliggande nod som skickar detta meddelande mot sitt mål kommer att göra ett beslut på basen av sin routingtabell, vart datagrammet skall skickas.
3 Innehållsförteckning 1.0 Inledning 2.0 Interdomän routing 2.1 Border Gateway Protocol (BGP) 2.2 Classless Inter Domain Routing (CIDR) 3.0 Intradomän routing 3.1 Routing Information Protocol (RIP) 3.2 Open Shortest Path First (OSPF) 4.0 IntraLAN routing 4.1 Subnätverk ACM klasser: C.5.3, C.2.2, C.2.6 ACM SIG: SIGCOMM
4 1.0 Inledning TCP/IP är som bekant Internets protokoll som har två typer av uppgifter. För det första, att ta reda på nätverkets topologi genom routing och distribuera denna information m.h.a. routingmeddelanden. För det andra, skall protokollet som körs på varje router använda informationen för att göra beslut om vilken rutt en användares meddelande skall ta. Beslutet skall innebära att den snabbaste rutten används enligt tillgänglig information. Denna uppgift kallas "forwarding" eller på svenska framföring. Olika protokoll används beroende på vilken nivå av Internets hierarki man observerar. Hierakiernas viktigaste uppgifter är att aggregera routing informationen, spara adresser samt förenkla skalning (eng scaling). Vid aggregering grupperar man ihop flera nätverksadresser på en nivå för att t.ex. noder i ryggradsnätet inte skall behöva veta allt om det aggregerade områdena. Detta betyder att ryggradsnoderna enbart behöver veta hur man skickar meddelandet till området, och noder inom området vet hur man hittar det sökta nätverket. Detta minskar både på den routinginformation varje ryggradsnod behöver spara i sina routingtabeller samt routingmeddelandenas spridning i nätverket i.o.m. att vissa meddelanden inte sprids till en annan nivå. Minskningen av spridning märks som förbättrad bandbredd. Adressbesparing är speciellt viktigt så länge IP version 4 ännu används. Det finns endast 32 bitar till förfogande att representera alla adresser på Internet. Man kan spara adresser t.ex. genom användning av sk subnätverk. Då ett nätverk blir fullt kan man undvika ansökan om nya nätverksadresser genom att dela in det existerande nätverket i subnätverk. När ett nätverk som Internet växer är det ytterst viktigt att det sker på ett konsekvent och kontrollerat sätt. Eftersom vissa områden har "självstyre" kan man bygga ut sitt eget nätverk utan att hela Internet behöver informeras explicit [2]. Detta förbättrar skalbarheten eftersom alla routrar inte måste konfigureras på nytt. För att detta skall fungera måste dynamiska protokoll användas vilket betyder att upptäckten av nya noder förlitas helt på protokollet. I denna text beskrivs Internets struktur som nivåer i en hierarki, där den högsta nivån är Internets ryggradsnät, och på den lägsta nivån finns subnätverk. När ordet nod används här kan det betyda både routers och vanliga datorer. Om det inte är någon skillnad i sammanhanget så används ordet nod. En router är en dator som är dedikerad för att styra trafik på Internet men som inte används till annat, medan vanliga datorer också kallade värdar, används av människor.
5 2.0 IP hierakier På den högsta nivån i Internet försiggår interdomän routing med ett externt routing protokoll (eng. Exterior Gateway Protocol, EGP). Detta betyder utbyte av information mellan noder som är kopplade till varandra med det s.k. ryggradsnätet. Ryggradsnätet är uppbyggt av snabba uppkopplingar som ofta binder ihop noder på mycket långa avstånd. Dessa uppkopplingar förbinder Autonoma System (AS). Ett AS är en samling nätverk som alla underlyder en viss organisation (en domän är i detta sammanhang ekvivalent med AS). Om en organisation vill grunda ett nytt AS måste detta ansökas om från en central organisation (RIPE i Europa) som utdelar AS ID nummer. Man måste då motivera varför man vill skapa ett nytt AS istället för att förbinda sig till ett annat existerande nätverk inom ett AS. 2.1 Border Gateway Protocol (BGP) Ett AS är uppbyggt av routers som utför uppgifter av olika slag. Varje AS måste ha en eller flera s.k. gränsrouters som kör "Border Gateway" protokollet, såsom namnet implicerar skall dessa finnas nära gränsen av ett AS. Dessa routers kallas för "BGP talare" och konfigureras manuellt för att kommunicera med andra talare i andra AS. BGP talarna i olika AS utbyter information om vilka nätverk som kan accesseras varandras AS. Information som en talare lär sig om sin grannes AS skickas också vidare till andra talare i andra AS som gör likandant. På detta sätt kommer varje talare att få veta hur man kommer åt varje nätverk i varje AS. Det finns också andra gränsrouters som inte kommunicerar med BGP men genom vilka paket till andra AS flöder om administratören bestämmer att distribuera rutter som har lärts känna utan BGP. I så fall meddelar också icke BGP routers sitt eget AS vilka rutter till nätverk den lärt känna i det andra AS:et m.h.a av något Intra routing protokoll. Dessutom informerar BGP talaren också sitt eget AS om vilka nätverk i det andra AS:et kan accesseras genom den. En nod inom AS:et kombinerar sedan informationen den har fått av BGP talaren med det interna routing protokollet (kapitel 3) för att hitta en bra rutt till ett annat AS. Om det finns flera BGP talare måste de komma överens om vilken talare inom AS:et noder skall använda när de vill ta kontakt med nätverk utanför det lokala AS:et. Detta sköts med ett "lokalt preferensattribut" i BGP meddelanden som sprids i hela AS:et och hjälper lokala routers att hitta den talare som skall användas för att accessera ett nätverk i ett annat AS. Varje talare prefereras på basen av talet då en väg ut ur AS:et söks. Då det finns två rutter med startpunkt vid två olika talare till samma destinations nätverk, kommer två preferenstal som är givna av talarnas motpart i det andra AS:et att ges åt talarna. Dessa byts sedan ut mellan de två lokala talarna som därefter kommer överens om vilken talare används som "utväg" till destinations nätverket. Denna information "sprids ut" i det lokala AS:et m.h.a. ett internt routingprotokoll.
6 AS1 1 AS2 4 Gränsrouter Till annat AS 2 Nät1 BGP talare 3 5 BGP talare Nät2 4 6 fig.1 I figur 1 kan man se hur router 6 hittar en väg till nätverk 1 (resten av nätvärken som är kopplade till routrarna är borttagna på bilden för att förenkla den). Om en nod i nätverk 2 vill kommunicera med en nod i ett nätverk 1, så händer följande: router 6 får en förfrågning om hur man kontaktar (vilken mellanliggande nod skall användas) nätverk 1. Router 6 kontrollerar informationen den senast fått av sin BGP talare om vilken gränsrouter som skall anvädas för att kontakta nätverk 1. Svaret blir talare nummer 5. M.h.a. ett internt protokoll vet router 6 hur den skall kontakta router 5 (Interna routing protokoll tas upp i kapitel 3). Router 6 kombinerar alltså informationen från: BGP talaren: hur den kommer åt nätverk 1, d.v.s. genom att skicka genom router 5. Informationen från det interna protokollet: hur den kontaktar router 5. Ett BGP meddelande som en talare får av sin granne innehåller nästa hopps information om hur AS:et kommer åt alla nätverk på Internet som det sändande AS:et är medvetet om. För varje nätverk specificeras alltså ett AS som man skall "hoppa" till för att komma fram till nätverket. Om nätverket inte finns i AS:et man har "hoppat" till så vet AS:et i alla fall vart det skall skicka meddelandet för att det skall komma fram enligt distance vector typ av protokoll i framföringssituationer. Utöver detta skickar man i BGP meddelandet också hela rutten fram till nätverket. Denna rutt skickas i sin helhet för att BGP talare skall hitta cykler i föreslagna rutter [2]. Om en BGP talare får ett meddelande om en rutt där den själv finns med kan den avgöra att det är fråga om en cykel i inter AS rutten. En BGP talare konfigureras för att ta kontakt med en annan talare med TCP och porten 179 och när en förbindelse är ansluten skickar talaren hela sin routingtabell och därefter skickas endast ändringar när de sker. En talare kan dessutom radera rutter från grannens routingtabell förutsatt att det är den själv som informerat om rutten.
7 Interdomän routing är så svårt att man huvudsakligen inte försöker hitta en optimal rutt utan man nöjer sig med att hitta en överhuvudtaget [1]. Svårigheterna beror på att när man söker rutter genom olika AS som kan ha olika interna protokoll och ojämförbara värden på länkar mellan nätverk. Routing på denna nivå är inte heller automatiskt i den mening som inom ett AS utan man kan t.ex. beordra en gräns router att skicka all trafik från ett AS till ett visst annat AS. BGP fungerar enligt typen Distance Vector algoritmer på följande sätt. En BGP talare samlar information om sitt eget AS 1 och förmedlar detta åt sina grannar i följande AS, säg AS2. AS 2 gör detsamma och dessutom sprider ut informationen åt ytterligare AS genom att säga att nätverk inom AS1 kan nås genom AS 2. Denna procedur upprepas så att varje BGP talare kommer ha vetskap om varje annat AS och en nästa hopps BGP talare som talar om vilket är det nästa hoppet är på vägen mot det AS man försöker kontakta. Det finns 3 olika typer av AS: Stub AS: är AS som endast har en förbindelse till ett annat AS. Multihem AS: AS med flera förbindelser till flera olika AS men som vägrar föra vidare sådana paket som inte är sända av eller skall mottagas av en nod i AS:et. Transit AS: ett AS med förbindelser till flera AS och för vidare trafik som inte tillhör detta AS. Det skulle vara omöjlig att koppla alla nätverk direkt till ryggradsnätet därför att routingtabellerna skulle bli för stora och all överföringskapacitet skulle gå åt att informera varandra om alla nätverk [2]. Därför använder man BGP och CIDR (följande stycke) i ryggradsnätet för att dela in routingen i två delproblem d.v.s. Inter AS routing där en router i ryggrads nätet enbart behöver veta i vilket AS en nod finns. Intra AS routingen tar sedan hand om att rätt nätverk hittas inom AS:et. 2.1 Classless Inter Domain Routing (CIDR) CIDR används för att spara adresser [2] och för att minska på routingtabeller. Minskningen i tabellerna beror på det att flera nätverk i samma område och liknande IP adresser kan nås med samma rutt. CIDR har en viktig funktion i BGP 4 eftersom routers i ryggradsnätet innehåller rutter till varje nätverk. CIDR kan användas för att tilldela organisationer precis den mängd adresser de behöver. Enligt Internets klassiska adressklassificeringssystem kan det till klass A nätverk kopplas värdar, till klass B nätverk värdar och till klass C nätverk 254 värdar. Om en organisation behöver koppla enbart någon värd mera än 254 så måste den få ett klass B nätverk. Detta är dock slöseri med adresser eftersom man inte kommer att koppla nära på värdar till nätverket. Med CIDR kan man tilldela en organisation t.ex. flera C nätverksadresser för att den slösade mängden inte skall bli för stor. I exemplet ovan kunde man just ge organisationen två klass C adresser så skulle endast ett par hundra adresser slösas.
8 För att detta skall fungera, skall organisation tilldelas nätverksadresser som har ett gemensamt prefix. T.ex. en organisation kunde tilldelas åtta nätverk med adresserna till När dessa adresser konverteras till binärt format kommer en del av hela adressen att vara samma i alla nätverksadresser och bilda ett nytt nätverk. Mängden bitar som hålls konstant kallas för nätverkets prefix. Dessa sammanslagna nätverk eller prefix som de också kallas representeras i routingtabellerna som [nätverksadress, prefixets längd]. För en ryggradsrouter skulle detta kunna vara [ , ] (alt. notation /20) och alltså se ut som ett enda nätverk även om det i verkligheten är fråga om åtta. CIDR använder alltså inte de typiska klassindelningarna i A, B och C utan man kan specificera egna indelningar av bitarna i adresserna. F.r.o.m , binärt t.o.m , binärt Prefixet binärt Dessa 12 bitar kan sedan användas för att representera 2 12 värdar i nätverket / Intradomän routing Inom autonoma system kan man använda sig av valbart routingprotokoll [2] och dessa kan vara av två olika typer. I den första, relativt ointressanta typen av routingprotokoll använder man sig av statiska rutter. Detta betyder att man manuellt konfigurerar in rutter till alla nätverk i varje router. Denna metod förhindrar automatisk återhämtning ur fel i.o.m. att den statiska metoden inte kan upptäcka nya rutter då en annan bryts. Statisk routing försvårar också skalning p.g.a. att vrje router måste konfigureras på nytt då ett nätverk läggs till AS:et. Det är också klart att denna metod fungerar endast i små AS. En router kan köra flera protokoll samtidigt speciellt BGP talare kör både BGP och något internt protokoll för att få information som den kan skicka till andra AS. I följande beskrivs de två mest använda interna dynamiska routingprotokollen. 3.1 Routing Information Protocol (RIP) RIP är ett routingprotokoll som bygger också på s.k. "distance vector" algoritmen och används inom autonoma system. Det finns en äldre version RIP 1 och en nyare RIP 2 som har deverse förbättringar som t.ex. stöd för klasslös nätverksadressering (CIDR). Version 2 av RIP är bakåtkompatibel och dessa kan användas inom samma AS i olika nätverk. Men då får inte RIP 2 information skickas till RIP 1 nätverk. Versionen för protokollet som används kan man ta reda på genom att undersöka RIP paketets "huvuddel" (eng. header). Meddelandena skickas på port 520 med användning av UDP och innehåller par av nätverks adresser och distanser till dem ur sändarens synvinkel. Resten som förklaras här är gemensamt för RIP 1 och RIP 2. RIP är kan användas i medelstora AS för det har en begränsning som beror på RIP:s funktion att sprida information. Varje router som kör RIP, skickar ny information om rutter och distanser till alla nätverk åt alla sina grannrouters då:
9 Då en router får ny information om en ny, kortare rutt till ett nätverk. Periodisk update varje 30 sekunder. Då den får en förfrågan om en rutt till ett nätverk. Då en router får ett meddelande som säger att det finns en kortare rutt till en destination så sparar den informationen om av vem den fått meddelandendet för att veta vilken router kommer att vara ruttens nästa hopp. Destinationen routern blivit informerad om ligger på en viss längd från den informerande noden. Till detta adderas 1 för att räkna ut distansen från den router som blivit informerad till destinationen vilket sedan sparas tillsammans med nästa hoppet. Routers inom RIP kan också fråga andra routers om de har en rutt till ett nätverk eller flera nätverk [3]. En rutt som inte har blivit nämnd i sex eftervarandra följande periodiska meddelanden av en router, kommer att tas bort av grannen till routern som inte mera nämner rutten. Noder som anväder RIP kan vara i två olika tillstånd, aktiva eller passiva. Att en nod är aktiv betyder att den skickar och tar emot nya rutter på nätverket. En nod i det passiva tillståndet kommer endast att lyssna efter nya rutter men inte skicka dem vidare. På detta sätt kommer varje router att lära sig rutter till alla nätverk i AS:et. RIP har alltså vissa begränsningar som finns i alla "distance vector" algoritmer. Problemet uppkommer då en routers förbindelse till annan bryts och en tredje router ännu har gammal information som den skickar till den första routern. På detta sätt kommer routrarna att ha felaktig information som de skickar till varandra varje gång den ena märker att dess rutt inte fungerar. Båda routrarna kommer varje gång den "smittar" den andra med en obefintlig rutt att spara en rutt med en distans som är grannens distans + 1. Detta betyder att man räknar uppåt mot 16 som är oändligheten i RIP, utan att hitta rutter som skulle leda ända fram till det sökta nätverket. Detta problem kallas också "Count to Infinity" problemet eller räkning till oändligheten. Nät B 1:ans routing tabell Nätverk NästaHop Distans Nät A 1 Nät B 2 2 Nät C Bryts 3 2:ans routing tabell Nätverk NästaHop Distans Nät A 1 2 Nät B 1 Nät C 3 2 Nät A fig.2 Nät C 3:ans routing tabell Nätverk NästaHop Distans Nät A 2 3 Nät B 2 2 Nät C 1 I figur 2 antar man att förbindelsen mellan router 2 och 3 bryts och 2:an sätter sin distans till nätverk C till oändligheten. Därmed vid nästa periodiska updatering kommer router 1 att "säga" att den har förbindelse med nätverk C genom 2:an och distansen 3. Router
10 nummer 2 kommer då att räkna ut att om den hoppar via router 1 så kan den kontakta nätverk C med en distans på 3+1. På detta sätt kommer 1:an och 2:an att "berätta" åt varandra om obefintliga rutter som hela tiden ökar i längd. När sedan ena routern kommer till 16 definierar man nätverket oåtkomligt. Denna onödiga informations överföring kommer också att resultera i att det tar länge innan varje nod i AS:et har fått en realistisk bild av den nuvarande topologin. Man kan lösa detta på det sätt att en router aldrig skickar information om en rutt tillbaka till den routern man lärde sig av en rutt. Denna teknik kallas "split horizon". Denna teknik löser dock inte det problemet om att information om en bruten länk inte sprider sig snabbt. En teknik som heter "Poisoned Reverse" löser detta. Den går ut på att en router som märker att den inte mera kommer åt ett nätverk genast skickar ett meddelande om vad som hänt, åt sin grannar som i sin tur skickar det vidare. Även om dessa tekniker snabbar upp spridning av dålig information så löser de inte problemen helt. Det är ännu möjligt att en router som ännu inte fått meddelande om bruten länk skickar sin routingtabell som innehåller en rutt genom den brutna länken [3]. 3.2 Open Shortest Path First (OSPF) OSPF fungerar enligt typen link state algoritmer, vilket betyder att varje router skickar meddelanden till alla andra routers (nätverket dränks av meddelanden) inom ASet. Meddelanden som routrarna skickar innehåller information om länkarna till nätverk som är direkt kopplade och kostnaden att traversera en länk. Meddelandena som skickas kallas "Link State Packets" eller länk status paket (LSP). Det är då viktigt att den nya informationen som sprids finns tillgänglig för alla routers för korrekt uträkning av rutter. Alla meddelanden autentikeras och kontrolleras att deras sekvensnummer är nyare än sådana som redan påträffats. På basen av denna information kan varje router sedan räkna ut kortaste vägen till respektive router. LSP:n skickas då en router: hittar en ny granne när en länk bryts när kostnaden ändrar för en länk var 30:e sekund OSPF är ett mera avancerat protokoll än RIP. Det kan t.ex upprätthålla fler rutter till ett nätverk där varje rutt har olika för och nackdelar t.ex. en rutt har låg latens tid men låg bandbredd. En annan funktion som OSPF kan utföra är "Load Balancing" vilket betyder att om en router har flera olika rutter till ett nätverk så kan den fördela trafiken jämnt. OSPF har också en funktion som är av speciellt intresse här. Det kan nämligen dela in ett AS:et i en ytterligare hierarki, kallad area. En area är en mängd nätverk som är grupperade ihop på basen av administrativa eller geografiska förutsättningar. Ett AS som använder sig av OSPF måste åtminstone implementera en area, men oftast används flera. AS:et delas då in i en ryggradsarea samt flera vanliga areor. Routers inom en area har samma "bild" av arean genom att sinsemellan utbyta LSP:n. Dessa LSP:n kommer inte någonsin att lämna arean utan inter area kommunikation utförs av vissa routers inom en arean. Vid gränsen av en area finns en areas gränsrouter (GR) som sammanställer information om AS:et. Denna information utbyts med andra areor mha andra GR:s. En GR skickar sedan ut LSP:n åt den egna arean, om rutter till andra nätverk utanför arean.
11 Det finns tre typer av routers inom ett AS: Intrarouters (IR) Areans gränsrouter (Area GR) AS:ets gränsrouter (AS GR) Intrarouters sköter endast om att rapportera sina lokala länkar till sina grannar och upprätthåller alltså en databas för rutter inom den lokala arean. Area gränsrouters tillhör arean den är belägen i och är dessutom en del av ryggradsarean. Dessa kopplar alltså ihop olika areor och utbyter routinginformation med alla andra areagränsrouters. Areans gränsrouters informerar dessutom AS:ets gränsrouters om vilka nätverk är belägna inom deras areor så att AS gränsroutern kan skicka denna information till andra AS. Om det p.g.a. geografiska svårigheter inte finns möjlighet att binda en area till ryggradsarean måste en virtuell ryggradslänk upprättas. Denna virtuella länk kommer att byggas upp av en eller flera icke ryggradslänkar inom en vanlig area. Kostnaden för att traversera denna virtuella länk är den sammansatta av alla icke ryggradslänkar. Man benämner dessa areor enlig deras funktion: En area som innehåller en virtuell länk kallas överföringsarea Areor med endast en inter arealänk kallas för stubarea.
12 Annat AS AS 1 5 Nät Nät.5 Nät.2 3 Area 3 8 Nät.7 Area Nät.3 Nät.4 Area Nät.7 Nät.6 Area 4 AS:ets gränsrouter Areans gränsrouter Ryggradslänk Virtuell Ryggradslänk Intrarouters fig.3 Figur 3 beskriver alla dessa areor. Till ryggradsarean hör areans gränsroutrar 2, 4, 5 och 7. Dessutom är router 5 också en AS gränsrouter. Till ryggradsarean hör också router nummer 12, men genom en virtuell länk bestående av rutten 7 till 8 och 8 till 12. Router 5 distribuerar alla inter AS rutter till varje area och alla areas gränsrouters meddelar varandra om inter area rutter. Router 5 sammanställer dessa inter area rutter och informerar dem till andra AS. Man kan genast se likheter mellan inter area routing och inter AS routing. Dessa indelningar är gjorda av samma skäl: nämligen för att begränsa storleken på en enskild routers routingtabell, d.v.s. den domän den behöver känna till, vilket också kommer att snabba upp beräkningar av rutter. OSPF skiljer sig från de andra routingprotokollen i.o.m. att det implementeras direkt på nätverksnivån (den tredje nivån inom OSI modellen).
13 4.0 Intra LAN routing På den lägsta nivån av Internets hierarki finns subnätverk, och de implementeras för att dela in ett större nätverk i flera mindre. Detta betyder att flera fysiska subnätverk kan dela på samma nätverksadress [1], vilket var den grundläggande idén för subnätverk, d.v.s. spara att nätverksadresser. Denna indelning kommer inte att synas för nätverk utanför det indelade nätverket, men alla routers inom nätverket måste känna till subnätens adresser. Här aggregeras routinginformation igen. En router utanför nätverket behöver endast veta en rutt, hur man når nätverket och nätverket vet hur man når subnätet. Det är helt upp till nätverksadministratören hur han vill uppdela nätverket om det görs överhuvudataget. Indelning i subnätverk kallas för statisk subnätsallokering och varje subnät måste ha lika lång subnätsmask till skillnad från CIDR. Intra LAN routing är relativt simpel: en router är konfigurerad med subnäts information om direkt förbundna subnätverk och denna information sprids ut t.ex. med RIP. Om en dator i ett subnätverk inte hittar den dator den vill kontakta i samma subnätverk kommer den att fråga routern var datorn finns. Om inte routern heller vet detta kommer den att skicka meddelandet till en default router som känner till andra nätverk. I det följande tas också upp en del om framföringen i subnät eftersom en del av rutterna upptäcks först i det skedet. 4.1 Subnätverk Subnätverk kan definieras inom lokala nätverk. Den normala IP adressen för en nod är av formen [nätverksadress].[värdnummer] men genom att dela upp värdnumret och använda den första delen av det som subnätverksnummer kan man dela in hela det lokala nätverket i subnätverk. Adressen för en nod blir då [nätverksadress].[subnätverk].[värdnummer]. Det blir lite färre bitar över att representera olika värdar på ett subnät men eftersom flera subnät kan användas kommer en vinst att utformas. En subnätsmask är en 32 bitars sträng, liksom IP adressen, av ettor och nollor som anger hur stor subnätsadressen är. T.ex. om en nod har adressen och subnätsmasken så tar en router reda på nodens subnät genom logiskt AND av nodens adress och subnätsmask AND Nätadress Eftersom är en klass A adress så används de 8 första bitarana för att representera nätverksadressen (första biten indikerar klassen A och de sju följande nätverket) så blir det i detta fall 18 bitar över till subnätsadressen som är följande decimalt
14 Subn #: Mask #: Subnät 1 Subn #: Mask #: Subnät 2 R Värd 1: fig.4 Värd 4: Figur 4 visar ett exempel visas om hur framföring, i subnät går till. När värd 1 vill skicka ett datagram till en annan värd 2 går det till på följande sätt. Värd 1 AND:ar sin egen subnätsmask med värd 2:s, och om detta ger ett svar som är ekvivalent med värd 1:s subnätsadress så kan värd 1 skicka meddelandet direkt över subnätet utan att routers används. Så är fallet om värdar är kopplade till samma subnät. Om värd 1 vill kontakta värd 4 så kommer AND:ningen inte att matcha värd 1:s subnätsadress. Detta betyder att värd 1 skickar sitt meddelande till en router i subnätet, i detta fall R1. R1:s funktion är följande: R1 har en routningtabell som ser ut som tabell 1 nedan. Subsnätadress Subnätmask Nästa hop Subnät Subnät2 Default Tab.1 Router R1 kommer också att AND:a alla subnätsmaskar i sin tabell med destinations adressen i meddelandet. Ett resultat som är ekvivalent med en subnätsadress i listan betyder att man också har hittat det rätta nästa hoppet. Dvs när och AND:as får man svaret , och då förstår routern att skicka meddelandet till subnät 2. Om ingen matchning sker så kommer routern att avgöra att det sökta nätverket inte är ett subnät av det lokala nätverket vilket betyder att meddelandet skickas till en "default router" som har förbindelse till andra nätverk. Meddelandendet kommer därefter att propagera uppåt i Internets hieraki enligt den information som anskaffats i routingskedet.
15 Referenser: [1] Bruce S Davie, Larry L Peterson, Computer Networks, Morgan Kaufman, 2000 [2] Douglas E. Comer: Internetworking with TCP/IP, Prentice Hall, 2000 [3] Martin W. Murhammer, Orcun Atakan, Stefan Bretz, Larry R. Pugh, Kazunari Suzuki, David H. Wood, TCP/IP Tutorial and Technical Overview, IBM, 1998
Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
Nätverkslagret - Intro
Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer
ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning
Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning Per Hopstadius juni 2006 Examensarbete, 10 poäng, B Datavetenskap
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Nätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 10 - Dynamisk Routing Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-19 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik
Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V
IP-routing: Att transportera ett IP-paket från ett nät till ett annat. Men mellan vilka nät? Mellan bly.cs.umu.se och www.ub.umu.se? Eller mellan bly.cs.umu.se och www.microsoft.se? Packet-switched routing:
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2013-01-15 mfattning: 52 poäng Betyg 5: 47 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 3: 29 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2012-11-06 mfattning: 50 poäng Betyg 5: 45 poäng Betyg 4: 37 poäng Betyg 3: 27 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande rou-ngteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 STATIC ROUTING Router Generell uppgi: Hi
Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005
Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005 av Verner Franzén 790313-5932 data Anders Larsson 810912-4878 data Inledning
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global
Hjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016
- 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan
Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:
Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation
IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count
Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium
Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Dagens pass: Datorsäkerhet Nätverk Nätverkssäkerhet Så fungerar datatrafik Mats Weiderstål ska till Kazan för att titta på en junior.
Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005
Ad-Hoc Nätverk Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Chalmers Tekniska Högskola Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK16 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2017-05-29
Nätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson
Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40
Nätverk II / Routingoch switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C TGITT17 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
============================================================================
Begränsat/avdelat nätverk Postad av Marcus - 31 jul 2015 17:26 Hejsan! Har en ADLS anslutning och kombinerat modem/router idag, men vill ha en anslutning på en av Ethernet portarna som har tillgång till
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal
Grundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9
Grundläggande rou-ngteknik F5: Kapitel 8-9 Innan vi börjar BONUSCHANS- FRÅGORNA Bonuschansfrågorna Åsikter om sista bonusfrågorna? Den tveksamma frågan från bonuschans 2 kommer på tentan Kapitel 8 THE
Nätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 9 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 18 november 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abo.nospam.fi
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abonospamfi Abstrakt I denna uppsats skall jag ta upp dom grundläggande egenskaper hos Internet
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal routing
Datakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
IT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,
Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29
Tidsfördröjningskompensation i distribuerade nätverksmiljöer Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Av: Oscar Andersson 820109-5638 Andreas Sjöstrand 800508-0117
Konfigurera Xenta från Point
Konfigurera Xenta från Point Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Point med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data- och nätverkstekniker.
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions
IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions Datum 15-17 Maj, 2013 Stockholm I den här 3 dagars kursen inom avancerad routing kommer du att utveckla avancerade färdigheter, som hjälper dig att optimera
Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8
Installation av digitala enheter
Installation av digitala enheter Wallpad Digital fastighetsbox Integration DinBox 02 DinBox Installation av digitala produkter 2015 Generella riktlinjer för kabeldragning Allmän information Elektroniska
Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida
Ethernet innehållsförteckning Ethernet-anslutning Med hjälp av skrivarens inbyggda Ethernet-funktion kan du ansluta skrivaren direkt till ett Ethernet-nätverk utan hjälp från en extern skrivarserver. För
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 TS5 Datorkommuniktion - 4 Routing och Networking October 7, 4 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution.
Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Ad hoc networks. Sven Claesson, 820622-4951
Ad hoc networks Sven Claesson, 820622-4951 Inledning Vad är ad hoc och MANET? Ad hoc eller MANETs (Mobile Ad Hoc NETworks) är ett typ av trådlöst nätverk men till skillnad från vanliga nätverk så behöver
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,
PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att
IP-datagramformatet. IP-adressering: introduktion. Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning
Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning Slides are modified from J.F Kurose and K.W. Ross Network Layer 4-1 Källa: Deering/IETF, 2001 IP-adressering: introduktion
OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet
OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen
Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017
- 207 Routing och Networking December 5, 207 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution. When flooding is deployed,
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
HDMI Extender över Ethernet
HDMI Extender över Ethernet MODEL:IP-1000 TX/RX Bäste kund Tack för att du köpt denna produkt. För optimal prestanda och säkerhet bör du läsa dessa instruktioner noggrant innan du ansluter, använder eller
Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP
F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Roger Henriksson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Transport Layer Bygger vidare på på "Internet Internet Layer" Layer / IP. / IP. Applikationsprogram
Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Site-to-site VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Site-to-site VPN tunnel (baserad på IPSec) mellan två brandväggar som kör pfsense. Detta ska simulera att
ELMIA WLAN (INTERNET)
ELMIA WLAN (INTERNET) Elmia WLAN är trådlös High Speed Internet Access på Elmias mässanläggning som drivs av Elmia AB. Elmia AB, Box 6066, SE-550 06 JÖNKÖPING, Sverige VILLKOR OCH REKOMMENDATIONER Som
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
TSBK 10 Teknik för avancerade datorspel Fö 9: Nätverk, Peter Johansson, ISY
TSBK 10 Teknik för avancerade datorspel Fö 9: Nätverk, Peter Johansson, ISY Fysik Datorgrafik Spelmekanismer AI Nätverk Nätverksaspekter i spel z Fleranvändarspel blir allt populärare z Roligare att spela
Ver. 19734. Guide. Nätverk
Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg
Real-time requirements for online games
Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Datakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 4 Nätverk, DHCP, säkerhetskopiering, processhantering, Samba och NFS
Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 4 Nätverk, DHCP, säkerhetskopiering, processhantering, Samba och NFS Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 18 februari 2014 Innehåll 1 Inledning och mål
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
1. Beskrivning av ingående komponenter
C External 1/9 Installationsmanual för G-CTRL STYRSYSTEM Det här dokumentet beskriver hur G-CTRL styrsystem ska installeras. Manualen är generell och kan därmed användas oavsett om systemet ska användas
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett
Internetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Freeway WEB bussadapter. Installations- och bruksanvisning
Freeway WEB bussadapter Installations- och bruksanvisning Läs denna anvising noggrant innan du installerar aggregatet och spara anvisningen för framtida behov. FREEWAY Enervent Freeway WEB www.enervent.se
Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway...
INNEHÅLL Introduktion... 2 Lync-/SfB-Infrastruktur... 2 Cellips infrastruktur... 2 Brandväggskrav... 2 Lync/SfB Server PSTN Gateway... 4 SIP-trunk-konfiguration... 4 Enterprise Voice... 7 1. Dial Plan...
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Från användare till användare. (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och
Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S
Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Jerker Nyberg HUS Kristina Repa HUS 12 december 2005 http://www.update.uu.se/~jerker/upunets/onskemal.pdf
Routing Information Protocol
Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22
Planering och RA/DHCPv6 i detalj
Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48
F2 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16
F2 Exchange 2007 1 F2 Idag: Exchange i SBS 2008 Planering av systemet Exchange struktur, AD/GC/hierarki Core Components Management, Connectors Serverroller 2 Exchange Server i Small Business Server 2008?
EW-7438RPn Air Quick Installation Guide
EW-7438RPn Air Quick Installation Guide 02-2014 / v1.0 I. Produktinformation I-1. Paketets innehåll - EW-7438RPn Air - CD med snabbinstallationsguide och bruksanvisning på flera språk - Snabbinstallationsguide
Kapitel 1 Ansluta routern till Internet
Kapitel 1 Ansluta routern till Internet I det här kapitlet beskrivs hur du ansluter routern och hur du får åtkomst till Internet via den. Vad finns i lådan? Produktförpackningen bör innehålla följande
LW053 Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adapter 54 Mbps
Svensk version LW053 Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adapter 54 Mbps Inledning Först och främst tackar vi till ditt köp av denna Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adapter 54 Mbps. Med denna Wireless LAN Adapter kan
STÄNG AV FÖNSTER. Regler FLAGGSPECTRUM I FLAGGSPECTRUM II FLAGGSPECTRUM III FLAGGSPECTRUM STJÄRNSPEL
Sivu 1/5 STÄNG AV FÖNSTER Regler FLAGGSPECTRUM I FLAGGSPECTRUM II FLAGGSPECTRUM III FLAGGSPECTRUM STJÄRNSPEL Ett spännande sätt att lära sig känna igen länder och huvudstäder. Ett utomordentligt kännetecken
Installation av. Vitec Online
Installation av Vitec Online Innehållsförteckning Inledning... 3 Allmän konfiguration av router och brandvägg... 4 Installera Vitec Online Server... 6 Lösenord för inloggning i Mäklarsystemet... 9 Klientinstallation...
Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18
Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and
Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentatio
Dessa bilder innehåller några centrala områden på kursen. Det innebär dock inte att det är endast information från dessa bilder som kommer att användas vid tentamenskonstruktion. Boken, med tyngd på kapitel
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se
Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät www.stadsnat.karlstad.se Inledning Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät innebär att i stort sett få obegränsade
TCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET
Brygga HUB. Brygga. Switch
Delat media Lite om hubbar, mer om switchar och mest om VLAN HUB Alla delar på samma bandbredd En kollisionsdomän En broadcastdomän Endast halv duplex Brygga Två kollisionsdomäner En broadcastdomän Varje
Grunderna i stegkodsprogrammering
Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer